Bredd båtplats?

[Martha2016 0]

Hej!

 

Vi har precis köpt en Scand 27 Nordic, vilken bredd behövs på båtplatsen? Tacksam för svar.

 

Mvh

A & L 

[Hellix 5]

Hej. Båtens bredd + 60cm

[Hellix 5]

Er båt är 3.06m bredd så minst 3.66m bred båtplats

[Thallatha 867]

I värsta fall klarar du dig med en plats på 3,5 meter. Du får i så fall skaffa dig platta fendrar.

 

Det finns ju fendrar att montera fast på Y-bommarna - om platsen har bommar.

 

http://www.hjertmans.se/search?q=Bryggfendrar

 

Fast en 4-metersplats är ju inte fel.

Redigerad 1 Maj , 2016 av Thallatha

[Georg_Ohm 4 833]

Optimister!

Jag har en GREFAB-plats, båten är 3,10 bred, platsen är uppmätt 3,20, men numera lutar stolparna utåt.... fendertarna hängs ut efter det att stolparna passerats, eller innan man lämnar, grannbåtarna är smalare.

[Thallatha 867]

Jo det där med bredd på båtplatser är ju en fråga för sig själv.

 

Jag var i Grenå vid ett tillfälle, med min havsfidra - bredd 2,2 m.

 

Det fanns massvis med lediga platser, men det var så fruktansvärt långt mellan stolparna. Så jag se en plats som var mycket smalare än de andra. Siktade in mig på den och fastnade mellan stolparna, där båten är som bredast. Sen var det nästan omöjligt att komma loss. Stolparna höll båten i ett Järngrepp.

 

Min båt är 3,05 och jag betalar för en 3,5 meters plats. Det är inget som helst problem.   

 

Ligger längst ut på pontonbryggan och har bara EN Y-bom på insidan och en akterboj på utsidan. Fast - det är ca 100 meter till kajen i söder, så jag får gott om plats, även att lägga en annan båt på utsidan om det behövs - och det har det gjort ibland.

 

 

 

 

[Peter_K 4 210]

Om vi släpper GREFAB och stolpar ett tag...

Om man ligger på Y-bommar spelar det roll var båten är som bredast. En hög motorbåt som är avsmalnande nerdåt vattenlinjen kan man utan problem lägga på en smalare plats medan en som är väldigt rak får stora problem.

[Peter_K 4 210]

Googlade, och hittade den här bilden som jag tycker visar bra vad jag menar. 3,5 meter blir troligen jättebra.

 

[Martha2016 0]

Tack alla för ert engagemang, jag återkommer säkert med fler frågor. Mvh Andreas 

 

[Ivan65 110]

Nu har jag int läst övriga inlägg!

Om djupet i fin hamn är ca3 m så innebär det att stolparna har ett visst svängrum'toleransområde'

Om man har 3 m i kontraktet så tror jag att 3,2 är. Ok

[Georg_Ohm 4 833]

Jag har nog aldrig förstått vitsen med att förtöja vid Y-bommar, det känns bakvänt att liksom förtöja bakåt med förtamparna och framåt med akterlinorna, men det kanske är bra? Den nuvarande båten köpte jag på ostkusten där den var förtöjd i Y-bommar, jag fick med diverse förtöjningsgods, små korta snören som kanske kan användas nångång, nånstans... Många gånger har jag sett att fendertarna hamnat utanför bommen, istället för mellan den och skrovet.

 

Ja stolpar är rätt så flexibla. Vi har ett djup på 2,5 meter, och jag kan nog flytta stolpen med bogpropellern ca 30cm.

Jag hade i många år en privat plats i Sunna Marina på Tjörn, där hade man köpt ett parti billiga telefonstolmar, och tryckt ned i lerorna. Bara det att dom höll inte, dom gick av precis där de gick ned i bottensedementet, det hände sig två gånger att stolparna gick av för mig och flöt längsides med båten, de såg ut som nyvässade blyertspennor (fast mycket grövre) och artrikedomen av påvuxna blötdjur, molluster och alger var imponerande. Jag vet inte hur Grefab impregnerar sina stolpar, och vill väl egentligen inte veta det heller... För på dem växer det ingentingen.

 

Som ett tips kan jag ge er en bra skyddad förtöjningsplats som många inte känner till. Hamburgsund, Hamburgön 25 meter söder om färjeläget, insidan bryggan. Där är det privata platser, men det finns röda/gröna skyltar, om platsinnehavaren vänt gröna sidan utåt är det ok att lägga sig där. Men man betalat ju förstås i automaten.

Man kan ligga längsidens denna brygga också, det är det som är själva gästhamnen, men man får flera båtar på sin utsida, och det kan vara rätt så strömmt.

Min Nimbus 2700 fick tryckas mellan stolparna på dessa låneplatser, jag tror den är 2,85 m bred. Nuvarand båt är 3,10, så därför lämnar jag detta tips!

 

Här ges annars ett skådespel, var gång linfärjan bromsar, eller tar fart sträcks vajern omkring 40-50cm ovanför vattenytan, emellanåt är det någon intet ont anande sleppare som trasslar till det här, eller försätter sig själv eller andra i fara, på senare år har färjan fått blixtljus, saftblandare och stora skyltar både på färjan och i land hjälpte tydligen föga, måhända är analfabetismen, dyslexin och pictolexin utbrett. (jag tror att pictolexi är oförmågan att läsa eller förstå pictogram, alltså symboler).

 

Stellan Johanssons turer med M/S Nolhotten i Fjällbackaskärgården skal man heller inte missa, det ges ruskiga historier och historiska ruskigheter, eller om det var tvärtom, när Stellan berättar undertiden han navigerar Nolhotten i grunda farleder med släckta fyrar...

 

Det om Y-bommar....

[Peter_K 4 210]

Anledningen att man sträcker aktertamparna föröver och förtamparna akteröver är en ekonomisk fråga. Långa bommar är dyra. Hur som så fungerar det jättebra. Om fendern hamnar på utsidan har man gjort fel, förmodligen sträckt upp dåligt. Fördelen med Y-bommar är att man blir okänslig för variationer i vattenståndet.

Men jag har så långa bommar på min plats att jag sträcker tvärt om.

[Thallatha 867]

Jag har nog aldrig förstått vitsen med att förtöja vid Y-bommar, det känns bakvänt att liksom förtöja bakåt med förtamparna och framåt med akterlinorna, men det kanske är bra? Den nuvarande båten köpte jag på ostkusten där den var förtöjd i Y-bommar, jag fick med diverse förtöjningsgods, små korta snören som kanske kan användas nångång, nånstans... Många gånger har jag sett att fendertarna hamnat utanför bommen, istället för mellan den och skrovet.

 

 

 

På något sätt har jag fått för mig att vi i stort sett har samma uppfattning i många frågor.

 

Men i detta ditt uttalande är jag inte alls överens med dig.

 

Stolpar nedtryckta i gyttjan har jag aldrig förstått mig på. Man har ju dessutom hört en del ruggiga historier om stolpar som gått av.

 

Som gammal elverksarbetare är faktiskt trästolpar - både i samhälle och i naturen - det fulaste jag vet.

 

Till mitt försvar måste jag anföra, att det antal stolpar jag själv varit med att resa är ytterst begränsat. (Fast det antal stolpar som jag som arbetsledare beordrat mina linjemontörer att res - dom talar vi tyst om    ) Det antal stolpar som jag personligen varit med att rasera inom Södra Sotenäs område är däremot betydande.

 

I regel är det väl som du säger att man har förändarna akterut och akterändarna förut när båten är längre än Y- bommarna. Det är väl egentligen för och akterspring,

 

Vi människor är ju vanedjur. Det man gillar bäst är väl det an är van vid.

 

Jag är uppväxt med akterboj men även legat ett antal år mellan Y-bommar.

 

Just nu lever jag - med tanke på mitt båtliv - i en av de bästa värdar.

 

Jag har min hemmahamns sämsta plats ur väder och vind och dess förbaskade motorbåtars synpunkt.

 

U seglingssynpunkt är det den bästa platsen i hamnen. Jag kan alltid segla ut och in - oavsett vindriktning.

 

Ligger utanpå en stor Y-bom och med akterboj på utsidan. Har en akterförtöjning som går akterut och två förtampar in till bryggan. Dessutom har jag både för och akterspring på styrbordssidan.

 

Eftersom båten utsätts för rätt mycket vågor från väder och vind och motorbåtar, så har jag kulfendrar, som händer så lågt att de låses fast mellan båten och Y-bommen.

 

Förr när jag hade korvliknande fendrar, så hade de i regel hoppat över Y-bommen när jag kom ner till båten.

 

[Georg_Ohm 4 833]

Nej, jag har inget emot Y-bommar, men förstår mig inte på dem, och sedan den tiden från Arendals båthamn när jag den hårda vägen fick lära mig förtöja har jag alltid (med något kort undantag) haft stolpar i hemmahamnen. De gångerna stolparna gick av blev det tillfälligtvis bojar, två båtar som delar på samma boj 100% obra.

Men det var väl himla bra ni berättade hur man förtöjer vid bommar, så vet jag. Undrar hur dom har det i stadens gästhamn, Lilla Bommen....?

Sedan kan jag väl erkänna att jag i olika syften försökt att går på de där bommarna, ja ibland funkar det, men oftast inte. Senast var väl nån gång i juni då jag skulle hjälpa till och fånga in en förrymd gummibåt.