Gå på grund med segelbåt - vad händer?

[raol 2 369]

Vår båt dagseglas bara, så alla sitter ner nästan hela tiden, i sittbrunnen. Ruffen är bara förvaringsutrymme för repstumpar, båtshake, paddel, sjökort, extrakläder, fikaväska, och de segel som inte används för stunden.

 

[tugge 251]

Varför krockar bilar. Varför gå på grund. Varför brann huset ned? Kan va Samma saker. Inget man vill men det kan hända. Vi är ju inga robotar.

[Thallatha 867]

Jag har aldrig gått på grund i hela mitt båtliv, även om det inte är så omfattande. Och jag har inga planer på att göra det framöver heller.

 

Jag har väl samma definition på en grundstötning som Kalman har.

 

När man söker sig in i en naturhamn händer det från och till att man känner botten. Det räknar jag inte som en grundstötning. En grundstötning är plötslig och oväntad. Naturligtvis gör man en tabbe när man går på grund.

 

Jag har aldrig planerat att gå på grund.

 

Tommy

 

erfaren grundstötare

 

Eftersom jag alltid seglat stabila långkölade båtar har de skador som uppstått i bland blivit minimala.

 

 

Bifoga bild är från den senaste reparationen av kölens framkant på min nuvarande båt. Med tanke på med vilken frekvens jag bukar gå på grund, funderar jag på om det kan bli nån mer grundstötning under återstående av mitt seglarliv - men man kan ju alltid hoppas. 

[seglarfreaken 55]

Varför krockar bilar. Varför gå på grund. Varför brann huset ned? Kan va Samma saker. Inget man vill men det kan hända. Vi är ju inga robotar.

Visst är det så Tugge, nen ska det vara så tungt o svårt att vara lite självkritisk och tänka efter då något har gått snett?

Eller gör sådana tankar så ont i själen att man måste bedöva /förtränga dem med något?

[forgus31 139]

Visst händer det att man går på grund. Det är mänskligt. Innan jag gick på grund hade jag en slags bottenskräck. När man såg havsbotten blev jag ordentligt rädd nästan som panik. Troligen en nedärvd egenskap. Borde vara tvärtom så att när man kan vada iland skulle dödsskräcken försvinna.

 

Nån gång har det blivit skador på båten men aldrig så den gått till botten. En gång då akterspegeln lossnade hade jag så bra fart att jag hann segla upp på land innan vattnet fyllt båten som var en OK-jolle. En enda gång har vi blivit stående på grundet och fick bogseras loss. Vi gick vid tillfället med spinnaker och tierodsens infästning i botten trycktes genom skrovbotten så det blev läcka på ena sidan. Efter lyft vid närmsta hamn lagade vi läckan och förstärkte på båda sidor och dagen därpå var vi på väg igen. Turligt nog fanns plast glasfiber aceton och rulle mm ombord. Vi tackade vår lyckliga stjärna att det skedde nära land och inte på havet. Det var vår första rundtur över till norska sörlandet och Danmark. Det var riggen som skakade till så toppvantet drog upp fästet på SB sida genom botten. Det är en rektangulär platta med skruv och plattan visade sig vara kraftigt försänkt så nästan ingen plast var kvar i den tunna glasfibern på Maxi77:an.

 

Nästa gång vi går på grund ska jag testa att bli bogserad av grundet i spinnefallet. Borde vara ett säkert och skonsamt sätt som kräver små krafter jämförelsevis. Riggen tål ju att kränga båten tills masten är horisontell och då klarar den givetvis även att bli bogserad I samma fall.

Redigerad 27 Maj , 2015 av forgus31

[bhemac 2 859]

Nja, jag vet inte om det är ett mänskligt att gå på grund. Gubbarna på varvet störde sig kraftigt på det stora antalet gundstötningar som skedde förra året, trots att de tjänade pengar på det. De tyckte det verkade som folk bara "tutar och kör", skiter i att vara försiktiga. Jag håller med gubbarna. Jämför man med bil och tar hänsyn till användningstiden så alla bilägare behöva krocka ett par gånger om året. Grundstötningar kostar stor pengar, det påverkar starkt våra försäkringspremier mm.

[rejas 238]

En liten anekdot. För några är sedan gick vi åt sydost, nordost om Själbottna. Tittar ner mot Själbottna och ser en stor segelbåt som lutar kraftigt öster om Själbottna. Säger till frun: "Titta vad fint de lutar därnere". I samma stund ser jag vad som är fel i bilden. De har inga segel uppe!

 

Inser att de står på grund (rejält). Vi styr emot dem och konstaterar att ingen är skadad. Båten verkar inte ta in vatten. Vi kommer fram till att det inte är någon idé att vi börjar dra dem med vår lilla motor, men efter ett tag kommer en hyttbåt med kraftigare motorer som drar loss dem.

 

Det grund de gick på kan man tycka är lite onödigt att träffa. Det är väl utmärk i sjökortet men ligger ganska långt ut så tittar man inte i sjökortet går det uppenbarligen att missa.

 

[Thallatha 867]

När jag läste din grundstötnigshistoria Reisa, kom jag att tänka på en båt och en grundstötning som jag blev inblandad i när jag seglade i Limfjorden 2007.

 

För mig var det en eländig seglats - från början och till slut. Hade minst ett tekniskt problem varje dag. Dessutom blåste det från fel håll i stort sett hela tiden.Från bleke till styv kuling och regnade i stort sett varje dag.Från duggregn till ösregn.

 

När jag skulle lägga  till i Thyborgöns småbåtshamn, fanns det en ledig plats mellan en gammal segelbåt med ett långt peke (typ "stock") och en holländsk båt som såg ut som den kunde va en ganska extrem kappseglare.

 

Ur ruffen på den holländska båten kom det snabbt uppe en lättklädd tjej som verkade mest intresserad av att jag inte kom i närheten av deras blanka fina skrov. Efter en bra stund kom det upp en kille, välklädd i regnkläder. Han stod på däcket med armarna utefter sidorna och bara tittade.

 

Från den andra båten kom det ut en kille, som med viss möda, klättrade över det långa peket och hjälpte mig med förtamparna.

 

Det var så pass dåligt väder, så att i stället för att gå ut på Nordsjön, vände jag och seglade tillbaka dan efteråt. Ett par dar senare blev jag omseglad av den Holländska båten. Vinden vände ju den natten jag låg i Thyborgön och det var östlig vind. Hade gjort ett försök att segla, med det var inget vidare att kryssa i de trånga rännorna, så litade till gjutjärnsgenuan.

 

När jag närmade mig Aalborg kom jag i kapp den holländska båten. Det såg lite konstigt ut och jag konstaterade att den gått på grund i en lerbank.

 

Killen stod på däck med fullt regnställ, med armarna efter sidorna och såg i huvudsak dum ut.

 

Vi fick över en tam och jag försökte dra loss båten, bl.a genom att kränga med spinnackerfallet. Oavsett hur vi försökte rubbade sig inte båten. medans vi resonerade på knagglig engelska lyckade jag få bogserlinan i propellern. Förtöjde längst med holländaren.

 

Tjejen hade hoppat i vattnet och hade börjat att försöka gräva loss spadrodret som också hade fastnat i leran. När hon var klar med det skulle hon dyka och ta loss linan runt min propeller. 

 

Jag klev ner i gummibåten och drog den in till min akter. När jag sträckte ner armen så att axeln kom i vattenytan nådde jag propellern och kunde linda av repet.

 

När tjejen hade grävt fram rodret, kom det en annan svensk koster - större än min.

 

Vi kopplade min bogserlina i aktern på Holländaren och jag drog vinkelrät mot holländaren för att spadrodret inte skulle gå in i leran och den andra kostern drog snett framåt. Till slut släppte leran sitt grepp om holländaren.

 

Den andra kostern stävade västerut och jag gick in i Aalborgs hamn och la till i ösregnet. Fick av mig de våta kläderna, käkade lite och gick och la mig. Efter nån timme bankade det på båten. Hamnavgift trodde jag. När jag kom upp på däcket stod det holländska paret på bryggan med en bärkasse med holländskt öl, som tack för hjälpen.

 

Hade kunnat inflikat en hel del om den danska sjöräddningens ointresse av att hjälpa till och den omsorg SSRS på Hovås och Smögen visade efter att jag kontaktat dem för att höra om de visste hur man fick kontakt med danskarna - men det är en historia i sig.

 

Det är nog lätt att ha åsikter om att man aldrig någonsin under några som helst för hållande skall gå på grund.

 

Varje grundstötning har sin egen speciella historia, och att jämföra med bilkörning är inte relevant.

 

Sen är det säkert många motorbåtsköraresom kör som en del bilförare kör. Speciellt här uppe i stockholmsområdet. "De kör som om de hade huvudet under armen och ingen arm hade"

 

"Bättre bortkommen och omkörd, än omkommen och bortkörd"

 

 

Redigerad 27 Maj , 2015 av Thallatha

[seglarfreaken 55]

Du ör bra på att berätta sanna upplevelser som du har varit ned om tilll sjöss Thallatha ! Det tackar jag dig för

Ja, nog kan jag faktiskt tycka att det här är ett intressant ämne allt! Jag har llite svårt för att ta det lite för lättsinnigt och inte reflektera ordentligt över vad som hände och vad som var anledningen till att man gick på grund. Om man rycker på axlarna och kör/seglar vidare så tror jag inte att man har lärt sig något av grundstötningen. Visst händer det ibland att man stöter på en grynna som definitivt borde finnas med i sjökortet och då skall det givetvis rapporteras! Hoppas innerligt att Sjöfartsverket har blivit betydligt ödmjukare nu och släppt prestigen efter den mycket pinsanma och stora rättskandalen som inträffade när en av deras egna anställda upptäckte att ett grund i farleden in mot Södertälje inte car utmärkt o h det var

[seglarfreaken 55]

Ursäkta fortsättning följer : Drt var detta grund som fartyget Tzesis gick på och förmodligen så blev det även en stor fråga om ersättning. För sin upptäckt blev den aanställde på Sjöfartsverket bestraffad och förvisad till att tjänstgöra på en fyr! Vilken jävla skandal! Han har för övrigt skrivit en bok senare om detta.

[seglarfreaken 55]

Om man googlar på tsesisokyckan så har det skrivits en hwl del om skandalen. På Wikipedia finns det en bra sammanfattning tycker jag.

Visst kan grundstötningar bero på fel i sjökortet, men jag tror det är betydligt oftare så att man förlitar sig för mycket på sin navigationsutrustning, har för liten marginal och kanske både har för lite kunskap och är inte tillräckligt skärpt för tillfället. Men som skrivet tidigare: vi är alla bara vanliga människor som i bland gör rätt o ibland gör fel. Mi/vår rätt traumatiska grundstötningsupplevelse har jag skrivit om tidigare i denna tråd.

[Lintott 1 922]

Ursäkta fortsättning följer : Drt var detta grund som fartyget Tzesis gick på och förmodligen så blev det även en stor fråga om ersättning. För sin upptäckt blev den aanställde på Sjöfartsverket bestraffad och förvisad till att tjänstgöra på en fyr! Vilken jävla skandal! Han har för övrigt skrivit en bok senare om detta.

 

Här finns Ahlmarks berättelse om hela Tsesis-fallet från grundstötningen till hans upprättelse. En intressant och skrämmande inblick i myndighetsmissbruk och övergrepp på en medarbetare. Långt före de moderna visselblåsarna.

 

http://www.ahlmark.com/fyren/kapitel1-31.pdf

 

Här är lite bilder o skisser till respektive kapitel

 

http://fangenpafyren.blogspot.se/search?updated-min=2010-01-01T00:00:00%2B01:00&updated-max=2011-01-01T00:00:00%2B01:00&max-results=31

 

"Fången på fyren" var dock en tidningsanka. Han var omplacerad till en enhet som jobbade med fyrarna och var ute och skulle göra ett jobb på kassunfyren. Sen blev det dåligt väder så de kunde inte komma iland. Då åkte kvällstidningen dit med helikopter och fotograferade.....

 

Redigerad 27 Maj , 2015 av Lintott

[seglarfreaken 55]

Ja, det var riktigt illa nog det Sjöfartsverket gjorde. Så typiskt att tidningarna måste speta till det! Vat det inte tillräckligt allvarligt som det var ändå?

[Thallatha 867]

Ja, det var riktigt illa nog det Sjöfartsverket gjorde. Så typiskt att tidningarna måste speta till det! Vat det inte tillräckligt allvarligt som det var ändå?

 

Om man läser nåt som journalister skriver så stämmer det nästan aldrig med verkligheten.

 

Ofta tror jag att journalister gör mer skada än nytta.  

[forgus31 139]

Jag jobbade på Facit när det gick dåligt i början på 70-talet och hade möjlighet att se hur lite som stämde mellan verklighet och dikterna i press.

 

På senare år har jag slutat även med dagstidning där vår GP även försöker ändra verkligheten. Genom att föra enveten kampanj mot politiska beslut hoppas man behålla prenumeranter. Populistiskt men funkar ändå dåligt.

 

Nu finns det många journalister som gör ett bra jobb, kanske alla, men uppdraget är inte lätt. Skriv så att vi ökar upplagan mer än konkurrenterna. Vad blir det på löpet. Inget som så ofta stämmer med innehållet i tidningen och nästan aldrig med verkligheten.

 

Endast i undantagsfall köper jag aftontidningen numera.

[trewq 591]

Journalistik är underhållning, inte information. Kvällstidning har jag inte köpt sedan jag 1958 köpte en Expressen på prov och konstaterade att det var bara dravel.

[seglarfreaken 55]

Fast egentligen så är det nog lite dubbet i det här fallet,

Hade verkligen Tsesis -fallet blivit löst och Ahlmark fått upprättelse om inte journalisterna hade skrivit om det ocj om inte skandalen hade offentliggkorts? Det stog väldigt väldigt mycket pengar och prestige på spel här om sanningen och röttvisan skullr få segra..

Egentligen är det rätt kluvet tror jag det här med media samtidigt som lojalitetskraven på anställda blir allt större.

[lindius 65]

Handlar väl om att välja sin media, vi har ett problem idag där aftonblaskan och EXpressen idag är som "Hänt extra" var för  20 år sedan. Detta är ett problem eftersom folk fortfarande tror att de gör ett verkligt journalistisk arbete, läser man Hänt extra så vet man att det är rubriker som virdits, men folk tror fortfarande att aftonpressen är verkliga nyhetsrelaterande tidningar. Tittar man på journalistiken i andra tidningar så hittar man fortfarande hårt arbetande reportrar. 

 

Ett exempel är denna text, full av källhänvisningar:

http://www.svd.se/pisakatastrofen-kan-bli-skolans-raddning

 

Tyvärr så orkar dagens svensk inte läsa något så långt utan de faller för aftonpressens skandalrubriker som ger en skev bild av verkligheten.

[bhemac 2 859]

Det märkliga var väl att den SOVJETISKA tankern Tsesis inte hade bättre sjökort

 

Det har hänt en del sedan dess, Sjöfartsverket för in nya grund snabbt, ska  ta högst någon vecka efter det att man verifierat att grundet existerar. Man samarbetar med Hydrographica, grund som de upptäcker förs också in. Numera samarbetar man t o m med Lantmäteriet så att kustlinjen stämmer med den i sjökorten.

[raol 2 369]

Och hade vi inte haft militären som sätter käppar i hjulet och stoppar all utveckling, så hade vi kunnat haft en laseravläsning av hela havsbotten (åtminstone ner till tiotalet meters djup) från flygplan, så ALLA grund hade blivit hittade och registrerade med några meters noggrannhet i horisontalplanet och runt en decimeter i djupled.

 

[seglarfreaken 55]

Men o andra sidan så kanske de outmärkta grunden är det bästa försvar vi har vilket är bra, nu när oron runt Östersjön ökar. Fast o andra sidan så kan väl krigsfartyg gå samma leder som kryssningsfartyg, men det lär bli svårt för en styrka att upprätta marina baser i områden där det finns mycket outmärkta grund.

[bhemac 2 859]

Största problemet med bra sjömätning är nog pengar. Sjöfartsverket har inga medel för att mäta i "småbåtsområden". 

Laser tekniken finns men verkar inte helt färdigutvecklad, dessutom kan man inte mäta lite djupare. 

Hydrographica gör sina sjökort utifrån flygfoton. Tekniken fungerar olika bra i olika områden, man har provat i Vänern och Vättern vilket fungerade ganska bra. Västkusten tror jag var mindre bra.

Men Hydrographica ser inte att laser i dagsläget är ett ekonomiskt alternativ.

 

Sjöfartsverket skulle gärna kartera mera och även köpa tjänster av Hydrographica men då behöver de  mer pengar och sannolikheten att regeringen skulle skjuta till mer är nog ganska osannolikhet. Det måste bli båtlivet som skjuter till de pengarna (läs båtskatt) men då är nog intresset från båtlivet inte så stort längre.

 

Militären är inget problem, Hydrographica har inga problem med dem. Insjöar lägger sig inte militären i, där är det fritt att sjömäta (vilket ju görs med tex DrDepth).

--

Detta är vad jag hört på ett föredrag med bla Lars Granath.

[seglarfreaken 55]

Ja, det råder nog inget större tvivel om att Lars Granath har haft stor betydelse för utvecklingen av sjökorten. Kul och se hans stora missnöje med Sjöfartsverkets tidigare bristfälliga sjömätning ledde till att han startade Hydrographica. Härligt och se att missnöjet till slut har lett till samarbete

[raol 2 369]

Men de har fått nej till att göra nya mätningar över en stor del av Bohusläns kust. För att militären säger nej.

 

[Thallatha 867]

Men de har fått nej till att göra nya mätningar över en stor del av Bohusläns kust. För att militären säger nej.

 

Fast Hydrografica har ju gjort en del på Västkusten, några mera täta områden finns utgivna. 

 

http://www.hydrographica.se/sjokortssidor/oversikter/oversikt_sodra_sverige.htm

 

Bohuskusten sjömättes ju  nån gång på 1950-talet så det är ju väldigt bra jämfört med Stockholms skärgård.

 

Dessutom har ju SXK-väst HAK kartlaggt och dubbat de flesta naturhamnar och även en del leder, så vi har det egentligen väldigt väl förspännt på västkusten.

 

Sen är det ju inte fel att ha en bastant köl att känna sig fram med. 

[raol 2 369]

Bara Koster och västra Orust där. Kusterna utanför Tanum och Sotenäs kommun är off limits för dem, tydligen.

 

[raol 2 369]

Vad jag menar är att om hela Sveriges kust hade sjömätts med laser, så hade i princip aldrig några rättelser behövts. Jo, såna som rör navigationshjälpmedel som sjömärken och fyrar förstås, och förbudsområden osv. Men inte för själva havsbotten och grund. Det hade också varit möjligt att erbjuda mycket mer detaljerade sjökort än dagens. Nån nämnde 50 m ovan. 10-15 meter är fullt rimligt med nya metoder. Bättre noggrannhet än dubbla GPS-medelfelet är onödigt.

 

[raol 2 369]

http://www.dfo-mpo.gc.ca/science/hydrography-hydrographie/lasers-eng.html

 

https://www.navy.gov.au/fleet/aircraft/laser-airborne-depth-sounder

 

http://www.nauticalcharts.noaa.gov/hsd/lidar.html

 

http://www.airbornehydro.com/hawkeye-iii

 

[Thallatha 867]

Fast det är väl inte gratis.

 

Finns säkert behov av de pengarna på andra ställen.

 

Dagsens sjökort tycker jag är helt ok.

 

De gånger jag gått på grund så har det berott på helt andra saker än sjökortet.

[raol 2 369]

Visserligen skulle det bli en hyfsad engångskostnad, men högst sannolikt många gånger billigare än att fortsätta med den sjömätning man gör i dag, med fartyg och massa personal över många år, kanske årtionden. För man har ju fortfarande resurser för det.

 

Med flyg skulle jag tro att hela kusten skulle kunna kartläggas på 2-3 år. När det väl är gjort behövs nästan inget mer göras mer än ibland efter t ex undervattensskred, muddringar, anläggningsbyggen under/vid vatten, och liknande.

 

Lantmäteriet har gjort motsvarande sak över land, så jag tycker det är dags att göra det för havet också.