kad42a vevhusvent

[mae222 5]

Finns det några bra tips på hur man får bort lukten från den öppna vevhusventen som går rätt ner i kölsvinet idag.

Det blåser inte så farligt mycket ur slangen (1600h) men det är lite kladigt det som kommer ut.

Blir inte filtret bara fullt om jag stoppar in slangen i luftburken.

 

Och är det inte risk för fukt i motorn om jag skulle dra den rätt ut genom skrovet.

 

Detta verkar iaf vara löst på kad42b/Magnus

[Rollen 538]

På nyare motorer leds vevhusgaserna från ventilkåpan i en klen plastslang in i luftrenaren innanför filtret. Det verkar funka.

[moltas 25]

På min 43:a provade jag med att ansluta det till luftrenaren innanför filtret efter råd från mekaniker. Det var inte bra, det sög även in olja i luftrenaren så det rann ut i kölsvinet. Dessutom blev filtret nersölat med olja. Hjälpte inte att det sitter en oljefälla i ventilkåpan. Ändrade det och la ventilationsslangen strax innan luftintaget. Det blev utan tvekan bättre och inget oljesöl, men som du skriver kan man känna en aning av lukt någon gång. det är dock inte besvärande. Samtidigt ökade jag dimensionen på slangen. Den är väldigt tunn på originalet.

[Thomas-1 311]

Hittade en 3-sidig forumtråd i just ämnet vevhusventilation på KAD 42.
[Förr i tiden leddes vevhusgasen helt enkelt med en slang till motorns luftinsug, inga problem för motorn sög in och förbrände lätt det pytte-gasflödet (bara litet läckgas via slitna kolvringar m.m.).
Men med turbo och intercoolers blev det tydligen problem, dessa förra är heta och snurrar med otroligt varvtal. Oljedimma från vevhus består i grunden av luft och spill-olja, d.v.s. spillolja är en smutsolja bemängd med sot och mikroskopiska metallpartiklar från motorslitage. I en het turbo kan denna gegga ansamlas och "koksa" såpass att turbons lagring tar skada?]


En möjlig lösning kan vara att filtrera oljedimman ordentligt innan den på klassiskt manér sugs in och förbränns, alltså fixa ett såpass bra filter att turbopaketet trivs. [Menar med ordet "trivs" menar jag bra ekonomi för motorägaren, att bytesintervaller för särskild dyra motordetaljer hålls så låg som möjligt etc.]

I min tresidiga forumlänk ovan syns olika varianter för förmodat bästa driftsekonomi. [Filter för att vara "trivselmässigt" bra och alltså säkert kunna leda in skitoljedimman i turbopaketet verkar dock vara dyra i drift bytes/pris-mässigt?]

Själv skulle jag nog övervägt en sorts filterlös lång skorsten/slang rakt upp i fria luften istället för en kort slang ner i kölsvinet. (Däremot inte alls övervägt nåt nyborrat hål/ genomföring i själva skrovet nära vattenytan.)    
Varför besvära turbon med riskabla föroreningar när det bara är litet skitlukt/rök som behöver ventileras bort kan jag fundera?)
I länkens sista inlägg #27 föreslås exempelvis en diskret skorstens-slang uppåt - till en ribbåts högsta punkt inuti styrpulpeten. Verkar ha funkat bra, och principen med skorsten uppåt verkar sund i mitt tycke. (Lämna dock ingenstans neråt-böjar, oljedimman kan i så fall ansamlas och blockera via "oljelås" typ dassens vattenlås? Oljan måste fritt kunna RINNA NERÅT hela vägen tillbaks till sitt oljetråg, detta samtidigt som gasen får en öppen skorsten UPPÅT.)]

Redigerad 6 Januari , 2017 av Thomas-1

[firefish 245]

Min 41P hade den tunna plastslangen som leddes in i "luftburken" innanför luftfiltret (41:an har turbo och aftercooler).

 

Jag var inte nöjd med funktionen, det läckte lite i övergångarna mellan plastslang och motor/luftburk. Jag fäste en 19 mm slang (en vanlig genomskinlig armerad som säljs för korvören på alla båtfirmor med mera) från gummiprylen som plastslangen satt i till en skrovgenomföring jag satt på luftbrukens gavel (innanför luftfiltret), alltså den del man skruvar bort för att byta filter. Principen är alltså samma som tidigare men slangen är grövre samt förlitar sig på slangklämmor för att hålla tätt och inte förslappat gummi och undertryck från den sugande turbon. Inget oljekladd mer

 

Turbons kompressordel lär knappast ta skada av lite oljedis och den sidan är ju förhållandevis sval så koksande lär det inte bli tal om. Aftercoolern är dessutom dränerad genom skvallerhålen i botten så några större oljemängder kan inte samlas där (de hamnar på startmotorn. I teorin kan ju oljeklet sätta igen aftercoolern (sänka verkningsgraden) men när jag hade ur min för rengöring efter knappt 1000 timmar var den nästan ren. Den oljemängd som skulle kunna ge upphov till problem skulle snarare tyda på en stundande motorrenovering av andra orsaker.

[Thomas-1 311]

Jo, kanske blandar jag samman detta med vevhusgasers smutsiga luftdimma med oljan som trycksmörjer? [Turbons lagring är trycksmord likt exempelvis vevstakslagren och luften som passerar insuget "smutsar" nog inte lagren i första hand?]
Finns litet olika varianter av "supercharging" hos Pentas 41-serie, har saxat ihop två bilder nedan.
Bildkälla manual boatinfo.no


Annan Bildkälla manual boatinfo.no.


Verkar i bägge fallen vara litet dödskalle-flaggat för smutsig/fel olja i sumpen? Turbon tycks drabbas först/dyrast ifall oljan i sumpen är usel?
Vad gäller filter så bör det nog finnas ett speciellt vevhusgas-filter i de fall då gasen leds till överladdade (supercharged) motorers insugsfilter?
[Fast luftfiltret i insuget kan ju eventuellt ha konstruerats med kapacitet även för rening även av vevhus-oljedimma, men men. Tänker mig ändå att två separata luftfilter blir bäst? (Finns även nåt lyxigt som kallas "Roots Compressor", möjligen är den känsligare för ofiltrerat luftinsug, vete katten??]

 

Redigerad 7 Januari , 2017 av Thomas-1

[TheBarrels 2]

Oljedimman från vevhusventilationen koksar i kompressorn på turbon med följden att verkningsgraden på kompressorn sjunker, i normalfall är påverkan marginell men det påverkar laddtrycket. Det är alltså inte lagren i turbon som koksar utan kompressorhusets ytor mot luftflödet där det byggs upp oljefilm som koksar. När kompressorn komprimerar luften stiger temperaturen ofta upp mot 150-200grader.

Sedan sjunker även verkningsgraden i laddluftkylaren när den blir belagd med oljefilmen.

Har aldrig sett något haveri direkt kopplat till detta men det påverkar prestanda och bränsleförbrukning.

Därför är det viktigt med en bra oljeseparering av vevhusgaserna speciellt om man ska köra med sluten vevhusventilation.

Är ingen expert på aktuell motortyp utan detta är mer en generell information.

[firefish 245]

Som alltid är körstilen av yttersta vikt, att låta turbon svalna efter körning förhindrar det som tunnan ovan beskriver (en turbo som inte laddar bygger ingen temperatur).

 

Sedan är det bra att veta att en turbo alltid läcker lite olja. Detta eftersom den inte har några tätningar som sådant utan förlitar sig på en frikostig retur från lagren som garant för att all olja åker tillbaka till tråget. Denna olja tar sig, såvitt jag vet, främst ut till insugsdelen av turbon (eftersom där råder undertryck relativt avgassidan som har övertryck). Nu är det visserligen bakom/efter kompressorn men alla som tittat in i en turbo har kanske noterat att det är mycket rent men att ytorna är en smula feta.

 

Det går för övrigt också att tvätta en turbos kompressordel om man tror att den är så smutsig att man tappat prestanda. Med motorn på tomgång kan man spraya en lösning med avfettning och vatten på kompressorn (som då snurrar). 

[landgren 5]

Anslöt vevhusventilationen via en grov slang till skrovsidan. Hade tidigare problem att det letade sig in lukt i mittkabinen efter lite längre gångtider.  

Redigerad 8 Januari , 2017 av landgren

[mae222 5]

Tack för alla svar , förstår att det finns olika syn och lösningar på vevhusventilations problemet.

Jag tänker mig en slang ut med en 12v soloniod. Men jobbigt att borra ett nytt hål i skrovet., det är lockande att dra in den i septitanken som sitter alldels brevid motorn.

[Thomas-1 311]

Mae222 skrev: Jag tänker mig en slang ut med en 12v soloniod. Men jobbigt att borra ett nytt hål i skrovet., det är lockande att dra in den i septitanken som sitter alldels brevid motorn.

Det där var väl en ny lösning till den långa raden av gamla presenterade ovan.
Mja, är skeptisk...
1. Varför koppla på en dyr elektriskt styrd magnetventil (solenoid) på något så enkelt som motorns vevhusventilation? [Luftflödet är i princip noll ifall motorn är idealt fräsch (och alltså idealt inte läcker via kolvringar m.m.) fast i praktiken - och med åren -blir det väl alltid ett litet men dock stinkande flöde.]
2. Att koppla ihop med dassets redan stinkande tank kan ju vara frestande för att undvika nya borrhål i skrovet, men är det en särskilt klok idè? [Vad händer när dassugen inkopplas för tömning och du - eller kanske nån framtida olycklig ägare av din båt - glömt att ställa alla kranar/strömbrytare rätt? Oljan i sumpen sugs förmodligen inte ut, men kanske fylls den med ski...fekalier?]
Nå, det går säkert att analysera och finna lösningar även på detta - om det skulle vara nödvändigt.

Men min huvudinvändning är att detta väl i grunden är ett busenkelt problem som därför bara behöver en enkel robust lösning. Typ nån slang hit eller dit, alltså inga potentiellt krånglande magnetventiler etc??

Redigerad 9 Januari , 2017 av Thomas-1

[Eld- 546]

Det har ju hänt mer än en gång att en överfull septiktank lett till att en toalettbesökare pumpar ut en del av septiktankens innehåll genom luftledningen.

 

Vad tar detta vägen om du har kopplat vevhusventilationen till septiktanken.

[firefish 245]

Jag förstår inte varför man ska krångla till det i onödan. Att leda vevhusventilationen tillbaka till insuget är det absolut vanligaste lösningen som dessutom löser problemet med doft på ett smidigt sätt.

 

Att på en turbomotor leda ventilationen till luftburken före kompressorn har dessutom ytterligare en fördel genom att undertrycket innan kompressorn i sin tur skapar ett undertryck i motorn vilket leder till en torrare motor (i princip alla motorer svettas lite).

 

Gå inte över år efter vatten.