En galen roder idé?

[Peka67 167]

Här ovan har vi en Duellist 32, min galna idé fungerar kanske? På flera andra liknande båtar. Tanken är att man tar bort rodret och snyggar till bakkanten på skäddan med en orörlig profil. 

 

Därefter fäster man hydrovane (vindroder) ca 20cm bakom skäddan. Tanken är att den ska fungera både som roder och vindroder. Om jag förstått det hela rätt, så är hydrovane extremt hållfast. Samt att skäddan skyddar initialt mot kollision.

 

Hydrovane går ned 95cm och är drygt 30cm brett (tror jag). Duallist 32 sticker 110cm med centerboard uppe. 

 

I min värld får man ett superstarkt roder och vindroder i ett, skyddat av köl och skädda. Vad tror ni? Skulle det kunna vara en lösning för långfärdssegling?

[raol 2 369]

Hur kopplar du ihop den vanliga rodermekanismen (rorkult? ratt?) med vindrodret?

[Peka67 167]

Hydrovane är vad jag kallar för direktverkande vindroder. Det kopplas inte ihop med något.

Man kan säga att trycket mot vindflöjen omvandlas via en "växellåda" till rodret längst ned. Rodret kan även styras manuellt med en förlängningspinne.

[AndW 197]

Varför ska du ta bort rodret?

[Peka67 167]

20 minuter sedan skrev AndW:

Varför ska du ta bort rodret?

På den här modellen tycker jag det är för mycket ivägen, vindrodret hamnar väldigt långt ut från aktern.

 

Men jag leker även med tanken om man har ett frihängande roder under båten, att man kunde ta bort det och bara ha vindrodret.

 

Ingen risk för roderknip, eller för vatteninträngning. Minskad risk för roderhaveri och kanske bättre roderverkan (längre avstånd till kölen).

[Mackey 4 487]

Utan annan styrning än med vindrodret kan det bli knepigt att komma in i hamnar och lägga till.

Hur funkar det att slussa?

Jag vet inte, men jag är tveksam om lösningen blir godkänd för att passera Panamakanalen.

Frågan är om man ska styra in i atollerna på söderhavet?

 

Har ag missuppfattat mär jag förstått det som att .man inte ska kunna styra båten med rätt eller förkylt?

 

Tanken att inte ha en hjärtstock som kan slita sönder skrovet är bra, men man måste kunna manövrera båten.

[Peka67 167]

Tanken är att man kan använda Vindrodret som ett vanligt roder med rorkult (förhoppningsvis bekvämare än på bilden). 

 

Rimligtvis borde man väl kunna ta roderytan gånger avstånd till köl för att se om roderverkan blir lika bra som med ordinarie roder?

 

Panama kanalen kanske inte gillar idén men det kan jag leva med, bra synpunkt som vanligt 

[Mackey 4 487]

Jag har aldrig seglat med vindroder, men jag har uppfattat att de vindroder som har ett separat roder inte klarar av större kursändringar utan endast justerar kursen lite i förhållande till vinden.

 

Det bär ju gå att konstruera ett vindroder som samtidigt är ett riktigt utanpåliggande roder.

[Peka67 167]

Nästan alla vindroder idag är antingen servo pendulum, eller trim tab. Dessa kan bara styra båtarna marginellt.

 

Hydrovane är som en kardanaxel med ett ytterrör fast monterad mot aktern. Så det fungerar precis som ett vanligt roder när du kopplar ur vindflöjel och "växellåda".

[Peka67 167]

Tänkte att det kanske blev lättare att förstå med en liten istruktionsfilm.

[coppertail 285]

Det lär bli väldigt spännande egenskaper med ett litet roder 20 cm bakom en fast skädda. 

Men i modern anda kan Du ju lösa problemen med några thrusters, lithiumbatterier och x antal m2 solpaneler. 

[Peka67 167]

Man kan öka avståndet till skäddan om du tror det hjälper. Eftersom rodret har en balansdel så vill tillverkaren att man har minst 20cm fritt framför. 

 

Om och hur mycket roderytan skiljer från orginal har jag inte full koll på ännu, men ska försöka ränka ut det.

[bhemac 2 859]

Att man idag överhuvudtaget tittar på vindroder förstår jag inte. På 70-talet kanske. En elektrisk autopilot har en egenskap som ett vindroder aldrig har, den lär sig.

En pilot till en 30 fots båt uppges dra i snitt 0,5 A. Det stämmer ganska bra. Är seglen bra trimmade så gör piloten nästan ingenting, en liten justering med några minuters mellanrum. 

Ävn om piloten skulle dra det dubbla i snitt så handlar det om mindre än 300 Wh/dygn vilket är vad en 75 W solpanel producerar per dygn.

Kostnaden för ett bra vindroder hamnar på närmare 50 tkr. En bra elektrisk pilot kostar 6-15 tkr. Köp en extra i reserv. De flesta båtar som idag går över Atlanten har elektriska piloter och verkar ha ytterst få probem. De som har vindroder verkar ha mer att göra...

[GroundControl 93]

@Bhemac

Håller med fullt ut. Varför krångla till allting. Komplettera med en släpgenerator så har du backup på strömförsörjningen också.

 

Tycker det verkar idiotiskt att ta bort ett fungerande roder i något slags säkerhetstänk och ersätta det med ett betydligt känsligare vindroder. Med enbart vindroder räcker det att backa in i bryggan eller törna emot en annan båt så är man av med styrningen.

[Peka67 167]

45 minuter sedan skrev bhemac:

Att man idag överhuvudtaget tittar på vindroder förstår jag inte. På 70-talet kanske. En elektrisk autopilot har en egenskap som ett vindroder aldrig har, den lär sig.

För mig så har det känts naturligt med vindroder. Och med tanke på senaste tidens roderhaveri så känns det ännu viktigare. Men nu var det inte vindroder eller autopilot som var frågan, utan om man tex. Kan räkna roderyta ggr avstånd till kölen för att få roderverkan?

[Peka67 167]

21 minuter sedan skrev GroundControl:

Tycker det verkar idiotiskt att ta bort ett fungerande roder i något slags säkerhetstänk och ersätta det med ett betydligt känsligare vindroder. Med enbart vindroder räcker det att backa in i bryggan eller törna emot en annan båt så är man av med styrningen.

Hej Groundcontrol länge sedan. Känsligare vindroder? Det är nog betydligt starkare än ett vanligt roder. 

 

Visst kan olyckan vara framme, gäller alla båtar med roder i rumpan. Går ju att förebygga om man vill det.

 

Personligen blir jag hällre av med rodret vid bryggan än ute till havs. Dessutom är det betydligt enklare att byta till ett nytt.

[GroundControl 93]

 

42 minuter sedan skrev Peka67:

För mig så har det känts naturligt med vindroder. Och med tanke på senaste tidens roderhaveri så känns det ännu viktigare. Men nu var det inte vindroder eller autopilot som var frågan, utan om man tex. Kan räkna roderyta ggr avstånd till kölen för att få roderverkan?

Jag tror inte att det är så enkelt att det finns ett linjärt förhållande för roderverkan. Dvs avstånd x yta = roderverkan. Det är säkert fler faktorer som påverkar. Roderprofil, kölform, bredd, djupgående, etc.

 

Ett gott råd om du verkligen vill komma iväg, eller rättare sagt vill komma fram. Krångla inte till det. Köp något välbeprövat som bevisligen fungerar i praktiken.

Men det kanske är uppfinnandet och planerandet som är roligast?

 

15 minuter sedan skrev Peka67:

Hej Groundcontrol länge sedan. Känsligare vindroder? Det är nog betydligt starkare än ett vanligt roder.

Det tror jag inte. Du verkar ha en påtaglig övertro på vindroders hållbarhet. Det är tyvärr ganska vanligt att de går sönder. Särskilt ute till havs.

[Peka67 167]

1 timme sedan skrev GroundControl:

Det tror jag inte. Du verkar ha en påtaglig övertro på vindroders hållbarhet. Det är tyvärr ganska vanligt att de går sönder. Särskilt ute till havs.

Hydrovane rekommenderas till båtar upp till 60000Ibs. Oavsett vilken båt jag väljer kommer rodret endast vara dimentionerat för en bråkdel av den vikten.

 

Jag har ingen brådska det dröjer länge än innan jag ska iväg. För tjugo år sedan ville jag köpa motorcykel, det tog två år innan köp. Så ja jag gillar att läsa på, men är också envis.

 

Har man ett mindre roder fungerar det säkerligen sämre i låg fart, men jag tror att avstånd mellan köl och roder har stor betydelse, så är det i alla fall på flygplan.

[bhemac 2 859]

3 timmar sedan skrev GroundControl:

Komplettera med en släpgenerator så har du backup på strömförsörjningen också.

Eller kanske ett litet elverk

Ström är ju idag oerhört viktigt ombord, man är snabbt ganska rökt utan den. Lägg pengar på flera sätt att skapa den!

2 timmar sedan skrev GroundControl:

Ett gott råd om du verkligen vill komma iväg, eller rättare sagt vill komma fram. Krångla inte till det. Köp något välbeprövat som bevisligen fungerar i praktiken.

Jag har ganska stor erfarenhet av att utbilda blivande långseglare och jag instämmer helt. De som krånglar till det kommer aldrig iväg. Sen kanske de har haft lika roligt ändå, men det är en helt annan fråga.

[Peka67 167]

40 minuter sedan skrev bhemac:

Eller kanske ett litet elverk

Ström är ju idag oerhört viktigt ombord, man är snabbt ganska rökt utan den. Lägg pengar på flera sätt att skapa den!

Tyvärr är jag total el analfabet skamligt med tanke på att farsan är el ingenjör. Gillar den här hondan, frågan är bara hur länge man vågar köra den 30°c?

[bhemac 2 859]

7 timmar sedan skrev Peka67:

Gillar den här hondan, frågan är bara hur länge man vågar köra den 30°c?

De säljs i Afrika ...

Honda är onödigt dyra, finns andra som är lika bra till bättre priser. Kipor tex. 

Eller ett DIESELELVERK. 2,1 kW, 11800 kr och 55 kg. Invertertyp dvs varvtalet ändras i förhållande till belastning. Elstart så klart.

--

När man går på marknaden i Spanien så står det ett elverk bakom nästan varenda stånd. Det går åtminstone 8 timmar i 35°C värme, typ 1-2 dagar i veckan i några år.

 

Redigerad 1 Augusti , 2019 av bhemac

[Peka67 167]

Tack bhemac dieselelverk är kanske rätt väg att gå, tycker att totalkostnad börjar se bra ut. 😁

[bhemac 2 859]

11 timmar sedan skrev Peka67:

tycker att totalkostnad börjar se bra ut. 

Jag har nästan alltid haft ett bensindrivet elverk ombord. Det är ytterst få gånger jag har använt det men då har det varit till mycket stor glädje. Grejen är att det ska stå så till att man kan köra det där det står. Men jag har haft ett litet bensinelverk på knappt 1 kW som väger 10 kg och som man fått plocka upp och ibland ställt på land, det funkar också.

[Peka67 167]

Som Groundcontrol säger så går det åt mycket el på långfärdssegling. Det fina med elverk (med solpaneler) som jag ser det, är att man kan fundera på elmotor till propeller, vilket jag ser många fördelar med.

 

Vindroder ger ytterligare säkerhet och sänker elförbrukningen. Kanske kan min idé om att ta bort ett frihängande roder även göra att fler båt modeller intressanta, som jag annars hade valt bort.

[GroundControl 93]

8 timmar sedan skrev Peka67:

Som Groundcontrol säger så går det åt mycket el på långfärdssegling. Det fina med elverk (med solpaneler) som jag ser det, är att man kan fundera på elmotor till propeller, vilket jag ser många fördelar med.

Du kanske blandar ihop mig med någon annan. Jag kan inte påminna mig om att jag sagt så.

 

Förövrigt är jag ingen förespråkare av elverk. I alla fall inte på mindre båtar. Det finns både bättre och tystare alternativ.

[Peka67 167]

7 minuter sedan skrev GroundControl:

Du kanske blandar ihop mig med någon annan. Jag kan inte påminna mig om att jag sagt så.

 

Förövrigt är jag ingen förespråkare av elverk. I alla fall inte på mindre båtar. Det finns både bättre och tystare alternativ.

Ber om ursäkt Groundcontrol, du har helt rätt jag råkade röra ihop det.

[Ruskpricken 214]

Om du abolut måste ha vindroder så skaffa ett som jag tror heter "servo" typ. Det sitter på akterkant vanliga rodret å får det att gå över till andra sidan så att säga.

Ta inte bort det vanliga rodret. Du kommer ångra dig.

Men om du nu har "snöat in dig" på din ide så låna en sån du nämner., hydrovane. Häkta av det vanliga rodret. Gör sedan några manövrar i hamnen en lugn dag. Då får du svar.

Då vet du vad som gäller å du kan välja. Vad resultatet blir skall vi inte diskutera här å nu. Låna å prova först. du kan, om du inte kan låna, alltid snickra till en plyfaskiva å lite gångjärn å testa. Bättre än att bara tänka å fundera utan konkreta erfarenheter.

[Peka67 167]

38 minuter sedan skrev Ruskpricken:

Ta inte bort det vanliga rodret. Du kommer ångra dig.

Absolut så kommer det att sitta ett vindroder på nästa båt oavsett vilken båtmodell det än blir. Om rodret kommer att plockas bort återstår att se (beror på modell), men det kan mycket väl bli så. Självklart så sparas roder och infästningar initialt, så man kan sätta tillbaka rodret om det inte blir lyckat.

 

Jag har några båtmodeller där det passar bättre med servo pedulum, som du föreslår. Oftast lite lättare båtar med mindre belastning på rodret. Innan det blir någon långfärd så kommer styrförmågan vara dubblerad med antingen vindroder eller nödroder.

 

Jag förstår inte varför jag skulle ångra att ta bort ordinarie roder? För mig är det enkel matematik, roderytan gånger avstånd från rotationcentrum ger styrförmågan. Sedan har Hydrovane ett balansroder vilket gör det lite mer lättstyrt.

 

Jag vill att nästa båt även ska fungera för långfärdssegling, och då bör man ha ett vindroder. Tron på att man klarar med enbart autopilot kan bli en mycket tråkigt erfarehet.

 

[Mackey 4 487]

3 timmar sedan skrev Peka67:

Jag vill att nästa båt även ska fungera för långfärdssegling, och då bör man ha ett vindroder. Tron på att man klarar med enbart autopilot kan bli en mycket tråkigt erfarehet.

Man ser påfallande få vindroder idag, nästan alla långseglare (90 %) verkar förlita sig på autopilot. Det behöver inte vara rätt, men så ser det ut.

[Peka67 167]

1 timme sedan skrev Mackey:

Man ser påfallande få vindroder idag, nästan alla långseglare (90 %) verkar förlita sig på autopilot. Det behöver inte vara rätt, men så ser det ut.

Visst är det så, trenden har även gått mot stora båtar, med stor besättning. Nu kommer jag att ensamsegla (bitvis) i en lite mindre båt vilket ställer lite andra krav. 

 

Autopiloten tar ingen hänsyn till vindskiften, vilket kan leda till släng gippar, segel som fladdrar och vågor som träffar båten från en oönskad riktning. Autopilot väsnas en hel del (kul att sova till), samt att livslängden är ganska kort om den får jobba hårt. Sedan tär autopiloten hårt på batteribanken vid sämre väder. Det innebär att man troligtvis  måste köra motorn för att ladda batterierna (vid långvarigt hårt väder), vilket kan medföra strul om det finns upprört sediment i tanken. Jag inbillar mig också att högre sjögång och kränkningsvinklar inte är bra för motorn, samt att det tär på mängden bränsle som finns att tillgå ombord.