Gå till innehåll
söndag 22 december 2024
BboatB

Dagskostnad 2017.

Rekommendera Poster

  2018-02-18 vid 09:17 skrev Thallatha:

den norra och grundare delen, där jag misstänker att Raol har sin båtplats


Korrekt.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-18 vid 10:10 skrev raol:

Jag skulle inte vara så snabb med att jämföra områden i Danmark med områden i Sverige. Danmark, både på land och på havets botten, är mest sand. I Sverige är det fast berg, sten/grus eller lera. Undantagsvis sand. Hur lätt växtlighet lossnar, och vad för växtlighet som trivs, styrs säkert mycket av vad för bottentyp det är.

 

Först, med kelp så pratar jag inte om vanlig kelp, utan det är flera arter av tång.  Denna tång växer på berg och sten.  När man sätter en hummertina, så släpar man den längs med botten. Gör man detta på tex, Tunneberget,  som förövrigt består av sten och berg, så fastnar det ohyggliga mängder kelp. På Svenska sidan är det inget som fastnar.

 

Ibland förvsinner välen av oklar anledning. Då får man dragga med en igelkott, eller trollhoppa. Gör man det på svenska sidan är det helt rent, soprent. Man kan fastna i berget, eller gammal fiskeutrustning. Draggar jag ett par meter på Tunneberget, så fungerar inte igelkotten längre. Det sitter så mycket kelp att taggarna inte längre fungerar.

 

Tro mig det är dött på många platser. Istället för att försöka invända och hitta bortförklaringar försök möt verkligheten. Om vi antar att det finns 40 000 båtar i Göteborgsområdet och de målar med 4 liter per skalle, pratar vi om 160 000, eller 160 ton medel som har som uppgift att stoppa beväxtlighet. Sedan blir ju inte nivån så hög som den blir direkt emot båten. Istället blir det en långsamt dödande nivå. Detta gör att perenna växter som sjögräs och kelp inte överlever, de klarar inte år efter år i halten av gift. Istället tas beväxtligheten över av bakterier som är en snabbexpanderande art och klarar av gifterna bättre. Det blir självklart inte bättre utav att det är övergödat heller.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Och jo, utan veta ett skvatt i ämnet, så borde ju det logiska ämnet att döda växter med vara salt. Det gör ju inget att det läcker salt och salt i tillräcklig koncentration dödar ju det mesta.  Hur det skall gå till rent praktiskt har jag ingen aning om.

 

Edit:

Kanske skall man ha en basäng med vatten som man kan köra in båtarna i, saltare än döda havet.

Redigerad av Crabmeat

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Spännande med diverse metallföremål i den saltbassängen, tror jag...

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Intressant tanke att ha en hamnbassäng med "giftigt" saltvatten med en sluss ut till vanligt saltvatten.

 

Hur påverkas båtar av att ligga i vatten med 25 % högre densitet? Vissa borde bli mera ranka.

 

Jag undrar om inte bottnarna i dessa hamnar blir ännu mera döda än de är idag. :(

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-18 vid 10:00 skrev Crabmeat:

 

Jag har ju fiskat i trakterna kring Smögen och jämfört med situationen kring Göteborg, så är det som natt och dag. Kommer man ut bara till Hållö, så är vattnet friskt och vegetationen riklig. Hamnen i Smögen kan säkert ha problem som härrör ifrån fiskebåtar.

 

Kring 1970 fanns det 8000 fiskebåtar,  eller uttryckt i dagens siffror, en promille av fritidsbåtarna. Förr i tiden använde inte fiskebåtar färg, de använde kopparplåt. Dels skyddade man emot is därtill så blir det ingen tulpanodling. Se på båten på din egen bild. Man har även gjort undersökningar på vilken färg fritidsbåtar har häromåret, var tredje hade felaktig färg.  Normal fritidsbåtsägare i Sverige har ca 13-14 dagar på havet. Resterande tid ligger de i hamn. 

 

Jag har fiskat vid Hållö,, Tunnebergen Danmark och i stort sett hela Göteborgs skärgård samt massor av andra ställen och har en ganska god bild på hur beväxtligheten är. Blåser det kring Tunnebergen så lossnar det kelp och det kan sitta 1 ton kelp på varje krabblänk. I vattnen kring Göteborg har jag nog inte fått ett blad, det är öknen.  Om du går in på Eniro och kollar hur skärgården ser ut kring Göteborg, så inser du att det finns mer fritidsbåtar i Näsetviken än vad det finns fiskefartyg i hela Sverige nu. 

 

Antingen tar vi tag i detta nu, eller så kommer hela kusten vara död om ett tag.


Menar du att botten är helt död i hela göteborgs skärgård och inte bara i hamnarna.

Finns det nån som har forskat på vad det beror på i så fall.

Hur långt ut sträcker sig i så fall denna bottendöd och hur långt syd och nord.

Vet du när det i så fall började.

Att fritidsbåtarnasbottenfärg skulle förstöra botten i småbåtshamnarna är kanske inte så konstigt, men att enbart fritidsbåtarna har skulden till att hela Göteborgs skärgårds botten  skulle ha dött har jag svårt att tänka mig. Det måste va många andra faktorer som på verkar. Dicksvattnet från Vänern!?

Fiske och yrkesjöfarten kan naturligtvis inte ha påverkat bottendöden i Göteborgs skärgår ett dyft - eller!?

När jag hade min båt på land en månad 2010 på slipen på Smögen, var det en ständig ström av större båtar upp och ner på slippen. Den normala storleken på fiskebåtar typ räktrålare kund det ta upp två åt gången. Träbåtarna  har alltjämt kopparförhyning. Däremot har man nog helt slutat att förlita sig på att enbart kopparn i vattenlinjen skulle hålla båten ren för påväxtning.

 

En eller två båtar upp på slipen. Göra ren båten med högtryck. Fixa eventuella smågrejer. Rulla på bottenfärg, montera offeranoder, sjösätta. Upp med nästa båt osv. Det var en ständig ström av större båtar - mest fiskebåtar upp och ner på slipen. säkert minst 5/6 st varje vecka 

Tog några kort på några av de olika båtarna .

 

5a89c6df2c4e0_Strmstadbtar.jpg.8adbd8feec5a34c13f734feb22ad0d5c.jpg

 

 

CIMG_1480.jpg.58b387bf332a9d568095ded1e494fc8d.jpg

 

CIMG_1454.jpg.302d8b620b70904c124eb233e76d0f44.jpg

 

5a89c711d991e_tvfritidsbtar.jpg.c805cf51a1827f6cef8a123c07176fff.jpg

Jag jobbade som sagt va som hoppilandkalle på Färgan Ägir ett par sommrar i slutet av 1960-talet.

 

FO148368AF.JPG.a31e817248631b77206882348af2d4b1.JPG

 

Första veckan på sommaren, låg färjan ett par dar på slipen på Roparebacken. Rengöring av botten och bottenmålning, samt lite annat fix som man behövde ha färjan på land för.

Var även inblanda i ett par skutor på 1960-talet. Det var ju bottenmålning av botten varje vår.

Så länge jag kan minnas har man målat botten på fiskebåtarna hemmavid med bottenfärg.

Menar du att det var en företeelse som man började med runt 1960 och att fiskebåtar inte bottenmålats med giftfärg före 1960, utan att man då enbart förlitade sig på kopparförhydningen!?

Detta har ju i princip ingen betydelse, men det är ju intresant att veta om det jag trott är helt fel - att fiskebåtar aldrig var målade i giftfärg botten före jagenbartev tonåring.

Visst måste vi ta krafttag för miljöns skull. Övergödningen av Östersjön är väl ett jätteproblem. Det kanske är övergödning av Skagerak och Kattegatt också!?

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-18 vid 18:28 skrev Mackey:

Intressant tanke att ha en hamnbassäng med "giftigt" saltvatten med en sluss ut till vanligt saltvatten.

 

Hur påverkas båtar av att ligga i vatten med 25 % högre densitet? Vissa borde bli mera ranka.

 

Jag undrar om inte bottnarna i dessa hamnar blir ännu mera döda än de är idag. :(

 

Mackey

 

Det heter ju döda havet? Det var bara en tanke, jag har inte förstört hela västkusten redan ;)

 

Det var bara ett förslag.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-18 vid 18:45 skrev Thallatha:


Menar du att botten är helt död i hela göteborgs skärgård och inte bara i hamnarna.

Finns det nån som har forskat på vad det beror på i så fall.

Hur långt ut sträcker sig i så fall denna bottendöd och hur långt syd och nord.

Vet du när det i så fall började.

Att fritidsbåtarnasbottenfärg skulle förstöra botten i småbåtshamnarna är kanske inte så konstigt, men att enbart fritidsbåtarna har skulden till att hela Göteborgs skärgårds botten  skulle ha dött har jag svårt att tänka mig. Det måste va många andra faktorer som på verkar. Dicksvattnet från Vänern!?

Fiske och yrkesjöfarten kan naturligtvis inte ha påverkat bottendöden i Göteborgs skärgår ett dyft - eller!?

När jag hade min båt på land en månad 2010 på slipen på Smögen, var det en ständig ström av större båtar upp och ner på slippen. Den normala storleken på fiskebåtar typ räktrålare kund det ta upp två åt gången. Träbåtarna  har alltjämt kopparförhyning. Däremot har man nog helt slutat att förlita sig på att enbart kopparn i vattenlinjen skulle hålla båten ren för påväxtning.

 

En eller två båtar upp på slipen. Göra ren båten med högtryck. Fixa eventuella smågrejer. Rulla på bottenfärg, montera offeranoder, sjösätta. Upp med nästa båt osv. Det var en ständig ström av större båtar - mest fiskebåtar upp och ner på slipen. säkert minst 5/6 st varje vecka 

Tog några kort på några av de olika båtarna .

 

5a89c6df2c4e0_Strmstadbtar.jpg.8adbd8feec5a34c13f734feb22ad0d5c.jpg

 

 

CIMG_1480.jpg.58b387bf332a9d568095ded1e494fc8d.jpg

 

CIMG_1454.jpg.302d8b620b70904c124eb233e76d0f44.jpg

 

5a89c711d991e_tvfritidsbtar.jpg.c805cf51a1827f6cef8a123c07176fff.jpg

Jag jobbade som sagt va som hoppilandkalle på Färgan Ägir ett par sommrar i slutet av 1960-talet.

 

FO148368AF.JPG.a31e817248631b77206882348af2d4b1.JPG

 

Första veckan på sommaren, låg färjan ett par dar på slipen på Roparebacken. Rengöring av botten och bottenmålning, samt lite annat fix som man behövde ha färjan på land för.

Var även inblanda i ett par skutor på 1960-talet. Det var ju bottenmålning av botten varje vår.

Så länge jag kan minnas har man målat botten på fiskebåtarna hemmavid med bottenfärg.

Menar du att det var en företeelse som man började med runt 1960 och att fiskebåtar inte bottenmålats med giftfärg före 1960, utan att man då enbart förlitade sig på kopparförhydningen!?

Detta har ju i princip ingen betydelse, men det är ju intresant att veta om det jag trott är helt fel - att fiskebåtar aldrig var målade i giftfärg botten före jagenbartev tonåring.

Visst måste vi ta krafttag för miljöns skull. Övergödningen av Östersjön är väl ett jätteproblem. Det kanske är övergödning av Skagerak och Kattegatt också!?

 

 

Att botten är död är fel ord, men det saknas i mångt och mycket växtlighet och den som är mest är ju bakterier. Det finns blåstång kring öar, den verkar vara ganska motståndskraftig, men den ser inte frisk ut. Överallt finns den där gröna och bruna klegget som jag tror är bakterier. 

 

Man beräknar att 60% av allt ålgräs har försvunnit längs med Västkusten. Hur stor del som beror på övergödning och båtfärger har jag ingen aning om. Men jag ser då inga ålgräsängar i båthamnar här nere. Jag är övertygad om att båtfärgerna är inblandade. Det finns beväxtlighet kring vinga, tistlarna och så, men det är en evighet till att det skulle vara samma som ute i det friska vattnet vid Danmark. Tror att norr om Vinga hade typ 2% av de ålgräsängarna de hade på 80talet. Men ju längre ut man kommer desto friskare blir ju det.

 

Återigen, antalet fiskebåtar är en promille av fritidsflottan. Att du ser 5 båtar åka upp på varv är faktiskt en piss i Mississippi för varje fiskebåt går det alltså 1000 andra båtar.

 

I England i dag, så kör vissa fiskare med koppar på helt moderna båtar Jag utgår ifrån att de inte gör det OCH målar. Hur ni på smögen har gjort vet jag icke. Men kan Engelsmännen få kopparn till att fungera, så borde ju ni inte vara sämre. Fast vissa är ju av karaktären både hängslen och livrem. Förmodligen måste ärgen bort för att det skall fungera.

 

Edit:

Jag har ju fiskat vid Bohusmalmön och Åbyfjorden och där känns vattnet helt ok. Längst in och i vikar i fjorden är ju det övergödning, men vattenkvalitén är bättre och det är rikt med växter och det finns allt ålgräs kvar.

Redigerad av Crabmeat

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Borde vara en smal sak att sänka ner några kvadratdecimeter kopparplåt där man har båten, och se vad som händer. Nyslipad, så ytan har färsk och lättillgänglig koppar. Ska se om jag kan göra det.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Alltså... senaste flugan vad gäller bottenfärger är ju "copper coat". Kopparpulver och epoxi.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Den största mängden sk-t i havet och på våra bottnar kommer från industrin i världen. Självklart bidrar våra fritidsbåtar med några promille nedskräpning; men som någon sa det är :a piss in the sea.

Men kopparfärg är ju nästan miljövänligt, jämfört med gifterna i vissa moderna båtfärger, som vi inte har en aning om vad det bidrar med i framtiden.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-18 vid 21:36 skrev raol:

Borde vara en smal sak att sänka ner några kvadratdecimeter kopparplåt där man har båten, och se vad som händer. Nyslipad, så ytan har färsk och lättillgänglig koppar. Ska se om jag kan göra det.

 

Är du sugen på att koppra in båten?

 

Det verkar som att det skall fungera:

Vagabond, that is completely correct. Copper plating is a time-honoured and well proven anti-fouling system. That's what the copper is for. I've never heard of painting such a bottom with anti-fouling paint. It defeats the purpose of the copper. I have no direct experience with it, but my reading indicates that the only maintenance copper needs is a scrub to remove oxidation.

 

Men vad med på att det finns koppar och koppar visst:

Modern copper bottom paints are made to slowly leach copper ions to the surface so as to keep the biocidic properties of the coating up.

 

Redigerad av Crabmeat

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-18 vid 21:36 skrev raol:

Borde vara en smal sak att sänka ner några kvadratdecimeter kopparplåt där man har båten, och se vad som händer. Nyslipad, så ytan har färsk och lättillgänglig koppar. Ska se om jag kan göra det.

 

Det är väl ingen som ifrågasätter koppar som antifouling-medel, det som är ifrågasatt är väl hur nyttigt det är för våra djur och växter.

 

Jag gick båtvakt med en marinbiolog som sa att koppar är helt okej att använda i öppet hav så som på norska västkusten, men inte alls särskilt lämpligt i Östersjön där koppar gör stor skada.

 

Det gäller att hitta något som både fungerar och som är lämpligt. Mitt förslag nu skulle vara:

Östersjön = inget giftigt på botten + borsttvätt 2 - 4 ggr/år.

Västkusten = svagt giftig bottenfärg + borsttvätt 2 - 4 ggr/år.

 

Kostnaden blir då lite högre - och arbetsinsatsen lite större - på västkusten, men livet är inte alltid så rättvist.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-20 vid 07:51 skrev Mackey:

Det är väl ingen som ifrågasätter koppar som antifouling-medel, det som är ifrågasatt är väl hur nyttigt det är för våra djur och växter.

 

Jag gick båtvakt med en marinbiolog som sa att koppar är helt okej att använda i öppet hav så som på norska västkusten, men inte alls särskilt lämpligt i Östersjön där koppar gör stor skada.

 

Det gäller att hitta något som både fungerar och som är lämpligt. Mitt förslag nu skulle vara:

Östersjön = inget giftigt på botten + borsttvätt 2 - 4 ggr/år.

Västkusten = svagt giftig bottenfärg + borsttvätt 2 - 4 ggr/år.

 

Kostnaden blir då lite högre - och arbetsinsatsen lite större - på västkusten, men livet är inte alltid så rättvist.

 

Mackey

Hur påverkar det här båtkostnaden.? Positivt/negativt, per sommar, månad, per dag, distans.

😂

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-20 vid 07:51 skrev Mackey:

Det är väl ingen som ifrågasätter koppar som antifouling-medel, det som är ifrågasatt är väl hur nyttigt det är för våra djur och växter.

 

Jag gick båtvakt med en marinbiolog som sa att koppar är helt okej att använda i öppet hav så som på norska västkusten, men inte alls särskilt lämpligt i Östersjön där koppar gör stor skada.

 

Det gäller att hitta något som både fungerar och som är lämpligt. Mitt förslag nu skulle vara:

Östersjön = inget giftigt på botten + borsttvätt 2 - 4 ggr/år.

Västkusten = svagt giftig bottenfärg + borsttvätt 2 - 4 ggr/år.

 

Kostnaden blir då lite högre - och arbetsinsatsen lite större - på västkusten, men livet är inte alltid så rättvist.

 

Mackey

Här uppstår det en fråga för mig. Färg är ju något som försvinner ganska mycket till havet under året, men en platta borde ju inte göra det, det ärgar ju och hamnar ju inte i havet. Men jag utgår ifrån att marinsnubben inte hade en aning om att man kunde koppra båten.

 

I övrigt är vi väl ganska långt ifrån ämnet i tråden.

Redigerad av Crabmeat

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Koppar i fast form läcker väl joner i ungefär samma utsträckning som dess korrosiva potential?
Det borde vara minimalt jämfört med de olika färger som finns.?

Finns det borsttvättar som fungerar på segelbåtar?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-20 vid 09:27 skrev BSven:


Finns det borsttvättar som fungerar på segelbåtar?

Ja, handhållen borste verkar funka. I sommar ska jag testa med hängsele i spinnakerfallet för att komma ut tillräckligt långt åt sidan. Lämplig sysselsättning när man förtöjt för dagen.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-20 vid 07:51 skrev Mackey:

Det är väl ingen som ifrågasätter koppar som antifouling-medel, det som är ifrågasatt är väl hur nyttigt det är för våra djur och växter.

 

Jag gick båtvakt med en marinbiolog som sa att koppar är helt okej att använda i öppet hav så som på norska västkusten, men inte alls särskilt lämpligt i Östersjön där koppar gör stor skada.

 

Det gäller att hitta något som både fungerar och som är lämpligt. Mitt förslag nu skulle vara:

Östersjön = inget giftigt på botten + borsttvätt 2 - 4 ggr/år.

Västkusten = svagt giftig bottenfärg + borsttvätt 2 - 4 ggr/år.

 

Kostnaden blir då lite högre - och arbetsinsatsen lite större - på västkusten, men livet är inte alltid så rättvist.

 

Mackey

En norrlandsälv släpper dagligen ut mer koppar än våra fritidsbåtar släpper ut per år.

Vi har ju förövrigt koppar i våra vattenledningar i husen, så jag tror inte det är så giftigt som vissa "miljösnubbar" påstår

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Här är ett par som använt hemgjord coppercoat i två år i Karibien.
Det växer på den men skillnaden tycks vara att det är mycket lätt att avlägsna.
Börjar vid 3:00 ungefär.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-20 vid 11:03 skrev vega1959:

En norrlandsälv släpper dagligen ut mer koppar än våra fritidsbåtar släpper ut per år.

Vi har ju förövrigt koppar i våra vattenledningar i husen, så jag tror inte det är så giftigt som vissa "miljösnubbar" påstår

 

Jag tror personligen inte att det är kopparn som är problemet. TBT är nog boven.  kolla här:

 

http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/2012-16.pdf

 

Men å andra sidan, om kopparen inte är giftigt, alltså inte ger några skador, varför har man det i båtfärger för att förhindra beväxtlighet? 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-20 vid 11:54 skrev Crabmeat:

Men å andra sidan, om kopparen inte är giftigt, alltså inte ger några skador, varför har man det i båtfärger för att förhindra beväxtlighet?


Nu påstår inte jag att det jag skriver härnäst är korrekt, men det är en förklaring som skulle kunna vara riktig.

Kopparn i färgytan kan lokalt vara så koncentrerad att känsliga organismer inte tål den just där. Men utspädd i bara några kubikmeter vatten helt verkningslös och harmlös. Jämför med ljud. Intill en pistol som avfyras får ett oskyddat öra hörselskador, men på lite avstånd är det bara ett högt ljud utan nån skadeverkan.

För min egen del är jag inte så övertygad om att enbart koppar gör så värst stor nytta för att hindra  påväxt, utan det är nog främst övriga gifter som tillsatts i färgen som ser till att hålla allehanda växter och djur borta.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-20 vid 12:17 skrev raol:


Nu påstår inte jag att det jag skriver härnäst är korrekt, men det är en förklaring som skulle kunna vara riktig.

Kopparn i färgytan kan lokalt vara så koncentrerad att känsliga organismer inte tål den just där. Men utspädd i bara några kubikmeter vatten helt verkningslös och harmlös. Jämför med ljud. Intill en pistol som avfyras får ett oskyddat öra hörselskador, men på lite avstånd är det bara ett högt ljud utan nån skadeverkan.

För min egen del är jag inte så övertygad om att enbart koppar gör så värst stor nytta för att hindra  påväxt, utan det är nog främst övriga gifter som tillsatts i färgen som ser till att hålla allehanda växter och djur borta.

 

Ser du någon mossa på koppartak? I övrigt har väl du rätt i det där med koncentrationerna. Flourid är väl det bästa exemplet.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag måste ärligt säga att jag inte studerat olika typer av tak närmare, men jag är inte så säker på att sluttande tak som utsätts för regn är så jämförbara med ganska stillastående ytor under vatten.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Killgissning
Fast koppar släpper joner vilka är giftiga för växter men jag för att det skall släppa så mycket och fort att det blir akut giftigt så är olika föreningar där jonerna är mer lättlösliga (mindre hårt bundna) bättre. Det är därför man har det i våra bottenfärger.

Ett koppartak, ex. kyrktak, täcks med tiden av ett skikt med kopparoxid, den gröna färgen, vilken tycks akut giftig eftersom det inte växer något på den.

Bly är giftigt. Ändå är bly i fast form ganska ofarligt då det snabbt täcks av ett skikt oxid som stoppar ytterligare utlakning. Därför hittar man helt intakta muskötkulor från 1600-talet i både mark och vatten, blyrör från romartiden etc.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-20 vid 11:54 skrev Crabmeat:

 

Jag tror personligen inte att det är kopparn som är problemet. TBT är nog boven.  kolla här:

 

http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/2012-16.pdf

 

Men å andra sidan, om kopparen inte är giftigt, alltså inte ger några skador, varför har man det i båtfärger för att förhindra beväxtlighet? 

 

Jag tror att koppar är avskräckande alltså inte giftigt, djuren håller sig därifrån. Koppar förekommer ju naturligt i naturen, det är ju ett grundämne.

Jag tror också att alla våra koppartak på husen i våra storstäder släpper ifrån sig bra mycket större mängder koppar än våra båtar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-20 vid 14:43 skrev vega1959:

Jag tror att koppar är avskräckande alltså inte giftigt, djuren håller sig därifrån. Koppar förekommer ju naturligt i naturen, det är ju ett grundämne.

Jag tror också att alla våra koppartak på husen i våra storstäder släpper ifrån sig bra mycket större mängder koppar än våra båtar.

Koppartak är sällsynta, och eftersom man måste ha ett reningsverk när man nylägger koppartak blir de färre och färre. 

 

Angående att det inte skulle vara giftigt för att det är ett grundämne... arsenik är också ett grundämne. 

 

F ö skyddar inte koppar mot all beväxning, men mot snäckor funkar det bra. 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-20 vid 14:48 skrev Peter_K:

Angående att det inte skulle vara giftigt för att det är ett grundämne... arsenik är också ett grundämne. 

Så även plutonium.

--

En bekant har en träbåt och han blanadar kopparpulver i den ogiftiga bottenfärgen och påstår sig få mycket mindre slem i Vättern. Kan det stämma?

Kopparpulver är enkelt att få tag på så det kan ju vara intressant att testa.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-20 vid 08:29 skrev Caribic410:

Hur påverkar det här båtkostnaden.? Positivt/negativt, per sommar, månad, per dag, distans.

😂

 

  2018-02-20 vid 09:09 skrev Crabmeat:

Här uppstår det en fråga för mig. Färg är ju något som försvinner ganska mycket till havet under året, men en platta borde ju inte göra det, det ärgar ju och hamnar ju inte i havet. Men jag utgår ifrån att marinsnubben inte hade en aning om att man kunde koppra båten.

 

I övrigt är vi väl ganska långt ifrån ämnet i tråden.

 

  2018-02-20 vid 09:27 skrev BSven:

Koppar i fast form läcker väl joner i ungefär samma utsträckning som dess korrosiva potential?
Det borde vara minimalt jämfört med de olika färger som finns.?

Finns det borsttvättar som fungerar på segelbåtar?

 

  2018-02-20 vid 11:03 skrev vega1959:

En norrlandsälv släpper dagligen ut mer koppar än våra fritidsbåtar släpper ut per år.

Vi har ju förövrigt koppar i våra vattenledningar i husen, så jag tror inte det är så giftigt som vissa "miljösnubbar" påstår

 

Kostnaden påverkas naturligtvis om man borstvättar istället för att bottenmåla. För oss blir det halva kostnade med det pris klubben valt att ta ut för borsttvättning.

 

Visst funkar det bra att borsttvätta segelbåtar. Den svåraste skrovformen verkar vara den mera runda "70-talsformen". Vi har några kvadratdecimeter på varje sida som borstarna missar, men nya mera flatbottnade skrov funkar bättre.

 

Den båtägande marinbiologen var i 60-årsåldern och hade levt med båt och olika bottenfärger i hela sitt liv. Vi talade inte just om att koppra båten utan om kopparns giftighet trots att den finns naturligt och tom. är nödvändig för växter och djur. 

 

Kopparhalte i Östersjön är ca. 0,0000001 g/l (1 mikrogram/liter).

Våra älvar på svenska sidan har flöden på mellan 100 och 500 m3/s.

Räknar vi på ett snitt på 300 m3/s och att varje älv släpper ut koppar så släpper varje älv ut 300 x 1000 x 0,0000001 = 0,03 gram koppar varje sekund eller 1000 kg/år.

Sveriges 12 större älvar släpper alltså ut 12 ton koppar varje år, men allt rinner ju ut i Atlanten.

 

Problemet med koppar är att koncentrationerna kan vara tre gånger så höga nära kuste, på marinor och i populära naturhamnar. Det är det som är dåligt, inte att älvarna släpper ut 12 ton koppar varje år.

 

Koppar är inte alls nyttigt att få i sig med dricksvattnet. Rekommendationen är att aldrig använda varmvatten (koppar frigörs lättare i varmt vatten) till sådant som ska ätas/drickas och helst spola så att kallvattnet är kallt innan man använder det.

 

Gränsvärdet för koppar i dricksvatten i Sverige är 0,2 mg/l (0,0002 g/l).

Vid 2 mg/l får ljushåriga grönaktigt hår. Detta har hänt i Sverige, minns inte var man hade problem.

 

Vid 4-6 mg/l blir man illamående.

 

Rekommenderat dagligt kopparintag är ca. 1 mg utom för spädbarn som är väldigt känsliga för koppar. Rekommenderat dagligt intag är 0,01 mg.

1 dl välling gjord på varmvatten kan mycket väl innehålla 0,1 mg koppar, dvs. 10 ggr så mycket koppar som rekommenderat dagligt intag.

 

Måste säga att det skrämmer mig att det finns de som inte tror att koppar är giftigt.

 

Mackey

Redigerad av Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  2018-02-20 vid 17:41 skrev Mackey:

 

 

 

 

Kostnaden påverkas naturligtvis om man borstvättar istället för att bottenmåla. För oss blir det halva kostnade med det pris klubben valt att ta ut för borsttvättning.

 

Vist funkar det bra att borsttvätta segelbåtar. Den svåraste skrovformen verkar vara den mera runda "70-talsformen". Vi har några kvadratdecimeter på varje sida som borstarna missar, men nya mera flatbottnade skrov funkar bättre.

 

Den båtägande marinbiologen var i 60-årsåldern och hade levt med båt och olika bottenfärger i hela sitt liv. Vi talade inte just om att koppra båten utan om kopparns giftighet trots att den finns naturligt och tom. är nödvändig för växter och djur. 

 

Kopparhalte i Östersjön är ca. 0,0000001 g/l (1 mikrogram).

Våra älvar på svenska sidan har flöden på mellan 100 och 500 mr/s.

Räknar vi på ett snitt på 300 m3/s och att varje älv släpper ut koppar så släpper varje älv ut 300 x 1000 x 0,0000001 = 0,03 gram koppar varje sekund eller 1000 kg/år.

Sveriges 12 större älvar släpper alltså ut 12 ton koppar varje år, men allt rinner ju ut i Atlanten.

 

Problemet med koppar är att koncentrationerna kan vara tre gånger så höga nära kusten, på marinor och i populära naturhamnar. Det är det som är dåligt, inte att älvarna släpper ut 12 ton koppar varje år.

 

Koppar är inte alls nyttigt att få i sig med dricksvattnet. Rekommendationen är att aldrig använda varmvatten (koppar frigörs lättare i varmt vatten) till sådant som ska ätas/drickas och helst spola så att kallvattnet är kallt innan man använder det.

 

Gränsvärdet för koppar i dricksvatten i Sverige är 0,2 mg/l (0,0002 g/l).

Vid 2 mg/l får ljushåriga grönaktigt hår.

 

Vid 4-6 mg/l blir man illamående.

 

Rekommenderat dagligt kopparintag är ca. 1 mg utom för spädbarn som är väldigt känsliga för koppar. Rekommenderat dagligt intag är 0,01 mg.

1 dl välling gjord på varmvatten kan mycket väl innehålla 0,1 mg koppar, dvs. 10 ggr så mycket som rekommenderat intag.

 

Måste säga att det skrämmer mig att det finns de som inte tror att koppar är giftigt.

 

Mackey

 

 

 I detta läget börjar jag tro att vi löst frågan varför så många ungdomar har grönt hår. De har badat i Hinsholmsviken.

 

I slamprovet som gjordes i tidigare länk, så hade Hinsholmen alltså 58 000 mg/kg sediment. Det innebär alltså 58 gram per kg eller 58/1000g. Alltså närmare 6 procent av det uppmätta slammet bestod utav koppar, viktmässigt. 

 

Om vi antar att hinsholmen är 50 meter * 400 meter så har vi 20 000 kvadrat. Räknat med 1 dm djup slam så har vi alltså 5,8 kg koppar per kvadratmeter(antar att det har samma densitet som vatten fast det stämmer ju inte)

Det ligger således kanske 116 ton koppar, bara i Hinsholmsviken. I framtiden kanske man startar gruvor på de gamla båtplatserna?

 

Edit: I Falu koppargruva, verkar halten av koppar levat på 1,3 %. Priset på gruvterminerna lär ju gå i höjden.

Edit 2: Har jag räknat rätt, så har  motsvarande 0,5 promille av allt koppar som Falukoppargruva tagit fram, hamnat i Hinsolmsviken.

Redigerad av Crabmeat

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...