bhemac 2 859 Postad 8 Januari , 2019 (redigerade) 1 timme sedan skrev Daniel_K: Nu vet jag inte vad vant brukar ha för gängning. Men 12 varv * 1 mm/varv blir 12 mm. Inte 24. En vantskruv = två skruvar, eller hur Redigerad 8 Januari , 2019 av bhemac Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Mackey 4 463 Postad 8 Januari , 2019 2 timmar sedan skrev AndW: Men så är det ju inte. Tänk istället en tyngd som hänger i en wire, helt fritt. Inte avlastar det vajern om man förlänger den med 1 mm, 10 mm eller ens 100 mm? Tyngden är densamma. 2019-01-04 vid 06:07 skrev Mackey: Om båten har tre stycken 10 mm vant på vardera sidan och dessa är rätt ansatta är kraften 6 x 88 000 x 20% = 105 600 N, dvs. Cirka 10 ton. Motsvarande för 8 mm vant blir cirka 7 ton. Om man lossar lite på vantskruvarna så minskar dragkraften vajer/skrovet från kanske 10 ton till 5 ton. Det är fortfarande betydligt större dragkraft i vanten än vad skrovsidorna väger, men skrovet avlastas. Belastninsfallet är mera likt ett piano tycker jag... Dragkraften i strängarna är cirka 20 ton. Minskar man spänningen på strängarna lite så är det fortfarande stora krafter (men det låter förstås förjä....gt). Mackey Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Gelis 679 Postad 8 Januari , 2019 2019-01-04 vid 13:33 skrev IngemarE: Slutade jag med för längesedan (det var främst konstigheter i artiklar med el jag i början både korrekturläste och rättade) när jag insåg att påpekanden inte var helt uppskattade. Var ju som en del kanske vet även en flitig skribent i början av tidningens historia, men insåg genom tystnad och utebliven respons (troligen sammanhängande med lite omläggning inom tidningen) att man nog inte var intresserad av lite tekniskt "djupare" artiklar längre. Ja på den tiden när bla Micke Westin ( tror han heter så) drev blaskan så var den riktigt bra, idag totalt likställd med andra båttidningar dvs ointressanta. Jag höll ut rätt länge med min prenumeration med hopp om bättring, men näe. Så nu för tiden får PB klara sig utan mig 2 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
LonelyBird 154 Postad 8 Januari , 2019 Låt oss utgå från att en båt som ligger i vattnet riggas optimalt med rätta spänningar på stående rigg. Om båten är en Omega eller en Swan har knappast någon betydelse när det gäller riggens trimning på land eller vatten. Några millimeter hit eller dit deformerar inte skrovet ty masten och stagen töjer inte till den graden att en skrovförändring skulle uppstå. Skrovets elasticitet överskrider riggens mångfalt innan formförändringar på en välhärdad båt uppstår. Frågan är naturligtvis en annan om vi talar om en träbåt då ingen fast punkt över tid existerar. 1 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
bhemac 2 859 Postad 8 Januari , 2019 Skulle vara intressant om någon med en riktig riggspänningsmäter kunde kolla både i vattnet och på land. Tillsvidare fortsätter jag med min favoritsysselsättning, att inte göra något alls! 1 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
LonelyBird 154 Postad 8 Januari , 2019 4 timmar sedan skrev AndW: Verkar som att det missats helt att skrovsidornas tyngd i vanten inte nödvändigtvis minskar ett smack av att man förlänger vanten lite. Det verkar som att folk resonerar att om skrovsidorna drar X newton i vanten, då kan jag bara släppa på vanten vad som, i normala fall, skulle motsvara en spänning av X newton. Men så är det ju inte. Tänk istället en tyngd som hänger i en wire, helt fritt. Inte avlastar det vajern om man förlänger den med 1 mm, 10 mm eller ens 100 mm? Tyngden är densamma. Det som avgör är ju hur skrovsidornas "tyngd", eller dragkraft nedåt, förändras beroende på röstjärnen (vantskruvinfästningarnas) position. Med andra ord, står skrovsidorna för sig själva om man släpper ner dem 1 cm, eller är all tyngd kvar? Men den funktionen är okänd, och att räkna på sträckkraften i vajrar för oss inte ett dugg närmare lösningen. Det bästa är väl att ta upp riggspänningen med båten på land och anteckna hur många varv det skiljer mot ansättningen i vatten. Sen är det ju samma år från år. Nä nu tror jag du är ute och simmar. En välbyggd båt kan väl stöda upp sidor och röstjärn. Varaktiga formförändringar sker väl först när krafterna är så stora att materialet utsätts för formförändring. Klart är att om jag lättar på vanten intar skrovet/röstjärnet en annan position tills spänningen är 0, men din wire logik stämmer inte, då skulle båten ligga som en tom plastpåse på backen då du lossat riggen. 1 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
LonelyBird 154 Postad 8 Januari , 2019 15 minuter sedan skrev bhemac: Skulle vara intressant om någon med en riktig riggspänningsmäter kunde kolla både i vattnet och på land. Tillsvidare fortsätter jag med min favoritsysselsättning, att inte göra något alls! Tycker det är den logiska lösningen... Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Skoter 50 Postad 8 Januari , 2019 Fast man behöver väl ingen riggspänningsmätare om man kör med en variant av Seldens tumstocksmetod. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Mackey 4 463 Postad 8 Januari , 2019 33 minuter sedan skrev Skoter: Fast man behöver väl ingen riggspänningsmätare om man kör med en variant av Seldens tumstocksmetod. Fast man har nog svårt att mäta skillnad i spänning på land och i vattnet med tumstocksmetoden. Troligen är det svårt att mäta skillnaden med en riggspänningsmätare också. Jag ska göra ett försök i vår med tumstocksmetoden. Problemet är att 3 mm töjning på två meter kanske blir 2,8 mm töjning i vattnet. Mäter man med skjutmått så kan det kanske gå... Mackey 1 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Seawolf 380 Postad 8 Januari , 2019 6 timmar sedan skrev Caribic410: Hmm om du bortser från riggen helt. Skrov-vikt trycer ju ner båten i vattnet vilket trycker ihop båten. Det gör ju även kölens vikt som hänger under båten.. när båten är i vattnet. När du ställer den på land så hänger hela båtens vikt bara på kölen utan mottryck från vattnet. Skråvet utvidgas. Hur mycket och om det har nån betydelse är en annan sak. Vad man gör med riggen, med båten på land är en sak.. att ta upp den från vattnet och "tvärtombelasta" känns ju vrickat.. Man bör behålla den normala vantspänningen med båten på land med riggen på ifall masten har en stötta ner mot kölen. Orsaken illustreras i bifogad figur. Utan mast på, eller med slakade vant, så kommer hela skrovvikten att deformera skrovet. Normalt ansatta vant ger en lyftkraft på skrovet, och denna kraft skickas sen via mast och maststötta ner mot kölen. (som att hänga upp byxorna med hängslen) För övrigt så tas segelbåtar regelmässigt upp med masten på nästan överallt i världen, även på hamnplaner utan vindskydd. 2 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Mackey 4 463 Postad 8 Januari , 2019 2019-01-04 vid 06:07 skrev Mackey: ...särskilt som köl, röstjärn, maststötta, mast och vant i princip sitter ihop. 24 minuter sedan skrev Seawolf: Man bör behålla den normala vantspänningen med båten på land med riggen på ifall masten har en stötta ner mot kölen. Det var så jag tänkte, men Seawolfs ilustration gjorde det hela väldigt tydligt. Mackey 1 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
pseudonym 1 167 Postad 9 Januari , 2019 2019-01-04 vid 12:41 skrev Mackey: Ha, jag hittade artikeln. Så här står det: När det är kallt kommer aluminiumet i masten att krympa. Det ger en lägre anspänning på stagen. Men inte tillräckligt låg. Lätta tre varv på varje vantskruv. Har du kraftigt svepta spridare kan du med fördel ta bort akterstaget. Men dubbelkolla med oss eller andra riggkunniga innan så du inte gör en dumhet. Filen bifogas. Enklare att lätta sex varv på ena sidan och stå ut med att masten lutar 0,001° eller något liknande under vintern. Mackey Knotanpaellerav.pdf Att bara slacka vanten på ena sidan är inte bra om man har genomgående mast eller hur tänkte du? Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Peter_K 4 194 Postad 9 Januari , 2019 21 timmar sedan skrev Gelis: Ja på den tiden när bla Micke Westin ( tror han heter så) drev blaskan så var den riktigt bra, idag totalt likställd med andra båttidningar dvs ointressanta. Jag höll ut rätt länge med min prenumeration med hopp om bättring, men näe. Så nu för tiden får PB klara sig utan mig ...och tunnare lär den bli...https://www.batliv.se/2018/11/21/batnytt-laggs-ner/ Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Kane 974 Postad 9 Januari , 2019 1 timme sedan skrev Peter_K: ...och tunnare lär den bli...https://www.batliv.se/2018/11/21/batnytt-laggs-ner/ Nä, tjockare då Båtnytt och PB blir en tidning......😎 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Peter_K 4 194 Postad 9 Januari , 2019 19 minuter sedan skrev Kane: Nä, tjockare då Båtnytt och PB blir en tidning......😎 Dubbla antalet sidor med halva innehållsvärdet... 1 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Volvo_Penta 719 Postad 9 Januari , 2019 20 timmar sedan skrev Seawolf: Man bör behålla den normala vantspänningen med båten på land med riggen på ifall masten har en stötta ner mot kölen. Orsaken illustreras i bifogad figur. Utan mast på, eller med slakade vant, så kommer hela skrovvikten att deformera skrovet. Normalt ansatta vant ger en lyftkraft på skrovet, och denna kraft skickas sen via mast och maststötta ner mot kölen. (som att hänga upp byxorna med hängslen) För övrigt så tas segelbåtar regelmässigt upp med masten på nästan överallt i världen, även på hamnplaner utan vindskydd. Och om masten inte har en stötta ner mot kölen? Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Seawolf 380 Postad 9 Januari , 2019 2 timmar sedan skrev Volvo_Penta: Och om masten inte har en stötta ner mot kölen? Om trycket från masten avlastas via en kraftig mastbalk som i sin tur avlastas mot ett skott, så överförs kraften också ner mot kölpartiet. Förutsatt att det hela är rätt konstruerat och byggt. Behovet att lyfta skrovet i det fallet är något mindre, men samma princip gäller. När man pratar om krafterna från vind mot riggen på vintern, och de motsvarande krafterna på vant och röstjärn, så är dessa inte alls lika stora som de för vilka båten är konstruerad: Tänk stark vind, grov sjö, och krängning på 30-60 grader. Åtskilliga båtar som knappt haft segel uppe i storm, och som kantrat 360 grader har klarat sig från att förlora riggen. Det säger en del om hur en normalt och korrekt dimensionerad (icke-tävlings-extrem) båt klarar krafter på riggen. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
