Bygga om en kanadensare till en oceanroddbåt

[Gäst BonusVita]

Det finns en annan lösning på ditt dilemma.

Skit i allting, packa ner sovsäcken och allting annat du vill ha med och paddla iväg idag.

Antingen så förbereder man sig till max, eller så gör man inget av det och bara seglar iväg.

Yrvind gjorde det för några år sedan med en annan kille som hade köpt en Vega som var allt annat än bra och sjövärdig.

[BSven 469]

Det BonusVita skriver är inte fel. Det kan uppfattas lite nedslående men se det tvärt om. Om du inte kan bygga/laga så finns inget bättre sätt än att träna på ditt båtbygge. Kör på bara så lär du dig, särskilt av misstagen. Jag tror att du kan behöva något stabilare än ett textilkapell.

När det gäller farliga djur så, detta är vad du kan förvänta dig att få uppleva:
https://www.youtube.com/watch?v=3hD7bb-Byag

 

Det finns problem och även här finns väl beprövade lösningar:
(Borge Ousland är en av världens mest erfarna polaräventyrare)

https://www.youtube.com/watch?v=NpD3TmaCCtQ

 

Jag hittar det inte nu men det finns ett annat klipp när de löser en liknande situation med "björnspray" med exakt samma resultat:
https://www.youtube.com/watch?v=7sme9HSirf4

 

Skjutvapen är sista utvägen men jag har inte sett någon polarexpedition som har varit obeväpnad.
Ta reda på vad som är lagkrav i de områden du funderar på att besöka. Kolla med polarforskningsinstitutet eller Ola Skinnarmo själv.

 

Om det är så att du behöver/vill ha ett skjutvapen så har jag kontakter bland kunniga vapensmeder som nog kan hjälpa dig att ordna ett lämpligt vapen till låg kostnad och även utbildning.

[emmavanemo 11]

Titta lite på hur eskimåerna har byggt sina båtar, om jag fattar det rätt så har de mest använt mjuka material, skinn mm. Idag har vi bra och starka tyger och liknande material inkl kevlar. Tyg går enkelt att reparera "i fält". Så kapell över sittbrunnen är nog bra men helst en svetsad aluminiumställning som sitter ordentligt fast i skrovet.

Att få in ljus i "sovhytten" är bra, jag skulle använda plana polykarbonat rutor som bultas fast med en ruta på utsidan och en på insidan för att slippa kondens. Detta utrymmet kan vara lämpligt att klä med liggunderlag eller liknande, många limmade lager, isolerar och ger flytkraft, lite mjukt när båten trillar ner för en våg.

 

En riktig expert på att plasta är Lars Viebke http://www.viebke.nu/- han är ju fö liggcykel-entusiast, kan vara en bra kontakt.

 

Harpun? Ska du ha valfläsk?

 

 

Tack! Det här kommer bli bra. Blev plötsligt väldigt peppad. Jag håller mig till enkla lösningar, så får jag vidareutveckla mina kunskaper vid nästa resa

 

Ska spana in Lars vid tillfälle.

 

Haha, kan ju lyxa till det med sushi ibland

[BSven 469]

Ärligt så tror jag att du kommer att få svårt att hinna från Stockholm till Alaska genom NV-passagen på en säsong. Räkna baklänges från när säsongen är slut i Alaska och hur lång tid de olika delsträckorna tar att ro så får du när du måste lämna Stockholm. Fram till dess har du mer förberedelser att göra än vad en vinter räcker till, särskilt som du ännu inte vet alla förberedelser som krävs. Jag råder dig att fundera på att dela upp det på två säsonger 1. Stockholm-Grönland, 2. Grönland-Alaska. Då har du dels tid att fixa det som behöver rättas till och dels göra alla förberedelser rätt. Jag är rädd för att du inte ens hinner klara av all byråkrati med tillstånd och annat till nästa år.

När du cyklade till Sydafrika så kunde du fixa saker efter hand. Nu måste du först uppfinna cykeln...

 

Risken är att du blir så stressad av att göra allt på en gång att du missar att njuta av resan och då var det ju ganska meningslöst.

Redigerad 23 Oktober , 2015 av BSven

[emmavanemo 11]

Då har du ett problem skulle jag vilja säga.

 

 

 

Om man planerar att ge sig iväg på en långfärdsseglats vart den än bär, så måste man ha tummen rätt placerad i handen, man måste vara villig att få skit under naglarna, man måste acceptera att man får göra provisoriska lösningar som kanske inte ser snygga ut men som löser problemet där och då.

Du kan vara övertygad om att när saker och ting går i sönder på din båt, så är du långt från civilisation, du är långt från sådana som kan hjälpa dig och du måste göra egna lagningar varken du kan eller ej. Och du måste ha såpass mycket fantasi och kunskap för att kunna fixa det där och då.

Att tänka tanken att du kommer slå runt, är helt förkastligt, det finns ingen båt som är 100%igt byggd så att den fungerar lika bra upp och nervänd som på sin normala köl. Naturligtvis om du önskar tänka tanken om att du kommer slå runt och låter den bilden etsa sig fast i ditt sinne, då skulle jag vilja säga att du är dum.

 

Det finns många sätt att komma tillrätta med problem och övervinna utmaningar. Det allra bästa sättet är att ta tjuren vid hornen och kämpa emot och lära sig den hårda vägen.

Du säger att du är så inkompetent att du inte vet vad en vingmutter är för något, och fick googla fram ditt svar.

Vi gör ett scenario: Säg att något händer, exempelvis att din åra går av på mitten, när du är inte så långt från Grönland. Du är minst 500 meter från land, vågorna är 1 meter höga och de är korta och tvära och det blåser 10 sm. Hur lagar du din åra? Har du med dig en åra i reserv? Kan du spjälka ett brutet ben? Har du med dig silvertejp och träbitar? Har du med dig verktyg och kniv så att du kan få till det någorlunda? Du säger att du måste googla fram dina svar, men du vill egentligen inte vara kontaktbar. Med internet är du på sätt och vis kontaktbar. Men du är långt från land och om du hade en wifi-antenn så hade du kanske kunnat nå land och en möjlig internetpunkt och därmed googlat fram svaret på din gåta.

Men du har inte ens en vhf så att du kan komma i kontakt med sjöräddningen. Hur löser du ditt problem? 

 

Om du inte kan laga saker och bygga nya saker, om du anser dig vara så bångstyrig av att försöka övertyga dig själv och din omgivning om att du inte fixa saker själv. Då ska du fortsätta drömma om denna resa men aldrig komma iväg. För du ber om problem i det läget.

Du säger att du kan tänka dig dreja bi bara för att få chansen att se en isbjörn. Vet du att isbjörnar är ett av världens farligaste djur och att de är simkunniga. Ta och läs skildringar från Svalbard och ta till dig den kunskapen i hur de skyddar sig mot dessa björnar.

Hade det vart jag i en sådan farkost du tänker dig, så hade jag tagit den längsta tänkbara omvägen jag kunde hitta för att inte möta dessa djur. Hade jag velat se dem så hade jag tagit mig en guidad tur med jägare ombord på en stor båt som klarar av en attack från en björn, men aldrig någonsin ombord en liten roddbåt! 

 

Du ska tänka din båt som en bostad under många månader om inte år framför dig. Den ska vara så bekväm du bara kan tänka dig. När du stänger in dig och drar för luckan eller kapellet, så skall det vara stängt. En klar fördel är om allting är låsbart och väl skyddat så att du kan lämna båten i någon hamn och gå på upptäcktsfärd i byn du just har kommit till, och veta att datorn och alla prylar i båten ligger säkert.

 

 

Du låter upprörd. Jag återkommer med ett svar om några dagar. Ska jobba 5 nätter 12-timmars pass nu på kännedom. Uppfriskande ord BonusVita. Ja, jag kommer dra oavsett, sån är jag. Det låter en smula som om jag inte vore värdig att få ro. För att jag inte är en båtbyggare? Båtbyggare är ett yrke. Men nu är inte tanken att jag ska göra dig mer upprörd. Jag Vill lära mig. Men jag vill också komma iväg innan jag bli pensionär. Jag måste också jobba heltid och helst övertid, samtidigt som jag bör träna 2 timmar/dag. Ha en fantastisk helg så länge och tänk också på att jag är ganska skämtsam. Att göra vad som helst för att se en isbjörn, njä, kanske inte

[Thallatha 867]

Det finns en annan lösning på ditt dilemma.

Skit i allting, packa ner sovsäcken och allting annat du vill ha med och paddla iväg idag.

Antingen så förbereder man sig till max, eller så gör man inget av det och bara seglar iväg.

Yrvind gjorde det för några år sedan med en annan kille som hade köpt en Vega som var allt annat än bra och sjövärdig.

 

Fast det där var ju inte riktigt sanning.

 

När den tilltänkte medseglaren hoppade av projektet rådfrågade Thomas Grahn från, Hunnebostrand (son till Roy Grahn, fastighetsingenjör på Sotenäsbostäder - vårat lokala bostadsbolag) Yrvind om råd. De byggde bl.a. nytt roder som monterades på aktern - gult till färgen. Sen följde Yrvind med på resan till USA.

 

Du kan läsa här vad de bl.a. gjorde av nämnbara åtgärder, för att båten skulle klara resan på ett önskvärt sätt.

 

http://www.majasventure.com/cms/index.php/bten-topmenu-29

 

Att föreslå att bara skita i allting och "paddla" iväg idag, får väl skrivas på kontot att du är ung och oerfaren.

[BSven 469]

Jag var på ett föredrag för många år sedan av Magnus Fischer, en vanlig kille som ville paddla Skandinavien runt. http://www.kajakspecialisten.se/cldoc/expeditioner_70/2001-runt-skandinavien_661.htm

Han beskrev det som att han hade en "mental hink".

När han berättade för folk om sin idé så var det många som sade "Det kommer aldrig att gå. Tänk på ...".

Dessa kallade han för hinktömmare.

Ett fåtal sade "Va kul, det kommer du att fixa!" Dessa kallade han för hinkfyllare.
De senare var avgörande för att han lyckades.

Detta kan appliceras på alla våra kontakter med andra människor. Särskilt svårt kan det vara att kommunicera som avsett på internet.

 

Vare sig du tror att du kan, eller tror att du inte kan, så har du rätt!

[Thallatha 867]

 

Gaaah, det låter så fruktansvärt enkelt och självklart när du förklarar hur man ska göra. Kom osökt att tänka på "Farbror Frej" av någon outgrundlig anledning Okej, så planen att göra en lucka som man kan "glida" fram på fören i öppet läge och sluta tätt i stängt läge, känns inte nödvändigt eller? Jag tänker ju på ifall båten faktiskt hamnar i uppånervänt läge, då hindrar väl varken din eller bhemac:s förslag att vatten täcker igen? BSven var inne på idén om en lucka va? Men MYCKET arbete om man som jag inte ens vet vad en vingmutter är (Ja, det är sant... jag fick googla detta. Efteråt kände jag mig genast mycket dum då namnet "vingmutter" är ganska självbeskrivande)

 

Ett kapell verkar ju vara en BETYDLIGT lättare uppgift för mig. How about ett kapell som fungerar som ett dragspel. Nu förstår ni precis vad jag menar va? För jag vet inte hur jag ska förklara Då kan jag fälla upp och ner efter behag

 

 

 

Sven Yrvind hade en lucka som fungerade på nåt motsvarande sätt.

 

Luckan var skjutbar på två rör som som satt fast i var sitt gångjärn i ena änden. 

 

Luckan lyftes upp en aning och skjöts tex akteröver. När den drogs tillbaka till sitt stängda lägen, drogs den nedåt och spärrades mot en kraftig packning. Luckan var som vi brukar säga här ute i väster - "kôbbertätt" - dvs absolut vattentät.

 

Luckan får inte täcka för solcellspanelerna. Gör den det får man flytta solcellspanelerna. 

 

När det gäller ett kapell skulle man ju kunna tänka sig typ två spayhoodar - en för om och en akterom sittbrunnen. Bågarna är tillverkade så att de ligger precis på utsidan sargen till sittbrunnen. När bägge är uppfällda täcker de hela sittbrunnen. Hålls ihop med kardborreband. En fördel är det kanske om den främre sprayhooden sitter fast i båten precis för om årtullarna. Då skulle man kunna ro med den främre sprayhooden uppfälld.

 

Inte vattentätt men det hindra ju stänk och gör sittbrunnen till ett minimalt uterum. Tanken är inte genomtänkt från min sida, utan mera ett hugskott.

 

En självlänsande sittbrunn är väl nästan ett måste på en sån båt. Vattnet som rinner in i sittbrunnen, regn, skvätt eller överbrytande sjöar, får inte under några omständigheter komma in i övriga utrymme. Är utrymmet i aktern helt vattentät med en lucka och boutrymmet i fören lika så, så flyter båten på den luft som finns i utrymmena.

 

Tror inte TS skall ligga fastspännd i boutrymmet, som hon har skrivit vid ett par tillfällen, men funderar på om hon inte borde va fastspänd/säkrad när hon är i sittbrunnen. Säkerhetssele och livlina.

[Gäst BonusVita]

 

Du låter upprörd.

 

 

Jaså... Hmmm,  nä det är jag inte. Det är på detta vis jag skriver och uttrycker mig.

Jag är krass mot verkligheten.

Sedan får du ta det på vilket vis du vill, fler än jag hur lust att komma ihåg har tagit illa vid sig vid mitt sätt att skriva saker och ting på...

[jonas2307 68]

Hej på er!

 

Det är jag som har erbjudit Emma hjälp.

Mest för att jag gillar när någon bestämmer sig för något som ligger utanför vad de gjort förut.

 

Vi får hem båten till min verkstad, eller kyffe, i veckan och sedan börjar vi med en lite mer specifik plan över vad som behöver göras.

 

Självläns vill man nog ha, kan bli lite besvärligt eftersom av det lilla jag sett av båten ännu så är durken i sittbrunnen under vattenlinjen.

Men det är en sjövärdig historia, det är redan en glad typ som rott den, stående, från Spanien och hit.

 

Det är några grejer som behöver fixas förutom båten...

Emma är inte någon stjärna på navigation ännu, men det kommer säkert det också.

Om alla hade en lite mer hur-svårt-kan-det-va attityd i livet så skulle det i alla fall bli annorlunda.

Jag har alltid haft det och klarat mig till gubbålder i alla fall.

 

Jonas

[Thallatha 867]

Hej Jonas

 

Det var synd att jag inte hade möjlighet att åka och titta på Emmas båt när jag var i Stockholm.

 

Det där med självlänsande sittbrunn tycker jag är viktigt.

 

Misstänkte också att durken låg under vattenlinjen. De tankar jag haft beträffande det är en ny durk över vattenlinjen - kanske 5 cm - men det får ju andra konstruktioner reglera. Avlopp med kanske nån form av backventil. Utrymmet under den nya sittbrunsdurken skulle man ju tex använda till en vattentank.

 

En vattensäck  typ http://www.hjertmans.se/produkter/vatten-vvs/vatten-vvs-tankar/vattensackar

hade kanske inte varit fel att stoppa in i utrymmet.

 

Det går ju att bygga en integraltank, men det har ju också sina problem. En ny säck ger nog bättre vattenkvallitet. Hurt stort utrymme det blir ger sig ju och säcken anpassar sig ju efter utrymmet.

 

En från boutrymmet manövrerbar handlänspump är nog nödvändigt!?

 

Sen tror jag det är ytterst viktigt att ha luckor som gör absolut tätt till stuvutrymmet i aktern och Boutrymmet i fören.

 

Sen är ju nån form av ventilation till boutrymmet nödvändigt. Sven Yrvind konstruerade en ventilation till nån av sina båtar, som bestod av ett rör som gick från däcksnivån till botten på båten och som skulle hamna över den "nya" vattenlinjen om båten hamnade i stabilt läge upp och ner.

 

För luckorna kan ju vanliga däcksluckor va ett alternativ. 

http://www.hjertmans.se/produkter/inredning-dacksutrustning/luckor/dacksluckor

 

Det borde ju duga med den billigaste. Till boutrymmet ger den ju även ett bra ljusinsläpp. Att montera en kupol i däcket för ljusinsläpp och att kunna se ut är väl lite overkill. fast å andra sida, om den placeras så att det blir sitthöjd i boutrymmet, så är det kanske inte så dumt ändå. 

 

Det finns ett företag i Stockholm som tillverkar kupoler - kommer bara inte på vilket just nu.

 

Om man har täta luckor, tror jag inte det är fel att ha en liten öppningsbar lucka mot sittbrunnen för ventilation. typ http://www.hjertmans.se/produkter/inredning-dacksutrustning/luckor/portlights

 

Luckan stuvet kan ju va av nån enklare typ, men finns det ingen färdig så är det ju en del jobb att tillverka. Enklast är ju standardgrejer som man bara monterar.

 

Någon form av isolering - om det inte finns - är inte fel. Kanske helt nödvändigt, både mot kyla och kondens. Däcket har visserligen, enligt ritningen, sandwich i däcket, men jag skulle nog lagt på 2x12 mm liggunderlag - även under däcket,och ner till kojbotten. Det blir väl frågan om liggunderlag att ligga på och det hade kanske inte varit fel att limma 2x12 mm liggunderlag även där.

 

Riktigt kontaktlim!? Gasmask anbefalles. 

 

Nytt batteri - tex Biltemas AGM och kolla upp att solcellerna laddar. Ev ny regulator.

 

En viktig sak är att placera årorna så att Emma kan utnyttja sin kraft maximalt. Att stå och ro är ju inget alternativ.

 

Det finns många vinklingar på ett sånt projekt.

 

Reservåror!?

 

Finns det plats för masten och seglet. Enligt ritningen fanns det en radarreflektor som satt i masten. 

 

Blir båten mera slängig/gunnig om masten står monterad hela tiden!? Inkräktar den på det redan trånga boutrymmet!?

Redigerad 23 Oktober , 2015 av Thallatha

[bhemac 2 859]

Isolering:

Liggunderlag i flera lager, framförallt i botten, vattentemperaturen kan bli under 0 gr.

Lägg gärna flera lager på sidorna också, det är ju inte bara isolering utan flitkraft och stötdämning-

Sittbrunnen:

Minska volymen så mycket som möjligt så blir det mindre vatten om det skulle komma in. Skulle en sjö bryta över som kommer en större mängd vatten att starkt äventyra stabiliteten. Enklaste sättet är att plasta/limma fast skumskivor mot sidorna. Volymen minska, flytkraft och isolering förbättras.

Eskimåerna hade sin anorak fäst mot båten för att kunna färdas även i dåligt väder, något sådant bör man nog ha här också.

Vatten:

Troligen behövs inte så stora mängder färskvatten, 60 liter bör räcka. Enklast att köpa färdiga 1,5 liters flaskor.

Batteri:

Först måste man utreda när resan ska ske för att se om solpanelerna gör någon nytta. Sen bör man titta på hur mycket ström som behövs. Batteritypen ska vara Li-Ion eller LiFePo4, hög kapacitet i förhållande till sin vikt. Sådana saker kan man absolut bli sponsrad med.

Radarreflektor:

Måste vara aktiv, då syns den även om den är precis över vattenytan. En passiv reflektor behöver komma upp minst 2-3 m helst mer för att sinas i sjögång.

Vikt:

Den bör vara låg när man ska ro. Ju större vikt, desto lägre fart. De som ror den långa vägen över Atlanten har båtar på flera ton men håller bara en fart på strax över en knop.

Jag tror det kan vara fullt möjligt att hålla vikten på vatten, mat och utrustning på drygt 100 kg.

Planering:

Alla expeditioner som inte kan få hjälp på vägen är alltid minutiöst planerad, långa listor med önskvärda saker som får revideras gång på gång. Dåligt planerade expeditioner leder ofta till katastrof.

[Thallatha 867]

Isolering:

Liggunderlag i flera lager, framförallt i botten, vattentemperaturen kan bli under 0 gr.

Lägg gärna flera lager på sidorna också, det är ju inte bara isolering utan flitkraft och stötdämning-

 

 

 

Min tanke när jag skrev föreslog att limma dubbla liggunderlag på den durken som utgör kojbotten är att det behövs en yta att kondensera fukten mot. Varför jag skulle limmat liggunderlag på alla ytor över durken oxh en liten bit ner, samt limmat liggunderlag på durken. En yta under durken skulle jag låtit vara osisolerad så att den fukt som uppstår kan kondenserars mot den kallaste ytan längst ner.

 

Det gäller ju att hålla boutrymmet så torrt det går, och fukt blir det ju i massor.

[Thallatha 867]

 

Sittbrunnen:

Minska volymen så mycket som möjligt så blir det mindre vatten om det skulle komma in. Skulle en sjö bryta över som kommer en större mängd vatten att starkt äventyra stabiliteten. Enklaste sättet är att plasta/limma fast skumskivor mot sidorna. Volymen minska, flytkraft och isolering förbättras.

Eskimåerna hade sin anorak fäst mot båten för att kunna färdas även i dåligt väder, något sådant bör man nog ha här också. 

 

 

Vad är det för strul med MG just nu!? Det går vare sig att redigera inlägg eller göra muliinlägg.

 

Det är ingen dum tanke. På havskryssare vill man ju ha så liten sittbrunn som möjligt. Begränsning av volymen så att sittbrunnen rymmer så lite vatten som möjligt tex om man får en överbrytande sjö. Jobbet är ju nåt man skall göra i samband med att man bygger om till självlänsande brunn.

 

Ett riktigt trevligt jobb - synd att man bor så långt bort och att man har så mycket att göra i förhållande till ens kroppsliga förmåga. 

[bhemac 2 859]

 

Isolering:

Liggunderlag i flera lager, framförallt i botten, vattentemperaturen kan bli under 0 gr.

Lägg gärna flera lager på sidorna också, det är ju inte bara isolering utan flitkraft och stötdämning-

 

 

 

Min tanke när jag skrev föreslog att limma dubbla liggunderlag på den durken som utgör kojbotten är att det behövs en yta att kondensera fukten mot. Varför jag skulle limmat liggunderlag på alla ytor över durken oxh en liten bit ner, samt limmat liggunderlag på durken. En yta under durken skulle jag låtit vara osisolerad så att den fukt som uppstår kan kondenserars mot den kallaste ytan längst ner.

 

Det gäller ju att hålla boutrymmet så torrt det går, och fukt blir det ju i massor.

 

 

Ok, jag förstår tanken. Men ute luften som kommer in kan vi inte avfukta, vatten och luft har i princip samma temperatur. Däremot den uppvärmda luften i "hytten" skulle man kunna leda ner under durk för avfuktning fast det kräver fläkt. Kanske en oisolerad del på sidorna under däck. 

Å andra sidan kan vi släppa ut den uppvärmda och fuktiga luften genom en ventil i däck. Då förlorar man värme men det kanske räcker ändå, i tält fungerar det. 

Personligen skulle jag, som inte tycker om att frysa, nog vilja ha någon slags "värmepanna". Typ en modifierad fotogenlampa där glaset ersatts med ett metallrör och avgaserna leds ut. Fast en bränslecell som avger värme och el skulle kunna vara en eltant lösning. Men det kräver en del experimenterande. 

[BSven 469]

Eskimåerna hade sin anorak fäst mot båten för att kunna färdas även i dåligt väder, något sådant bör man nog ha här också.

 

Faktiskt ingen dum tanke!

Sittbrunnsöppningen är så liten att ett kapell typ kajak kan fungera.

[bhemac 2 859]

 

Eskimåerna hade sin anorak fäst mot båten för att kunna färdas även i dåligt väder, något sådant bör man nog ha här också.

 

Faktiskt ingen dum tanke!

Sittbrunnsöppningen är så liten att ett kapell typ kajak kan fungera.

 

 

Nej de äter ju mycket fisk, eskimåerna

Jag tror det är nödvändigt men kan bli komplicerat med glidstol.

Borde ju finnas någon kapellmakars eller liknade som kan fixa det.

[pseudonym 1 167]

 

 

Gaaah, det låter så fruktansvärt enkelt och självklart när du förklarar hur man ska göra. Kom osökt att tänka på "Farbror Frej" av någon outgrundlig anledning Okej, så planen att göra en lucka som man kan "glida" fram på fören i öppet läge och sluta tätt i stängt läge, känns inte nödvändigt eller? Jag tänker ju på ifall båten faktiskt hamnar i uppånervänt läge, då hindrar väl varken din eller bhemac:s förslag att vatten täcker igen? BSven var inne på idén om en lucka va? Men MYCKET arbete om man som jag inte ens vet vad en vingmutter är (Ja, det är sant... jag fick googla detta. Efteråt kände jag mig genast mycket dum då namnet "vingmutter" är ganska självbeskrivande)

 

Ett kapell verkar ju vara en BETYDLIGT lättare uppgift för mig. How about ett kapell som fungerar som ett dragspel. Nu förstår ni precis vad jag menar va? För jag vet inte hur jag ska förklara Då kan jag fälla upp och ner efter behag

 

 

Sven Yrvind hade en lucka som fungerade på nåt motsvarande sätt.

 

Luckan var skjutbar på två rör som som satt fast i var sitt gångjärn i ena änden.

 

Luckan lyftes upp en aning och skjöts tex akteröver. När den drogs tillbaka till sitt stängda lägen, drogs den nedåt och spärrades mot en kraftig packning. Luckan var som vi brukar säga här ute i väster - "kôbbertätt" - dvs absolut vattentät.

 

Luckan får inte täcka för solcellspanelerna. Gör den det får man flytta solcellspanelerna.

 

När det gäller ett kapell skulle man ju kunna tänka sig typ två spayhoodar - en för om och en akterom sittbrunnen. Bågarna är tillverkade så att de ligger precis på utsidan sargen till sittbrunnen. När bägge är uppfällda täcker de hela sittbrunnen. Hålls ihop med kardborreband. En fördel är det kanske om den främre sprayhooden sitter fast i båten precis för om årtullarna. Då skulle man kunna ro med den främre sprayhooden uppfälld.

 

Inte vattentätt men det hindra ju stänk och gör sittbrunnen till ett minimalt uterum. Tanken är inte genomtänkt från min sida, utan mera ett hugskott.

 

En självlänsande sittbrunn är väl nästan ett måste på en sån båt. Vattnet som rinner in i sittbrunnen, regn, skvätt eller överbrytande sjöar, får inte under några omständigheter komma in i övriga utrymme. Är utrymmet i aktern helt vattentät med en lucka och boutrymmet i fören lika så, så flyter båten på den luft som finns i utrymmena.

 

Tror inte TS skall ligga fastspännd i boutrymmet, som hon har skrivit vid ett par tillfällen, men funderar på om hon inte borde va fastspänd/säkrad när hon är i sittbrunnen. Säkerhetssele och livlina.

Som de här takluckorna kanske? Sitter på glidskenor i form av rör. Har själv funderingar på något liknande till min snipa.

 

[forgus31 139]

Det är väl rätt klart att mer stuvutrymmen kan vara ett plus. Jag tänker på idén om trimaran. Pontonerna bromsar om de är i vattnet men om de normalt är en halvmeter upp i luften kan de ändå ge mindre risk för rundslagning och ger inget ökat motstånd i vattnet.

 

Två täta tuber, en på var sida om båten i höjd med relingen kanske. Om båten ändå slår runt blir den nästan omöjlig att vända rätt men det skulle grejas genom att släppa in vatten i en tub. Den tappar flytförmågan och båten kan krängas rätt lättare.

 

Tuberna skulle kunna vara i mjukt material . I enklaste fallet täta säckar. Kan då knytas loss vid behov vilket även kunde ske med stela tuber. Jag tänker mig stuvning av kläder sovsäck eller liknande lätta och skrymmande grejer.

 

Alltid bra med extra kläder i reserv. Torra att dra på om du blivit blöt. Hur stora dessa säckar eller tuber görs har mindre betydelse. De skulle alltså vara ett stort tillskott till utrymmet för lätt last. Använder du säckar kan flera mindre vara bra.

 

Tänker mig det som en korv runt båten i stil med RIB. Hållare eller remmar av nåt slag.

 

Kan det vara nån nackdel med sånt arrangemang?

 

Kan vara bra att fundera på hur tyngder och flytkraft kan hjälpa till med upprätande av båt som jag skrev ovan. Det kan vara bra att ha skissat på detta i förväg och ha som en plan. Jag tror det är så man minskar oturen. Med plan A och B m.fl. förberett i tanken, lite tejp och snören mm fixar det mesta sig. Större reparationer får göras på land.

[Thallatha 867]

 

 

Isolering:

Liggunderlag i flera lager, framförallt i botten, vattentemperaturen kan bli under 0 gr.

Lägg gärna flera lager på sidorna också, det är ju inte bara isolering utan flitkraft och stötdämning-

 

 

 

Min tanke när jag skrev föreslog att limma dubbla liggunderlag på den durken som utgör kojbotten är att det behövs en yta att kondensera fukten mot. Varför jag skulle limmat liggunderlag på alla ytor över durken oxh en liten bit ner, samt limmat liggunderlag på durken. En yta under durken skulle jag låtit vara osisolerad så att den fukt som uppstår kan kondenserars mot den kallaste ytan längst ner.

 

Det gäller ju att hålla boutrymmet så torrt det går, och fukt blir det ju i massor.

 

 

Ok, jag förstår tanken. Men ute luften som kommer in kan vi inte avfukta, vatten och luft har i princip samma temperatur. Däremot den uppvärmda luften i "hytten" skulle man kunna leda ner under durk för avfuktning fast det kräver fläkt. Kanske en oisolerad del på sidorna under däck. 

Å andra sidan kan vi släppa ut den uppvärmda och fuktiga luften genom en ventil i däck. Då förlorar man värme men det kanske räcker ändå, i tält fungerar det. 

Personligen skulle jag, som inte tycker om att frysa, nog vilja ha någon slags "värmepanna". Typ en modifierad fotogenlampa där glaset ersatts med ett metallrör och avgaserna leds ut. Fast en bränslecell som avger värme och el skulle kunna vara en eltant lösning. Men det kräver en del experimenterande. 

 

 

Jag tror du är lite väl pessimistisk beträffande luft/vattentemperatur. 

 

Färden kommer att gå på sommarhalvåret och en stor del av sträckan över Nordatlanten. Försökte lägga en rutt med delsträckor i SeaClear på den värlskarta som finns som grund. Blev tveksam till om den stämde pga projektionen. Men det går ju ann att speca de olika delsträckorna och ta reda på den normala luft/vattentemperaturen.

 

Jag är dock helt övertygad om att luft/vattentemperaturen knappast ligger på noll grader under större delen av resan.

 

Jag är också övertygad om att det blir en kraftig kondensation i boutrymmets oisolerade ytor. Av den anledningen är det kanske inte så smart att montera en plexiglaskupol för sitthöjd, sitthöjd och ljus. Den fukten som avges från kroppen och våta/fuktiga kläder är ganska stor. Den kondens som bildas på kupolens insida kommer att falla ner på sovplatsen. Då har man ju skapat sig ett nytt problem. Ljusinsläpp via ingångsluckan till boutrymmet eller en portligt tror jag skulle va bättre.

 

Vill man ha lite bättre sitthöjd i boutrymmet är det bättre att höja det isolerade däcket en aning och på lämpligt ställe. Det är inte så besvärligt som det låter om man gör det på ett smart sätt.

 

Bhemac skriver om en modifierad fotogenlykta som värmare.

 

Det finns redan en sådan färdig. Den heter GeHå/Poodvärmare.

 

http://www.fotogenlampor.se/default.asp?mod=product&cat_id=150&product_id=61166

 

Köpte en gammal sådan som aldrig hade varit monterad till min havsfidra. Det ingick - förutom värmaren, som hade ett litet annat utseende än de som syns i länken ovan - Skorsten, ett rostfritt expanstionskär med cirkulationspump och radiatorer. Värmaren är vattenburen. 

 

Det som saknades för utom slangar och rör var den dubbelmantlade avgas och förbränningsluftsslangen.

nämde det för en kompis. Han hade haft en sådan värmare i sin båt men bytt ut till en Eberspächer. den gamla värmaren inklusive avgas/förbränningsluftsslangen hade han i en låda på vinden. Jag fick det hela. 

 

När jag monterat  var jag noga att lägga rör och slangar så att det skulle kunna bli självcirkulation enligt anvisningarna. Vid provkörning med inkopplad cirkulationspump blev det ingen cirkulation. När jag lyfte ur cirkulationspumpen, kom cirkulationen igång och det blev värme runt om i båten.

 

Med i den lådan jag fått av en kompis, fanns nått som kallades för cirkulationsdom. När jag bytte ut den krånglande cirkulationspumpen mot cirkulationsdomen och det blev nästan lika bra cirkulation som när pumpen fungerade.

 

Ställde en fråga här på maringuiden och fick en massa svar av olika skribenter som helt snöat in på att man måste ha cirkulationspump. Till slut svarade Kalman på min fråga om hur domen fungerade. Men tråden innehåller ganska många intresanta vinklingar om värmare och värmarmontering.

 

http://www.maringuiden.se/forum/topic/46317-sälvcirkulation-i-värmesystem/

 

En GeHå/podvärmare med självcirkulation och helst med cirkulationsdom hade inte varit dumt i Emmas båt.

 

Jag brukade aldrig ha i gång värmaren när jag sov.

 

Bränslet var lysfotogen.

 

Går väl att köpa på de flesta ställen - säkert även på Grönland.

 

Det borde gå att få tag på GeHå/podvärmare även idag.

[Thallatha 867]

 

 

Isolering:

Liggunderlag i flera lager, framförallt i botten, vattentemperaturen kan bli under 0 gr.

Lägg gärna flera lager på sidorna också, det är ju inte bara isolering utan flitkraft och stötdämning-

 

 

 

Min tanke när jag skrev föreslog att limma dubbla liggunderlag på den durken som utgör kojbotten är att det behövs en yta att kondensera fukten mot. Varför jag skulle limmat liggunderlag på alla ytor över durken oxh en liten bit ner, samt limmat liggunderlag på durken. En yta under durken skulle jag låtit vara osisolerad så att den fukt som uppstår kan kondenserars mot den kallaste ytan längst ner.

 

Det gäller ju att hålla boutrymmet så torrt det går, och fukt blir det ju i massor.

 

 

Ok, jag förstår tanken. Men ute luften som kommer in kan vi inte avfukta, vatten och luft har i princip samma temperatur. Däremot den uppvärmda luften i "hytten" skulle man kunna leda ner under durk för avfuktning fast det kräver fläkt. Kanske en oisolerad del på sidorna under däck. 

Å andra sidan kan vi släppa ut den uppvärmda och fuktiga luften genom en ventil i däck. Då förlorar man värme men det kanske räcker ändå, i tält fungerar det. 

Personligen skulle jag, som inte tycker om att frysa, nog vilja ha någon slags "värmepanna". Typ en modifierad fotogenlampa där glaset ersatts med ett metallrör och avgaserna leds ut. Fast en bränslecell som avger värme och el skulle kunna vara en eltant lösning. Men det kräver en del experimenterande. 

 

 

Jag tror du är lite väl pessimistisk beträffande luft/vattentemperatur. 

 

Färden kommer att gå på sommarhalvåret och en stor del av sträckan över Nordatlanten. Försökte lägga en rutt med delsträckor i SeaClear på den värlskarta som finns som grund. Blev tveksam till om den stämde pga projektionen. Men det går ju ann att speca de olika delsträckorna och ta reda på den normala luft/vattentemperaturen.

 

Jag är dock helt övertygad om att luft/vattentemperaturen knappast ligger på noll grader under större delen av resan.

 

Jag är också övertygad om att det blir en kraftig kondensation i boutrymmets oisolerade ytor. Av den anledningen är det kanske inte så smart att montera en plexiglaskupol för sitthöjd, sitthöjd och ljus. Den fukten som avges från kroppen och våta/fuktiga kläder är ganska stor. Den kondens som bildas på kupolens insida kommer att falla ner på sovplatsen. Då har man ju skapat sig ett nytt problem. Ljusinsläpp via ingångsluckan till boutrymmet eller en portligt tror jag skulle va bättre.

 

Vill man ha lite bättre sitthöjd i boutrymmet är det bättre att höja det isolerade däcket en aning och på lämpligt ställe. Det är inte så besvärligt som det låter om man gör det på ett smart sätt.

 

Bhemac skriver om en modifierad fotogenlykta som värmare.

 

Det finns redan en sådan färdig. Den heter GeHå/Poodvärmare.

 

http://www.fotogenlampor.se/default.asp?mod=product&cat_id=150&product_id=61166

 

Köpte en gammal sådan som aldrig hade varit monterad till min havsfidra. Det ingick - förutom värmaren, som hade ett litet annat utseende än de som syns i länken ovan - Skorsten, ett rostfritt expanstionskär med cirkulationspump och radiatorer. Värmaren är vattenburen. 

 

Det som saknades för utom slangar och rör var den dubbelmantlade avgas och förbränningsluftsslangen.

nämde det för en kompis. Han hade haft en sådan värmare i sin båt men bytt ut till en Eberspächer. den gamla värmaren inklusive avgas/förbränningsluftsslangen hade han i en låda på vinden. Jag fick det hela. 

 

När jag monterat  var jag noga att lägga rör och slangar så att det skulle kunna bli självcirkulation enligt anvisningarna. Vid provkörning med inkopplad cirkulationspump blev det ingen cirkulation. När jag lyfte ur cirkulationspumpen, kom cirkulationen igång och det blev värme runt om i båten.

 

Med i den lådan jag fått av en kompis, fanns nått som kallades för cirkulationsdom. När jag bytte ut den krånglande cirkulationspumpen mot cirkulationsdomen och det blev nästan lika bra cirkulation som när pumpen fungerade.

 

Ställde en fråga här på maringuiden och fick en massa svar av olika skribenter som helt snöat in på att man måste ha cirkulationspump. Till slut svarade Kalman på min fråga om hur domen fungerade. Men tråden innehåller ganska många intresanta vinklingar om värmare och värmarmontering.

 

http://www.maringuiden.se/forum/topic/46317-sälvcirkulation-i-värmesystem/

 

En GeHå/podvärmare med självcirkulation och helst med cirkulationsdom hade inte varit dumt i Emmas båt.

 

Jag brukade aldrig ha i gång värmaren när jag sov.

 

Bränslet var lysfotogen.

 

Går väl att köpa på de flesta ställen - säkert även på Grönland.

 

Det borde gå att få tag på GeHå/podvärmare även idag.

[Thallatha 867]

 

 

Isolering:

Liggunderlag i flera lager, framförallt i botten, vattentemperaturen kan bli under 0 gr.

Lägg gärna flera lager på sidorna också, det är ju inte bara isolering utan flitkraft och stötdämning-

 

 

 

Min tanke när jag skrev föreslog att limma dubbla liggunderlag på den durken som utgör kojbotten är att det behövs en yta att kondensera fukten mot. Varför jag skulle limmat liggunderlag på alla ytor över durken oxh en liten bit ner, samt limmat liggunderlag på durken. En yta under durken skulle jag låtit vara osisolerad så att den fukt som uppstår kan kondenserars mot den kallaste ytan längst ner.

 

Det gäller ju att hålla boutrymmet så torrt det går, och fukt blir det ju i massor.

 

 

Ok, jag förstår tanken. Men ute luften som kommer in kan vi inte avfukta, vatten och luft har i princip samma temperatur. Däremot den uppvärmda luften i "hytten" skulle man kunna leda ner under durk för avfuktning fast det kräver fläkt. Kanske en oisolerad del på sidorna under däck. 

Å andra sidan kan vi släppa ut den uppvärmda och fuktiga luften genom en ventil i däck. Då förlorar man värme men det kanske räcker ändå, i tält fungerar det. 

Personligen skulle jag, som inte tycker om att frysa, nog vilja ha någon slags "värmepanna". Typ en modifierad fotogenlampa där glaset ersatts med ett metallrör och avgaserna leds ut. Fast en bränslecell som avger värme och el skulle kunna vara en eltant lösning. Men det kräver en del experimenterande. 

 

 

Jag tror du är lite väl pessimistisk beträffande luft/vattentemperatur. 

 

Färden kommer att gå på sommarhalvåret och en stor del av sträckan över Nordatlanten. Försökte lägga en rutt med delsträckor i SeaClear på den värlskarta som finns som grund. Blev tveksam till om den stämde pga projektionen. Men det går ju ann att speca de olika delsträckorna och ta reda på den normala luft/vattentemperaturen.

 

Jag är dock helt övertygad om att luft/vattentemperaturen knappast ligger på noll grader under större delen av resan.

 

Jag är också övertygad om att det blir en kraftig kondensation i boutrymmets oisolerade ytor. Av den anledningen är det kanske inte så smart att montera en plexiglaskupol för sitthöjd, sitthöjd och ljus. Den fukten som avges från kroppen och våta/fuktiga kläder är ganska stor. Den kondens som bildas på kupolens insida kommer att falla ner på sovplatsen. Då har man ju skapat sig ett nytt problem. Ljusinsläpp via ingångsluckan till boutrymmet eller en portligt tror jag skulle va bättre.

 

Vill man ha lite bättre sitthöjd i boutrymmet är det bättre att höja det isolerade däcket en aning och på lämpligt ställe. Det är inte så besvärligt som det låter om man gör det på ett smart sätt.

 

Bhemac skriver om en modifierad fotogenlykta som värmare.

 

Det finns redan en sådan färdig. Den heter GeHå/Poodvärmare.

 

http://www.fotogenlampor.se/default.asp?mod=product&cat_id=150&product_id=61166

 

Köpte en gammal sådan som aldrig hade varit monterad till min havsfidra. Det ingick - förutom värmaren, som hade ett litet annat utseende än de som syns i länken ovan - Skorsten, ett rostfritt expanstionskär med cirkulationspump och radiatorer. Värmaren är vattenburen. 

 

Det som saknades för utom slangar och rör var den dubbelmantlade avgas och förbränningsluftsslangen.

nämde det för en kompis. Han hade haft en sådan värmare i sin båt men bytt ut till en Eberspächer. den gamla värmaren inklusive avgas/förbränningsluftsslangen hade han i en låda på vinden. Jag fick det hela. 

 

När jag monterat  var jag noga att lägga rör och slangar så att det skulle kunna bli självcirkulation enligt anvisningarna. Vid provkörning med inkopplad cirkulationspump blev det ingen cirkulation. När jag lyfte ur cirkulationspumpen, kom cirkulationen igång och det blev värme runt om i båten.

 

Med i den lådan jag fått av en kompis, fanns nått som kallades för cirkulationsdom. När jag bytte ut den krånglande cirkulationspumpen mot cirkulationsdomen och det blev nästan lika bra cirkulation som när pumpen fungerade.

 

Ställde en fråga här på maringuiden och fick en massa svar av olika skribenter som helt snöat in på att man måste ha cirkulationspump. Till slut svarade Kalman på min fråga om hur domen fungerade. Men tråden innehåller ganska många intresanta vinklingar om värmare och värmarmontering.

 

http://www.maringuiden.se/forum/topic/46317-sälvcirkulation-i-värmesystem/

 

En GeHå/podvärmare med självcirkulation och helst med cirkulationsdom hade inte varit dumt i Emmas båt.

 

Jag brukade aldrig ha i gång värmaren när jag sov.

 

Bränslet var lysfotogen.

 

Går väl att köpa på de flesta ställen - säkert även på Grönland.

 

Det borde gå att få tag på GeHå/podvärmare även idag.

[forgus31 139]

Visst är det skönt med en värmare och kan även vara bidragande för överlevnad efter avkylning. Den och bränslet tar dock plats och tynger så en diskussion om alternativ kan vara bra.

 

I normalfall räcker nog kläder och under rodd ganska lätta som släpper ut fukt. När du sover eller vilar tror jag att anpassad klädsel räcker för att du ska hålla dig varm.

 

Frågan är då, kan du skippa värmaren. Blir du avkyld så du inte kan röra dig och inte kan komma igång med värmande rodd kanske en nödvärmning med nåt kemiskt kan vara räddningen.

 

Man kan även tänka sig en värmefilt och ett nödbatteri som inte används annat än just i nödsituationer. Jag gjorde några värmevästar med elslingor för många år sen. Drevs från mc-batteriets 12V och vÖsten var på 70W. En sån närmast kroppen ger en bra uppvärmning av nedkyld kroppen då den värmer hela ryggen och bröstpartiet. Det visade sig att jag kunde köra utan handskar fast det var kallt då blodet lätt värmer när alla blodådror är öppna fullt för att kyla kroppen.

 

Hur mycket nedkyld är en fråga om storlek på batteri. Kan behöva vara igång ett par timmar kanske efter att du badat ofrivilligt. Skulle då räcka med ett batteripaket liknande elcyklarnas i storlek. Du kan testa på dig själv genom att kyla ner dig ordentligt. Realistiskt test med kallbad ger nyttig lärdom och kostar inget.

 

Det du vill är ju att träna kroppen och anstränga dig och värme kommer då inifrån dig själv och energin från maten. Det är ju med den lilla båten viktigt att inte få så stor last och energin utnyttjas effektivt om den både driver fram båten och bidrar till din uppvärmning. Fotogen och gas har hög energiinnehåll men faktiskt samma som matolja, socker, bröd osv inte långt efter. Det finns inte direkt nåt behov av att värma båten vad jag kan se.

 

Det tar ganska lång tid efter en halvtimme med hård fysisk ansträngning att komma ner i temperatur och påklädd varma kläder sovsäck eller täcke kan det gå flera timmar innan du börjar frysa så med gott om mat inbillar jag mig att du inte kommer att ha värmare igång även om du har en.

 

Sen kan ju värmaren användas för att torka kläder vilket är ett problem. Men där funkar även kroppen när den arbetar. Kläder väger inte så mycket heller och flera uppsättningar i täta säckar kan gå att spänna fast runt båten och bidrar då med extra flytkraft.

 

Skulle det bli väldigt kallt och alla kläder våta blir det nog kortare sov och viloperioder för att hålla värmen och även torka kläderna på kroppen. Rodd en timme vila en timme eller vad som behövs för att hålla värmen. Du kan redan nu prova att blöta ner kläderna och ta ett träningspass och se om du fungerar som klädtork. Det påverkar hur och vilka kläder du ska välja att ha ombord. Vad är lättast att torka. Eller spelar klädtypen ingen roll?

[forgus31 139]

Kondesation av fukt i luften är ett fysikaliskt fenomen du kan dra nytta av. Det vatten som droppar här och där ger en mindre fuktig luft i båten. Det gäller alltså att få droppet på rätt ställe. Isolerar du hela båten har du tappat den avfuktande ytan och får en fuktigare luft i båten. Är det så att vattnet är kallare än luften kan du kanske få torrt genom att få kondensering på båtbotten. Med en ribbdurk borde fukten fällas ut där om det är varmare i båten än i vattnet. Kanske du då slipper droppet från kupolen. Alternativt får du samla upp droppet med en garnända ner i en plastpåse eller flaska. Isolerade ytor så mycket som möjligt bidrar till en bättre komfort och torrare genom att varmare luft lättare fås att kondensera på båtbotten eller på annat ställe där vattnet kan samlas upp.

[bhemac 2 859]

Vatten temperaturen i juli ligger på 4-8 grader runt Grönland, finns det isberg (och det gör det) kan temperaturen sjunka under noll i ganska stora områden runt dessa.

 

GeHå värmaren är ett utmärkt exempel men den är alldeles för stor, klumpig och tung. Dessutom ger den för mycket värme. 

De som legat i bivack vintertid brukar berätta att det går att få en dräglig temperatur med ett par stearinljus - vilket docka är helt otänkbart i en båt. Men ett värmeljus i en avgasslang till Wallas ger en hel del värme i ett litet utrymme. Slangen kan ersättas med ett rör för att få ut värmen och framförallt avgaserna. Istället för värmeljus kan man ha en liten fotogenlampa, men som sagt detta måste provas.

Idealet är en liten kamin där man även kan värma vatten till maten.

För att värma upp kojen eller frusna fötter så finns ju också kemiska värmare.

I en segelbåt är det annorlunda, där har man tid att greja eller ligga i kojen och mysa men här handlar det nog om att vaken tid ska användas till att ro.

Den mest eleganta lösningen är bränslecellen, en halvliter metanol per dygn ger tillräckligt med el för både AIS och att värma maten mm, spillvärmen är tillräcklig för ett hyggligt klimat ombord.

 

Betr. kläder så ska man ju inte behöva flera ombyten med moderna material.

[BSven 469]

Eftersom hon kommer att ha någon form av friluftskök, antagligen gasdrivet, så är det väl mest ekonomiskt att använda detta även till uppvärmning via någon form av värmeväxlare och skorsten.

Det finns minst ett kök på marknaden med termoelektrisk cell som även ger el.

http://www.biolitestove.com/

Just detta kök är gjort för att eldas med kvistar, drivved, gräs mm. och på så sätt kan man ju spara gas varje gång man är iland men det borde lätt kunna anpassas till en gasbrännare och elen kan driva en fläkt för ventilationen.

[forgus31 139]

Köket som man kan ladda telefonen med ger 2W. Inte mycket men kul idé med dubbel nytta, nåt jag gillar.

 

Jag kan tänka mig att du skippar självläns. En liten båt som ändå har flytkraft vattenfylld kan tömmas ganska fort med en spann. Slagvatten har du redan länspump för vad jag förstått. Det är väl då vid rundslagning båten blir vattenfylld och måste ändå ösas. Troligen även lättare att få ned tyngdpunkten utan självläns och lättare att vända båten om den inte vänder sig själv.

 

Håller mer på högt liggande flythjälp/stuvutrymmen och skapligt skydd mot vattenstånd. Du ska ändå skydda dig själv och då blir det inte mycket vatten som smiter ner i båten.

[forgus31 139]

Vattenstånd ska vara vattenstänk.

[bhemac 2 859]

En svårighet är att kunna värma/koka vatten i en båt som är minst sagt livlig i sjön.

[forgus31 139]

Funderar på stå-rodden som förre ägaren tog sig hem från Spanien?

 

Är det så dumt egentligen? Har seglat bräda en gång i tiden och det gick bra stående. Förre ägaren bör ha klarat sig hem stående. Är han kontaktbar eller är det hans släkt som sålt båten. Du kanske skrev det förresten.

 

Fördelen är väl att utan att ha glidsits får du nytta av benmusklerna också.

 

Jag tycker du ska testa att ro stående. Du kan kanske ha årtullarna kvar och alternera så du får lite variation. Tror kroppen uppskattar det. När baken, rygg och magmuskler behöver vila sig och situationen tillåter ror du stående.

 

Det är säkert inte kul att stå när det blåser hård motvind t.ex. Men lugna dagar eller i moderat medvind kan du passa på att träna lite andra muskler.

 

Beträffande varm mat och dryck har jag ingen känsla för hur det lämpligen löses. Ett gaskök med fastspänd kastrull och tätt lock med säkerhetsventil? Sitter köket fastspänt också borde det gå att koka på det. Gas är väl enklast eller sprit/fotogen kvittar väl. Enklast och driftsäkrast kan diskuteras.