Gå till innehåll
torsdag 14 november 2024
Gäst MaxSchmeling

Seglare och grund

Rekommendera Poster

Gäst MaxSchmeling

Utanför Malmö idag: stor fin Najad på land. Sjökort eller varför inte bara ögon? Utmärkt på alla sätt och vis men absolut till ingen nytta. Råttefällan har fått ännu en stolt seglare på fall och den annars så stolta, vackra Dannebrogen slokade i vinden.

 

Skämdes den månntro?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Varför skulle den skämmas!?

 

Har man bara en båt som är byggd så den tål att gå på grund med, så är det inte så farligt. I regel minskar bara den redan låga farten en aning. Nån gång blir det helt tvärstopp. Vill det sig riktigt illa kommer man inte loss för egen maskin.

 

Har man en båt vars propeller, eller ännu propellrar och nån form av roder sitter under botten helt oskyddat, då kan det bli dyrt.

 

Skämmas behöver vi väl göra lite till mans - för helt andra saker.  :o

Redigerad av Thallatha

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst MaxSchmeling

Nä precis, inte fan ska en väl van och erfaren seglare ha med sig sjökort. Är man sedan riktigt, riktigt duktig seglare så behöver man inte ens bry sig om en hel hoper gula grundmärken.

 

De är väl en slags rekommendation...

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Men han var väl dansk va? Kanske läge att sträcka ut en tamp och ta bra betalt för bärgningen.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nä precis, inte fan ska en väl van och erfaren seglare ha med sig sjökort. Är man sedan riktigt, riktigt duktig seglare så behöver man inte ens bry sig om en hel hoper gula grundmärken.

 

De är väl en slags rekommendation...

 

Om grundstötningen berodde på att man inte hade sjökort över aktuellt område, så var det ingen van och erfaren seglare.Det finns många med så gott om pengar idag, så att de köper stora dyra båtar utan att ha en aning om vad de sysslar med.

 

Sen kan man gå på grund ändå av olika anledningar. "Det kan hända den bäste - det har hänt även mig" - ungefär med 5 års mellanrum. Eftersom senaste grundstötningen var för fyra år sen, så är det statistiskt sett, dags nästa år. Å andra sidan gick vi på grund två gånger det året, så nästa grundstötning kanske dröjer till 2021.

 

Vid ena tillfället stod en av mina seglarkompisar till rors och vid andra tillfället jag själv. Det värsta är att vid båda tillfällena var bägge grundstötningarna mitt fel.  :huh:

 

Max - akta dig för att gå på grund med Seari - de som ritat den typen av båtar har inte ens kunna tänka sig att det finns en företeelse som benämns grundstötning.  

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Utanför Malmö idag: stor fin Najad på land. Sjökort eller varför inte bara ögon? Utmärkt på alla sätt och vis men absolut till ingen nytta. Råttefällan har fått ännu en stolt seglare på fall och den annars så stolta, vackra Dannebrogen slokade i vinden.

 

Skämdes den månntro?

Du är så härligt dömmande och med en ton som tillhör den allra bästa av besservisser-gubbar på bryggan. Sällan tillför du något positivt till ett samtal utan idag och som vanligt fokuserar du på att snacka ner andra, helst såna som inte är med och kan ge svar.

Oftast verkar det vara segelbåtar. Har du nån form av komplex för att du inte seglar själv?

Jag vet inte ens varför jag bryr mig om att gå i svaromål, men here it goes...

 

Såg du hur det gick till?

 

Annars kanske det finns bakomliggande orsaker till grundstötningen? Haveri av något slag, plötsligt sjuktdomsfall, eller annat?

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst MaxSchmeling

 

Utanför Malmö idag: stor fin Najad på land. Sjökort eller varför inte bara ögon? Utmärkt på alla sätt och vis men absolut till ingen nytta. Råttefällan har fått ännu en stolt seglare på fall och den annars så stolta, vackra Dannebrogen slokade i vinden.

 

Skämdes den månntro?

Du är så härligt dömmande och med en ton som tillhör den allra bästa av besservisser-gubbar på bryggan. Sällan tillför du något positivt till ett samtal utan idag och som vanligt fokuserar du på att snacka ner andra, helst såna som inte är med och kan ge svar.

Oftast verkar det vara segelbåtar. Har du nån form av komplex för att du inte seglar själv?

Jag vet inte ens varför jag bryr mig om att gå i svaromål, men here it goes...

 

Såg du hur det gick till?

 

Annars kanske det finns bakomliggande orsaker till grundstötningen? Haveri av något slag, plötsligt sjuktdomsfall, eller annat?

 

 

 

Jo du, jag såg det på första parkett och det var också jag som larmade.

 

Dansken kommer med fulla segel och det ser ut som om det är fyra, fem personer ombord. Dannebrogen vajar flott i aktern. Istället för att välja att gå utanför fyren så väljer man att gå rakt mot det MYCKET VÄL utmärkta tippstället mellan fyren och land, i folkmun kallas grundet för Råttefällan och här går man på rätt många gånger varje år. Man närmar sig grundet och det säger bara pang och stopp. Under rätt lång tid låter man seglet vara uppe och på däck är det förvirring. Jag kan tänka mig vad de tänkte där ombord; "Va, ett grund så långt ut från land!??".

 

Jag kan bara ifrågasätta hur man kan välja att gå mot ett grund som finns utmärkt i både sjökort och verklighet.

 

Din avslutande fråga om mina seglingskunskaper; dessa erhöll jag i Hans Majestät Konungens flotta. Jag har inget emot seglare och har ingen särskilt negativ ton mot just dessa.

 

Dåligt sjömansskap däremot!

 

Krax på dig, också :) - "du icke "dömmande" debattör /fniss/

post-102122-0-37155800-1440928593.jpg

Redigerad av MaxSchmeling
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Lite OT kanske men den där bilden på måsen är alltid lika rolig att se eftersom den brukar användas för att illustrera s.k. seagull management.

;)

post-96037-0-95359000-1440934653.jpg

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Men då så. All good då, du kan sitta kvar på din höga häst.

 

Tonen är iaf lika tråkig som vanligt

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Att gå grund med fulla segel och en troligen välutrustad båt är ett kapitalt misslyckande. Det kan finnas förmildrande omständigheter som att rorsman fått en stroke eller liknade. Eller att utmärkningen varit bristfällig. Men ett misslyckande är det och man kan inte romantisera över det.

 

Skulle liknade misstag göras i vägtrafiken skulle det troligen innebära ett eller flera dödsoffer.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Att gå grund med fulla segel och en troligen välutrustad båt är ett kapitalt misslyckande. Det kan finnas förmildrande omständigheter som att rorsman fått en stroke eller liknade. Eller att utmärkningen varit bristfällig. Men ett misslyckande är det och man kan inte romantisera över det.

 

Skulle liknade misstag göras i vägtrafiken skulle det troligen innebära ett eller flera dödsoffer.

 

Det värsta är att "liknande misstag" gör i vägtrafiken hela tiden och får betydligt större konsekvenser.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Just det grundet är dåligt utmärkt, det enda som finns är tre gula kryssmärken vid farleden in till hamnen. De flesta mindre motorbåtar kör lätt över grundet vid normalt vattenstånd, och det kan vara en av anledningarna till att segelbåtar försöker följa samma genväg. Men man kan tycka att det borde märkas ut med ett par väderstrecksmärken eftersom det så ofta fastnar båtar där, även om det redan är väl utmärkt i sjökortet. Det skulle i alla fall spara en del arbete för SSRS i Lomma.

 

Grundet som kallas "Råttfällan" i Malmö är det som är utmärkt som "spoil ground" mellan fyren "Malmö Vågbrytarbank" och land.

Redigerad av Abbe2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Är det här?

Verkar ju lätt att missa ...

 

post-80529-0-39385900-1440962480_thumb.png

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Är det här?

Verkar ju lätt att missa ...

 

Helt rätt, och det är väldigt tydligt på sjökortet. Men väldigt osynligt och oväntat i verkligheten, speciellt som hela omgivningen är en hamn där man lätt tror att det skall vara djupt överallt. Eller i alla fall tillräckligt djupt för en vanlig segelbåt.

Redigerad av Abbe2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Där gjorde vi samma misstag för fem år sen. Jag tyckte inte det var så svårt! Vi styrde till vänster när vi gick ut ur Dockan för att möta en MG-kompis i Limhamn. Vi satte oss rätt duktigt på grundet men kunde vrida oss loss efter några dunsar. Inte såg jag nåt alarmerande i varken verkligheten kortet (vårt tyska kort över fällan var inte så tydligt och datorns gamla kort hade någon med streck inringad rektangel som jag inte lärt mig vad det betydde. Sex knop rätt upp på stenarna tålde den. Ett bra test före vår "långsegling ".

 

Det man inte har i huvet får man kompensera med ett överdimensionerad kölkonstruktion. Det var väl tur i oturen ändå att jag använde kölen istf huvet sett så här efterpå.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vi är alla bara vanliga människor och olika tider frestar oss till olika distraktioner. Idag blir det nog lite väl mycket facedown i smartfånen som kan ställa till det både på vägar och till sjöss.

Lägg därtill plotter och vackra kvinnor Det gäller att fokusera på rätt saker i rätt tid, men kan/gör vi/man det?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det finns forskning med syfte att skapa säkrare navigationshjälpmedel tex elektroniska sjökort med go/no-go områden. Grönt där man kan åka och rött där man inte ska vara.

Behovet verkar vara stort.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja, många tummar på marginalerna och plotter mm kan göra en och annan både slö och fördummad. Mittfilsåkande till sjöss m a o de "kör" på strecket resulterar i både irritation och större kollisionsrisk. Därför väjer jag för alla eftersom jag vet varken var de har sina ögon, hur de tänker eller om de har någon autopliot på.

Jag bör nog tillägga och bekänna att jag gick på grund nära Trosa havsbad för några dagar sedan! Mycket klantigt! Vi kom från en annan vinkel än där farleden går, var mentalt redan i Trosa och tappade skärpan. Ajajaj :( Omskakande o pinsamt var det, men vi kom loss loss och båten är hel :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det fins ett sätt att undvika att gå på grund men det är knappt man törs säga det: Låt kvinnorna sköta navigerandet ....

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det rådet var mycket bra Bhermac samt uppnå consensus, fakta och skärpa i rätt tid!

Är vi för teoretiskt perfekta nu och har tappat verklighetsförankringen?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 Därför väjer jag för alla eftersom jag vet varken var de har sina ögon, hur de tänker eller om de har någon autopliot på.

 

Då bryter du mot regel 17 i sjötrafikföreskrifterna som säger att det fartyg som icke är väjningskyldigt skall hålla kurs och fart. Det icke väjningsskyldiga fartyget får endats vidtaga åtgärder för att undvika en kollision när det är uppenbart att det väjningskyliga fartyget inte väjer.

 

Om du väjer i tid och otid skapar du lätt en osäkerhet hos det andra fartygets befälhavare som i sig är en säkerhetsrisk. Du kanske väjer åt samma håll som han och skapar en ny ombordläggningssituation när det andra fartyget tror sig ha väjt så att ni går klart.

 

Är jag inte väjningsskylldig står jag på och ser det ut att bli en närsituation ropar jag upp fartyget och frågar hur dom tänker göra. Oftast säger dom att dom har koll på mig och väjer. Det har dock hänt vid ett flertal tillfällen att dom inte haft koll och först efter påpekande girat. Det har aldrig hänt att dom försökt få mig att väja när de varit väjningskyldiga.

 

Notera att detta gäller vid rum sjö. I trånga vatten är det en helt annan situation.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Lite OT kanske men den där bilden på måsen är alltid lika rolig att se eftersom den brukar användas för att illustrera s.k. seagull management.

;)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Lite OT kanske men den där bilden på måsen är alltid lika rolig att se eftersom den brukar användas för att illustrera s.k. seagull management.

;)

bilden illustrerar mångas beteende till sjöss.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Måsen är egentlig en hen som inte puckar på sin sanning.

Måsen skiter i (bokstavligen) om båtar är med eller utan segel.

 

Måsar uppför sig som djur, sa Odd Børretzen.........han hade et love/hate-förhållande till måsar, med glimt i ögat.

 

TS Max är absolut inte en mås. Hen är någon som tycker alla andra; speciellt de som har Myresjöhus, tillhör ett samfund där 228 kvadrat är mer värd en "fucking" mås.

 

Måsar är inte lagom; det finns inga svenska måsar ;-)

 

Redigerad av Oldtimer

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

 Därför väjer jag för alla eftersom jag vet varken var de har sina ögon, hur de tänker eller om de har någon autopliot på.

 

Då bryter du mot regel 17 i sjötrafikföreskrifterna som säger att det fartyg som icke är väjningskyldigt skall hålla kurs och fart. Det icke väjningsskyldiga fartyget får endats vidtaga åtgärder för att undvika en kollision när det är uppenbart att det väjningskyliga fartyget inte väjer.

 

Om du väjer i tid och otid skapar du lätt en osäkerhet hos det andra fartygets befälhavare som i sig är en säkerhetsrisk. Du kanske väjer åt samma håll som han och skapar en ny ombordläggningssituation när det andra fartyget tror sig ha väjt så att ni går klart.

 

Är jag inte väjningsskylldig står jag på och ser det ut att bli en närsituation ropar jag upp fartyget och frågar hur dom tänker göra. Oftast säger dom att dom har koll på mig och väjer. Det har dock hänt vid ett flertal tillfällen att dom inte haft koll och först efter påpekande girat. Det har aldrig hänt att dom försökt få mig att väja när de varit väjningskyldiga.

 

Notera att detta gäller vid rum sjö. I trånga vatten är det en helt annan situation.

 

 

Som du antydde så handlar det här om att hålla sin kurs eller inte om  och i vilken miljö och vision som man seglar i. Jag seglar som jag skrev tidigare nästan uteslutande i Stockholms skärgård och i Mälaren. Jag kan mycket väl tänka mig att har man visionen, är på väg till till Gotland, Åland eller ut på öppet hav längs våra kuster, så sätter man på autopiloten tidigt,  kanske redan på mindre fjärdar och farleder och då håller sin kurs som man gör ute till havs. Tyvärr har jag även mött fina kappseglingsbåtar här i Mälaren som går för motor spikrakt och inte väjer för någon, De verkar inte vara speciellt närvarande,  Antingen pustar skepparen ut efter kappseglingen, eller så är de mentalt  inte närvarande utan någon annanstans. Är de i tankarna möjligtvis redan till havs, ute på  kappseglingsbanorna eller rent av redan i hamnen?

 Jag tvivlar på att jag uppfattas som otydlig när jag seglar. Jag håller hellre min styrbordssida och slår än att hålla på min rätt. Om jag märker att båten som jag möter inte verkar passera mig på rätt sida/väja, så väjer jag istället i god tid. Ofta tycker jag mig tydligt kunna märka om skepparen som jag möter/korsar min kurs/är upphinnande, verkar förlamad i armarna eller inte. Det verkar finnas sådana skeppare både bland seglare och motorbåtsfolk.

Jag kommer fortsätta att väja för allt och alla, vilket passar bra i de vattnen som jag seglar i.

 

Redigerad av seglarfreaken

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

 

Därför väjer jag för alla eftersom jag vet varken var de har sina ögon, hur de tänker eller om de har någon autopliot på.

 

Då bryter du mot regel 17 i sjötrafikföreskrifterna som säger att det fartyg som icke är väjningskyldigt skall hålla kurs och fart. Det icke väjningsskyldiga fartyget får endats vidtaga åtgärder för att undvika en kollision när det är uppenbart att det väjningskyliga fartyget inte väjer.

 

Om du väjer i tid och otid skapar du lätt en osäkerhet hos det andra fartygets befälhavare som i sig är en säkerhetsrisk. Du kanske väjer åt samma håll som han och skapar en ny ombordläggningssituation när det andra fartyget tror sig ha väjt så att ni går klart.

 

Är jag inte väjningsskylldig står jag på och ser det ut att bli en närsituation ropar jag upp fartyget och frågar hur dom tänker göra. Oftast säger dom att dom har koll på mig och väjer. Det har dock hänt vid ett flertal tillfällen att dom inte haft koll och först efter påpekande girat. Det har aldrig hänt att dom försökt få mig att väja när de varit väjningskyldiga.

 

Notera att detta gäller vid rum sjö. I trånga vatten är det en helt annan situation.

Som du antydde så handlar det här om att hålla sin kurs eller inte om och i vilken miljö och vision som man seglar i. Jag seglar som jag skrev tidigare nästan uteslutande i Stockholms skärgård och i Mälaren. Jag kan mycket väl tänka mig att har man visionen, är på väg till till Gotland, Åland eller ut på öppet hav längs våra kuster, så sätter man på autopiloten tidigt, kanske redan på mindre fjärdar och farleder och då håller sin kurs som man gör ute till havs. Tyvärr har jag även mött fina kappseglingsbåtar här i Mälaren som går för motor spikrakt och inte väjer för någon, De verkar inte vara speciellt närvarande, Antingen pustar skepparen ut efter kappseglingen, eller så är de mentalt inte närvarande utan någon annanstans. Är de i tankarna möjligtvis redan till havs, ute på kappseglingsbanorna eller rent av redan i hamnen?

Jag tvivlar på att jag uppfattas som otydlig när jag seglar. Jag håller hellre min styrbordssida och slår än att hålla på min rätt. Om jag märker att båten som jag möter inte verkar passera mig på rätt sida/väja, så väjer jag istället i god tid. Ofta tycker jag mig tydligt kunna märka om skepparen som jag möter/korsar min kurs/är upphinnande, verkar förlamad i armarna eller inte. Det verkar finnas sådana skeppare både bland seglare och motorbåtsfolk.

Jag kommer fortsätta att väja för allt och alla, vilket passar bra i de vattnen som jag seglar i.

jag tycker också att man bör följa de regler som finns, det är väl inte så svårt. Är man väjningsskyldig väjer man annars håll kursen

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

 

Därför väjer jag för alla eftersom jag vet varken var de har sina ögon, hur de tänker eller om de har någon autopliot på.

 

Då bryter du mot regel 17 i sjötrafikföreskrifterna som säger att det fartyg som icke är väjningskyldigt skall hålla kurs och fart. Det icke väjningsskyldiga fartyget får endats vidtaga åtgärder för att undvika en kollision när det är uppenbart att det väjningskyliga fartyget inte väjer.

 

Om du väjer i tid och otid skapar du lätt en osäkerhet hos det andra fartygets befälhavare som i sig är en säkerhetsrisk. Du kanske väjer åt samma håll som han och skapar en ny ombordläggningssituation när det andra fartyget tror sig ha väjt så att ni går klart.

 

Är jag inte väjningsskylldig står jag på och ser det ut att bli en närsituation ropar jag upp fartyget och frågar hur dom tänker göra. Oftast säger dom att dom har koll på mig och väjer. Det har dock hänt vid ett flertal tillfällen att dom inte haft koll och först efter påpekande girat. Det har aldrig hänt att dom försökt få mig att väja när de varit väjningskyldiga.

 

Notera att detta gäller vid rum sjö. I trånga vatten är det en helt annan situation.

Som du antydde så handlar det här om att hålla sin kurs eller inte om och i vilken miljö och vision som man seglar i. Jag seglar som jag skrev tidigare nästan uteslutande i Stockholms skärgård och i Mälaren. Jag kan mycket väl tänka mig att har man visionen, är på väg till till Gotland, Åland eller ut på öppet hav längs våra kuster, så sätter man på autopiloten tidigt, kanske redan på mindre fjärdar och farleder och då håller sin kurs som man gör ute till havs. Tyvärr har jag även mött fina kappseglingsbåtar här i Mälaren som går för motor spikrakt och inte väjer för någon, De verkar inte vara speciellt närvarande, Antingen pustar skepparen ut efter kappseglingen, eller så är de mentalt inte närvarande utan någon annanstans. Är de i tankarna möjligtvis redan till havs, ute på kappseglingsbanorna eller rent av redan i hamnen?

Jag tvivlar på att jag uppfattas som otydlig när jag seglar. Jag håller hellre min styrbordssida och slår än att hålla på min rätt. Om jag märker att båten som jag möter inte verkar passera mig på rätt sida/väja, så väjer jag istället i god tid. Ofta tycker jag mig tydligt kunna märka om skepparen som jag möter/korsar min kurs/är upphinnande, verkar förlamad i armarna eller inte. Det verkar finnas sådana skeppare både bland seglare och motorbåtsfolk.

Jag kommer fortsätta att väja för allt och alla, vilket passar bra i de vattnen som jag seglar i.

jag tycker också att man bör följa de regler som finns, det är väl inte så svårt. Är man väjningsskyldig väjer man annars håll kursen

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hur ska tredje båt veta var du tar vägen? De sittar där och räknar ut situationen i förväg och vet var de själv ska ta vägen, då gör du en gir som helt ställer honom i en oväntad sitiation, -var f-n ska han nu då.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Seglar du oftast nära stora fjärdar och öppet hav Jask? i så fall kan jag förstå din inställning.

Det här blir lätt en väldigt teorestik och hypotetisk diskussion. Det låter ungefär som att jag är en nervös seglare som inte kan bestämma mig och ändrar min kurs i sista stund. Så är inte fallet!

Jag tittar ofta runt om åt alla håll oavsett om jag seglar eller går för motor vilket även innebär att jag försöker föreställa mig hur "tredje båt" kommer att passera mig. Jag tycker inte om att ha varken bilar eller båtar för nära inpå mig, så då anpassar jag både fart och kurs efter det.

Lite utanför ämnet kanske, men rätt intressant ändå tycker jag: Vid normalt väglag brukar man få lära sig på bilskolor att man ska köra efter tre-sekundersregeln dvs, du ska hinna räkna till tre innan du passerat t ex samma vägmärke som bilen framför gjorde nyss. Tyvärr följer väldigt få den här utmärkta uppmaningen (enligt mig). En förklaring till detta som jag hör är att trafikanten inte vill bli omkörd samt till och med att om alla bilister skulle hålla det säkerhetsavståndet, så skulle bilköerna bli längre. Då verkar man inte tänka på alla dessa upphinnande olyckor som verkligen orsakar köer framför allt runt storstäderna!

Vi är ute på sjön i den värld som vi lever i, de trender och mentalitet som råder plus väldigt liten möjlighet för polisen att övervaka att båtfolket följer sjöväjningsreglerna.

Jag kommer fortsätta att både väja för alla, vara så tydlig som möjlig och hålla mig lugn.

INGEN ska få förstöra den stora seglingsglädjen som jag har!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...