Propelleraxeltätning blir het

[cbu2600 0]

Hej!

 

Bytte ut min gamla "Black Jack" i Nimbusen mot en ny evighetsbox i brons som packas med teflon band. Allt väl - tror jag. Kände med handen på boxen efter en timmes körning och tyckte den var väl varm. Köpte från Biltema en infra temperaturmätare som jag kollade tempen med och konstaterade att den var mellan 68 - 72 grader. Är detta normalt, om ej,  så vad göra åt saken?

[Pentax 724]

blir den för varm är glanden för hårt justerad.

 

kalle

[Rollen 552]

Hej!

 

Bytte ut min gamla "Black Jack" i Nimbusen mot en ny evighetsbox i brons som packas med teflon band. Allt väl - tror jag. Kände med handen på boxen efter en timmes körning och tyckte den var väl varm. Köpte från Biltema en infra temperaturmätare som jag kollade tempen med och konstaterade att den var mellan 68 - 72 grader. Är detta normalt, om ej,  så vad göra åt saken?

Förmodligen är den för hårt åtdragen runt axeln. Att byta till en tätning med talgfläta, var nog ett nerköp. Ett stort steg tillbaks i utvecklingen. Det är den typ av tätning som kräver mest underhåll. Enligt vissa ska den till och med läcka lite.

[Thomas-1 311]

Cbu2600: Hej och välkommen till forumet, kanske kan du länka en produktbeskrivning eller liknande? (Är ju lat och hittar den inte med snabb sökning efter varken "propeller shaft seal eternity box" eller dito "teflon ribbon" så därav frågan.)

Nån gammaldags talgfläta är det väl knappast fråga om ifall den tätas med teflonband?

Redigerad 12 Augusti , 2014 av Thomas-1

[cbu2600 0]

Hej!

 

Evighetsboxen jag talar om är tillverkad av Sole.  Den övre på bilden http://www.tekno-marine.fi/netTuote08sivu61.htm  Boxen har varit i bruk snart i två år nu. Jag mätte temperaturen senaste sommar och då var tempen run 55 - 58 grader vilket jag har hört att skulle vara helt normalt.  När båten är vid bryggan är boxen tät, men när jag kör en stund har jag ungefär 3 liter vatten under motorn i Nimbusen (2600). Enerverande, då jag inte vågar spänna glanden.  Om Sole boxen visar sej vara opålitlig tänker jag byta till en sådan ->  http://www.elicheradice.com/tenuta-assiale-tipo-rmta-rmto/SUBS200R/  Ser ut som Volvos Black Jack men med hål för vaselinet.

 

[Rollen 552]

Jag skulle också byta ut tätningen. Den du tänker byta till är i princip en Black Jack, men med den fördelen att du kan koppla spädvatten från till exempel backslaget, för att se till att den alltid har vatten, plus att den är mycket lättare att smörja. Om det finns plats, skulle man ju helst byta till en axialtätning, typ PSS, som inte sliter på axeln. Då har man en underhållsfri tätning, som förmodligen håller båten ut. Man måste också förstås se till att motorn är uppriktad

[Thomas-1 311]

cbu2600: Lät google översätta dina länkar, den finska och italienska.
Finns en bra tresidig instruktion angående glandtätningar. De bör som sagt läcka en smula av flera skäl som framgår i texten. Storleksordningen minst 5-10 droppar per minut då axeln snurrar anges som tumregel i slutet på sidan 3. Vet inte hur många droppar tre liter innehåller - kanske 36000 vilket skulle bli 3600 minuters (60 timmars) körning med 10 droppar i minuten. Så ditt läckage är uppåt väggarna för stort.
Din temp 55-58 grader verkar väl för övrigt okej, har bara slarvläst så kolla gärna själv. Ps killen som skrivit bytte tydligen till just PSS-tätning enligt inledningen sid 1.

[Rollen 552]

Om tätningen ska vara vattensmord/ kyld, som det står i instruktionen, måste det finnas vatten i hylsröret.  Om axeltätningen är tät, kommer det att efter sjösättning att vara en luftkudde i hylsröret. Då blir det varken vattensmörjning eller kylning, i alla fall inte förrän tätningen börjar läcka. Om man tittar på bilden, ser man att det finns en plugg, iskruvad i huset. Om man lossar den efter sjösättning, släpper man ut luften i röret, och röret vattenfylls. Ännu bättre är att koppla spädvatten till tätningen, med en slang, från till exempel backslaget, som har lämpliga uttag för detta. Då vet man att man alltid har bra kylning av axeltätningen. Det står även i broschyren att tätningen ska vara tät. Det tycker jag betecknar en tätning. Men som sagt. Det är mycket bättre med en axialtätning, som är helt underhållsfri, tät, och inte sliter på axeln.

[Skoter 50]

Kan någon förklara för en okunnig vad skillnaden är mellan en axial och en radialtätning.

Jag har googlat men hittade ingen förklaring.

[Ronsson74 2]

Jag har haft stora problem med min axeltätning av typen bronshus med talgfläta. Två säsonger har jag försökt justera. Den drar in ca 25 liter på 7 dm, drar jag åt minsta lilla mer blir den så varm att fettet kokar. Kommer byta till black Jack i vinter. Då det är dax för ett nytt cuttlesslager så tänker jag stoppa dit en black Jack när axeln ändå är ur.//Ronnie

[Pentax 724]

Kan någon förklara för en okunnig vad skillnaden är mellan en axial och en radialtätning.

Jag har googlat men hittade ingen förklaring.

axialt tätar i axelns längdriktning

radialt tätat tvärs axeln

 

 

kalle

[Rollen 552]

Kan någon förklara för en okunnig vad skillnaden är mellan en axial och en radialtätning.

Jag har googlat men hittade ingen förklaring.

Axialtätningen består av en fast del, vanligen en veckad slang, som fungerar som en fjäder, som trycker en grafitring, mot en rotor av rostfritt stål, som sitter fast på axeln. På så sätt blir det en tätning mellan grafitringen och rotorn. Det finns flera sorter. En del med gummilager som centrerar tätningen på axeln, andra utan. Radialtätningen består antingen av tätningsringar, eller någon form av fläta som tätar direkt mot axeln, vilket medför att det blir slitage på axeln.

[Skoter 50]

 

Kan någon förklara för en okunnig vad skillnaden är mellan en axial och en radialtätning.

Jag har googlat men hittade ingen förklaring.

Axialtätningen består av en fast del, vanligen en veckad slang, som fungerar som en fjäder, som trycker en grafitring, mot en rotor av rostfritt stål, som sitter fast på axeln. På så sätt blir det en tätning mellan grafitringen och rotorn. Det finns flera sorter. En del med gummilager som centrerar tätningen på axeln, andra utan. Radialtätningen består antingen av tätningsringar, eller någon form av fläta som tätar direkt mot axeln, vilket medför att det blir slitage på axeln.

 

Tack!

Så förklarar en pedagog.

[Thomas-1 311]

Googlade detta med PSS som tydligen står för "Packless Sealing System". (Tyvärr vägrar google- översättaren att ange andra översättningar än mumbojumbo-liknande typ "packningslös packning" eller "packningslös tätning" etc?)
Inte för att jag betvivlar dess praktiskt bevisade förträfflighet, men nånstans måste snurrande axlar tätas med allt vad det innebär av slitage och därmed värmeutveckling? Så är det bara. (Tro fasen att nåt sånt som slitagelös tätning inte kan översättas efter googleförsök kan jag tycka, lika lite som begreppet tulipanaros?)
Tja, själv uppfattar jag - genom att glo på dessa tre videosnuttar och troligen felaktigt - att finessen med PSS är att slitaget/värmeutvecklingen förflyttats vinkelrätt 90 grader genom att en fastskruvad värmeledande "alu-klump" anbringats vattentätt på propelleraxeln? [Då hamnar väl naturlagarnas obevekliga tätnings/friktion/värme-problem plötsligt axiellt och kan ges valfritt större diameter/ längre löp/slitage-bana än propelleraxels diameter som om det skulle hjälpa. Tydligen innehåller också PSS en en sorts kärna av värmeledande svarttecknat kol (carbon) enligt de tre smått obegripliga videorna?]
Nå, själv förlitar jag mig till naturlagar men är naturligtvis öppen för delförklaringar inom dessa. (Varför skulle PSS funka bättre över huvud taget, och varför skulle PSS-gummibälgen kräva noggrannare motorinriktning än andra flexibla gummibälgs-genomföringar?)
Ps. Rollen: Detta med luft i genomföringen vid sjösättning (och även senare under säsong vid backnings-kavitation) avhandlas i min tidigare glandpackningslänk. Bra tips annars med luftutfyllande automatisk vattenpåfyllning enligt både dig och länken, men jag undrar litet över ditt begrepp "spädvatten" eftersom jag inte stött på det hittills? (Har bara förleden "havs, söt, färsk, dricks, foster, etc i min vokabulär, så kanske kan du utveckla? )
Ronsson74: Nja, här snackas nog "rena vattengenomföringar" där både kylning och smörjning sker med enbart vatten och inte fett- eller olje-indränkta såvitt jag begriper. (Vatten är ett ypperligt kylmedel - i själva verket det bästa som finns - men rätt kass som halkigt smörjmedel, det vet jag av tidigare yrkeserfarenhet. Får kanske återkomma om denna viktiga distinktion.)

Redigerad 13 Augusti , 2014 av Thomas-1

[Rollen 552]

Fördelen med PSS- tätningens princip, är att det inte blir någon värmeutveckling att tala om. Tätningsytorna är spegelblanka, och glider väldigt lätt. Jag har inte läst någonstans att man måste vara noggrannare vid motoruppriktningen, när man använder en PSS- tätning. Eftersom den inte har något lager, borde det väl vara tvärt om. Om det är möjligt, ibland går det inte på grund av utrymmesbrist, monterar jag inget annat, och har inte gjort så på ca 15 år. Inte ett enda klagomål, har jag haft. Däremot har många sagt att det är första gången båten är tät. Jag bytte nyligen motor i en Nimbus 2600, som hade en PSS-tätning jag monterade för 7 år sedan. Den hade inga tecken alls på slitage, utan var bara att montera tillbaks. Spädvatten är något som gamla gubbar säger. Det betyder att man tar en del sjövatten från motorn, och trycker ut i hylsröret. Då vet man att lager och tätning alltid har vatten. Rotorn är ingen ALU- klump, utan är av rostfritt stål.

Redigerad 13 Augusti , 2014 av Rollen

[Thomas-1 311]

Rollen: Då känner jag mig också bemyndigad att använda ordet spädvatten.
Smart lösning som tydligen fungerar utmärkt, och varför det skulle krävas extra noga uppriktning jämfört med andra tätningar har jag också svårt att se.

[Rollen 552]

Rollen: Då känner jag mig också bemyndigad att använda ordet spädvatten.

Smart lösning som tydligen fungerar utmärkt, och varför det skulle krävas extra noga uppriktning jämfört med andra tätningar har jag också svårt att se.

PSStätn.jpg

Tätningen på bilden är för grövre axlar. Klenare dimensioner har inte den extra ringen med skruvar, som trycker rotorn mot kolringen. Förmodligen orkar man inte komprimera bälgen med handkraft, när man kommer upp större dimensioner. 

Redigerad 14 Augusti , 2014 av Rollen

[s59746 88]

 

Rollen: Då känner jag mig också bemyndigad att använda ordet spädvatten.

Smart lösning som tydligen fungerar utmärkt, och varför det skulle krävas extra noga uppriktning jämfört med andra tätningar har jag också svårt att se.

PSStätn.jpg

Tätningen på bilden är för grövre axlar. Klenare dimensioner har inte den extra ringen med skruvar, som trycker rotorn mot kolringen. Förmodligen orkar man inte komprimera bälgen med handkraft, när man kommer upp större dimensioner. 

 

 

PSS är en mycket bra tätning och helt läckagefri normalt. Uppriktning är inte något problem jag märkt av jmf andra tätningar. Den blir heller inte det minsta varm, förutsatt man kommer ihåg att lufta den vid sjösättning. Man trycker helt enkelt ihop bälgen med handen tills det kommer en skvätt vatten.

Den har en nackdel och det är att om båten har en lång, slank axel och båten slår hårt i sjön så kan den läcka en slatt när axeln gungar och skrovet böjer sig, men det är ganska ovanligt. Har bara hört några få exempel på det. Som de flesta båtgummidetaljer som tätar rekommenderas byte av bälg efter 7 år. Har endast bytt en som var så gammal och den såg ut och kändes som den nya.

[Thomas-1 311]

Rollen skrev tidigare: Jag har inte läst någonstans att man måste vara noggrannare vid motoruppriktningen, när man använder en PSS- tätning. Eftersom den inte har något lager, borde det väl vara tvärt om.

Min understrykning, ordet "inte" undslapp mig tyvärr helt vid genomläsning, får ta på mig felläsningen och uppsöka optiker gärna iklädd tagelskjorta. (Noga räknat avsågs väl vissa dubier gentemot slutsatsen att extra noggrann motoruppriktning inte är av nöden vad gäller PSS, och detta bara i en liten undrande stickreplik.)

Kort sagt, vänligen glöm detta med extra noggrann motoruppriktning i fortsatta tråden? Och ursäkta mitt misstag.

[Har i.o.f.s. flera och riktiga försök till invändningar på lut, exempelvis kol/grafit gentemot RF i korrosiv saltvattens-elektrolyt, kanske även möjliga problem vad gäller motorer med backslag som verkar kräva axelpådrift för att kunna backväxla. Får jag bara litet betänketid kanske invändningarna försvinner eller så återkommer jag med mer precisa synpunkter. (Intressant annars med PSS, har ju funnits i åtskilliga år, men fram tills nu har jag tydligen lyckats missa hela middevitten.)]

[Rollen 552]

Rollen: Då känner jag mig också bemyndigad att använda ordet spädvatten.

Smart lösning som tydligen fungerar utmärkt, och varför det skulle krävas extra noga uppriktning jämfört med andra tätningar har jag också svårt att se.

PSStätn.jpg

Lustigt att det står att tätningsytorna är radiella!

[Kjove 1]

Som någon skrev tidigare måste röret vara vatten fyllt för att det skall kyla.

Om du har en båt med axel som gör en fart högre än 14-15 knop bör du ha vattenspolning från motorns kylsystem då risken finns att röret töms på vatten när du kör. Sedan har jag erfarenheter av att axelröret ofta sitter snett i gamla Nimbus 26, och det kan vara svårt att rikta i axel/motor. Vissa jag grejat med har varit så illa att axeln tar i röret, och det kan ju göra att det blir varmt. Låssa slangen och kålla så det är lika avstånd runt om axeln.

Men inte i sjön.

[Thomas-1 311]

 

Rollen: Då känner jag mig också bemyndigad att använda ordet spädvatten.

Smart lösning som tydligen fungerar utmärkt, och varför det skulle krävas extra noga uppriktning jämfört med andra tätningar har jag också svårt att se.

PSStätn.jpg

Lustigt att det står att tätningsytorna är radiella!

 

Men det stämmer väl? Själva tätningsytorna sitter ju vinkelrätt ut från axeln, alltså på ett plan längs  dess radie.

Förmodligen menar man inte själva tätningsytan när den benämns axiell. (Exempelvis ett axiallager som förhindrar axiell rörelse har ju radiella rullbanor och möjligen används liknande logik för tätningars riktning?) Bilden f.ö. snodd ur en av demofilmerna och textad av mig.

[Thomas-1 311]

Som någon skrev tidigare måste röret vara vatten fyllt för att det skall kyla.

Om du har en båt med axel som gör en fart högre än 14-15 knop bör du ha vattenspolning från motorns kylsystem då risken finns att röret töms på vatten när du kör. Sedan har jag erfarenheter av att axelröret ofta sitter snett i gamla Nimbus 26, och det kan vara svårt att rikta i axel/motor. Vissa jag grejat med har varit så illa att axeln tar i röret, och det kan ju göra att det blir varmt. Låssa slangen och kålla så det är lika avstånd runt om axeln.

Men inte i sjön.

Killen i den tidigare 3-sidiga länken menar enligt bilden nedan från sidan 2 att också kraftig backning kan ge kavitation som fyller en tät oventilerad tätning med gas. Tydligen också att tidiga PSS-modeller saknade spädvatten-intag. Nå, rätt installerat är det väl inget problem som sagt.

[Ps Vad heter såna där backslag som är beroende av axelns påskjutande för att fungera korrekt, kanske skulle ett sånt istället få för lågt bakåtdrag med PSS och börja slira vid backning? Bälgen pressar ju axeln föröver med tydligen stor kraft.]

 

[landgren 5]

Rätt tätningsband och rätt monterat så ska det fungera. Största fördelen med moderna tätningar är att de kräver mindre underhåll (justering) samt att de är lättare att montera. Tätningar med tätningsband kräver erfarenhet/nogrannhet vid monteringen. Klinger/Momentum har moderna tätningsband som ska fungera.

 

 

 

 

[Rollen 552]

Rollen skrev tidigare: Jag har inte läst någonstans att man måste vara noggrannare vid motoruppriktningen, när man använder en PSS- tätning. Eftersom den inte har något lager, borde det väl vara tvärt om.

 

Min understrykning, ordet "inte" undslapp mig tyvärr helt vid genomläsning, får ta på mig felläsningen och uppsöka optiker gärna iklädd tagelskjorta. (Noga räknat avsågs väl vissa dubier gentemot slutsatsen att extra noggrann motoruppriktning inte är av nöden vad gäller PSS, och detta bara i en liten undrande stickreplik.)

 

Kort sagt, vänligen glöm detta med extra noggrann motoruppriktning i fortsatta tråden? Och ursäkta mitt misstag.

 

[Har i.o.f.s. flera och riktiga försök till invändningar på lut, exempelvis kol/grafit gentemot RF i korrosiv saltvattens-elektrolyt, kanske även möjliga problem vad gäller motorer med backslag som verkar kräva axelpådrift för att kunna backväxla. Får jag bara litet betänketid kanske invändningarna försvinner eller så återkommer jag med mer precisa synpunkter. (Intressant annars med PSS, har ju funnits i åtskilliga år, men fram tills nu har jag tydligen lyckats missa hela middevitten.)]

Det är inget problem med backslag, som kräver tryckkraft från propellern. Kraften från gummibälgen är så liten, så att det räcker att trycka tillbaks den med tummen och pekfingret, för att lufta de tätningar som inte har vattenanslutning. Hur riktigt salt vatten påverkar tätningen kan jag inte uttala mig om, då vi inte har sånt här uppe, men eftersom den används kommersiellt, i USA, där US Coast guard, ska godkänna allt, får man väl anta att det inte är något problem.

[Rollen 552]

 

Som någon skrev tidigare måste röret vara vatten fyllt för att det skall kyla.

Om du har en båt med axel som gör en fart högre än 14-15 knop bör du ha vattenspolning från motorns kylsystem då risken finns att röret töms på vatten när du kör. Sedan har jag erfarenheter av att axelröret ofta sitter snett i gamla Nimbus 26, och det kan vara svårt att rikta i axel/motor. Vissa jag grejat med har varit så illa att axeln tar i röret, och det kan ju göra att det blir varmt. Låssa slangen och kålla så det är lika avstånd runt om axeln.

Men inte i sjön.

Killen i den tidigare 3-sidiga länken menar enligt bilden nedan från sidan 2 att också kraftig backning kan ge kavitation som fyller en tät oventilerad tätning med gas. Tydligen också att tidiga PSS-modeller saknade spädvatten-intag. Nå, rätt installerat är det väl inget problem som sagt.

[Ps Vad heter såna där backslag som är beroende av axelns påskjutande för att fungera korrekt, kanske skulle ett sånt istället få för lågt bakåtdrag med PSS och börja slira vid backning? Bälgen pressar ju axeln föröver med tydligen stor kraft.]

kavitation.bubbl..jpg

 

Först måste jag hålla med Kjove, att rören ofta sitter snett i båten, inte bara i äldre Nimbus 26. Jag monterade nyligen en ny motor i en 2600. Den monterades med trycklager, och när man tittar på tryckskottet, ser det lite snett ut, men det är ju röret som bestämmer var axeln kommer in.  Jag tror att man blandar ihop begreppen lite när man talar om kavitation. Kavitation är när trycket i vattnet sänks så mycket att vattnet börjar koka. Det sker oftast på sugsidan av propellerblad, men även i vattenpumpar. När propellrar suger luft, kallas det ventilation. Det enda backslag jag känner till, som kräver kraft från propellern, är Volvo Pentas Reduktionsbackslag. En lustig detalj i de backslagen är den fyrkantiga växelföraren som drar i skjuthylsan. Den kan monteras i olika lägen, för att få friläget rätt. Den har två motstående ytor som är märkta med bokstaven O. I boken står det att det O- märkta ytorna ska monteras i backslagets längdriktning. O- märkta kan tolkas olika. Är de märkta med O, eller är de omärkta. Man kunde ju ha valt en annan bokstav, Det ska va göteborgare till det. Fast dom är trevliga ändå!

[Rascal 980]

 

 

Som någon skrev tidigare måste röret vara vatten fyllt för att det skall kyla.

Om du har en båt med axel som gör en fart högre än 14-15 knop bör du ha vattenspolning från motorns kylsystem då risken finns att röret töms på vatten när du kör. Sedan har jag erfarenheter av att axelröret ofta sitter snett i gamla Nimbus 26, och det kan vara svårt att rikta i axel/motor. Vissa jag grejat med har varit så illa att axeln tar i röret, och det kan ju göra att det blir varmt. Låssa slangen och kålla så det är lika avstånd runt om axeln.

Men inte i sjön.

Killen i den tidigare 3-sidiga länken menar enligt bilden nedan från sidan 2 att också kraftig backning kan ge kavitation som fyller en tät oventilerad tätning med gas. Tydligen också att tidiga PSS-modeller saknade spädvatten-intag. Nå, rätt installerat är det väl inget problem som sagt.

[Ps Vad heter såna där backslag som är beroende av axelns påskjutande för att fungera korrekt, kanske skulle ett sånt istället få för lågt bakåtdrag med PSS och börja slira vid backning? Bälgen pressar ju axeln föröver med tydligen stor kraft.]

kavitation.bubbl..jpg

 

Först måste jag hålla med Kjove, att rören ofta sitter snett i båten, inte bara i äldre Nimbus 26. Jag monterade nyligen en ny motor i en 2600. Den monterades med trycklager, och när man tittar på tryckskottet, ser det lite snett ut, men det är ju röret som bestämmer var axeln kommer in.  Jag tror att man blandar ihop begreppen lite när man talar om kavitation. Kavitation är när trycket i vattnet sänks så mycket att vattnet börjar koka. Det sker oftast på sugsidan av propellerblad, men även i vattenpumpar. När propellrar suger luft, kallas det ventilation. Det enda backslag jag känner till, som kräver kraft från propellern, är Volvo Pentas Reduktionsbackslag. En lustig detalj i de backslagen är den fyrkantiga växelföraren som drar i skjuthylsan. Den kan monteras i olika lägen, för att få friläget rätt. Den har två motstående ytor som är märkta med bokstaven O. I boken står det att det O- märkta ytorna ska monteras i backslagets längdriktning. O- märkta kan tolkas olika. Är de märkta med O, eller är de omärkta. Man kunde ju ha valt en annan bokstav, Det ska va göteborgare till det. Fast dom är trevliga ändå!

 

Har inte boken framför mig (den ligger i båten) men står det "bokstaven" O, jag har alltid läst markeringen som en nolla (0) och då blir ju allt så mycket lättare.

/Claes

[Thomas-1 311]

Hittade RB-backslagets manual HÄR och detta med O-märkt står i punkt 12.
Haha... är väl klart som korvspad att ett versalt O följt av bindestreck inte kan tolkas som omärkt, snudd på förtal av oss goa göteborgare. ;-)

Nå, visst verkar väl detta med PSS olämpligt för just denna typ av backslag, även om det inte berör TS?

Håller f.ö. helt med Rollen angående skillnaden mellan kavitation och ventilation. Kavitations-bubblor består av gasliknande* vattenånga och imploderar väl ögonblickligen så snart trycket höjs igen. Sådant brukar ge slitage på propellerbladens kanter. Men att bubblorna skulle lagras i tätningen är rimligen helt uteslutet. Den i.o.f.s. mycket insatte författaren av den 3-sidiga tråden måste ha råkat ut för ventilation (nerdragning av bubblor av gasen luft) när han uppmätte kraftigt ökad temp i sin tätning vid kraftig backning och sen slarvat litet med benämningarna.

*) Överkurs: Skriver "gasliknande" för i själva verket består de av joniserad het plasma om jag fattat detta rätt. (Finns ju fyra grundläggande materietillstånd enligt gängse benämningar, alltså fast flytande gas och plasma. Den sista är en sorts gasliknande soppa av mer eller mindre söndertrasade molekyler - eller rent av trasade atomer.) PISTOL-RÄKANS överraskande jaktmetod kan få illustrera hur märkliga effekterna av detta kan bli.

[Rollen 552]

Jag menade inte att förtala göteborgare. De är oftast väldigt trevliga. Men jag tycker ändå att man kunde ha valt en annan bokstav. Tänk om en läser högt ur boken, och en annan skruvar. 

[Rascal 980]

Jag menade inte att förtala göteborgare. De är oftast väldigt trevliga. Men jag tycker ändå att man kunde ha valt en annan bokstav. Tänk om en läser högt ur boken, och en annan skruvar. 

Varför envisas med att det är en bokstav?

 

Läs det som en ring eller en 0-a så är ju problemet obefintligt.

/Claes