S P R Å K - P O L I S E N !

[Georg_Ohm 4 832]

För att "nautiskt nonsens" skall ha något värde så är det intressant att veta vad bakgrunden till de olika uttrycken är.

Någon frågade även längre upp i diskussionen varifrån de nautiska orden och uttrycken härstammade.

Styrbord och babord lär ju komma från vikingarna och på vilken sida styråran var monterad på deras skepp.

 

Sedan lär många ord komma från holländskan, nederländskan. Holländare var ju i gamla tider, och även idag ett sjöfarande folk som då myntat ord och uttryck. "dykdalb" exempelvis lär härstamma från holländarna.

Sedan, som vanligt, kan man säkerligen finna spår av latinska språk, liksom förutom holländskan även från övriga germanska språk.

 

Jag har däremot svårt att tänka mig att svenska språket har haft inflytande på den nautiska termerna, svenskar har ju historiskt sett sällan framstått som några betydelsefulla sjöfarare... Men det kanske förekommer..?

 

-Vinden avtar, jag tror bestämt det "mojnar på"!

 

...

[bhemac 2 859]

Fockedrevsudd är iallafall ett svenskt ord.

[Georg_Ohm 4 832]

Hr Ohm...

"Dom skulle gå av på hållplatsen innan Liseberg för att komma till Världskulturmuseet"

Och när dom kom till Liseberg tänkte dom "Aha, vi skulle gått av vid förra hållplatsen"

Förvirrande också på skyltarna vid de små ringledningsknapparna "nästa hållplats" , vaddå, jag skall ju går av på denna hållplatsen.

 

Men konduktören annonserade "nästa hållplats" Korsvägen/Cross Roads, strax efter de lämnat Berzeliiegatan, i riktning mot Liseberg.

 

Jag besökte en skyltsamlare, med en skyltsamling nu i vintras.

Han visade mig en del skyltar med texten "Se upp för....!"

Ja bland annat då "Se upp för spårvagn!" om det hade stått "Se upp för helikopter!" -flygplan, -zeppelinare eller -UFO hade jag ju förstått bättre, men flygande spårvagnar har vi inte... ännu.

 

För att återgå till det marina nautiska språket, så har jag alltid funderat på vad det är för skillnad på ankare och dragg..?

Ombord på min båt benämner vi 15 kg brucekopian för "ankare" men den ihopfällbara paraplydraggen för tillfällig ankring kallas då för "dragg".

I räddningstjänstens lilla trailerbrara aluminiumbåt finns det flera mindre draggar, dessa ser ut som förvuxna tre- eller fyrkrokar utan hullingar, dom används till att dragga med, exempelvis efter tappade större föremål. Att dragga efter lik, gör man regelmässigt inte längre, då draggarna förstör och trasar sönder vävnaden.

 

Kan det vara så att ett ankare skall ge ett fast grepp i botten, medan en dragg tillåts "dragga"?

Eller är det typen av ankare/dragg som avgör namnet, eller storleken/tygnden?

 

...

[Caribic410 757]

 

Hr Ohm...

"Dom skulle gå av på hållplatsen innan Liseberg för att komma till Världskulturmuseet"

Och när dom kom till Liseberg tänkte dom "Aha, vi skulle gått av vid förra hållplatsen"

Förvirrande också på skyltarna vid de små ringledningsknapparna "nästa hållplats" , vaddå, jag skall ju går av på denna hållplatsen.

 

Men konduktören annonserade "nästa hållplats" Korsvägen/Cross Roads, strax efter de lämnat Berzeliiegatan, i riktning mot Liseberg.

 

Jag besökte en skyltsamlare, med en skyltsamling nu i vintras.

Han visade mig en del skyltar med texten "Se upp för....!"

Ja bland annat då "Se upp för spårvagn!" om det hade stått "Se upp för helikopter!" -flygplan, -zeppelinare eller -UFO hade jag ju förstått bättre, men flygande spårvagnar har vi inte... ännu.

 

För att återgå till det marina nautiska språket, så har jag alltid funderat på vad det är för skillnad på ankare och dragg..?

Ombord på min båt benämner vi 15 kg brucekopian för "ankare" men den ihopfällbara paraplydraggen för tillfällig ankring kallas då för "dragg".

I räddningstjänstens lilla trailerbrara aluminiumbåt finns det flera mindre draggar, dessa ser ut som förvuxna tre- eller fyrkrokar utan hullingar, dom används till att dragga med, exempelvis efter tappade större föremål. Att dragga efter lik, gör man regelmässigt inte längre, då draggarna förstör och trasar sönder vävnaden.

 

Kan det vara så att ett ankare skall ge ett fast grepp i botten, medan en dragg tillåts "dragga"?

Eller är det typen av ankare/dragg som avgör namnet, eller storleken/tygnden?

 

...

Det där är ett typfall i Svenska språket.

När du säger ex nästa måndag.... krävs en lång förklaring som beskriver vad jag menar med nästa måndag eftersom uttrycket ändrar betydelse beroende på hur nära måndagen du kommer... men alla tycker inte lika..

Säger du det ex på söndag tycker dom flesta att nästa måndag är om sisådär 6 dagar.. men!! Det är inte säkert.. du kan mena måndag om 13 dgr..

Säger du det en lördag.. menar dom flesta måndag om 9 dgr.. men samma här.. du kan mena måndag om 2 dagar..

I dom andra språk jag känner till.. betyder ordet nästa.. nästkommande m.a.o.

Nästa lördag är i morgon.. och det är den lördagen även om jag sa det i söndags.. förra söndagen med meningae sönadag för 5 dagar sedan..

Fördelen som svenska politiker har är just att dom inte behöver anstränga sig..

Dom kan prata hur mycket och hur länge som helst utan att säga någonting..

Språket... eller efterlevnaden, utvecklingen av språkbruket har blivit konstruerat så.

På andra språk har politikerna det tuffare.. dom kan inte öppna käften utan att säga något.. sen går ju allt iofs. att tolka..

Detta är min tolkning..

Go helg.

[Gaidin 298]

Ett ganska trevligt uttryck när man menar nästa söndag, d v s söndagen efter den som kommer närmst, är "På söndag åttedar".

 

Alltså på söndag efter åtta dagar

[bhemac 2 859]

Dragg är ju en grej man använder för dragga efter lik med eller när man efter bordning ska klättra ombord på det andra fartyget för att slå ihjäl folket där, då kastar man över sina änterdraggar. Den enkla förklaringen är att dragg har mer med död att göra än ankare.

Förr hade många småbåtar ett ankare som mer såg ut som en dragg än ett ankare och började man använda ordet dragg om dessa. Allt enligt en kille som är väldigt sjöhistoriskt intresserad.

Att det fanns en tax när jag var liten som kallades draggen har inget med detta att göra!

 

Sen har vi ju båt & fartyg. Alla båtar är ju fartyg men var går gränsen när en båt börjar kallas fartyg?

[Caribic410 757]

Trodde fartyg va sånt som ture sventon hade.. tyg som man far omkring på.. typ mattetyg.

[Georg_Ohm 4 832]

Alla typer av farkostrar som används för att transportera gods och/eller personer över vatten är ett "fartyg".

Strängt taget är då bardommens barkbåtar fartyg då de bemannades av en påtvingad besättning av myror eller andra småkryp, dessa räkandes då som "gods" liksom får, nötkreatur och riddjur som trasporteras på "fä-färjor" eller mer korrekt på "kreaturspråmar".

Sedan har ju naturligvis flottan och marinen andra föreställningar om detta, då man i begreppet särkiljer om båten har militär- eller civianställd besättning.

Alla fartyg blir till skepp då de är mer än 12 meter långa eller 4 meter breda.

Sjöflygplan är fartyg så länge de har kontakt med vattnet, men därefter är de "luftfarkoster". Svävare, hydrokoptrar och annan oknytt är fartyg.

 

Sedan är det märkligt med de där stora "flytande systembolagen" som korsar såväl Kattegatt som Östersjön. På ena sidan kallas dom för "Stenabåtar" och på andra sidan för "Finlandsfärjor".... Ok, "Danmarksbåten" singularis, bestämd form, förekommer också, även om de seglar i pluralis.

 

Även till och från de baltiska staterna kan man ju åka likartade fartyg.

Och på grund av en tragisk fartygsolycka vet ju nu allmänhetnen vad ett "bogvisir" är för någonting, men styrbord och babord har man i allmänhet dålig koll på.

 

...

[Peter_K 4 207]

Alla fartyg blir till skepp då de är mer än 12 meter långa eller 4 meter breda.

 

...

 

...12 meter långa OCH 4 meter breda... om man skall vara sådan... och eftersom det här är språkpolis-tråden, så - ja!

[Tnamaid 9]

 

Alla fartyg blir till skepp då de är mer än 12 meter långa eller 4 meter breda.

 

...

 

...12 meter långa OCH 4 meter breda... om man skall vara sådan... och eftersom det här är språkpolis-tråden, så - ja!

 

Fartyg det är segelfartyg,Båtar det är ångbåtar." Lundqvists sålde sina fartyg och köpte båtar"

[Tnamaid 9]

Dragg är ju en grej man använder för dragga efter lik med eller när man efter bordning ska klättra ombord på det andra fartyget för att slå ihjäl folket där, då kastar man över sina änterdraggar. Den enkla förklaringen är att dragg har mer med död att göra än ankare.

Förr hade många småbåtar ett ankare som mer såg ut som en dragg än ett ankare och började man använda ordet dragg om dessa. Allt enligt en kille som är väldigt sjöhistoriskt intresserad.

Att det fanns en tax när jag var liten som kallades draggen har inget med detta att göra!

 

Sen har vi ju båt & fartyg. Alla båtar är ju fartyg men var går gränsen när en båt börjar kallas fartyg?

 

Dragg : Järnskrot som kastas över bord, helst med en tamp i. Används när man ej skall driva bort med vinden, vill sällan fastna i botten, då kallas det att dragga...

[bhemac 2 859]

En definition som ibland används är att en farkost med mönstrad besättning kallas fartyg, övriga båt. Utom ubåt förstås. 

[Caribic410 757]

Förut, när jag var brtydligt mindre, trodde jag tamburin var besläktad med ubåtar. Samburin var ju ubåtar fast dom va gula.

När vi började lära oss engelska fick jag klart för mej att dom gula var submariner inte samburiner.. å dom kunde va vilken färg som helst.. så tamburinen fick visa sig vara ett instrument.. som man kan ha när man sjunger tex. "Jellooo samburin"

[Georg_Ohm 4 832]

Förut, när jag var brtydligt mindre, trodde jag tamburin var besläktad med ubåtar. Samburin var ju ubåtar fast dom va gula.

När vi började lära oss engelska fick jag klart för mej att dom gula var submariner inte samburiner.. å dom kunde va vilken färg som helst.. så tamburinen fick visa sig vara ett instrument.. som man kan ha när man sjunger tex. "Jellooo samburin"

Jag trodde att den där popgruppen tagit sitt namn efter en folkswagenbubbla, då det står en sådan parkerad bakom övergångstället på Yellow Brick Road... Nej fel, det var ju på Abbey Road som dom gick över på The Zebra Crossing. Och där fanns det bland annat en "Beatle" pakerad.

 

När jag var ännu yngre trodde jag dom sjöng "Alattjo jä, jä".

Sedan var det psalmen i skolan, en "tryggare" som ingen kunde vara. En tryggare var nog någon slags hantverkare, typ rörmockare, snickare eller elektriker...

Vi hade en invandrarkille i klassen, han kom från Stååkhoolm, han var övertygad om att det var "trygga rekan" alltså en trygg räka som psalmen handlade om.

 

Och den där gula ubåten, var den verkligen ett fartyg? Somliga menar på att det i själva verket rörde sig om en liten gul kapsel med något hallucinogent innehåll, LSD. Och alla vet ju då naturligtvis att jorden är platt, månlandningen var inspelatd i en studio och att låttiteln "Lucy In the Sky with Diamonds" förkortas just LSD...

 

I den svenska översättningen sjönger Per Myrberg "gul, gul är vår undervattningsbåt".

Vän av ordnng och någorlunda organiserat kaos, ställer då frågan, vad är en "undervattningsbåt" är det en båt, ett fartyg eller ett skepp?

Eller kanske bara en hallucination?

 

...

[Ruskpricken 214]

Märkligt bhemac...det kom inte en enda kommentar på Fockedrevsudden.

Vet inte folk vad det är?

 

Fast klart, inga av dagens snedseglare kör med skeppsklocka. Skall de slå glas så blir det väl i supglaset.

 

Jag gastade ombord på en kappsegling i Öresund. De hade såna små koniska plåtkragar som när man drar isär dem blir det ett "glas" Scouter känner kanske till det medan de rättrogna kör med en kåsa hängandes utanför ryggsäcken.

 

Nåväl, "glasen" kom fram. Det var 10 minuters skottet supen. Sen var det: Vi korsade startlinjen supen. Å naturligtvis en sup till: rundat första bojen. Å så vare rundat sista märket. Slutligen så korsat mållinjen. Blev det 8 glas nu? Ja, när det tog tröstsupen för jumboplatsen.

Jag?......nä.......... tar inte ett glas under seglats....

(drack direkt ur flaskan)

[Ruskpricken 214]

Lite skoj få en la ha eller hur? Historien är sann men jag tog inget. Inte ens direkt ur flaskan. Men ni kan ana varför jag fick vara med ombord? Nån skulle ju segla åsså.

 

Men med en "Skeppare " på pickalurven; törs fabian skriva "kapten", då får jag Thallatha på mig; å en förste styrman dragen så var det inte mycket att gasta om för gasten. Fast vi kom inte jumbo helt, bara i vår egen klass.

[Ruskpricken 214]

Ähum....märkte ni hur fint jag smög in "åtta glas"?

[Georg_Ohm 4 832]

Jaha...

 

 

Ebersbrächers "bensinvärmare" hade vi i våra volkwagnar. I våra båtar hade vi sedan Wallas fotogenvärmare, och sedan dieselvärmare från Ebersbräscher och Webasto, för att nämna några fabrikat.

 

Vi har stor omsorg om vårt bränsle tydligen, inte skall de få frysa, eftersom vi köper värmare som skall värma såväl bensin, fotogen och dieselbrännoljan.

 

Att det sedan är så att man förbränner aktuellt bränsle i dessa värmare och värmer upp luft som med en fläkt trycks in i båten är det liksom inte så många som pratar om, vilket då kan orsaka massuppfittningar.

 

...

[Georg_Ohm 4 832]

Ähum....märkte ni hur fint jag smög in "åtta glas"?

Att "slå glas" var något jag länge trodde att tomtegubbar sysslde med.

I vallgraven vid Kungsportsplatsen litter det en pråm med en restaurang på, denna har haft många namn, men heter för det mesta "Åtta Glas" i folkmun ännu.

Jag tror att nuvarnade namn är "Styrbord-Babord" men götebosshumorn har döpt krogen till "Matvraket" detta då den ofta får slagsida om vintrarna när lämspumparna tydligen fungerar dåligt. 30° slagsida trots att man inte serverar lut-fisk ombord.

 

...

[Caribic410 757]

Ahaaaa... det är bara slagsida jag hört.. och.. så det är inte deras fisk det är.. lutfisken?

[Gaidin 298]

 

Jag trodde att den där popgruppen tagit sitt namn efter en folkswagenbubbla, då det står en sådan parkerad bakom övergångstället på Yellow Brick Road... Nej fel, det var ju på Abbey Road som dom gick över på The Zebra Crossing. Och där fanns det bland annat en "Beatle" pakerad.

 

...

 

 

Folkan är väl "The fifth Beatle"?

[BSven 469]

Dagens (eller egentligen gårdagens) sägfel måste vara PPM. M står för myndigheten och PP för premiepension. Det borde vare PP-sparande, PP-fonder osv. PPM endast när man syftar på myndigheten.

[ChristerN 2 512]

Ett annat exempel är märket på värmare som börjar på Eber. Det har bara två R, ett som fjärde bokstav och ett som sista men många säger och skriver något helt annat.

[GroundControl 93]

Här är några begrepp som jag använder felaktigt, eller i bästa fall bara lite slarvigt.

 

- Det blåser 12 sekundmeter. Ibland kan jag till och med höra mig själv säga:

Det blåser 12 meter

Den korrekta enheten meter per sekund använder jag nästan aldrig i talspråk

 

- Det är 20 distans till Möja

Det korrekta är så klart nautisk mil eller distansminut. Tro att det är en ost-kustgrej att missbruka begreppet distans. Någon som vet var den geografiska gränsen går?

 

- Kan du skicka tampen? Även om jag avser hela linan.

Tampen är ju egentligen bara änden av linan/skotet/repet.

 

Sen har jag lite svårt att hålla ordning på om det heter spria eller spira. Spirade segel, spirbom

 

Tack och lov är det sällan det blir missförstånd , trots allt

[bhemac 2 859]

Sekundmeter är ju ett dumt påhitt, bättre köra med Knop.

Det är nog runt 20 år sedan man "förbjöd" ordet distansminut. Ännu värre om man pratar om distans vilket vad jag förstått betyder avstånd. "hur långt är det kvar?" 20 avstånd. Låter som hämtat ur någon rymdserie. På bryggan på ett fartyg heter det "mil" och har gjort så i minst 40 år.

 

Tamp eller sladd är egentligen ändan på tex en lina. Om det är en kort stump kan man kalla den tamp. Men idag används ort tamp även för längre rep därför att alla vet att man inte får kalla det rep. Även om en repslagare gjort den.

 

Sen heter det absolut inte spann eller hink, det heter pyts. Om någon säger hink så vet man att vederbörande tillhör intendenturen dvs bara halvsjömän. Spann heter det landet.

 

Ska vi vara riktigt petiga så heter det inte stege utan pinnlejadere och taket heter underdäck osv. Men det är ord som inte är så vanliga längre.

[Georg_Ohm 4 832]

"Sekundmeter" Meter per sekund, inte fasiken säger vi:

-Det var en hastighetsbegränsning på trettio "timkilometer" utanför skolan.

Tampar har vi även här i väst, likaså pratar vi om "distans" men det är betydligt längre till Möja härifrån. "Sjömil" används också, framförallt av de litet äldre sneseglarna.

Jag tror vi säger "spribom", "sprisegel" etc, men det var så himla längesedan jag seglade en båt som var riggad på det viset, och då är jag ju ändå ingen pessimist.

 

Sedan säger vi att vi skall "gå ut på sjön". Mig veterligen var det väl bara Jesus som lyckades gå på vattnet, eller så viste han precis var stenarna låg i Jenesarets sjö... Ja "gå" då man inte åker i båtar eller ens "kör" en motorbåt, och "sjön"...? Här har vi ju hav.

 

Eller som tysken sade "Sehr shön" javisst fasiken ser jag sjön!

 

På Tjörn har man en dialektalt annan inställning till sk-ljudet och sj-ljudet. Dessa båda ljud uttalas nästan alltid på tjörnmål med ett hårt "k".

Och då kan ju utsocknes bara gissa vad Tjörns huvudort heter på dialekten, Ssskärhamn... Och man ger sig ud på skön för att fiska skädda... Även i-ljudet markeras som i resten av Bohuslän med något som liknar "ij" på gränsen till "y". Ja "s" skall gärna vässssas fram.

 

Sedan det där med fötterna, ja som längdmått på båtar då. Här tycks standarden variera. Imerialistiska feet, amerkanska foot, eller är det gamla svenska fot som det går tre på på 891mm? Man kan ju undra? Tidigt fick man lära sig att en bohusjulle på 21 fot var 6,20m lång, men den sanningan varierar ju med var andra båtar är tillverkade.

 

Under järnvägens barndom blev det en del problem någonstans, i Köping, tror jag det var, med spårvidden, då man från England beställde lok, men uttrycket sig i svenska fot, det blev en del delikata problem med differentierande spårvidd.

 

På de Brittiska öarna skall man iallafall gå över till det metriska systemet, tum för tum.

...

[trewq 591]

Javisst! Jag säger både distans och sekundmeter. Uppåt väggarna fel, men folk begriper. Man kunde ju kämpa emot men är det värt besväret? Det finns ju så många liknande exempel från andra områden t.ex. var/vart, de/dem, Lambretta kallas Vespa, rasist kan betyda vad som helst som inte överensstämmer med någons åsikt, kajak kallas kanot, koloxid benämns kolmonoxid när man vill få det att låta mer hotfullt.

Väntar bara på att i kvällspressen få läsa att någon drunknat i diväteoxid, verkar läskigt!

Redigerad 3 Mars , 2017 av trewq

[Caribic410 757]

Sekundmeter är ju ett dumt påhitt, bättre köra med Knop.

Det är nog runt 20 år sedan man "förbjöd" ordet distansminut. Ännu värre om man pratar om distans vilket vad jag förstått betyder avstånd. "hur långt är det kvar?" 20 avstånd. Låter som hämtat ur någon rymdserie. På bryggan på ett fartyg heter det "mil" och har gjort så i minst 40 år.

 

Tamp eller sladd är egentligen ändan på tex en lina. Om det är en kort stump kan man kalla den tamp. Men idag används ort tamp även för längre rep därför att alla vet att man inte får kalla det rep. Även om en repslagare gjort den.

 

Sen heter det absolut inte spann eller hink, det heter pyts. Om någon säger hink så vet man att vederbörande tillhör intendenturen dvs bara halvsjömän. Spann heter det landet.

 

Ska vi vara riktigt petiga så heter det inte stege utan pinnlejadere och taket heter underdäck osv. Men det är ord som inte är så vanliga längre.

 

Det är ju lite militär över begreppen... pekar du med pekfingret i en riktning så förstår ju militären inte vilken riktning du pekar åt.. du måste släppavut alla fingrar först..

Allt har väl ned situation att göra.. förr.. innan sjökort förbränningsmotorer mm. förstår man att det måste varit extremt viktigt att allt hette exakt någonting och att alla förstod..

Om du idag säger att nån ska dra i den röda.. eller skota hem storen... avgörs ju mest av vem du talar till.

[Georg_Ohm 4 832]

Catepillar, Vespa, Jeep och Frigolit är väl de mest felanvända begreppen för bandchaktare, skooter, terängbil och cellplast, men troligtvis har kanske företagen bakom dessa registrerade varumärken gjort en vinst med att folk i allmänhet exempelvis förknippat alla skootrar med just Vespa.

 

Jag var på däckverkstaden och hämtade ut nya däck, (i betydelsen "gummihjul" till bilen) och upptäckte att det satt gröna ventilhattar på ventilerna. Den unge killen vid balanseringsmaskinen upplyste mig om att man nu fyller alla bildäck med Hydrogen, det är mycket bättre än simpel luft!

-Men du kan inte efterfylla själv, det går minsann inte att blanda Hydrogen med vanlig luft, då kanske det kan explodera eller nått, slut citat.

Liksom diväteoxid är väl hydrogen ett av de vanligaste ämnena vi dagligen (och även nattetid) kommer i kontakt med, nämligen kväve.... Och kväve är tydligen vetenskapligt bevisat bättre i bildäck då det inte påverkas av temperatur och inte kan passera "gummiatomerna" lika lätt, det läcker alltså inte lika lätt som vanlig simpel luft.... sägs det iallafall i reklamen.

 

"And now, somthing compleatly different".

Genua, är inte det en ort i norra Italien? Det var där de använde stora försegel.

Sedan det där mortala "repet" som är insytt i seglen, och iband även i andra grova textiler, liket... Man kan ju undra om skepparen även har ett skelett i garderoben? Då det ändå finns en gris under "golvet". För landkrabborna måste ju allt detta "nautiska nonsens" skapa skapliga förvirringstillstånd!

 

Ordvalen för bärbara behällare är säkerligen även kopplat till regionala eller dialektala ordval och skillnader.

Här i Göteborgsområdet är en hink detsamma som en mindre spann. Det tycks råda en outtalad gräns vid fem liter, alltså en liten spann är en hink! Spänner är ofta på tio till tolv liter. Ordet pyst förekommer också, men mest i brandbekämpningssammanhang, brandpyts, slagpyts etc. I militära sammahang kan man höra "embar" som i vissa fall kan vara en ihopfällbar hink, tror jag, fela mig om jag har rätt!

Spann i singularis, spänner i pluralis, då äldre personer säger "spannar" säger de yngre att det heter minsann "spänner"! Yngre personer kan däremot känna sig spammade, då de fått en massa onödig e-post, eller "spammäjl". Spam, spam, spam, egg bacon and spam, kommer av en gammal Monty Pythonssketch.

 

Fabriken i Kungälv där det tillverkar "kakor" heter "Göteborgs Kexfabrik AB" där "kex" uttalas med ett tje-ljud. Inflyttade finländare har svårt med tje-ljudet och pratar om "sex fabriken". Och så har Pekka och Seppo inga skruvdragare, utan ordenrliga "Porrmaskiner" med många kW sisu. Nu börjar det att bli nordisk lätt rasistisk lyteskomik, men det är bara att ge igen!

 

...

[trewq 591]

Hydrogen (väte) i däcken låter spännande, ballongfarare?