Tappade kölar

[BSven 469]

Det tycks vara ett ökande problem att segelbåtar tappar kölen?

[mikael_matsson 177]

Självklart, allt som skruvas fast kommer förr eller senare ta sig loss . Långkölat ska de va , helt integrerat med resten av skrovet. 

[Gäst]

1 timme sedan, mikael_matsson säger:

Självklart, allt som skruvas fast kommer förr eller senare ta sig loss . Långkölat ska de va , helt integrerat med resten av skrovet. 

Tveksamt att man kan säga att alla förr eller senare ditskruvade kölar lossnar. Det är att dra det lite för långt tycker jag. Jag vet inte heller om det är ett ökat problem eller om man nu uppmärksammar det mera i media. 

Undrar om det finns statistik på det hos försäkringsbolagen? 

Hur många kölar lossnade förra säsongen i svenska farvatten? Någon som vet? 

[Thallatha 867]

Bara en liten undran.

Det byggs ju fler och fler båtar med fenköl.

Långkölade båtar - som alla mina - byggs det väl nästan inga idag.

Har ints studerat problemet med tappade kölar - det är helt ointresant för mig.

Men - förekommer det över huvud taget att en köl lossnar helt i bultinfästningen. Att det kan bli glapp där med läckage som följd förekommer väl!

Skulle gissningsvis tro att när man talar om tappade kölar, så är det tex en bulb som lossnar pga sprickbildning.

Ju fler fenkölar som produceras, destå större risk att det blir det att en och annan köl får gjufel. Sen tål ju en del fenkölade båtar inte tex den bohuslänska graniten.

 

 

[raol 2 369]

15 minuter sedan, Thallatha säger:

Men - förekommer det över huvud taget att en köl lossnar helt i bultinfästningen. Att det kan bli glapp där med läckage som följd förekommer väl!

Skulle gissningsvis tro att när man talar om tappade kölar, så är det tex en bulb som lossnar pga sprickbildning.

Tyvärr är det inte så, utan hela kölarna försvinner i djupet.




 

[Peter_K 4 208]

4 timmar sedan, mikael_matsson säger:

Självklart, allt som skruvas fast kommer förr eller senare ta sig loss . Långkölat ska de va , helt integrerat med resten av skrovet. 

Det finns ju fenkölar och fenkölar, samt mer eller mindre bra infästningar av dessa. 

 

Att förorda långköl som alternativ är som att förorda häst och vagn för att människor dör i bilolyckor. 

[Thallatha 867]

16 minuter sedan, raol säger:

Tyvärr är det inte så, utan hela kölarna försvinner i djupet.
 

 

Det var det värsta. Skall man ha fenköl, så bör man ha en båt som tål att gå på grund med. Dvs att kölen har en kölinfästning. Inte bara en båt där man hängt dit kölen.

Fast det finns båtar som tappat delar av kölen. Lars Hässle tappade vingen på sin vingköl.

8 minuter sedan, Peter_K säger:

att förorda häst och vagn för att människor dör i bilolyckor. 

 

Det var en god tanke. 

Redigerad 3 Mars , 2018 av Thallatha

[Mackey 4 488]

Fenköl är ju inget direkt nytt fenomen på segelbåtar, har väl funnits nästan lika länge som plastbåtar har funnits. 

 

Söker man på Sailguide så finns det

1651 st. båtmodeler med fenköl och

128 st. som är långkölade.

 

Om det nu är så att flera kölar tappas allt oftare så kan det ju finnas måna olika orsaker, ex.vis:

1. Båtbeståndet blir äldre och äldre.
   Då borde äldre båtar vara överrepresenterade.
2. Nyare båtar håller sämre än äldre båtar.
   Då borde nyare båtar vara överrepresenterade.
3. På större och snabbare båtar utsätts kölinfästningen för större krafter vid grundstötning.
   Storlek och fart har ju ökat.
4. Båtarna används på ett annat vis idag.
   Jo, det är nog flera som långseglar idag, kanske är det vid dessa seglingar de flesta tappade kölar förekommer.
5. Båtkonstruktörerna har blivit bättre på att beräkna kölkonstruktionen.
   Lite motsägelsefullt, men från början var man säkert "feg" och osäker och klämde i ordentligt för att kölen inte skulle lossna, medan man idag kan spara pengar på att dimensionera en klenare konstruktion som då riskerar att bli underdimensionerad i vissa situationer.

Det finns säkert många flera orsaker.

 

Mackey

[BSven 469]

Jag har undrat hur man skall kolla sina kölbultar? Jag har utanpåliggande järnköl (lång) som sitter med, jag tror, sex par rostfria bultar,. Nu när båten står på land med all vikt på kölen så syns inget glapp vid bultarna men jag kan ju inte se ev. korrosion i gängorna eller annat. Skall man lossa en och se efter hur det ser ut, efterdra samtliga ifall det går eller hur gör man?

[Peter_K 4 208]

3 timmar sedan, BSven säger:

Jag har undrat hur man skall kolla sina kölbultar? Jag har utanpåliggande järnköl (lång) som sitter med, jag tror, sex par rostfria bultar,. Nu när båten står på land med all vikt på kölen så syns inget glapp vid bultarna men jag kan ju inte se ev. korrosion i gängorna eller annat. Skall man lossa en och se efter hur det ser ut, efterdra samtliga ifall det går eller hur gör man?

Kolla efter sprickbildning i laminatet kring kölbultar och kölens fram- och bakkant. Och kolla om det tränger upp rost och/eller vatten kring bultarna. 

[mikael_matsson 177]

Peter K och Silverfox m.fl, jag var inte jätteallvarlig, trodde emojisarna skulle visa det .

Självklart sitter de flesta kölar kvar sålänge båten är i bruk. Men att allt förr eller senare försvinner är väl ett faktum vi inte ens behöver diskutera.

En skruv är i grunden konstruerad för att kunna monteras och demonteras, tas loss alltså. Det ökar givetvis risken att den lösgör sig oavsiktligt. Sen att man kallar det kölbult är ju bara ett felaktigt ordval. Är bulten gängad är det en skruv. När skruven gängar ur sig eller rostar sönder ramlar kölen oneklingen av. Och ja, det är en tidsfråga, även om det kan ta väldigt, väldigt många år. 

 

Hade jag åkt kortkölat hade jag oroat mig mer över sprickor i botten bakom kölen, än att den ska ramla av. 

 

Sen gör jag ingen hemlighet av att jag gillar långkölat bättre i allt annat väsentligt heller. Det är kursstabilare, rör sig lugnare vid sjögång, bidrar till mindre djupgående och gör båten mindre känslig för bottenkontakt. 

Det betyder mycket mer än kryssvinklar och nån knop hit eller dit för mig. 

Full förståelse för att de flesta resonerar annorlunda, man ser olika charm med seglingen helt enkelt. 

 

 

[raol 2 369]

Det finns inga tekniska hinder för att integrera en fenköl i skrovet. Det är mer en principsak. Ungefär som att traditionen i Sverige är att ha frambromsreglaget på vänster sida på cyklar, medan det i t ex Storbritannien är på höger sida (vilket jag personligen föredrar och alla mina cyklar är riggade så). Men skillnaden är försumbar för de flesta.

 

[BSven 469]

12 timmar sedan, mikael_matsson säger:

Självklart, allt som skruvas fast kommer förr eller senare ta sig loss . Långkölat ska de va , helt integrerat med resten av skrovet. 

Jag läste någonstans, i samband med att jag letade båt, att på äldre båtar med blyklump ingjuten i plastskrovet (typ Laurin 28) så kan det med tiden ha kommit in vatten i materialet och frosten delat på metallen och plasten. Blyklumpen har därmed utrymme att röra sig fritt och man skulle för säkerhets skull montera bottenstockar och kölbultar(skruvar) på sådana båtar.

[makke_the_muss 27]

Tror de där är en kulturell fråga. Här fostras vi att ta hand om gammalt och bevara kulturarvet medans samma sak är mindre värt i andra ställen. Inte bara lång och kort köl. Utan diskutionen är lång kort trä plast mahogny plast. Bara olika epoker... Diskutionen  kommer fortsätta på gott och ont. Med ett fredligt liv och ett rikt båtliv med lite väderpåverkan  kommer det vara länge på gott och ont. 

[Thallatha 867]

13 timmar sedan, BSven säger:

Jag läste någonstans, i samband med att jag letade båt, att på äldre båtar med blyklump ingjuten i plastskrovet (typ Laurin 28) så kan det med tiden ha kommit in vatten i materialet och frosten delat på metallen och plasten. Blyklumpen har därmed utrymme att röra sig fritt och man skulle för säkerhets skull montera bottenstockar och kölbultar(skruvar) på sådana båtar.

 

Visst är det att det kan komma in vatten mellan blyt och plasten.

 

Betydligt värre är det med båtar med inplastad järnköl - dom rostar. Jag har haft båtar med både inplastad Jarnköl och blyköl. Problemet är större på båtar med järnköl.

Att man bultade fast den inplastade inplastade järn/blykölen, har nog inte med möjligheten att kölen skulle röra sig i den minimala sprickan, uta pga traditioner.

Hade en Bianca 27 - plastbåt från ett gammalt träbåtsvarv.Har för mig att min hade nr 164.Ett konstigt bygge.

Skrovet var byggt i två halvor. I botten på skrovet hade man plastat in en 3-tums ekplanka - enligt ritningen. I den plankan hade man bulta fast kölen på traditionellt sätt för träbåtar. Bultarna syntes i kölskrapet coh var överplastade. 

Sen hade man gjutit två stycken kölhalvor som monterats runt barlastkölen och plastat ihop och plastat fast mot skrovet. Inpassningen var inte helt perfekt och syntes tydligt.

Bakom barlastkölen fanns ett ganska stort tomrum:

På båtar med inplastad barlastköl, gjuts ju skrovet normalt i två halvor som sätts ihop. Sen sänks ju barlastkörlen ner i kölfickan och gjuts fast medels en sandgjutning.

[Medoch 48]

efter att båten har gåt på grund den seglade hela sömmaren så såg vi att kölen hade lossnat bekant

det gick inte att laga så försäkrings bolaget köpte in båten och skrotaren 

Se bilderna på kjölen

 

 

 

[Caribic410 757]

På ‎2018‎-‎03‎-‎03 på 16:07, raol säger:

Det finns inga tekniska hinder för att integrera en fenköl i skrovet. Det är mer en principsak. Ungefär som att traditionen i Sverige är att ha frambromsreglaget på vänster sida på cyklar, medan det i t ex Storbritannien är på höger sida (vilket jag personligen föredrar och alla mina cyklar är riggade så). Men skillnaden är försumbar för de flesta.

 

Och alla motorcyklar och mopeder... höger =frambroms, vänster koppling alternativt bakbroms.

 

[AndW 197]

På 2018-03-03 på 16:07, raol säger:

Det finns inga tekniska hinder för att integrera en fenköl i skrovet. Det är mer en principsak. Ungefär som att traditionen i Sverige är att ha frambromsreglaget på vänster sida på cyklar, medan det i t ex Storbritannien är på höger sida (vilket jag personligen föredrar och alla mina cyklar är riggade så). Men skillnaden är försumbar för de flesta.

 

Det finns väl ingen fördel med att plasta in en fenköl?

[raol 2 369]

6 minuter sedan, AndW säger:

Det finns väl ingen fördel med att plasta in en fenköl?

Det var inte heller det jag föreslog. Jag menade att man ska integrera kölen i skrovet, dvs att kölens infästning görs som två böjda "flikar" som går ut och upp i skrovsidorna. Ingen risk att kölen lossar och inga kölbultar att fundera över.

Redigerad 5 Mars , 2018 av raol

[Klubbjackan 26]

Nu står många båtar på land så man ju lätt studera hur kölen ser ut. Om man ställer sig rakt föröver och tittar mot kölen på många moderna båtar så ser man att radien i övergång mellan köl och skrov är extremt liten. Det ställer i sin tur stora krav både på botten och själva kölinfästningen. Spänningskoncentrationen blir stor. Kombinera detta faktum med en ständig jakt på vikt och tillverkningskostnader så finns nog risken att en del varv har för små marginaler i konstruktionen. Titta sen på en äldre båt och se på radierna. Skillnaden är dramatisk. Det här är inte den enda förklaringen men säkert en del av den.

[Peter_K 4 208]

4 minuter sedan, raol säger:

Det var inte heller det jag föreslog. Jag menade att man ska integrera kölen i skrovet, dvs att kölens infästning görs som två böjda "flikar" som går ut och upp i skrovsidorna. Ingen risk att kölen lossar och inga kölbultar att fundera över.

Nja... kölbultar lär du väl behöva ändå, eller hur menar du? Ska du hänga kölen i båten och ha en fläns på insidan..? 

[raol 2 369]

Nja, alltså, "flikarna" ska så klart fästas, men eftersom kontaktytan för köl mot skrov går från några kvadratdecimeter med väldigt kort bredd, till flera kvadratmeter med matchning mot skrovet, så krävs inga kralliga grejer, och de kan skruvas ur och inspekteras eller bytas ut med standardverktyg som nästan alla har.

[AndW 197]

De där flänsarna är vikt som placeras nära rotationscentrum, ingen bra barlast alltså. Ska den ha nån styrka kan den inte vara av gjutjärn i saltbad. Istället ska den vara lätt, torr och av nån slags intelligent balkkonstruktion. Man hamnar ganska snabbt på såna där balkar som jag inte minns vad de heter men som ser ut lite som spant. Tror Arcona eller x-yachts har sådana. Sen bultas kölen i dessa

 

kölen är väl rätt lätt att ta av nu med, att köpa en stor hylsa och krafthandtag är väl i alla fall inte det stora problemet utan att hantera en vältsjuk otymplig klump på flera ton.

[raol 2 369]

Nej, det är inte lätt nu.

1. Båten måste vara på land med kölen uppstagad för att ens ha en chans att genomföra det.
2. Sannolikheten är mycket stor att en, flera eller alla kölbultar är fastkorroderade och inte kan tas ur annat än genom att borra ur dem, och då förstöra kölen.
3. Att få tag på likadana bultar av rätt kvalitet är nog en komplett hopplös lek.

Med det jag föreslår kan vilken amatör som helst göra jobbet, till och med när båten är i sjön.

Det du ger som exempel är troligtvis nåt annat än det jag menar. Naturligtvis ska flänsarna vara på utsidan skrovet. Vattentäthet är en väldigt viktig egenskap hos en båt. Ju färre hål, desto bättre. En optimal båt har noll hål under vattenlinjen.

[Peter_K 4 208]

22 minuter sedan, raol säger:

Nja, alltså, "flikarna" ska så klart fästas, men eftersom kontaktytan för köl mot skrov går från några kvadratdecimeter med väldigt kort bredd, till flera kvadratmeter med matchning mot skrovet, så krävs inga kralliga grejer, och de kan skruvas ur och inspekteras eller bytas ut med standardverktyg som nästan alla har.

Vi snackar alltså om en köl på ett ton och uppåt här, och ofta tillverkade i gjutjärn med dålig förmåga att ta upp brytkrafter...

Enkelt, inga kralliga grejer osv kan du glömma när det gäller dessa vikter. 

 

Tips; kolla X-båtar med invändiga rostfria stålspant för att klara de krafter som uppstår från kölen. 

 

AndW hann före :-)

Redigerad 5 Mars , 2018 av Peter_K

[raol 2 369]

Jag är nog dålig på att förklara i text. Jag skulle behöva rita för att ni ska fatta. Ni halkar in på fel spår hela tiden.

Det jag menade var att KÖLBULTARNA inte behöver vara kralliga. I stället kan man ha många fler, men mycket mindre, skruvar/bultar över en större yta, eftersom kraften från dem inte behöver hålla en pytteliten kontaktyta tajt, utan en mycket större yta som dessutom får stabilitet av sin egen form.
 

[raol 2 369]

Sen anser jag för min del att trailerbara segelbåtar med hisskölar är framtiden, och då slipper man helt kölbultsproblematiken!

[AndW 197]

Jag förstår tror jag. Jag menade bara att man hamnar på en lösning som faktiskt finns, där de där flänsarna tagit formen av balkar på insidan av båten.

 

jag tror att hål för kölbultar är extremt mycket säkrare än att försöka fästa en tung köl med småskruv i skrovet (för du tänkte väl inte göra hål för de där bultarna?).

[bhemac 2 859]

På 2018-03-04 på 06:22, Thallatha säger:

Hade en Bianca 27 - plastbåt från ett gammalt träbåtsvarv.Har för mig att min hade nr 164.Ett konstigt bygge.

Min gamla håller på att skrotas, jag får väl åka dit när det blir varmare och borra efter ekplankan!

Vet du var hålrummet ska finnas?

Min köl verkar var överplastad för hand. Jag gjorde några provhål och ur ett kom det vatten. Slipade upp och plastade om. 

I övrigt har det hållit bra i 51 år.

[Klubbjackan 26]

Läste första länken först nu...jag tror många varv inte har koll på stålkvaliteter heller. En kölbult borde väl rimligtvis vara gjord av högkvalitativt syrafast rostfritt stål. På våra breddgrader är då knappast korrosion ett problem (vattnet är inte lika salt??).

Med en adekvat dimensionering går de inte heller av. Ett skruvförband åtdraget med rätt moment lossar inte heller så lätt. Men det gäller ju återigen att varvet verkligen räknat ut hur stor diameter som egentligen krävs och räknat ut korrekt åtdragsmoment.Många båtar är inte hållfasthetsberäknade överhuvudtaget. De är nog byggda på känn...