Blyad

[Copernicus 32]

Läste en lång tråd om ankarband vs ankalina, men blyad ankalina dryftades mycket lite. Jag har själva ingen erfarenhet av blyad lina, men skulle gärna lära mig av andras erfarenheter. Gott Slut/Gott Nytt seglarår.

[Ormen 7]

Har länge använt lina där 10 m närmast ankaret är blyad. Funkar bra även för svajliggning förutom att linan blir skitig om botten är lös. Skönt att slippa kättingstumpen närmast ankaret. Seglar i Mälaren och Östersjön.

[Mambo 75]

Jag har 70 m blyad lina och tycker den fungerar utmärkt, den sitter kopplad till ett ankarspel. Enda nackdelen är att den blir smutsig eftersom den gärna lägger sig på botten. Hittills har ankaret aldrig släppt.

[Copernicus 32]

Tack för snabba svar! Det låter ju som en bra lösning:) Tycker ni att vinsten med blyet överväger problemen med att linan blir smutsig? Har ni jämfört med oblygas lina?

[Ormen 7]

Har tidigare använt oblyad lina med och utan kätting närmast ankaret. Trivs bäst med blyad lina. Vid behov (sällan) kompletterar jag med vikt som hängs på ankarlinan.

 

//Gott Nytt

[Copernicus 32]

Ja, det låter ju som en bra  lösning och praktisk. Är ankarvikten bökig att använda?

[Thallatha 867]

Jag fick en oanvänd ankarvikt av en granne. En snygg fabrikstillverkad sak, med en öppen rostfri bygel - bara att hänga över ankarlinan. Tror att det även var en stump lina på 4-5 meter fastsatt i vikten.

 

Väldigt enkel att använda --------------- MEN

 

Kom från Luleå. Några distansminuter söderut fick jag på mig ett riktigt skitväder helt plötsligt. Regnet bara öste ner. Jag var mitt för en ö, där det fanns en brygga. På ena sidan bryggan låg en katamaran förtöjd längs med. Möjligtvis hette ön "Antnäs Björkskäret". Gick in och la mig längs bryggan mitt emot katamaranen. 

 

Det var ju ett strålande väder när jag gick från Luleå - så jag hade inga regnkläder på när regnet började och jag blev sjöblöt. När jag förtöjt kröp jag ner i ruffen och fick av mig de blöta kläderna och la mig sen i förpiken och somnade. 

 

Vaknade av att nån bankade ihärdigt på båten. Fick på mig lite torra kläder och gick upp i ett nu strålande väder. På bryggan stod en mycket irriterad man. Hur jag bara kunde lägga mig längs med och blockera hela bryggan där han och hans två kompisbåtar alltid brukade ligga.

 

Han hade lagt till på nocken på bryggan och kompisbåtarna cirkulerade utanför. Släppte ner mitt ankare i gummibåten och rodde ut det, så att min båt skulle bli liggandes med stäven mot bryggan och längst ut. Släppte akterförtöjningen  och halade ut aktern och förtöjde fören ordentligt.

 

Detta gav ytterligare anledning till irritation. Jag skulle naturligtvis lagt mig längst in, så att den irriterade mannen och hans två kompisar kunde ligga på fenderavstånd längst ut på bryggan som de alltid brukade göra. 

 

Jag hade en segelbåt med köl och de tre andra båtarna var relativt grundgående motorbåtar. Hängde på ankarvikten och gick iland rätt irriterad.

 

 

När jag kom tillbaka efter en stund kände jag inte för att ligga kvar och det var ju åter igen ett bra seglingsväder. Gör klart för avgång, kastar loss och drar upp ankaret. Ankarvikten hade jag totalt glömt bort. Den hade dessutom hoppat av ankarlinan. När jag kom på det och skulle dra upp ankarvikten, hade den krokat i den irriterade mannens ankarlina. Han hade lagt sig på utsidan mig. I mina försök att få upp ankarvikten drog jag loss ankaret till den andra båten.

 

Det fanns ingen ombord på båten, men jag fick tag på en kille i en av de andra båtarna. Killen, vars ankare jag dragit loss var ute och la garn. Talade om vad jag gjort för galet, hissade segel och seglade till Rödkallen, dit jag hade varit på väg när ösregnet började. 

 

Jag har aldrig använda min ankarvikt sen dess - året var 2004. 

 

 

Redigerad 31 December , 2015 av Thallatha

[Copernicus 32]

Tack Thallatha för din sedelärande historia

[Copernicus 32]

...mej jag måste säga att du gjorde som de flesta nog hade gjort. Det var mest fel på motornissen som vaknat på fel sida.

Ankkarvikten kommer kanske bäst till sin rätt när man svajankrar, där det är extra viktigt att ankaret inte släpper och där risken är minimal att man trasslar in sig i andra båtar. Då kan risken för sammantrassling kanske t o m bli mindre genom att man inte behöver lägga ut 5 x djupet i ankarlina, om man ligger i en välbesökt ankarvik.

Med då är det så klart viktigt att vikten inte släpper.

[Pentax 724]

Jag använder nästan alltid ankarvikt,

 

Kabinhake runt ankarlinan, och en smäcker lina från vikten, 4/5 meter lång, som ständigt är fäst i båten, bara att haka på och släppa ut vikten.

 

Detta tynger ner min ankarlina närmast aktern, tryggt att veta att även den mest djupgående båten kan passera precis akter om min båt utan att fånga min lina med kölen eller i propellern.

 

 

 

 

Kalle 

[Copernicus 32]

Låter smidigt! Hur tung är vikten?

[Thallatha 867]

...mej jag måste säga att du gjorde som de flesta nog hade gjort. Det var mest fel på motornissen som vaknat på fel sida.

Ankkarvikten kommer kanske bäst till sin rätt när man svajankrar, där det är extra viktigt att ankaret inte släpper och där risken är minimal att man trasslar in sig i andra båtar. Då kan risken för sammantrassling kanske t o m bli mindre genom att man inte behöver lägga ut 5 x djupet i ankarlina, om man ligger i en välbesökt ankarvik.

Med då är det så klart viktigt att vikten inte släpper.

 

Fast - seglar man i ett sånt område där det nästan inte finns några båtar och man går in och lägger sig vid en brygga som man inte vet vems det är får man kanske skylla sig själv. 

 

Kommer man då ett antal båtar som kanske ligger där varje helg på samma ställe och det ligger en "fomme" med en segelbåt och tar upp de bästa platserna på bryggan och som dessutom är från västkusten så kan man ju bli irriterad.

 

"Där har jag ju alltid legat".

 

Kom att tänka på en annan episod jag råkade ut för. Hemma finns ett fint område, som vi kallar "Bua Sanar". Det finns inte så många ställen att lägga till med en segelbåt. De festa åker dit med bil - i regel även vi. Strax intill där jag kunde lägga till med båten, låg det och solade, en - i förhållande till mig - pojkspoling. Han hade dessutom en dialekt som tydde på att han kom från ett litet fiskeläge, strax söder om  Bohuslän. Hur jag kunde va så fräck så att jag la till med min båt precis där han och familjen brukade ligga. Det var ju deras ställe sen länge. 

 

Å andra sidan så hade jag legat där med segelbåtar innan han var född. Vem pinkar in vilket revir först!?

 

Att det strulade med min ankarvikt berodde på att jag glömde ta in den först. Hade jag gjort det så hade det inte blivit nåt problem. Det var när jag tog av ankaret som den hoppade av och fastnade i den andra ankarlinan.

 

Jag har ett antal meter (4-5) kätting på mina ankare och har aldrig känt något behov av extra ankarvikter, mer än den gången motorbåtarna skulle passera min ankarlina och det var dåligt med plats och ganska grunt runt omkring.

[fredriklindell 109]

Själv köpte vi båt baserat på argumentet att kunna vara där de som har bil INTE kan ta sig ;-)

 

Min fru sade uttryckligen, efter ett bisarrt försök till badutflykt, "köp nu en båt så att du blir nöjd så att vi aldrig behöver åka till en strand med bilfolk igen" ;-)

 

Och till båten har vi en utmärkt brucekopia från fultema med 6 meter kätting längst ned, har aldrig svikit.

 

 

(Plus att argumentet "friheten och naturen" såklart fanns i bakhuvudet)

[Pentax 724]

Låter smidigt! Hur tung är vikten?

 

3,5/4 kg

 

 

 

 

Kalle

[Pentax 724]

Kopierat från Tommy ovan

 

 

Jag har ett antal meter (4-5) kätting på mina ankare och har aldrig känt något behov av extra ankarvikter, mer än den gången motorbåtarna skulle passera min ankarlina och det var dåligt med plats och ganska grunt runt omkring.

 

 

Det är just på sådana trånga platser jag brukar ligga.

 

Även jag har några meter grov kätting.

Viktens uppgift i mitt fall är att tynga ner linan, plus att den sträcker förtamparna så att man kommer ifrån strandstenarna, och när man ska iland är det bara att sträcka i en förtamp så man kommer iland, sedan fjädrar båten ut igen.

 

 

Kalle

[Copernicus 32]

Tack för bra information!

[Thallatha 867]

Kopierat från Tommy ovan

 

 

Jag har ett antal meter (4-5) kätting på mina ankare och har aldrig känt något behov av extra ankarvikter, mer än den gången motorbåtarna skulle passera min ankarlina och det var dåligt med plats och ganska grunt runt omkring.

 

 

Det är just på sådana trånga platser jag brukar ligga.

 

Även jag har några meter grov kätting.

Viktens uppgift i mitt fall är att tynga ner linan, plus att den sträcker förtamparna så att man kommer ifrån strandstenarna, och när man ska iland är det bara att sträcka i en förtamp så man kommer iland, sedan fjädrar båten ut igen.

 

 

Kalle

 

Enstöring som jag är, ligger jag sällan och helst inte på såna platser där båtar behöver passera strax akter om mig. 

 

[Copernicus 32]

Fantasriskt fint och det ser grunt ut, så där lär 5 x djupet inte vara några problem:)

[Botved 94]

Hur kapar man en blyad lina? Jag blev lite sugen att ersätta kättingen som utgör sista metrarna på vår lina när jag läser tråden. Jag har aldrig tänkt på möjligheten, men vill gärna slippa kättingen som skramlar och känns allmänt otrevlig att hantera.

[Thomas-1 311]

Blyad lina är bra, på sitt sätt.
Men ännu bättre är kanske att försöka koncentrera vikten/ hemsläpnings-tyngden allra längst ut i ankarets spets?
[Tänker alltså här mindre fritidsbåtar utan elektriska ankarspel där knapp-tryckingen knappast kan höja pulsen på den mest otränade? All tyngd innebär extra svårigheter att manuellt jobba hem ankaret, att därför försöka koncentrera den jobbiga ankartyngden där den gör mest nytta känns naturligt - läs i ankarets penetrerande spets?]

Forumets mest kunniga - i mina ögon - på området ankringsteknik gick tyvärr bort för några år sedan. Tänker på Eilean, Gunnar, som jag inte kände personligen. (Men ingen annan hade tålamod nog att besvara mina ofta naiva frågor så logiskt detaljerat, han lärde mig kort sagt massor. Dessbättre finns Eileans inlägg bevarade både här och även på andra forum. :-)

En sak jag aldrig fattat vad gäller blyad lina, var exakt inuti linan ligger blyet?
Kanske som en sträng bly i linans kärna, eller kanske som en "på nåt vänster in-diffunderad" tung metall i polyester-linans alla enskilda fibrer/molekyler?? [Att varje meter av linan har samma tunga densitet, att "blyet" är noga distribuerat längs med linan är nog självklart, men var exakt inuti linans diameter befinner sig de tunga blyatomerna, har aldrig själv sett något bly i sådana linor?]

Hittade för övrigt en intressant sajt vad gäller linor/rep/snören, "ropes direct" , i den kan man t.ex. sidoklicka hit&dit ganska detaljerat på olika historiska material som hampa mm. (Möjligen finns svaret nånstans här, har inte hunnit granska varje klickbar detalj eftersom de är så många?)

Botved ovan: Angående att ersätta kätting närmast ankaret med blyad lina så är kanske inte detta fullt jämförbart, tänker mig att kättingen bättre tål att släpas runt och skavas på vassa bottenstenar? [sådan smutssamlande "släpning" sker knappast ifall man förtöjer båtnosen riktnings-mässigt stadigt emot nån klippa, alltså mest ett problem för oroliga nattliga svaj-ankrare där vindstyrka- och riktning ständigt växlar , men men?]

Redigerad 2 Januari , 2016 av Thomas-1

[Thallatha 867]

Fantasriskt fint och det ser grunt ut, så där lär 5 x djupet inte vara några problem:)

 

 

Nej snarare tvärt om.

 

På bilden låg jag med tre ändar - brukar ha en lina till bergöglan på udden till höger. Men det var lätt fixat med "paint".

 

 

Betydligt enklare än i verkligheten  - som innebär en del klättring i berg. Egentligen inget problem för en bohuslänning, men "gubben" börjar bli gammal och stel.     

 

http://thallatha.blogspot.se/2010/02/spiltan-pa-landlosa.html

[Flippermannen 26]

 

Jag fick en oanvänd ankarvikt av en granne. En snygg fabrikstillverkad sak, med en öppen rostfri bygel - bara att hänga över ankarlinan. Tror att det även var en stump lina på 4-5 meter fastsatt i vikten.

 

Väldigt enkel att använda --------------- MEN

 

Kom från Luleå. Några distansminuter söderut fick jag på mig ett riktigt skitväder helt plötsligt. Regnet bara öste ner. Jag var mitt för en ö, där det fanns en brygga. På ena sidan bryggan låg en katamaran förtöjd längs med. Möjligtvis hette ön "Antnäs Björkskäret". Gick in och la mig längs bryggan mitt emot katamaranen. 

 

Det var ju ett strålande väder när jag gick från Luleå - så jag hade inga regnkläder på när regnet började och jag blev sjöblöt. När jag förtöjt kröp jag ner i ruffen och fick av mig de blöta kläderna och la mig sen i förpiken och somnade. 

 

Vaknade av att nån bankade ihärdigt på båten. Fick på mig lite torra kläder och gick upp i ett nu strålande väder. På bryggan stod en mycket irriterad man. Hur jag bara kunde lägga mig längs med och blockera hela bryggan där han och hans två kompisbåtar alltid brukade ligga.

 

Han hade lagt till på nocken på bryggan och kompisbåtarna cirkulerade utanför. Släppte ner mitt ankare i gummibåten och rodde ut det, så att min båt skulle bli liggandes med stäven mot bryggan och längst ut. Släppte akterförtöjningen  och halade ut aktern och förtöjde fören ordentligt.

 

Detta gav ytterligare anledning till irritation. Jag skulle naturligtvis lagt mig längst in, så att den irriterade mannen och hans två kompisar kunde ligga på fenderavstånd längst ut på bryggan som de alltid brukade göra. 

 

Jag hade en segelbåt med köl och de tre andra båtarna var relativt grundgående motorbåtar. Hängde på ankarvikten och gick iland rätt irriterad.

 

post-945-1394237482,7822_thumb.jpg

 

När jag kom tillbaka efter en stund kände jag inte för att ligga kvar och det var ju åter igen ett bra seglingsväder. Gör klart för avgång, kastar loss och drar upp ankaret. Ankarvikten hade jag totalt glömt bort. Den hade dessutom hoppat av ankarlinan. När jag kom på det och skulle dra upp ankarvikten, hade den krokat i den irriterade mannens ankarlina. Han hade lagt sig på utsidan mig. I mina försök att få upp ankarvikten drog jag loss ankaret till den andra båten.

 

Det fanns ingen ombord på båten, men jag fick tag på en kille i en av de andra båtarna. Killen, vars ankare jag dragit loss var ute och la garn. Talade om vad jag gjort för galet, hissade segel och seglade till Rödkallen, dit jag hade varit på väg när ösregnet började. 

 

Jag har aldrig använda min ankarvikt sen dess - året var 2004. 

Tack för din historia från Luleå skärgård! Ön som du råkade lägga till vid heter Antnäs Börstskär. På öns västra sida in mot fastlandet finns en kommunbrygga som är fri att använda. Det var förmodligen vid denna som det hela utspelade sig.

 

Det är helt OK att ligga långskepps så länge det finns plats. När det är många i farten så är det förstås akterankare som gäller. Brukar funka smidigt i de flesta fall. Kommunen har byggt dessa allmänna bryggor med tillhörande bastu, grillplatser och annat vid ett tiotal öar.

 

Trist att du träffade på några otrevliga motorbåtsägare. Ja, det finns även såna. Troligen var de från Skellefteå...

[Copernicus 32]

Visst hör otrevliga båtmänniskor till undantagen, även otrevliga motorbåtsägare. Sjöfolk är oftast av gentlemannakaraktär, och det visar du tydligt Flipperman!

 

[Thallatha 867]

 

Tack för din historia från Luleå skärgård! Ön som du råkade lägga till vid heter Antnäs Börstskär. På öns västra sida in mot fastlandet finns en kommunbrygga som är fri att använda. Det var förmodligen vid denna som det hela utspelade sig.

 

Det är helt OK att ligga långskepps så länge det finns plats. När det är många i farten så är det förstås akterankare som gäller. Brukar funka smidigt i de flesta fall. Kommunen har byggt dessa allmänna bryggor med tillhörande bastu, grillplatser och annat vid ett tiotal öar.

 

Trist att du träffade på några otrevliga motorbåtsägare. Ja, det finns även såna. Troligen var de från Skellefteå...

 

 

De vette katten om de kan va från Skellefteå.

Själv härstammar jag med 1/4 från Skelleftetrakten, 1/4 från Gottland, 1/4 från Hunnebostrand i mellersta Bohuslän och 1/4 från Väjern, en knapp mil söder om Hunnebostrand.

 

Jag är en ganska snäll och godmodig man. Finns det något i mina gener som innehåller ilska, så kommer det från mina förfäder från Väjern. De lär ha varit ilskna. Dom av mina norrländska släktingar som jag känner är snälla och vänliga människor.

 

Det kanske var mitt Väjernblod som rann över när jag brådstört blev väckt och idiotförklarad för att jag lagt mig långsides. 

 

Det klagas ju mycket på kustbevakningen, men på utsidan denna ö blev jag omkörd av en kustbevakningsbåt nån styv vecka tidigare. Kom från Pite Havsbad - eller rättare sagt en ö som jag tror hette Mellerstön.

 

 

Den blå segelbåten, som naturligtvis ligger långsides förtöjd - som det anstår en Bohuslänning.

 

Hade legat där över natten efter ett par nätter i den nedlagda gästhamnen vid Pite Havsbad.

 

När vi passerat Bröstskärsgrundet på väg mot Luleå, kommer det en kustbevakningsbåt i "full maskin" akterifrån. Den rev upp en fruktansvärd sjö. När de var på ett visst avstånd akter om oss gick de ner till en fart som var lite högre än vår och passerade oss utan att dra upp nån sjö över huvud taget. När de gott och väl hade kommit förbi oss, drog de på så mycket de kunde och försvann norröver,samtidigt som de rev upp en saftig sjögång. 

 

Heder åt såna sjömän.

 

Nått liknande har jag aldrig varit med om - varken förr eller senare. Att en motorbåtskörare i en snabb motorbåt skulle ta hänsyn till en liten sketen båt som han kör om - det existerar väl knappast.

 

Å andra sidan hade jag en båt som klarar det mesta och själv är jag van vid det mesta. Fast min fru var nog väldigt tacksam. Hade nog inte kommit ihåg episoden om föraren av kustbevakningsbåten inte visat sån hänsyn.

Redigerad 3 Januari , 2016 av Thallatha

[Copernicus 32]

Det är ju egentligen vad man förväntar sig av yrkesmän, men inte alltid vad man får uppleva. Som torpedbåtschefen som drog förbi en ö med tvättande kvinnor vid strandkanten. Svallet sköljde ut kvinnorna i sina stora kjolar och all tvätt i vattnet, varpå FC Mtb drog av farten och tog fram megafonen och skrek: Tvätta ni kärringar, så sköljer jag!

[Caribic410 757]

Appropå hänsyn. Påminner mej om en dansk snubbe.

En rökare. Vi åt på uterestaurang, dansken försvann ibland... när vi gick därifrån, i en stad i norra Tyskland, kollase dansken omkring sig, tog rejält med avstånd i bestämd riktning. Då såg jag!!! Han gick iväg och rökte för att andra skulle slippa.

Jag frågade hur det stod till och jag hadeförstått rätt... det var ren skär omtanke. Hans motto. Andra kanske ser och vet att han röker men ska slippa känna det ofrivilligt.

Något liknande, gällande rökare, har jag aldrig varit med om... en sommar på en uterestaurang i Nyköping trodde jag mej se en likasinnad men jag fick veta att det berodde på annat.

Så som dansken i fråga betedde sig har jag upplevt nästan 100% av de jag träffat på sjön... gällande övrigt hänsynstagande förstås, inte rökning..

k.d.b.f.p.d.h.t.n?

[Caribic410 757]

Har kätting tror det är ca 50 m

kommer förmodligen ligga på svaj mellan åhus å kivik.. där kan det gå hyfsat hög sjö. Tänkte ev ha en vikt på kättingen samt mycket kätting ute. Kan det funka eller bör jag söka upp gästhamn?

kommer ju sova iland så jag inte har uppsikt. Har 200m genom tallskog till havet.

[Copernicus 32]

All ankring bör ju ske med ankarvakt, på ett eller annat sätt, med längre eller kortare intervall... Jag hade nog sökt gästhamn under de omständigheterna som du beskriver:)

[Funkis 143]

Caribic.... Jag har varit en hel del i de trakterna ( svärfar hade hus i Simrishamn i 50 år...)

 

Klart du kan ligga på svaj lite norr om Kivik. Men du visste tydligen att det kan bli lite sjögång om det blåser, det grundar upp från 50-100 meter eller så till långgrunt 15-20 meter. Vågorna bryter fint då!

 

Men du ska splitsa på en lina på din kätting. 50 meter räcker inte om du ankrar på t.ex. 12-15 meter.

Det är sand och fäster bra om du drar fast ankaret.

 

Blåser det upp så har Simrishamn en utmärkt och skyddad gästhamn.

[Caribic410 757]

Ahaaa. Det är såpass djupt. Då förstår jag varför det bryter.

simrishamn blir lite långt bort. Stugan finns par hundra meter söder om rigeleje men det är klart, kivik åhus eller simrishamn..