Gästhamnsavgifter

[Georg_Ohm 4 978]

Nu när det börjar närma sig torrsättning eller upptagning, så har jag funderat en del på gästhamnsavgifterna.

Självklart skall ju alla fritidsbåtsägare betala en hamn- eller serviceavgift, det är inte det. Men mina funderingar gäller hur denna egentligen beräknas.

I de hamnar jag känner till utmed Bohuskusten och i strax söder därom, beräknas avgiften på båtens längd, och det är nog det allenarådande..?

 

När jag var debutant på sjön och väldigt ung, i den absoluta begynnelsen av 1960-talet såg fritidsbåtarna annorlunda ut, de var heller inte så många. Båtarna var smalare och ofta kortare än vad de är idag, såväl segel- som motorbåtar. Standarden var lägre, när det gällde kök och toa ombord. I hamnarna fanns det i bästa fall sopkärl och torrdass, samt en vattenkran med anslutning till en brunn. Det var ovanligt med kommunalt vatten och avlopp längst ut i kustkommunerna.

 

Idag ser det ju som bekant helt annorlunda ut. Båtarna är större och sedan kanske 15-20 år är både segel- och motorbåtar betydligt bredare, så även om hamnarna byggts ut så får det inte plats lika många båtar per meter brygglängd längre.

 

Hamnarnas standard är också genomgående hög, med ordentliga toaletter, duschar och det är inte ovanligt att det finns tvättstugor och landströmsanslutningarna är idag vältaliga.

 

Men skall vi verkligen betala en hamnavgift som är beräknad på båtens längd? Utrymmet utåt från bryggan är ofta om än inte obegränsat men stort, varför skall en segelbåt på 12 meters längd och kanske 2,8 meters bredd, med två personers besättning betala mer än en motorbåt på 8 meter och 3,75 meter bredd med en besättning på fyra personer?

 

Jag tänker då på den längden utmed bryggan (båtens bredd) som man använder sig av, samt belastningen på sopkärl och toaletter. Ju fler som ingår i besättningen desto mer sopor och toalettavfall produceras ju enligt logikens lagar. I de hamnar där man lägger till långsides kan man ju få betala för båtens längd, alltså utnyttjad brygglängd.

 

Sedan finns det olika skolor med det där med landström, ibland ingår det i avgiften (delar av Öckerö kommun och Göteborgs södra skärgård) men oftast blir det en extra avgift på någon femtiolapp. jag kan ju där tycka att det är mer rättvist mot oss som har strömsnåla grejer ombord och solcellspaneler /vindgeneratorer att hellre betala få betala extra för elen vid behov, än tvinga bli "tvångsanslutna" (dålig ordvits...).

 

Likadant är den med duscharna, eller varmvattnet i dessa. I bland står koden till duschen på biljetten, ibland får man ladda upp med femkronor för att få litet ljummet vatten. Jag har inte upplevt det själv, men läst om att även sugtömning kan rendera en extra avgift.

 

Så jag hade nog sett att någon med ekonomiska och matematiska kunskaper kunde konstruera någon beräkningsmetod som tog hänsyn till båtens bredd och antalet besättningsmedlemmar och utifrån dessa variabler presenterar en mer rättvis hamn eller serviceavgift.

Självklart är det då billigare i hamnar med mer omfattande service och betydligt billigare på de få ställen där det fortfarande finns torrdass och bräckt vatten, för det finns fortfarande, om än på väldigt få ställen (det är nog såväl dyrt som väldigt svårt att dra en VVS-ledning över Kosterfjordens djupsänka)...

 

Ja vad tycker ni andra?

Hur ser det ut på andra kuster?

[Flipperskeppare 40]

Rättvisa är ett svårt begrepp. Jag jobbar med kollektivtrafik och här uppkommer ofta diskussion om rättvis prissättning vilket oftast antas vara att man betalar efter avstånd. Problemet är att detta inte alls stämmer överens med hur produktionskostnaderna ser ut; om det finns lediga platser är produktionskostnaden för en extra resa noll men om tunnelbanan är full blir kostnaden för den extra platsen närmast oändligt stor. Kostnaden för att köra en buss beror också snarare på tid än sträcka, dvs det är billigare att köra snabbt eftersom varje buss och förare då kan göra flera turer. Å andra sidan upplevs en snabb resa som bättre och därmed är betalningsviljan paradoxalt nog högre. Därav att busstrafik i städer är subventionerad medan flyg och fjärrtåg oftast körs kommersiellt. En annan baksida med alltför "rättvis" prissättning är att den tenderar bli väldigt komplicerad. I Stockholm har man därför löst detta enkelt genom att införa enhetstaxa där alla resor kostar lika mycket oavsett avstånd. Detta var tidigare väldigt kontroversiellt men har börjat sprida sig och finns nu också i Uppsala men har också diskuterats i t ex Västra Götaland.

 

För man över detta resonemang till gästhamnar så tror jag på en modell där prissättningen ska bygga på enkelhet snarare än millimeterrättvisa, men där kraftigt dimensionerande kostnader tillåts slå igenom. Praktiskt tror jag då att man ska låta avgiften variera med båtstorlek (framförallt ska det vara dyrare att förtöja "oekonomiskt" i förhållande till hur hamnen är byggd) men inkludera kringtjänster i grundpriset särskilt sådana som är dyra att mäta. I t ex Visby ingår hyrbil gratis i gästhamnsavgiften; man tar helt enkelt nyckeln och går ut och därmed slipper personalen lägga tid på att administrera detta. Däremot tar de betalt för duscharna vilket är enkelt eftersom det görs med förladdade elektroniska kort. Att ta betalt för el, vatten och toatömning tror jag kostar mer än det smakar; den rörliga kostnaden för att tillhandahålla detta är försumbar.

 

I Tyskland har man en annan filosofi; där beräknar man avgiften även utifrån besättningens storlek och alla kringtjänster är regelmässigt också avgiftsbelagda inklusive vatten och el. Vanligen betalar man med poletter.

 

 

[raol 2 425]

Jag tror att folk generellt har bra mycket bättre koll på längd än på bredd. Om inte annat återfinns längden inte sällan i själva modellnamnet på båten, i nån form. Och om man räknar bredd, ska man då inkludera storleken på fendrarna? Det blir lite komplicerat.

 

Att betala separat för varje deltjänst är bra, tycker jag. Vill man inte ha el blir det billigare. Har man ingen toatank att tömma slipper man den kostnaden inbakad. Ducha varje dag kanske inte är aktuellt när man lever båtliv, så då går även det att spara på. En låg grundavgift och sen tilläggsavgifter är därför vettigt. Lite som lågprisflygbolagen. Jag flyger inte längre, men när jag gjorde det tyckte jag det var bra att ha ett lågt pris i botten. Jag som inte var intresserad av att äta ombord slapp betala för det.

 

[raol 2 425]

(det är nog såväl dyrt som väldigt svårt att dra en VVS-ledning över Kosterfjordens djupsänka)

 

Ja, hur man än skulle dra ledningarna måste de ner till runt 200 m djup. Det får nog anses som ogörligt.

 

Hade jag varit ansvarig för VA i Strömstads kommun hade jag löst det genom att frakta färskvatten från fastlandet till en reservoar på Koster med en färja, och sen pumpa ombord avloppsvattnet på väg tillbaks. I olika tankar, förstås.

 

Rätt dimensionerad skulle VA-färjan bara behöva gå en gång per dygn. Jag skulle tro att en tankkapacitet på 2 x 150 m^3 skulle räcka med god marginal, men lasten skulle bara bli max ca 150 ton i taget, eftersom det bara är en fylld tank per sträcka.

En mindre båt skulle kanske bli billigare i inköp men då behöva köras fler gånger per dygn i stället. Det får nån annan räkna på...

 

Redigerad 22 Oktober , 2015 av raol

[Georg_Ohm 4 978]

Sidospår, men en avsaltningsanläggning på Koster hade nog blivit mer effektiv, och kostnaden för den hade ju inte bara kunnat lösas med gästhamnsavgifter....

Jag vet inte hur djup rännan är norrut, men en import av norskt fjällvatten kanske är en annan idé...?

 

Men jag läser med spänning hur ni andra upplever debiteringen i hamnarna!

 

Sedan kan jag ju öven tycka att odningen i hamnarna på en del ställen försämrats iockmed att det blivit betalautomater, ingen hamnvärd som går runt och stävjar buset och återställer automatsäkringar som löst ut. Å andra sidan har det på många ställen varit unga tonåringar som tagit upp avgiften och de har inte kunnat ta hand om överförfriskade båtägare och andra som stökar till det i hamnarna. 112 kan alla ringa, men polisens långa arm är inte tillräckligt lång för att räcka ända ut till kusten.

Ett av undantagen är Hunnebostrand, där det var ett haldussin unga hamnvärdinnor som delade ut icke förhandlingsbara direktiv till skepparna dagen innan den förvarnade stormen kom, och alla sökte sig in i hamn. Heder åt dem. Särskilt till den unga mädchen i båt som pekade med hela armen och anvisade plats efter båttyp och tillgång. Då betalar jag gärna oavsett hur lång eller bred båten är eller hur många vi är ombord... Annat var det i Grebbestad, där det fanns massvis med halva platser, där inte ens en drake hade fått plats, och där vattenytan mest bestod av dieselspill och skräp, och fyllan på krogarna märktes av redan kl 15..... Det känns svårt att betala 310kr per natt där. Tur att det finns naturhamnar i närområdet.

[Thallatha 867]

Sidospår, men en avsaltningsanläggning på Koster hade nog blivit mer effektiv, och kostnaden för den hade ju inte bara kunnat lösas med gästhamnsavgifter....

Jag vet inte hur djup rännan är norrut, men en import av norskt fjällvatten kanske är en annan idé...?

 

 

 

http://www.kostershf.se/kshf/projekt/vattenfrågan-15987753

[Gäst Kalman]

Gästhamnar-marinor-fiskehamnar-svajankra.....

 

Förstår mycket väl att när man är trött är det skönt att komma i hamn. En varm dusch är underbart. å sedan få sova ut efter hårda vinden å höga sjöar man seglat i iflera dygn i sträck.

 

Å när man sover som bäst knackar det på bogen å de vill ha hamnavgiften.

 

Jag äääälskar det!

 

Man har kanske inte orkat masa sig iväg 1 km till kontoret som kanse var stängd dessutom. Å inga alternativ finnes.

 

Förstår faktiskt att de som driver en hamn vill att det skall gå runt, o man måste fördela kostnaderna för om man betalar bara för det man utnyttjar kommer det in helt enkelt för lite cash.

 

Men jag förstår inte tanken riktigt att varför skall det växa upp en massa "Marinor" som höjer spriserna, sänker servicen  men har nypålade "fina" bryggor. (Som naturligtvis måste betalas. Jag såt til min förskräckelse hur Arkösund har nästan blockerats av nya bryggor. Företaget heter nånting med att de är för havet...?

 

Det är ju snöd spekulation om att kunna tjäna en slant å inget annat.

 

Sedan har vi den andra aspekten sett ur min, seglares synpunkt. Jag behöver lägga till för att kunna gå till Ica/konsum å kpa lite käk. Nått värst mycket skräp blir det inte, Men numera måste även jag tömma nr  i land. Det blir inte så mycket av det heller för jag förösker göra det mest miljövänliga å gräver en grop med en trädgårdsspade å täcker över det sedan. å inte nära stigen där alla går.

Så vad är kvar? Jo, man vill kankse kunna gå i land å strosa runt lite, hämta avlämna folk, eller bara helt enklet vila ut utan att ligga i lä bakom en ö. å då skall jag betala min "lott" av fördelningen av kostnaderna. Rättvist? Inte för mig. Saken är den, man skall inte prata om pengar men  om jag skall betala hamnavgift varje natt jag är på sjön kan jag sluta segla omedelbart.

Det finns uppenbarligen massor med folk med annat eekonomi, deras eller lånta pengar sak samma, men man ser vad båtarna kostar de färdas i. För dem gör kanske inte 200:- 250:- 300:- Kr inte så mycket per natt i hamnavgift, för mig är det mat för vecka/-or  ombord.

 

Med tanke på mina behov å levnad så äre klart som korvspad att jag inte gillar när enbart en synsätt att tjäna pengar sätter hamnpriserna. Den form av "tjäna pengar-ism" gillar jag inte.

 

För mig är upplevelsen på sjön, seglandet, vädrets skiftningar, den natur som finns kvar å att kunna ta sig fram genom att lura vinden men även anpassa sig till det är de tsom är grejen med hela segelbåtslivet. Fast jag har en känsla av att jag tillhör ett utdöende släkte. Det skall rusas fram snabbt till favorit viken innan det blir upptaget, fram med grillen i å bada, upp med groggen titta på solnedgången, p...hm skall kanske inte skriva det, men masten brukar gunga på mindre båtar...... sedan rusa nästa dag til nästa vik å hamn osv. Det är inte den båtliv jag ägnar mig åt även om jag åsså badar å äter å...fast groggen hoppar jag över.

 

Så.....det var mina synpunkter det här med hamnavgift å Marinor. Kan tillägga att utomlands funkar det annorlunda å oftast mycket bättre. Men så har de inte heller vår skärgård att segla i. Man drar från hamn till hamn. Just nu kalkylerar jag på att dra från hamn till hamn, en båt skall hem till "Svedala" å det kan hända jag mönstrar ombord. Vi får se. Det är varmare i södern har jag upptäckt.

[Georg_Ohm 4 978]

Tills den gågna säsongen tillhörde jag också dem som hellre föredrog naturhamnar.

I år har jag haft så himla ont i ena höften, och det blir värre när man går ojämt i bergen, dessutom har besättningen utökats med barnbarn med barnvagn ect... Men några nätter blev det allt ute i naturhamnar.

Vi har väl också varit sådana där snyltgäster som kommit in i hamnarna bara för att bunkra upp. Vi har lärt oss var man lätt kan lägga till tillfällig.

Annars är ju Gullholmen, Kungshamn och Hamburgsund sådana typiska hamnar där det är lätt att slinka in och avståndet mellan brygga och butik kan räkans i tiotals meter.

Kan man gräva ned sin elimination? Litet elakt, men i Bohusläns yttre öar är en spade meningslös, här är det hälleberg, men någon enstaka grästuva, visserligen finns det några mer bevuxna öar, men inte speciellt många. Innan Västkuststiftelsen satte upp kombinerade torrdass och sophus så bajsades det hej vilt och det stack upp toapapper mellan nästan varje sten. Så gör man inte idag, man tillockmed plockar upp efter sin hund.

 

Men jag tror nog att för många är det många måsten som behöver tillgodoses för en hel del båtägare eftersom de skall in i hamn hela tiden.

Bara att kolla vad som händer vid tilläggningen, först kommer förtöjningstamparna upp på bryggan, sedan landströmskabeln. Därefter en pinkenödig hund och en skara glasshungriga barn. Sedan skall de vuxna till ICA eller Coop, och sedan till Systembolaget, eller vice verca... Jag vet att det är tillspetsat, och jag tror iallafall att man dricker mindre alkohol ombord numera än på 1960-70-talen. Då kände man dessutom till de fåtaliga utlämningställena.

 

Jag funderar på en uppfinning, en kombinerad förtöjningslina och landströmskabel, vad tror ni om en sådan? Det hade ju förenklat tilläggningen betydligt (-:

[raol 2 425]

Kanske en standardiserad kontakt framtill som samtidigt är främre förtöjning, landströmskabel, avloppstömning, bränslepåfyllning och färskvattenpåfyllning. Ja, och då är den nog så grov att den duger som landgång också!

[Gäst MaxSchmeling]

_{Max 300-350 spänn för en båt upp till 10 meter tycker jag är helt OK. Ett enkelt betalningssätt, gärna över mobilen och en app. Dusch, landström, avloppstömning, vatten, cykelhyra och sopsortering plus en ren och fräsch anläggning och vi är nöjda. Folk som gnäller över att det kostar pengar att utnyttja en anläggning har jag inget till övers för.}

 

_{Inget annat är gratis i samhället.}

[Georg_Ohm 4 978]

Det var väl kanske inte pengarna i sig, utan vad är det man betalar för? Antal bryggmeter, eller antal meter i vattnet och då olika servicekostnader. Eller servicekostnad baserad på besättningens storlek?

"All inclusive" gynnar då kanske den stora besättningen i en mellanstor båt, medan traditonell avgift baserad på båtens längd och sedan separata kostnader för el, vatten, dusch och vad som tänkas kan. Jag vet nog ingen kommunalt ägd gästhamn i Bohuslän som tar betalt för vattnet, dricksvattnet då för att vara övertydlig. Men det kanske hade varit bra, så kanske folk inte sölade så mycket och inte spolade av båten trots att det brukar hänga skyltar på tappställena om att man skall vara sparsam.

[Mackey 4 684]

Vi använder inte gästhamnar särskilt mycket, men när vi gör det är det lite olika saker som är viktigt.

 

Om vi själva väljer att frivilligt ligga i gästhamn är det oftast för att vi vill duscha, bada bastu, proviantera, fylla vatten, bunkra, tömma toatank, gå ut och äta och all sådant man inte kan göra i naturhamnar. Då är det bra att allt ingå i hamnavgiften tycker vi. Rättvist, nej men bra för oss.

 

Om vi tvingas ligga i gästhamn för att det inte finns några naturhamnar tycker vi det viktigaste är att hamnen är så liten och lugn som möjligt, dvs. så lik en naturhamn som möjligt. Då får gärna hamnavgiften vara "strippad" så att endast båtplatsen ingår. Vill vi duscha så kan vi betala extra för det. Toatömning ska enligt lag ingå i hamnavgiften, så det blir inget tillägg för att tömma toatanken.

 

När det gäller färskvatten tycker jag det är bra om man får betala för det på platser där det är vattenbrist. Det gör ont i hjärtat när man ser båtägare som spolar av sin båt med sötvatten på platser där det är vattenbrist. Ta gärna rejält betalt per liter. Systemet finns på öar i Åbolands skärgård. Där betalar man i en myntautomat och får så mycket vatten man betalt för.

 

Betala för längd eller bredd eller varför inte både och? Flera har varit inne på att man oftast vet hur lång båten är men inte hur bred den är.

Logiskt är det bredden man borde betala för, men praktiskt har det liten betydelse. Ofta stämmer båtens längd någorlunda överens med dess bredd. Om man kollar på Sailguide så finns det 16 st segelbåtar som är längre än 11 m som samtidigt är smalare än 3 m.  Det går säkert att vrida och vända på detta ännu mera, men det gör inte jag i alla fall.

 

Mackey