Aktertamp mellen boj och brygga?

[seglarfreaken 55]

Jag är med i ett sammanhang där det är många glada amatörer som under en veckas seglarläger skall in och ut från en brygga med fem stycken små kölbåtar/Sambor utan motor, men med paddlar ombord. För säkert de flesta av deltagarna är det här kanske enda tillfället på hela sommaren som de kommer ut och seglar, men många är med på lägret år efter år. Vi går ut från  en relativt stillsam vik i Mälaren. Bojtamparna är långa och flytande vilket ställer till det när man allt som oftast bara låter de ligga i vattnet utan att att samla ihop dem och hänga dem på bojarna. De fem Samborna ligger i rad vid bryggan, men ibland händer det att bojtamparna ställer till det för våra andra segelbåtar som riskerar att få in bojtamparna i propellern.Nu till mina frågor:

Är det någon som har positiva erfarenheter av att ha bojtampen permanent dragen till bryggan när man är ute och seglar? Ställer det till det om man har så fem bojplatser i rad längs bryggan?

Jag tror nog att det här kan vara det bästa alternativet eftersom det är en samling glada amatörer som inte är så bra på planering och förutseende vad som kommer/kan hända då man lägger till och kastar loss med båtarna.

Redigerad 5 Augusti , 2015 av seglarfreaken

[JonasP 71]

Det borde ju funka att knyta fast dom i bryggan med lagom mycket slack för att kunna lägga fast på en knap, ja. Men jag hade föredragit lina som inte flyter så det går att segla över den i nödfall eller byta sida på båten.

Tänk hur en vanlig "mooringlina" i tex gästhamnar funkar.

 

Men vadå, ni har flytlinor som ni sen lämnar fastknutna i bojarna men bara fritt i vattenytan? Det är en ny variant för mig...

[s59746 88]

Det borde ju funka att knyta fast dom i bryggan med lagom mycket slack för att kunna lägga fast på en knap, ja. Men jag hade föredragit lina som inte flyter så det går att segla över den i nödfall eller byta sida på båten.

Tänk hur en vanlig "mooringlina" i tex gästhamnar funkar.

 

Men vadå, ni har flytlinor som ni sen lämnar fastknutna i bojarna men bara fritt i vattenytan? Det är en ny variant för mig...

 

Att lämna flyttampar liggande i vattnet är ju närmast att likna vid sabotage.

En tamp i en propeller är en besvärlig och mycket dyr historia. Vad kan problemet med att rulla ihop tamparna och hänga dem på bojen vara? Klarar man inte det, kanske man bör överväga om man ens är kompetent att segla öht?

En lågt hängande tamp mellan en boj och en brygga kan även den vara farlig om den är svår att se.

[JonasP 71]

 

Det borde ju funka att knyta fast dom i bryggan med lagom mycket slack för att kunna lägga fast på en knap, ja. Men jag hade föredragit lina som inte flyter så det går att segla över den i nödfall eller byta sida på båten.

Tänk hur en vanlig "mooringlina" i tex gästhamnar funkar.

 

Men vadå, ni har flytlinor som ni sen lämnar fastknutna i bojarna men bara fritt i vattenytan? Det är en ny variant för mig...

 

Att lämna flyttampar liggande i vattnet är ju närmast att likna vid sabotage.

En tamp i en propeller är en besvärlig och mycket dyr historia. Vad kan problemet med att rulla ihop tamparna och hänga dem på bojen vara? Klarar man inte det, kanske man bör överväga om man ens är kompetent att segla öht?

En lågt hängande tamp mellan en boj och en brygga kan även den vara farlig om den är svår att se.

 

Jag är benägen att hålla med...

Jag har aldrig lämnat en bojlina på bojen. Bojlina tar jag med mig ombord!

 

Däremot så tycker jag nog att det är ok att ha lina mellan boj och brygga. Om inte bojen ligger väldigt långt ut av någon anledning så har ingen där att göra, förutom för förtöjning...

[Larsakelarsson 32]

Håller med om att det är olämpligt med flytlinor i vattnet. Det är bäst om man har en tamp från bojen (förutsätter att det är en boj med ståndare med ögla) och in till bryggan. Då kan seglarna dra sig längs linan ut och in och ha traditionella för- o aktertampar ombord att förtöja med.

[raol 2 372]

Nån färgglad markering på linan här och där så det syns tydligt också. Gärna med reflexer.

 

[seglarfreaken 55]

Jag behöver nog förtydliga lite mera, så att ni verkligen förstår omständigheterna och kan lägga ribban på rätt nivå:

1. Majoriteten av besättningarna/skepparna på Samborna är glada amatörer som förmodligen i snitt seglar max en  vecka per säsong och detta är just under lägret.

 

2.Med 99% säkerhet, så är det bara en minoritet av dessa som har en egen båt och får alltså väldigt lite möjlighet att öva upp sig på att lägga till och lätta från en brygga.

 

3. Samborna används nog i snitt max tre veckor aktivt per säsong och då av väldigt många olika människor som gör det förutom mer eller mindre kunniga och erfarna skeppare.

 

4 Några av dessa är kunniga seglare/skeppare och har lite olika åsikter om det är viktigt eller inte att ha en gemensam strategi vid tilläggning/utsegling. De flesta av oss har även egna segelbåtar.

 

5. Det här är inget vanliga seglarläger där man har några större ambitioner på att man ska lära sig att segla. Fokus ligger på att vi ska ha trevligt tillsammans, segla och anpassa oss efter var och ens behov.

 

6. Vi har både ett handikappseglarläger och et läger då vi seglar med personer som har sociala problem.

 

7. Det här en beprövad verksamhet som har funnits i över 25 år nu och vi har peppar peppar inte drabbats av några allvarliga olyckor.

 

I år var vi lite fler än vanligt  (över 40 pers) och hade tillgång till 5 Sambor, 3 större kölbåtar och en Hobie 16. Men  nu när vi är så här många och då även många deltagare återkommer år efter år, så tror jag ändå det är dags att vi hittar en konstruktiv lösning och ett gemensamt förhållningssätt hur man gör med Samborna då man lättar och lägger till. Det är inte bara jag som vill ha en förändring på det här nu och det här förslaget med dragna tampar mellan boj och brygga är ursprungligen inte mitt förslag, men jag tycker det kan vara värt att pröva.

Moring-tampar känner jag till, men eftersom båtarna används bara under ett par veckor under säsongen så tror jag inte de mera kommer uppfattas som jobbigt och slemmigt.

Det här är en enskild brygga och inga andra båtar än Samborna kommer att ligga vid dessa bojar.

 

Är det någon som har någon erfarenhet av en sådan här lösning?

[JonasP 71]

Mooringlinor är alltid jobbiga, slemmiga och äckliga!

 

Min tanke var inte att de ska ligga i vattnet för jämnan. Bara när båten inte är förtöjd i den.

Alltså att bojlinan är permanent fastknuten i bryggan, men ordentligt med slack. Är båten förtöjd där så är det ju inget större problem att lägga den på däck?

[seglarfreaken 55]

Visst har du en poäng Jonas P med att mooringtamparna bara en kort tid kommer att ligga i vattnet framför allt när vi inte kommer att använda båtarna så mycket. Men Samborna är korta vilket innebär att vi kommer att både blöta ner och kladda ned både på toften och de de stora kulfendrarna,Jag tror fortfarande på att behålla flyttamparna, men att sträcka upp dem hårt mellan boj och brygga. Man kan ju då använda dem för att dra sig in och ut vid tilläggning.

Rimligtvis bör väl någon i alla fall ha prövat på/använda den här varianten.

[tompelompe 74]

På vår båtklubb har vi 4 större båtar som ligger långsides på utsidan av en lång brygga förtöjda mot boj för att avlasta bryggan. Deras bojlinor är försedda med 3-4 små flöten för att uppmärksamma andra båtar om linornas existens och när dom lämnar hamnen så fäster dom bojlinan i bryggan och då ser man tydligt att det sitter en lina från bojen till bryggan tack vare de mindre flötena som guppar på vattenytan.

[Thallatha 867]

Nån färgglad markering på linan här och där så det syns tydligt också. Gärna med reflexer.

 

Flytlinor skall man aldrig någonsin använda i såna sammahang.

 

Tycker inte att det skulle va något större problem att konstruera en fungerande förtöjning för samtliga båtar, men det är ju svår att så här utifrån en text ge ett specifikt råd.

 

Själv ligger jag på utsidan av en Y-bom och har en boj som BB´s akterförtöjning.

 

Jag har en grov lina från bojen. Ligger ju där även när det blåser orkanvindar (vilket det gjort ett flertal gånger det senaste åren)

 

Den grova linan - av bomulsnylon - når fram till aktra förtöjningsknapen plus några meter till. I änden på den grova linan har jag en liten mjuk orange kula (sån man har till fiskeredskap - garn och burar)

 

Nån meter från kulan har jag fäst en klen lina som går in till bryggan.

 

När jag lagt till tar jag den lilla kulan med båtshaken och drar till mig den grova linan och sträcker upp. Kulan brukar jag låta ligga kvar på skarndäck och resten släpper jag i sjön.

 

Den klena linan som jag fäst i den grova (genom halvsalag och instick i den grova) har en baktamp på nån meter. I änden på den har jag fäst en 4-liters plastdunk fylld med sand. Har även ett par/tre ytterligare sådana plastdunka strategiskt placerade efter den grova och klena linan, för att de skall garanterat sjunka till botten snabbt.

 

Det finns inget värre än linor som flyter och kan sugas in i tex propellern.

 

 

I princip ser min akterförtöjning till bojen ut på det här sättet.

 

Om man har lite konstruktiv fantasi, går det alltid att hitta en fungerande förtöjningsmetod.

 

Hade det inte varit så långt, skulle jag kommit och hjälp dig. Tyvärr dyker jag inte upp i Stockholmsområdet förrän i slutet av September - och då är det väl i senaste laget.

 

Om man håller på med den verksamheten  år efter år, kan det ju finnas skäl att satsa på nåt ordentligt. När seglarveckorna är över, tar man upp utrustningen, gör ren den och lägger den på förråd tills nästa år. Då är det ju bara att lägga ut den igen.

 

Det mesta jobbet är ju att få till allt så att det fungerar första gången.

 

Jag var instruktör för seglingsdelen i ett ungdomsläger på sjön Mjörn ( ca 15 mil hemifrån) Första året fick jag hoppa in akut för en kille som av någon anledning inte kunde komma. Vi hade ca 20 båtar. Hälften optimistjollar, några trissjollar, ett par långedragsjullar och nån annan kölbåt.

 

Första året var skitjobbigt. Bara jag som var båt och seglingskunnig. Många båtar och ingen stans att förtöja de båtarna ordentligt som måste ligga kvar i sjön.

 

Till året därpå byggde jag en pontonbrygga av oljefat, reglar och bräder - hemma - och körde den de 15 milen för att åtminstone ha en brygga till de stora båtarna. Dessutom tränade jag upp några ungdomar hemifrån som var med som hjälpinstruktörer plus att jag fick med mig ytterligare nån vuxen segelkunnig.

 

Fast det var kul.