Plasta min gamla lotsbåt i ek

[Headhunter 4]

Jag måste ju börja med att säga hej, jag är ny på detta forum och lycklig ägare av en träbåt som dock är plastad från och med i går den 11 september 2014, det återstår lite målning med epoxigrund som ska göras innan vintern kommer. Jag vill här berätta lite om detta projekt, kanske kan det finnas någon som är nyfiken.

 

Jag köpte en gammal lotsbåt uppe i Karlstad 2011. Hon var byggd i ek på ekspant och hade ett kopparförhydat skrov. Hon är en båt som jag älskade vid första ögonkastet, hon är lite fartygslik vilket var vad jag var ute efter med en rejäl styrhytt. Den är inte alls original utan specialritades och specialtillverkades till båten för 18 år sedan och är gjord i aluminium men helt klädd med vackert trä på insidan och vackra blå klädda soffor runt ett bord förutom förarplats, pentry och kartplats. Det var också då hon fick sin första plastning, från vattenlinjen och uppåt. Det är ju lite udda då de flesta plastade träbåtar är plastad under vattenlinjen, men där var denna båt fram till för två veckor sedan då vi började själva plastningsarbetet av botten fortfarande en riktig träbåt byggd med grova ekbord på ekspant. Att den förra ägaren (som haft henne sedan början på 1970-talet) valde att plasta henne över vattenlinjen berodde på att det vid gång alltid kom in vatten i kojerna då hon var ganska sprucken i dessa delar som inte låg under vatten. Men trots plastningen över vattenlinjen fanns hennes själ där och det är ju underbart att vistas i en träbåt.

 

När jag köpte henne 2011 hade hon stått på land i sex år, så min farhåga var att hon inte skulle svälla ihop så bra som jag skulle vilja. Samtidigt vet jag att kopparplåtar skyddar bordläggningen mot röta så jag gissade att skrovet var i bra skick på den punkten.

 

Efter en hel del förberedelsearbeten sjösattes hon i Karlstad och fick hänga kvar i lyftkablarna det första dygnet. Hon läckte som ett såll och de två 12-voltspumparna gick på högtryck tillsammans med en 220-voltspump. Men ganska snabbt kunde den senare tas bort och efter ett dygn flöt hon själv. Men 12-voltspumparna gick nästan hela tiden.

 

Efter ett par veckor hade det lugnat ner sig och jag började planera för min transportresa ner till Landskrona genom Trollhättan kanal. Besättning anslöt i form av dotter och hennes pojkvän och vi gav oss av. Vi stack till Onsala söder om Göteborg i en första etapp för att hälsa på mina föräldrar. Efter ett par dagar tog en sjökapten (min pappa) hyra hos mig för nästa etapp, 90 distansminuter till Landskrona. Avfärd skedde klockan 17 och klockan 8 nästa morgon ankom vi hennes hemmahamn i Landskrona, där hon ligger på bilden nedan som är tagen 2012.

 

Jag återkommer med fortsättning. Om varför jag bestämde mig för att plasta henne och beskrivning av det arbetet.

Redigerad 12 September , 2014 av Headhunter

[Gäst MaxSchmeling]

Tack för kul och intressant berättelse.

 

Detta med plastade träbåtar är onekligen något som delar in båtfolket i minst tre läger; bra, dåligt och ingen aning. Jag påminns om en tysk Storebro 34 som vi fann i Tyskland under vår jakt på en ny båt (då hade vi en Storö 3 med mahognyskrov). Den tyska Storebrobåten var plastad efter konstens alla regler och var rätt imponerande.

 

Säljaren hade till och med tagit borrprov på skrovet för att man skulle kunna se plastens tjocklek. Inplastningen hade en specialfirma gjort och jobbet var seriöst utfört. Båten var i ett nästan spöklikt fint skick och så till den milda grad i nyskick att den kändes som om inredningssnickarna precis lagt sina verktyg åt sidan.

 

Jag var dock skeptisk till detta med plastningen och blev rätt rådvill och vi avböjde köpet. Men vad som stannade kvar i intresset var detta med plastningskonceptet så det ska bli spännande att få din berättelse om anledningen till att du valde plasta.

 

Fin båt och det där med skeppskänsla köper jag rakt av.

 

 

[Gedda 24]

Har precis plastat färdigt en liten fiskejulle, vilken tjocklek på matta hade du när du plastade och hur många lager?

[Headhunter 4]

Jag hade bestämt mig för att jag skulle ta ned henne från Karlstad till Landskrona genom Trollhättan kanal och Göta älv, en resa på ungefär 280 distansminuter. Jag hade inga funderingar på hennes förmåga maskinellt utan var helt säker på att maskin skulle fungera utan problem.

 

Hon är bestyckad med en Perkins 4/236 diesel från 1972 med 88 hk, en gammal maskin men det gick att se med blotta ögat att hon var exemplariskt skött. Det intygades också av säljaren som med stor trygghet intygade att jag inte kommer att ha något som helst problem med motorn. Han har ägt henne i 40 år och jag var säker på att han visste vad han pratar om. Maskinen har färskvattenkylning där färskvattnet i det slutna systemet kyls av sjövatten i en värmeväxlare. Drivningen är moderniserad för 18 år sedan då hon fick en aquadrive som gör att drivning görs på en bottenstock i stället för på motorfärsten. Propelleraxeln blir då ledad vilket gör att exakta inställningar av den genom skrovet inte behövs, denna tekniska lösning tar också bort nästan alla vibrationer.

 

Jag var lite mer orolig för att hon skulle svälla ihop som jag hoppades och bli tillräckligt tät för resan. Ganska snabbt minskade vatteninströmningen men det tog ett par tre veckor innan jag var tillräckligt nöjd för att starta resan. Och det fanns ett ställe som inte riktigt ville ge med sig, långt ner i aktern en bra bit under propelleraxeln. Här rann vattnet in utan att minska, det forsade inte men rann ändå ganska ihärdigt och gav pumparna jobb regelbundet. Det här vattenintrånget syns på en av bilderna nedan. Det var inte mycket vatten, hon har två pumpar men det var bara den ena som behövdes.

 

Vi gav oss i väg och resan gick bra. Den gjordes i tre etapper, Karlstad-Vänersborg, Vänesrborg-Onsala och Onsala-Landskrona.

 

Resan ner gick av stapeln i slutet av juli, och vi hade några trevliga sommar- och höstmånader med henne på Öresund efter att vi kommit ner med båten innan jag bestämde mig för att hon skulle vila för vintern. Jag tog inte upp henne utan lade henne vid kaj i Landskrona över vintern. Jag såg till att ha landström och bra Cetek-laddare, en för startbatteriet och en större för de två sammankopplade underhållsbatterierna. Jag hoppades på en mild vinter där jag inte skulle behöva sätta in någon värme, utan att havsvattnet skulle hålla kölsvin över fryspunkten. Det fick ju absolut inte frysa med följd att pumparna slutade fungera. De måste vara igång hela vintern.

 

Men tji fick jag - vintern blev händelserik. Bland annat slet sig en stor flytdocka från Öresundsvarvet som ligger i Landskrona och landade en god bit upp på land alldeles intill motorvägen en bit söderut. Jag märkte snabbt att jag måste ha mycket värme ombord då det snabbt började frysa i kölsvinet. Så jag hade landström från två stolpar och åtminstone fyra kupévärmare till bilar som såg till att det fanns värme ombord. Jag hade också en liten julgran på kartbordet i styrhytten som gick på 220 volt och kopplades till ett av elutagen ombord. På så sätt kunde jag på avstånd se om det var strömavbrott eller inte.

 

Det blev 2012 och när våren kom såg jag att all den här elen hade gått hårt åt offeranoder och den aktre delen av järnbalken runt kölplankan. Så efter några sköna turer runt på Öresund bestämde jag mig i slutet av juni för att ta upp henne och inspektera henne ordentligt. Men det gick förstås inte att se mycket om jag inte tog bort kopparförhydningen, och jag visste att jag inte skulle kunna få tillbaka den om jag tog bort den. Men jag kände att det måste ske, jag måste veta i vilket skick min båt är rent strukturellt och bordmässigt.

 

När kopparplåtarna var borta ser jag att hon var mycket fin med friska bord överallt. Det gick inte riktigt att se i vilket skick kölplankan var då köljärnet täckte den (på bilden har jag kapat en del av köljärnet, juni 2014, för att kunna inspektera kölplankan och den var helt frisk - järnet gav vika för kofoten, inte kölplankan). Jag kunde se att det fanns en mindre skada långt ner på förstävsplankan (syns på bild), och jag kunde se att detta inte var en ny skada utan att den funnits där när hon kopparförhydades. Jag kunde också se att hon var rejält dålig längst ner längst akter, på samma ställe där vattnet inte ville sluta rinna in (under propellern på bild).

 

Nu behövde jag en bedömning av proffs, av folk som jobbar med träbåtsbyggeri och träbåtsreparationer. Jag behövde höra deras dom - reparera och ha henne vidare som en träbåt, plasta om det inte gick och i så fall få veta om hon är tillräckligt bra för att plastas eller om hon är i för dåligt skick för något av detta.

 

Jag kontaktade Råå Båtvarv som jag vet arbetar med träbåtar, även större sådana. Chefen där sa att de har en kille som är mycket duktig på träbåtsreparationer och på att bedöma träbåtar. Men jag fick också veta att detta är en person som inte lindar in saker och ting. Är båtprojektet dömt att inte kunna fortsätta så kommer jag att få veta det av honom. "Bara så du är beredd på det", sa chefen. Jag blev förstås lite orolig, men samtidigt är ju det precis vad jag vill. Få en straight bedömning utan att saker och ting lindas in.

 

Experten besöker Landskrona och båten som ligger på land, på tork. Jag säger att jag tror att hon är byggd på 40-50-talet men får veta att han tror att hon är äldre. Det hade något att göra med hur man jobbat med träpluggarna, de snidade trästavarna, som fäster borden vid spanten. Han säger att det är en mycket fin båt men att det finns en skada som behöver repareras i aktern. Han pekar på några järn som en gång i tiden satts dit för att styva upp henne lite där och säger att "eken trivs inte så bra med järn, järnet förstör strukturen på virket". Han sa också att om han ska laga det och börjar riva så kommer han att behöva bygga om mycket mer än att bara laga detta akterut, vilket blir mycket dyrt. På bilderna ses den delen längst ner, under propellern. Det ser ut som om det är dåligt också över propellern, men där är eken fortfarande i ganska bra skick.

 

Han säger att båten i övrigt är i bra skick och han ser på mig att jag har hjärta för båten, så han förslår en plastning. Jag frågar om han tycker att båten är bra nog för det och han svarar absolut. Han säger också att båten kommer att hålla i många många år om det görs bra. Vidare tycker han att jag inte behöver känna ett kulturhistoriskt ansvar då båten redan är plastad över vattenlinjen och har en moderniserad styrhytt.

 

Det var i detta läge jag bestämde att hon ska plastas och att det ska göras 2014, så att hon hinner ligga på land två år för att torka ordentligt. Så nästa avsnitt kommer att handla om förberedelserna inför plastningen och själva plastningen.

Redigerad 13 September , 2014 av Headhunter

[Headhunter 4]

Har precis plastat färdigt en liten fiskejulle, vilken tjocklek på matta hade du när du plastade och hur många lager?

 

Hej. Jag har fått hjälp med plastningen av två goda vänner som har mycket erfarenhet av detta. De har också skaffat allt material som behövs så jag kan inte svara på detta på rak arm, men kommer att fråga dem och sedan berätta det här. Vi har plastat i olika många lager på olika ställen av skrovet, det kommer jag också att berätta om, men vill gärna vänta tills det kommer i berättelsen, men minsta antal lager är fyra. :-)

Redigerad 13 September , 2014 av Headhunter

[Headhunter 4]

Det har förstås varit en hel del förberedelser att göra när jag väl beslutade mig för att plasta. Den första var att leverera kopparplåtarna till Stena Metall och få 7 000 kronor för dem som en liten finansiering. Det är kul att ha något på intäktssidan, men detta var också den enda.

 

När kopparplåtarna tagits bort behövde hela båten slipas. Under kopparn fanns en asfaltsliknande substans som i stor utsträckning var torr och hårdnad så det fungerade bra att slipa. Någon blästring behövde inte göras. Efter att slipningen var gjord var det dags för den inspektion jag berättat om tidigare. Därefter ställdes hon på sin vagn för att torka, batterier togs ut, alla vattenledningar tömdes och hydroforen som säkerställer vattentryck togs in. Motorn vinterkonserverades och båten inledde sin törnrosasömn. Hon har stått ute hela tiden och har varit täckt med presseningar vintertid. Jag har haft tillsyn av henne då och då men inte särskilt mycket. Den vagn hon står på är mycket bra men saknade för- och aktestöttor så hon har hållits på plats av mittstöttor och grova spännband för och akter.

 

Det här året, 2014, blev det förstås lite mer aktivitet då plastningen är planerad till andra hälften av augusti. Hon har fyra spant som bytts för många många år sedan och som var fästa till borden med galvaniserade vagnsbultar, tre per spant. Redan i Karlstad bytte jag dessa mot 15 cm långa rostfria bultar med sexkantsskalle för att de inte skulle rosta där de låg under vatten och för att jag skulle ha en bultskalle att hålla emot med om de skulle tas bort igen. Dessa tolv bultskallar skulle nu försänkas i ekborden, vilket gjordes för nio av dem. De sista tre lyckades vi inte komma åt på ett bra sätt så de fick vara.

 

Sedan skulle allt drev bort. På Claessons Trätjära införskaffade en drevkrok som nyttjades för ändamålet. Alla bordgenomföringar togs bort inklusive bordgenomföreingen för motorns kylvatten. Den har sedan satts igen och en ny kommer att tas upp på annan plats i bordläggningen. Anledningen var att kulventilen inte såg särskilt bra ut och jag ville ha en ny, men den gick inte att ta ur båten som de andra bordgenomföringarna då den var komplicerat monterad. Så den fick helt enkelt sitta kvar. Jag kommer också att byta de andra två som är för tömning av septitank samt från diskhon, jag tycke det är lika bra att det blir nya bordgenomföringar nu när båten renoveras. Men de gamla håltagningarna i skrovet kommer att användas.

 

Givaren till sumloggen togs bort liksom givaren till ekolodet. Den senare var riktigt komplicead då den inte kunde monteras bort utan fick huggas bort. Sumloggen kommer inte att ersättas, logg via GPS kommer att användas istället. Däremot är den fullt fungerande sumloggen tillvaratagen och kommer att användas i en annan båt.

 

Det utanpåliggande ganska kraftiga rodret kopplades bort från den hydrualiska styrningen och monterades bort. Även den trebladiga propellern monterades bort, och det är egentligen ganska obegripligt att den inte stulits under de år den satt på båten.

 

Allt det dåliga virket mellan propelleraxeln och kölplankan togs bort så där gapade bara ett stort tomt utrymme. Att det blivit så dåligt här beror inte på vatten utan på att det en gång i tiden har svetsats fast järnbeslag runt detta område, vilket påverkar eken och skapar detta resultat. Ek gillar inte järn.

 

På vagnen fanns det tre kraftiga u-balkar som var ditsvetsade för att hålla båten på plats, de behövde också tas bort för att plastningen skulle kunna göras på ett bra sätt. Slutligen kom smeden och tillverkade bra stöttor för och akter så att spännbanden kunde tas bort.

 

Plasten över vattenlinjen behövde slipas och det fanns ett par små områden där plasten släppt lite, där fick den skäras bort.

 

Nu när allt detta var gjort var vi inne i början av augusti 2014 och det var bara ett par veckor kvar tills plastningen skulle börja.

Redigerad 14 September , 2014 av Headhunter

[Gedda 24]

Intressant att läsa! Kul att det finns fler "dårar" än mig som ger sig på lite större jobb med båtar

[Gedda 24]

Även min stora båt är plastad, ca 1,5cm under vattenlinjen och ca1cm över

[Headhunter 4]

Det ser ut att vara en mycket fin båt tycker jag! Men menar du centimeter eller meter? Hon är bara delvis plastad under vattenlinjen förstår jag?

Redigerad 14 September , 2014 av Headhunter

[Gedda 24]

Nej den är helplastad. Det jag menar är att tjockleken på plasten är 1,5 cm under vattenlinjen och 1 cm över.

[Headhunter 4]

Okej :-). Jag har fyra lager från vattenlinjen och ner som sedan är extra förstärkt vid stävbalk, köl, partiet en bit upp från kölen, akterpartiet, området runt propelleraxelgenomföringen samt roderinfästningen. Jag vet inte den exakta tjockleken men vi följer Lloyd's riktlinjer för sjöfart vid plastningen som anger detta förfarande.

 

Glasfibern är av märket CSM EMCL med tjockleken 600 gm. Vi använde Crystic 489 PA som är en plast som är godkänd av Den Norske Veritas och Lloyd's register of Shipping avseende avseende konstruktion av båtar och farkoster. Härdare är Butanox M50.

[Headhunter 4]

Är det länge sedan du plastade din stora båt?

[Gäst MaxSchmeling]

Även min stora båt är plastad, ca 1,5cm under vattenlinjen och ca1cm över

 

2,5 cm ?

[Gäst MaxSchmeling]

Det har förstås varit en hel del förberedelser att göra när jag väl beslutade mig för att plasta. Den första var att leverera kopparplåtarna till Stena Metall och få 7 000 kronor för dem som en liten finansiering. Det är kul att ha något på intäktssidan, men detta var också den enda.

 

När kopparplåtarna tagits bort behövde hela båten slipas. Under kopparn fanns en asfaltsliknande substans som i stor utsträckning var torr och hårdnad så det fungerade bra att slipa. Någon blästring behövde inte göras. Efter att slipningen var gjord var det dags för den inspektion jag berättat om tidigare. Därefter ställdes hon på sin vagn för att torka, batterier togs ut, alla vattenledningar tömdes och hydroforen som säkerställer vattentryck togs in. Motorn vinterkonserverades och båten inledde sin törnrosasömn. Hon har stått ute hela tiden och har varit täckt med presseningar vintertid. Jag har haft tillsyn av henne då och då men inte särskilt mycket. Den vagn hon står på är mycket bra men saknade för- och aktestöttor så hon har hållits på plats av mittstöttor och grova spännband för och akter.

 

Det här året, 2014, blev det förstås lite mer aktivitet då plastningen är planerad till andra hälften av augusti. Hon har fyra spant som bytts för många många år sedan och som var fästa till borden med galvaniserade vagnsbultar, tre per spant. Redan i Karlstad bytte jag dessa mot 15 cm långa rostfria bultar med sexkantsskalle för att de inte skulle rosta där de låg under vatten och för att jag skulle ha en bultskalle att hålla emot med om de skulle tas bort igen. Dessa tolv bultskallar skulle nu försänkas i ekborden, vilket gjordes för nio av dem. De sista tre lyckades vi inte komma åt på ett bra sätt så de fick vara.

 

Sedan skulle allt drev bort. På Claessons Trätjära införskaffade en drevkrok som nyttjades för ändamålet. Alla bordgenomföringar togs bort inklusive bordgenomföreingen för motorns kylvatten. Den har sedan satts igen och en ny kommer att tas upp på annan plats i bordläggningen. Anledningen var att kulventilen inte såg särskilt bra ut och jag ville ha en ny, men den gick inte att ta ur båten som de andra bordgenomföringarna då den var komplicerat monterad. Så den fick helt enkelt sitta kvar. Jag kommer också att byta de andra två som är för tömning av septitank samt från diskhon, jag tycke det är lika bra att det blir nya bordgenomföringar nu när båten renoveras. Men de gamla håltagningarna i skrovet kommer att användas.

 

Givaren till sumloggen togs bort liksom givaren till ekolodet. Den senare var riktigt komplicead då den inte kunde monteras bort utan fick huggas bort. Sumloggen kommer inte att ersättas, logg via GPS kommer att användas istället. Däremot är den fullt fungerande sumloggen tillvaratagen och kommer att användas i en annan båt.

 

Det utanpåliggande ganska kraftiga rodret kopplades bort från den hydrualiska styrningen och monterades bort. Även den trebladiga propellern monterades bort, och det är egentligen ganska obegripligt att den inte stulits under de år den satt på båten.

 

Allt det dåliga virket mellan propelleraxeln och kölplankan togs bort så där gapade bara ett stort tomt utrymme. Att det blivit så dåligt här beror inte på vatten utan på att det en gång i tiden har svetsats fast järnbeslag runt detta område, vilket påverkar eken och skapar detta resultat. Ek gillar inte järn.

 

På vagnen fanns det tre kraftiga u-balkar som var ditsvetsade för att hålla båten på plats, de behövde också tas bort för att plastningen skulle kunna göras på ett bra sätt. Slutligen kom smeden och tillverkade bra stöttor för och akter så att spännbanden kunde tas bort.

 

Plasten över vattenlinjen behövde slipas och det fanns ett par små områden där plasten släppt lite, där fick den skäras bort.

 

Nu när allt detta var gjort var vi inne i början av augusti 2014 och det var bara ett par veckor kvar tills plastningen skulle börja.

 

Bara en massa plus för fint jobb, för fin artikel, för bra och pedagogiska bilder - tjänar onekligen som inspirationskälla åt andra.

[Headhunter 4]

Jag glömde berätta om en liten men viktig förberedelse innan plastningen - att mäta upp var vattenlinjen går. Det kommer inte att gå att se detta när plastningen är gjord. Vi var två personer, en ombord och en nedanför och använde en tvåmeters tumstock. Vi gjorde en mätning varje meter och jag skrev resultatet med blyerts på ovansidan av relingen.

[Headhunter 4]

År 2012 stod jag inför faktum att jag skulle plasta min båt. Men jag hade ingen som helst aning om hur det går till, inte ens en föreställning av det. Jag hade helt enkelt inte minsta aning.

 

Jag började leta på internet efter folk som plastar träbåtar. Jag hittade ingenting. Jag började leta efter information om hur man gör och hittade väldigt lite. Mest handlade det om forum där det gick att läsa att den som plastar en träbåt antingen är en usel människa eller har en rutten usel båt eller också var det folk med en massa olika uppfattningar om hur det skulle gå till. Hur som helst förstod jag att det inte finns hjälp att få på nätet.

 

Jag har dock tur och har två gamla vänner som för nästan sju år sedan bestämde sig för att byta liv och ägna sig åt att renovera en gammal båt som gått som passagerarfartyg mellan Torekov och Hallands Väderö innan de tog över den. De ville göra om båten till bostad och restaurang och lyckades med båda sakerna. Deras restaurang kom att listas som nummer ETT i Halmstad av Trip Advisor. För den som vill läsa mer är det bara att söka på Projekt Sunshine på internet.

 

De hade plastat sin 20 meter långa och 82 ton tunga båt för några år sedan och skulle också plasta ytterligare en på försommaren 2014. Och jag vet att de är kompetenta, noggranna, målfokuserade och uthålliga personer som alltid genomfört vad de företagit sig och blev förstås fantastisk glad när de förra året sa att de gärna vill hjälpa mig att plasta min båt.

 

Den 2 september 2014 skulle jobbet påbörjas. De båda skaffade de grejer som behövs så de kom till Landskrona med ett fat plast, 3 tjocka rullar med glasfiber, styren, härdare, massor av burkar med aceton och mängder med glasfiberspackel. Och diverse verktyg av allehanda slag. Vid 15-tiden på tisdagen satte vi igång. Fem niotimmars arbetsdagar senare var plasten på plats. Då var plastjobbet gjort och jag hade en ny båt som kommer att döpas i vår och få ett nytt namn - M/S Solsken som kommer att vara lillasyster till M/ S Sunshine.

 

Det första vi gjorde var att späda plast med styren och lite härdare som sedan rollades på träskrovet och den del av plasten över vattenlinjen som var slipad. Detta skapar en grund för plastningen och tränger också in i och förenar sig med träet. Vi gjorde också reparationer av skadan under propelleraxeln och i nedre delen av förstäven. Akter sågades den järnbit av som gick emellan järnbeslagen (den syns på tidigare bild), sedan hamrades ett par rejäla furutimmer dit som täckte hela utrymmet med råge så att det verkligen fick slås dit. Det sågades sedan av i lämplig längd. På förstäven laskades en ny bit in.

 

Därefter spacklade vi alla mellanrum mellan borden och alla större sprickor med glasfiberspackel. Detta visade sig vara ett omfattande arbete och hela dagen på onsdagen den 3 september gick åt för detta. Vi hade dock målet att börja själva plastningen med glasfiber samma dag och hann med några dukar på kvällen innan vi avslutade.

 

På torsdagen den 4 september kunde vi dock sätta igång glasfiberplastningen på allvar. Jag ansvarade för att blanda plast och härdare samt riva glasfiber och förse de andra två med detta i en aldrig sinande ström. De lade på glasfiber på skrovet, doppade rollern i plast och rollade glasfibern tills den smält och knappt syntes längre. Sedan rollades luft ut med en aluminiumroller som ständigt doppades i aceton. Detta gjordes i två lager på varje yta som sedan fick härda. Glasfibern revs av vilket gav fina "oskarpa" kanter som kunde överlappa bra i tidigare lager och ut mot noll längs plasten ovanför vattenlinjen. På det här sättet gick vi runt båten från vattenlinje till ungefär 50-70 centimeter ovanför kölen. När det första varvet var klart startade vi om igen för att lägga två nya lager så att vi fick fyra.

 

När fredagen kom startade det hårdaste, mest hopkrupna och kladdigaste jobbet. Att plasta runt kölen och 80 centimeter upp från den. Och här fick vi problem. Vi lyckades inte få plasten att fästa runt den u-balk av järn som gick runt kölplankan. Det gick inte att få fäste. Vi bestämde oss för att lämna detta tillsvidare och göra fyra lager från där vi slutade dagen innan och ner till kölen. Plast hade redan dagen innan runnit ner på vagnen och låg där som ett kladd. Och det kladdet ökade på nu när två personer jobbade hopkrupna nära marken under båten. Det var som om de satt på flugpapper. En och annan svordom ekade och jobbet kändes verkligen tungt. Min roll var hantlangarens så jag behövde själv inte arbeta på det här sättet. När fredagkvällen kom och temperaturen började falla var i alla fall det jobbet gjort till slut.

 

Men vi hade inte klarat av att lösa problemen med plastningen av kölen. Efter lite diskussion beslöt vi att spackla den först med glasfiberspackel, som ju verkar gilla att sitta fast på det mesta. Sedan plasta när vi har ett bättre fäste för plasten och glasfibern.

 

Men nu var det fredagkväll och helgen stod för dörren, så det fick bli ett jobb för veckan efter om vädret vill. Då skulle också den kladdiga plasten på vagnen ha hunnit härda så att det blev en lite bättre arbetsmiljö.

Redigerad 15 September , 2014 av Headhunter

[undrande 60]

Intressant tråd och härligt att läsa om hur den gamla båten fick nytt liv (eller iaf längre liv).

 

Funderar på en liten sak: inga andningsmasker?

[Headhunter 4]

Nej, vi hade inga ansikstmasker. Det var dagar med bra och soligt väder och temperatur runt 20 grader, men det var också ganska blåsigt så vi hade rejäl ventilation under arbetet.

[Headhunter 4]

Regn inledde den kommande veckan, men på onsdagen och torsdagen kunde plastningsarbetet göras klart. Det som var kvar var att lösa problemen med att kunna fästa glasfiber och plast vid järnkölen. Det löstes genom att först lägga ett lager glasfiberspackel runt kölen vilket skapade bra fäste för plastningen. Det lades glasfiber och plast i många lager för att skapa styrka och motståndskraft.

 

För att kunna komma åt delar av kölen som ligger mot vagnen behövde hon pallas om. Vi lyfte henne med en pelardomkraft för 20 ton och lade kraftiga järnbalkar på vagnen men förskjutna så att de hamnade under plastade och redan epoximålade ytor (se nedan mer om epoximålningen).

 

Efter att hon pallats om och all plastning är gjord är det dags att börja målningsarbetet. Det kommer att läggas åtminstone två lager med tvåkomponents epoxigrund ovanpå de plastade ytorna. Detta skapar ett hårt ytskickt som också är 100 % vattentätt. För detta har jag använt International Gelshield 200 som jag använt förut och som jag vet fungerar bra. Jag började med en grön kulör och såg till att täcka alla plastade ytor. Jag flyttade ner stöttorna parvis och målade under dem och efter att färgen hade härdat roterade jag upp stöttorna igen.

 

Och här är vi nu - idag den 16 september 2014 har jag påbörjat det andra lagret som är grått. De olika kulörerna gör att det är lättare att se vad som är målat och områden som jag har missat. Bara knappt halva båten är grå ännu så det är en del målningsarbete kvar. Sedan gör jag inte mer innan vintern. Kanske lägger jag ytterligare två lager till våren.

 

Arbeten som återstår i vår innan sjösättning är att mäta ut vattenlinjen, måla skrovet över vattenlinjen med en fin färg samt under vattenlinjen med primer och bottenfärg. Men innan det görs ska nytt kylvattenintag borras upp och sättas på plats. Det gamla var dåligt och kommer inte att användas mer. Två nya bordgenomföringar i befintliga hål ska på plats, propellern ska sättas tillbaka, rodret är redan plastat sedan många år tillbaka och ska sättas tillbaka och sedan slipas och epoximålas innan primer och målning med bottenfärg. Maskin ska gås igenom och olja, oljefilter och impeller ska bytas. Sedan ska hon sjösättas, så nu längtar jag efter våren 2015.

Redigerad 16 September , 2014 av Headhunter

[Headhunter 4]

Som ni kan se så är det ojämna bordkanter på vissa platser av skrovet och jämna på andra. Detta med glasfiberspackel var inte så lätt, särskilt inte på platser där det var ganska breda avstånd mellan borden vilket det är där det är stur rundning i skrovet. Och på de platser där jag har spacklat ser det inte så jättevackert ut medan det är mycket finare där de andra vana personerna spacklade. Men det får jag leva med och jag får trösta mig med att det är under vattenlinjen.

[Headhunter 4]

Nu har planeringen börjat för att göra de arbeten som krävs innan hon sjösätts igen. Hon har stått på land sedan midsommar 2012 och jag är väldigt spänd på att få henne i sjön. Men först måste saker ordnas:

• En av de två generatorerna sitter inte riktigt fast. Laddningen var svag på startbatteriet och detta är förklaringen. Så den måste fixas.
• Sjövattenintaget ska bytas ut. Den gamla genomföringen för detta är igenplastad då det inte gick att få bort den ventilen, så ny plats måste ses ut och nytt hål tas upp för en ny bordgenomföring.
• Det har funnits ytterligare två bordgenomföringar tidigare som är borttagna. Jag bestämde mig för att byta ut dessa mot nya. Den ena är från diskbänken och den andra från toaletten. Den senare får inte användas längre men jag behåller den ändå för att kunna använda den när jag gör ren septitanken.
• Det finns två länspumpar ombord, en med vippgivare och en med slanggivare (när vatten går upp i en slang mäter en elektronik detta och startar pumpen). Den med slanggivare ska bytas ut och ersättas med en induktionsgivare i stället. Då kan jag ta bort ömtålig och opålitlig elektronik ur maskinrummet.
• Jag kommer att montera en isolationstransformator från Victron för att en gång för alla komma tillrätta med alla problem som finns med landström och galvaniska strömmar
• Jag ska bygga om min utmärkta septitank i rostfritt så att jag kan använda sugtömning från däck. Det innebär lite svetsarbete som jag får hjälp med samt lite ny slangdragning.
• Jag kommer att montera en ny ekolodsgivare då jag var tvungen att kassera den gamla i samband med att jag plastade båten i somras.
• Jag flyttar fettburken som används för fettsmörjning av propelleraxeln från maskinrummet upp till styrhytten så att jag slipper buller och värme varje gång jag behöver vrida ett varv på den. Detta ska göras en gång var 90 minut vid gång så det är praktiskt att ha den nära tillhands. Jag behöver specialbeställa en hydralslang för detta.
• Propellern ska monteras tillbaka.
• Rodret ska monteras och kommer troligen att behöva lite anpassning för att komma bra på plats nu efter att båten är plastad.
• Jag ska måla med ytterligare minst två lager epoxifärg (Gelshield 200).
• Vattenlinjen ska mätas ut och hon ska målas om ovan vattenlinjen
• Primer på botten följt av bottenfärg innan sjösättning

Jobben med detta sätter igång så snart det är lite varmare ute.

Redigerad 24 Februari , 2015 av Headhunter

[Gedda 24]

Nu har planeringen börjat för att göra de arbeten som krävs innan hon sjösätts igen. Hon har stått på land sedan midsommar 2012 och jag är väldigt spänd på att få henne i sjön. Men först måste saker ordnas:

• En av de två generatorerna sitter inte riktigt fast. Laddningen var svag på startbatteriet och detta är förklaringen. Så den måste fixas.
• Sjövattenintaget ska bytas ut. Den gamla genomföringen för detta är igenplastad då det inte gick att få bort den ventilen, så ny plats måste ses ut och nytt hål tas upp för en ny bordgenomföring.
• Det har funnits ytterligare två bordgenomföringar tidigare som är borttagna. Jag bestämde mig för att byta ut dessa mot nya. Den ena är från diskbänken och den andra från toaletten. Den senare får inte användas längre men jag behåller den ändå för att kunna använda den när jag gör ren septitanken.
• Det finns två länspumpar ombord, en med vippgivare och en med slanggivare (när vatten går upp i en slang mäter en elektronik detta och startar pumpen). Den med slanggivare ska bytas ut och ersättas med en induktionsgivare i stället. Då kan jag ta bort ömtålig och opålitlig elektronik ur maskinrummet.
• Jag kommer att montera en isolationstransformator från Victron för att en gång för alla komma tillrätta med alla problem som finns med landström och galvaniska strömmar
• Jag ska bygga om min utmärkta septitank i rostfritt så att jag kan använda sugtömning från däck. Det innebär lite svetsarbete som jag får hjälp med samt lite ny slangdragning.
• Jag kommer att montera en ny ekolodsgivare då jag var tvungen att kassera den gamla i samband med att jag plastade båten i somras.
• Jag flyttar fettburken som används för fettsmörjning av propelleraxeln från maskinrummet upp till styrhytten så att jag slipper buller och värme varje gång jag behöver vrida ett varv på den. Detta ska göras en gång var 90 minut vid gång så det är praktiskt att ha den nära tillhands. Jag behöver specialbeställa en hydralslang för detta.
• Propellern ska monteras tillbaka.
• Rodret ska monteras och kommer troligen att behöva lite anpassning för att komma bra på plats nu efter att båten är plastad.
• Jag ska måla med ytterligare minst två lager epoxifärg (Gelshield 200).
• Vattenlinjen ska mätas ut och hon ska målas om ovan vattenlinjen
• Primer på botten följt av bottenfärg innan sjösättning

Jobben med detta sätter igång så snart det är lite varmare ute.

Känns som att du smörjer med ganska täta tidsintervaller, jag smörjer var tredje-fjärde timma under gång och alltid efter avslutad rutt.

[Headhunter 4]

Nu är allt nästan klart. Jag har tagit upp bordgenomföringarna och flyttat på kylvattenintaget med ny slangdragning fram till motorn. Jag har också fäst en generator som satt löst, vilket har varit anledningen till att jag tidigare haft lite svag laddning av startbatteriet.

 

Jag har flyttat upp mässingsbehållaren (eller kanske är den i brons då den är rätt tung) för propelleraxelsmörjningsfettet till styrhytten så nu slipper jag gå ner i maskin varje gång propelleraxeln ska smörjas. Mycket skönt!

 

Rodret har kommit på plats och ska slipas och bottenmålas. De två bordgenomföringar som finns är också på plats samt en ny bordgenomföring då jag har flyttat kylvattenintaget till motorn, det gamla sattes igen i samband med plastningen.

 

Nu återstår att epoxybehandla de små ytor i botten av kölen som har blottats efter att jag pallat om båten. Slipning ska också göras av borden ovanför vattenlinjen då dessa behöver målas om. Men innan målningen ska vattenlinjen mätas ut och markeras. Sist, innan sjösättningen kommer bottenfärgen att komma på plats.

 

Jag kommer också att montera en Victron isolationstransformator för att komma till rätta med galvaniska strömmar. En ny elektrisk toalett ska också in före sjösättningen.

 

 

 

 

Redigerad 18 Maj , 2015 av Headhunter