Tips utan motivering i Praktiskt Båtägande ?

[saltpeter 11]

Hej !

 

Läste i praktiskt båtägande (okt 2018 - tips inför vinterupptagning) att det är viktigt att spänna av "de yttre vanten" 12 varv per vantskruv vid vinterupptagning. Detta var lite kryptiskt uttryckt och en bild visar hur man lossar på undervant. 

 

Är det någon som vet vad det tekniska motivet till denna rekommenderade vantavspänning är ? 

 

MVH

[Caribic410 757]

Kan tänka mej att eftersom båtar är byggda för att ligga i vattnet, ta upp all last jämnt fördelat, kölen "hängande i skrovkonstruktioen, så får man ett något skevt belastningsfall när hela båten står på kölen och hänger fritt i luften m.a.o precis tvärtemot situationen i vatten. Kanhända att stag, vant mm blir mycket mer sträckta då.

Fast jag vet inte men det känns logiskt att det borde bli så. Jag slackar rejält på mina. 

Vore väl enkelt att spänna upp dessa hyfsat innan sjösättning, känna på dessa och jämföra spänningen när man sjösatt. De flesta stagen bör bli lösare då...

Eller?

[Wingan 71]

Jag gissar att man vill kompensera för att vanten blir kortare vid vinterkyla.

Varför det skall var just 12 varv förstår jag inte riktigt, jag tycker det låter mycket.

Men kanske "worst case" -30 grader eller värre.

De flesta material blir ju också skörare vid kyla, gäller väl även polyesterinfästningar?

[bhemac 2 859]

21 minuter sedan skrev Wingan:

Jag gissar att man vill kompensera för att vanten blir kortare vid vinterkyla.

Tvärtom brukar man väl säga, masten blir kortare i kylan än vanten, eller?

[Pentax 724]

Det måste vara för att avlasta skrovet och röstjärnens infästning i skrovet, eller som i moderna båtar inredningen , visst mast och vant förändras beroende på temperatur, men förändringen blir åt samma håll. med marginell skillnad.

12 varv bör je en förlängning  på en till två centimeter, vilket verkar vara en bra siffra som är lätt att komma ihåg när riggen ska sättas åt till våren igen.

[AndW 197]

 

1 timme sedan skrev bhemac:

Tvärtom brukar man väl säga, masten blir kortare i kylan än vanten, eller?

Enligt Wikipedia utvidgas (och krymper) aluminium 5 ppm mer än rostfritt per grad. Så, för 10 m mast och vant blir vanten, relativt sett,  2.5 mm längre en vinter dag vid -20 C än vid +30 C.

 

Ja, det måste vara för att skrovet belastas helt annorlunda. Båtsidorna skulle ju hänga i vanten på land annars. 

 

5*10^-6*(10 meter)*(50 grader) = 2.5 mm

https://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient

[Wingan 71]

3 timmar sedan skrev bhemac:

Tvärtom brukar man väl säga, masten blir kortare i kylan än vanten, eller?

Tänkte inte på det....😉

[Mackey 4 471]

13 timmar sedan skrev saltpeter:

Hej !

 

Läste i praktiskt båtägande (okt 2018 - tips inför vinterupptagning) att det är viktigt att spänna av "de yttre vanten" 12 varv per vantskruv vid vinterupptagning. Detta var lite kryptiskt uttryckt och en bild visar hur man lossar på undervant. 

 

Är det någon som vet vad det tekniska motivet till denna rekommenderade vantavspänning är ? 

 

MVH

 

Varför 12 varv?

Det tipset måste ju komma från England eller något annat dussinräknande land. Måste ju funka med 10 varv lika gärna, eller 14. 13 varv tror jag kan ge oväntade skador under hela vintern och även under efterföljande sommar.

 

Varför bara de undre vanten? Det kan man ju verkligen fråga sig??

Om avsikten är att alla vant ska slackas något så kan man ju lika gärna ta 20 (eller 24) varv på ena sidan så halverar man arbetsinsatsen.

 

Om båten har tre stycken 10 mm vant på vardera sidan och dessa är rätt ansatta är kraften 6 x 88 000 x 20% = 105 600 N, dvs. Cirka 10 ton.

Motsvarande för 8 mm vant blir cirka 7 ton.

Med dessa krafter i bakhuvudet har jag lite svårt att se att det skulle vara ett problem att låta vanten vara orörda, särskilt som köl, röstjärn, maststötta, mast och vant i princip sitter ihop.

För mig känns det då viktigare att se till att akterstaget inte är allt för hårt ansatt.

 

Borde inte försäkringsbolagen märkt om det var ett problem att inte lossa på vantskruvarna och i sådana fall infört något om det i sina villkor eller åtminstone tipsat sina försäkringstagare om det för att minska antalet skador.

 

Var och en blir salig på sin tro till någon förklarar vilken tro som är den rätta.

Min tro just nu är att det säkert kan vara bra att avlasta vanten lite, men att det inte är nödvändigt.

 

Mackey

[Hybro 1 152]

Någon kan väl hänga på två mätare för wirespänning, kopplat till nån logg, som skickar info via nätet.

 

En viltkamera borde också funka.

 

En mätare på ena sidans toppvant och den andra på undervantet.

 

 

Då slipper man åka till båten stup i ett o läsa av.

Redigerad 4 Januari , 2019 av Hybro

[bhemac 2 859]

Många har skrivit att man ska lägga av riggen lite på vintern. Det låter ju naturligt men räknar man så är det fel, aluminium utvidgar sig ca 25% mer än rostfritt. De flesta jag prata med som har riggen kvar under vintern gör inget alls. Försäkringsbolaget har inga rekommendationer mer än att båten ska vara stabilt uppallad så den inte kan röra sig.

Att lägga av riggen för att inte få "bananbåt" tror jag inte på, så dåliga konstruerade är inte båtarna. En lös rigg kommer att röra på sig en hel del och då finns det stor risk för skador.

12 varv verkar väldigt mycket, vad kan det vara? 1cm?

[b_syrsa 46]

1 timme sedan skrev bhemac:

12 varv verkar väldigt mycket, vad kan det vara? 1cm? 

22 - 24 mm:

M8 fingänga dvs stigning 1 mm ger 12 varv lika med 24 mm.

UNF 8-9 mm 24 gängor per tum dvs 0,945 mm * 24 = 22,7 mm.

[Mackey 4 471]

Kom att tänka på något jag läste från Bens någon gång och de rekommenderade ett par tre varv per vantskruv om inte jag minns fel. Lätta lite på lasten alltså, men inte mycket.

 

12 varv på alla vant verkar helt klart för mycket.

Jag vet inte vad för gänga det är i vantskruvar, men någon form av fingänga är det på mina Hasselfors/Seld'en.

En fingänga i den dimensionen har 1 mm stigning/delning, kanske 1,25 mm.

12 varv blir alltså 24 mm eftersom det är två skruvar.

Att lossa alla vant 24 mm måste bli väldigt löst.

 

I en rätt ansatt rigg har vanten 1,5 mm töjning per meter. Jämför tumstocksmetoden där man ska sätta an vanten så hårt att det blir 3 mm glapp mellan en 2 m lång tunstock och terminalkanten.

På en 15 m hög rigg har man alltså sträckt toppvanten cirka 22 mm och de understa vanten mindre än 11 mm.

Då verkar det ju väldigt dumt att lossa alla vant 24 mm...

Då kommer riggen stå och skramla hela vintern.

På en båt med kortare mast blir det ännu värre, då kanske masten tom. kan hoppa ur sitt läge på däck.

 

Mackey

 

Tillägg: Känns bra att b_syrsa kom fram till samma resultat på förlängningen. Trodde nästan jag tänkt fel.

Någon som har OPraktiskt båtägande borde kontakta dem och be dem förtydliga vad de menar.

Redigerad 4 Januari , 2019 av Mackey

[Mackey 4 471]

21 minuter sedan skrev Mackey:

Kom att tänka på något jag läste från Bens någon gång och de rekommenderade ett par tre varv per vantskruv om inte jag minns fel. Lätta lite på lasten alltså, men inte mycket.

Ha, jag hittade artikeln.

 

Så här står det:

När det är kallt kommer aluminiumet i masten att krympa. Det ger en lägre anspänning på stagen. Men inte tillräckligt låg. Lätta tre varv på varje vantskruv. Har du kraftigt svepta spridare kan du med fördel ta bort akterstaget. Men dubbelkolla med oss eller andra riggkunniga innan så du inte gör en dumhet.

Filen bifogas.

 

Enklare att lätta sex varv på ena sidan och stå ut med att masten lutar 0,001° eller något liknande under vintern.

 

Mackey

 

Knotanpaellerav.pdf

[Peter_K 4 202]

Ett annat tips... man kan masta av också. På så vis slipper man fundera på detta, skrovet belastas inte, man minskar risken för att båten välter, det är enklare att täcka båten, det är enklare inspektera och serva grejerna....

[Mackey 4 471]

Så här skriver Seld'en i "RÅD OCH TIPS för riggning och intrimning av din Seldénmast" 

• Reducera lite av spänningen tvärskepps för att minska belastningen av skrovet. Ingen del av den stående riggen får vara slack. En slackande rigg slits mycket snabbt under en vintersäsong.
• Se till att din vagga är tillräckligt stark för att klara de laster som uppstår av riggens vindfång.
• Glöm inte att utföra höstöversynen av riggen.

Mackey

[IngemarE 3 619]

1 timme sedan skrev Mackey:

Någon som har OPraktiskt båtägande borde kontakta dem och be dem förtydliga vad de menar.

 

Slutade jag med för längesedan (det var främst konstigheter i artiklar med el jag i början både korrekturläste och rättade) när jag insåg att påpekanden inte var helt uppskattade.

 

Var ju som en del kanske vet även en flitig skribent i början av tidningens historia, men insåg genom tystnad och utebliven respons (troligen sammanhängande med lite omläggning inom tidningen) att man nog inte var intresserad av lite tekniskt "djupare" artiklar längre.

Redigerad 4 Januari , 2019 av IngemarE

[bhemac 2 859]

1 timme sedan skrev Mackey:

Så här skriver Seld'en i "RÅD OCH TIPS för riggning och intrimning av din Seldénmast" 

Ja men det låter vettigt, nästan så man kan tro att de vet vad de pratar om.

 

1 timme sedan skrev Peter_K:

Ett annat tips... man kan masta av också.

Visst men det det räcker att göra detta med några års mellanrum. Av/påmastningar sliter en hel del. Trots allt så har en majoritet av jordens båtar riggen uppe året runt.

[Mackey 4 471]

3 timmar sedan skrev Peter_K:

Ett annat tips... man kan masta av också. På så vis slipper man fundera på detta, skrovet belastas inte, man minskar risken för att båten välter, det är enklare att täcka båten, det är enklare inspektera och serva grejerna....

• Jag och min hustru blir dessvärre bara äldre, svagare, sjukare och latare, vilket visar sig extra tydligt bl.a. vid av och påmastning.
• Vi funderar inte.
• Vi tror inte att skrovet belastas eller skadas.
• Risken för att båten välter minskar ju först när man slutar att lämna kvar masten. 😁 Dessutom verkar det inte vara särkilt vanligt med vältande båtar på vår klubb, varken med eller utan mast.
• Turligt nog har vi inte svepta spridare, så det är nästan enklare att täcka båten med masten på med två halva presenningar.
• Jag måste ju hålla med om att det är enklare att inspektera och serva masten när man inte behöver klätra i mastkranen och/eller använda kikare.

Planen nu är att masta av och göra en ordentlig genomgång av riggen i sommar någon varm och solig dag. Jag måste säga att jag ser lite fram mot detta. Det känns bra att pyssla om masten och det är - eller snarare var - något speciellt att stå på mastplan på våren och fixa. Då kände man att "nu är det nära..."

Det var inte lika mysigt i oktober...

 

Vi mastar av eller på på 20 - 30 minuter så det är ju inte hela värden, men det är ju bara tiden vid mastkranen. Det får ta den tid det tar, masten är ju trots allt rätt viktig...

 

Mackey

[Tomas99 64]

2019-01-03 vid 16:30 skrev saltpeter:

Läste i praktiskt båtägande (okt 2018 - tips inför vinterupptagning) att det är viktigt att spänna av "de yttre vanten" 12 varv per vantskruv vid vinterupptagning. Detta var lite kryptiskt uttryckt och en bild visar hur man lossar på undervant. 

 

Tittade som hastigast i numret och såg att i texten säger Egil på Wahlborgs Marina att "det finns olika skolor och åsikter om detta, men jag tycker att man ska släppa några varv på riggspänningen".

 

Har inte lusläst texten, men står där 12 varv på något annat ställe är det nog ett tryckfel, 1-2 varv verkar mer rimligt både med tanke på vad han säger och inte minst för att ha kvar masten på båten efter vintern.

[Copernicus 32]

Intressant läsning om ett komplext ämne. Det är inte så enkelt att man kan addera spänningar i flera olika vant och få en summa av spänningar som verkar på hela systemet. Tvärtom kommer spänningskoncentrationer att vara lokaliserade till infästningar, skruvgenomföringar, skarpa kanter mm. Vant, mast, röstjärn, glasfiber med flera material har alla olika e-modul och TEK (termisk längdutvidgning), och svarar alla olika på pålagda laster. Men riggspänningen i sjön ska klara mycket stora laster under segel, något som inte behövs under vintervilan. Dessutom deformeras skrovet något när båten främst vilar på kölen, vilket ger en annan spänningsfördelning än när båten är i sjön (vilket påpekats tidigare). Eftersom spänningsutsatta material korroderar snabbare, är utsatta för krypning, delaminerar över tid samtidigt som defekter i spröda material blir till sprickor som växer över tid, finns det ingen anledning att ha hela systemet onödigt spänningsutsatt när det inte behövs, dvs när båten inte seglas. Då sparar man materialen, som får ”vila” och på så vis åldras långsammare. Men att slacka så att masten kan röra sig låter helt absurt. Då slits alla ingående material snabbt. 

[Mackey 4 471]

2019-01-05 vid 17:51 skrev Copernicus:

...finns det ingen anledning att ha hela systemet onödigt spänningsutsatt när det inte behövs, dvs när båten inte seglas. Då sparar man materialen, som får ”vila” och på så vis åldras långsammare.

Många är inne på att lätta några varv på alla vantskruvar för att avlasta lite, 2-3 varv, men absolut inte 12 varv.

 

Mackey

 

[Caribic410 757]

Jag kommer inte ihåg exakt hur många varv jag lossar på mina. Ibland missar jag å gör det på land annars innan lyfr. Har skrivit på lapp hur mkt på dom olika.

Lossar  iaf  bara på ena sidan på både ytter och inner samt babystag.

Första året lossade jag massa varv på alla sidor 10 tror jag redan i sjön. Sen spannde jag upp alla så det blev hyfsat spännt. Sen blev det ett antal varb kvar. Har för mej det är 6varv, på ena sidan (3varv/sida) på toppvant)

Ihar inte jämfört ybernoga men har känslan av att det är tyngre att återspänna när båten står på land. Ska försöka komma ihåg å kolla å återkomma. Min mast e 18.5m (räknat fr vattenytan)

[bhemac 2 859]

4 timmar sedan skrev Mackey:

Många är inne på att lätta några varv på alla vantskruvar för att avlasta lite

Detta var vi inne på för många år sedan. Tanken var en domkraft under mastfoten så att man mycket enkelt och smidigt kan lägga av hela riggen lite. Men vi kom fram till att det inte fanns någon vits, snarare tvärtom. Om nu riggen deformerar skrovet några millimeter så återgår detta när man lägger av riggen. Men dessa manövrar kommer att stressa skrovet, spänna, släppa.

Finns det några andra ställen när man gör så?

[LonelyBird 154]

2019-01-04 vid 11:41 skrev bhemac:

En lös rigg kommer att röra på sig en hel del och då finns det stor risk för skador.

Just det!. Inte begriper jag varför riggen skall lösas. Vad man primärt brukar försöka undvika är att man har en för lös rigg ty då finns det stor risk för att det uppstår amplituder som på kort tid sliter ut den stående riggen. En intelligentare fråga vore: Hur mycket skall riggen tajtas för vintern?  😉

[Caribic410 757]

15 minuter sedan skrev LonelyBird:

Just det!. Inte begriper jag varför riggen skall lösas. Vad man primärt brukar försöka undvika är att man har en för lös rigg ty då finns det stor risk för att det uppstår amplituder som på kort tid sliter ut den stående riggen. En intelligentare fråga vore: Hur mycket skall riggen tajtas för vintern?  😉

Det "känns" rätt logiskt att riggen bör bli något tajtare när man lyft båten från vattnet och ställt hela vikten på kölen, så hela skrovet blir mer hängande i stagen än när den ligger i vattnet.

Så om man inte lossar får man nog en automatisk riggspänning  när båten står på kölen jämfört mot när den ligger i hamn. om det sen är nån vits att lossa eller inte?

Om det inte har någon betydelse så är det ganska logiskt och självklart att inte lossa.

Då slipper man jobbet, slipper slita på vantskruvar, verktyg, knän, knogar mm.

Och såklart är det vansinnigt att ha saker så lösa att dom glider, skaver och slår. annars skulle väl flaggan "blåsa sönder" lika snabbt i byrålådan som i fallet.

 

[AndW 197]

Verkar som att det missats helt att skrovsidornas tyngd i vanten inte nödvändigtvis minskar ett smack av att man förlänger vanten lite. Det verkar som att folk resonerar att om skrovsidorna drar X newton i vanten, då kan jag bara släppa på vanten vad som, i normala fall, skulle motsvara en spänning av X newton. 

 

Men så är det ju inte. Tänk istället en tyngd som hänger i en wire, helt fritt. Inte avlastar det  vajern  om man förlänger den med 1 mm, 10 mm eller ens 100 mm? Tyngden är densamma. 

 

Det som avgör är ju hur skrovsidornas "tyngd", eller dragkraft nedåt, förändras beroende på röstjärnen (vantskruvinfästningarnas) position. Med andra ord, står skrovsidorna för sig själva om man släpper ner dem 1 cm, eller är all tyngd kvar? Men den funktionen är okänd, och att räkna på sträckkraften i vajrar för oss inte ett dugg närmare lösningen.

 

Det bästa är väl att ta upp riggspänningen med båten på land och anteckna hur många varv det skiljer mot ansättningen i vatten. Sen är det ju samma år från år. 

Redigerad 8 Januari , 2019 av AndW

[Daniel_K 11]

2019-01-04 vid 12:11 skrev b_syrsa:

M8 fingänga dvs stigning 1 mm ger 12 varv lika med 24 mm.

UNF 8-9 mm 24 gängor per tum dvs 0,945 mm * 24 = 22,7 mm.

Nu vet jag inte vad vant brukar ha för gängning. Men 12 varv *  1 mm/varv blir 12 mm. Inte 24.

[Caribic410 757]

2 minuter sedan skrev Daniel_K:

Nu vet jag inte vad vant brukar ha för gängning. Men 12 varv *  1 mm/varv blir 12 mm. Inte 24.

Per gänga ja. Du har ju oftast två när det heter vantskruv. En vä och en hö. 😆

[Caribic410 757]

57 minuter sedan skrev AndW:

Verkar som att det missats helt att skrovsidornas tyngd i vanten inte nödvändigtvis minskar ett smack av att man förlänger vanten lite. Det verkar som att folk resonerar att om skrovsidorna drar X newton i vanten, då kan jag bara släppa på vanten vad som, i normala fall, skulle motsvara en spänning av X newton. 

 

Men så är det ju inte. Tänk istället en tyngd som hänger i en wire, helt fritt. Inte avlastar det  vajern  om man förlänger den med 1 mm, 10 mm eller ens 100 mm? Tyngden är densamma. 

 

Det som avgör är ju hur skrovsidornas "tyngd", eller dragkraft nedåt, förändras beroende på röstjärnen (vantskruvinfästningarnas) position. Med andra ord, står skrovsidorna för sig själva om man släpper ner dem 1 cm, eller är all tyngd kvar? Men den funktionen är okänd, och att räkna på sträckkraften i vajrar för oss inte ett dugg närmare lösningen.

 

Det bästa är väl att ta upp riggspänningen med båten på land och anteckna hur många varv det skiljer mot ansättningen i vatten. Sen är det ju samma år från år. 

Hmm om du bortser från riggen helt. Skrov-vikt trycer ju ner båten i vattnet vilket trycker ihop båten. Det gör ju även kölens vikt som hänger under båten.. när båten är i vattnet.

När du ställer den på land så hänger hela båtens vikt bara på kölen utan mottryck från vattnet. Skråvet utvidgas.

Hur mycket och om det har nån betydelse är en annan sak. Vad man gör med riggen, med båten på land är en sak.. att ta upp den från vattnet och "tvärtombelasta" känns ju vrickat.. 

[Caribic410 757]

*skrovet 😆