Mjuka schackel--för vad?

[Gäst Kalman]

Ohoj Mackey....

Antar utmaningen. Så fort jag har hittat ett användningsområde, där jag verkligen använder  mjuk schackel själv alltså, så skall jag berätta det här på MG.

 

[toaen 510]

Upp till bevis Kalman! 

 

Nu har vi gamla stötar fått en massa förslag på hur och var vi kan använda mjuka schackel.

Tom. jag har kommit på ett eget användningsområde, till fasta fenderfästen, se ovan.

 

Visa att du också kan komma på ett bra användningsområde för mjuka schackel på din båt.

 

Mackey

 

Skrev i ett mail till Kalman härom dan;

 

"Det där med mjukisschaklar är ju inte nån modern uppfinning, som jag skrev i tråden. Jag har liknade i treslaget tågvirke i stället för mastringar i spriseglet på min bohusjulle. Dom har nåt fint namn som jag egentligen aldrig lyckats lära mig. Jag skulle tro att man hade sådan på jullarna och sniporna  redan på 1800-talet och kanske tidigare. Det var enklare och billigare att fixa till av gamla repstumpar än att köpa metallringar eller göra av ene.

 

Sen kommer ju nån på att tillverka liknade i moderna material och sälja och sen går det mode i det hela. Alla skall ha mjukisschaklar antingen man behöver eller inte."

 

Använder en variant av mjukisschaklar varje gång jag är ute och seglar med min julle, som är en ca 40år gammal plastkopia av en bohsjulle från 1800-talet.

 

Redigerad 26 Oktober , 2014 av toaen

[Spancox 27]

Vi har en sådan schakel ombord och den har vi för att fästa genuan i rullen.

Rullen är lite tetig på så vis att det sitter en liten rackars schakel direkt i trumman. Den är på tok för liten (och sitter för långt ned) för att kunna match seglets öljett så från början hade vi en annan längre schakel som mellanled där. Det var inte så bra för vridlasterna fick den att gnaga rätt elakt på såväl segel som trumma.

I våras stoppade vi dit en mjuk schakel istället och det har fungerat finemang. Jag är en smula skeptisk till hur länge den kommer att klara nötningen mot segel och trumma, men man får väl ha en i reserv så man kan byta när fan tar bofinken.

[Ulf.Ason 11]

Skrev i ett mail till Kalman härom dan;

 

"Det där med mjukisschaklar är ju inte nån modern uppfinning, som jag skrev i tråden. Jag har liknade i treslaget tågvirke i stället för mastringar i spriseglet på min bohusjulle. Dom har nåt fint namn som jag egentligen aldrig lyckats lära mig. Jag skulle tro att man hade sådan på jullarna och sniporna  redan på 1800-talet och kanske tidigare. Det var enklare och billigare att fixa till av gamla repstumpar än att köpa metallringar eller göra av ene.

 

Sen kommer ju nån på att tillverka liknade i moderna material och sälja och sen går det mode i det hela. Alla skall ha mjukisschaklar antingen man behöver eller inte."

 

Använder en variant av mjukisschaklar varje gång jag är ute och seglar med min julle, som är en ca 40år gammal plastkopia av en bohsjulle från 1800-talet.

 

xxUntitled-7.jpg

 

Har hört att man vid vårens båtmässor tänker lansera ”Softschakel med reglerbar storlek”. Något dyrare men mer flexibel. Kallades på 70-talet för ”Repbit med knop”.

// Ulf

[Mackey 4 487]

Jag tror att man har använt mjuka schackel sedan urminnes tider, men inte i den form de har idag.

 

En repstump med en pinne på tvären i ena änden och en ögla i den andra är ju en mjuk schackel. Även andra varianter med splitsade "stoppklumpar" och öglor har också funnits länge.

 

Jag har försökt googla, men inte hittat något historiskt om mjuka schackel enligt ovan.

Vad hette dessa?

 

Någon mer än toaen som har något historiskt  att berätta?

 

Mackey

[HenrikGbg 9]

Bara en liten påminnelse: Det har aldrig varit så nära sjösättningen 2015 som just idag! Önskar er en trevlig sommar. PS, jag har nog blivit smittad av erat prat om sjömansarbeten så det blir troligen en del softisar tillverkade under det grå mellanspelet.

Ha det GÖTT!

[Gäst Kalman]

Jo en ögla med en pinne genom är gammalt å känt. Tror det heter visst knävling, själva pinnen alltså.

En variant jag såg som barn var en kätting runt halsen på kossorna. En ring, en bit kedja å i andra änden kedjan en pinne med ögla i mitten. Man trädde pinnen genom ringen å halsbandet var klart.  En längre d:o använde man för att tjudra kossan på betet.

Såg liknande på draggar på mindre båtar.

Sedan har man använt ända in i modern tid en sorts grenklyka som fungerar som "pelikanhake" å man spände fast den med en "ring"-mjuk schackel. Det finns nog kvar på en hel del jullar å andra småbåar på västkusten gissar jag. De med sprisegel håller upp masten med sådana har jag sett på bla Visingsö. Kolla in båten "Maria av Rökingen".