Åska på Mälaren

[Motorkryssare 1]

Hej på er alla!

 

Ska nu ut några dagar med våran mororbåt. ser nu att vi kommer få lite oväder med blixt och dunder över oss på onsdag. Nu hör till saken att jag är rädd för blixten   Hur rädd ska man vara i en motorbåt? Behöver man vara rädd  eller??? Jag vet allt om att blixten söker sig till högsta topp å det är ju inte vi, men om den slår ner i vattnet vad händer då?  Tacksam för svar! Hälsningar Karin

[Funkis 143]

Har både bra och dåliga nyheter... Som enbart är mina personliga åsikter för övrigt.

 

Men när plasmatunneln öppnas och energi värdigt ett stort kraftverk ska ner i jorden på någon tiondels sekund så struntar nog den som ska styra in blixten hur det ser ut sista hundra metrarna?

 

Det är bra för även om du är ensam båt mitt på en fjärd så slår knappast blixten ner på dig?

Men det som är dåligt är att blixten kan slå ner även om du ligger bredvid ett högt berg.

[bhemac 2 859]

Man ska ha stor respekt för åska på sjön. Blixten slår från några km höjd och tar inte hänsyn till några meters höjdskillnad på slutet. Det sker en hel del skador på båtar pga åska. Det kan vara värt att hålla reda på var åskvädren håller till tex HÄR. I USA är det inte ovanligt med åskvarnare ombord. Det enda riktigt säkra är stålbåt.

 

Jag var och tittade på en båt där blixten slagit ner i. När blixten träffade körde de med bra fart och kunde direkt styra in på ett grunt område. I vattenlinjen fanns det säkert en miljon små hål som gjorde att båten sjönk på några minuter. Ingen person skadades men de blev rejält chockade.

[Pappas 0]

Hej på er alla!

 

Ska nu ut några dagar med våran mororbåt. ser nu att vi kommer få lite oväder med blixt och dunder över oss på onsdag. Nu hör till saken att jag är rädd för blixten   Hur rädd ska man vara i en motorbåt? Behöver man vara rädd  eller??? Jag vet allt om att blixten söker sig till högsta topp å det är ju inte vi, men om den slår ner i vattnet vad händer då?  Tacksam för svar! Hälsningar Karin

 

Det går att åskskydda båten (både tillfälligt och permanent) men mitt råd är att inte gå ut på sjön då åskrisk föreligger.

[Funkis 143]

Kan du beskriva hur man åskskyddar en båt?

[Anders_St 74]

Åska ska undvikas.

 

Kan man inte det är det in i en skyddad vik som gäller. Parkera med marginal mot land, under åskmoln blir det ofta kraftiga vindar som blåser runt åt alla möjliga håll och kan skjutsa iväg båten ett antal meter. Koppla ur antenner och alla elektriska prylar. Och håll tummarna. Vad jag vet finns inga 100% skydd, mer än inuti en bur/låda av ledande material typ bil, hundbur eller stålbåt.

 

Blixtar i de här energinivåerna slingrar sina egna egendomliga vägar. En direkt träff av en blixt är risk för livet. Även om man har t ex jordat riggen i vattnet. Slår blixten i närheten så kan det ändå slinka elströmmar förbi båten och slå ut el-utrustning.

 

I hus på landet så följer gärna blixten elkablarna. Samma sak där; dra ut all elektronik ur väggkontakterna.

 

Samtidigt har man ju oddsen på sin sida. Blixtnedslag med skador är ovanligt. Även om  konsekvenserna är allvarliga.

Redigerad 29 Juli , 2014 av Anders_St

[Pappas 0]

Kan du beskriva hur man åskskyddar en båt?

 

Motorbåt åskskyddar man genom en metallmast, jordad åt minst två håll. Ju högre mast, desto bättre, minst tre till fyra meter till en tio meter lång båt.

[toaen 510]

Kan du beskriva hur man åskskyddar en båt?

 

Fungerande åskskydd är inte enkelt vare sig på land eller till sjös.

 

Såg nån gång nån skrift från nån som skulle kunna detta, men mins inte var. Googlade och fann detta från Uppsala universitet; 

http://www.hvi.uu.se/

http://www.hvi.uu.se/Lightning/blixtskydd/askskydd_for_motorbat.html    Texten påminner starkt om Pappas svar

http://www.hvi.uu.se/Lightning/blixtskydd/askskydd_for_segelbat.html

 

Risken för en direkt träff är inte så stor.

 

Det farligaste med åskväder är de mycket kraftiga vindarna som i regel kommer med åskväder.

 

Nåt som kanske är ännu farligare - i alla sammanhang - är kraftig oro och rädsla för att nåt skall kunna inträffa. Vissa människor blir ju nästan förlamade av all oro rädsla för allt som kanske eventuellt skulle kunna hända. 

 

För en annan som inte har "förmågan" att känna oro och rädsla i förväg för allt sånt som möjligtvis eventuellt skulle kunna hända, är den känslan svårt att först. Jag skulle möjligtvis bli rädd när blixten redan slagit ner och båten börjar sjunka och inte ser har nån lösning på problemet.

 

Att man konstruktivt funderar över vad som kan hända i olika situationer och funderar över vad jag själv kan vidta för åtgärder är ju positivt.

Redigerad 29 Juli , 2014 av toaen

[Funkis 143]

Tror inte det är så enkelt att skydda sin båt... Tyvärr.

En plasmatunnel som färdas med "blixtens hastighet" ska alltså hinna dela upp sig på fyra staglinor? Eller via ett vågrätt band, placerat över däck? Näääääää...

[Anders_St 74]

Det är ju aldrig fel att jorda stagen på en segelbåt ner i vattnet. Alltid hjälper det något och kanske vid en "sidträff" när en del av en blixt tar vägen genom masten.  Men det är inget 100% skydd.

[Thomas-1 311]

Tror inte det är så enkelt att skydda sin båt... Tyvärr.

En plasmatunnel som färdas med "blixtens hastighet" ska alltså hinna dela upp sig på fyra staglinor? Eller via ett vågrätt band, placerat över däck? Näääääää...

Håller inte med, blixtströmmen kan mycket väl delas upp i flera grenar med hjälp av metalliska ledare. Exempelvis en stålbåt är väldigt säker för att den s.a.s. har jättemånga parallellkopplade grenar, så många att ingen ljusbåge/plasmakanal ens bildas från träffpunkten ned till vattnet.

 

Själv har jag en litet hemsnickrad idé om att blixten aldrig ångrar sitt vägval under själva smällen?

Det vill säga skulle en relativt klen ledare - kanske förgrenad - förgasas helt och försvinna av hettan innan urladdningen är komplett så är vägen ändå redan etablerad. Själva blixtkanalen består av gasliknande joniserad plasma, den är i sig en skaplig ledare med ganska låg resistans jämfört med vanlig luft. Så inte ens om ens skyddsledningar skulle förgasas behöver det betyda att de inte gjort avledande nytta?

Mina litet spretande argument:

1. Åskforskare skjuter ibland upp raketer med en tunn ledande tråd för att locka blixten till en iordningställd nedslagsplats. Förgasas naturligtvis ögonblickligen med det spelar ingen roll för fortsatt vägval.

2. Vad gäller tändsystems smågnistor så kan 10-20 kV behövas för att etablera dem i tändstiftets pyttegap. Men enligt mätningar behövs bara runt 700 V för att underhålla gnistan, alltså en klar resistanssänkning.

3. I kraftförsörjningens elnät kan blixtnedslag etablera ljusbågar över kraftstolparnas inbyggda isolatorer. Blixtnedslags höga spänning kan lätt överbrygga isolatorerna men inte den normala driftspänningen. Men det som kan hända är att den ovälkomna blixtkanalen sen bara fortsätter driven av nätspänningen hur länge som helst, resistansen är ju plötsligt mycket lägre där. Finns därför automatiska system i elnätet som stänger av driftspänningen i sådana fall.

Det är vad jag förstår därför sekundlånga driftbortfall uppkommer, i.a.f. ute på vischan i ändan på ledningar och inte knutpunkter? Nu närmar jag mig poängen, orsaken till att de avsiktliga dipparna måste vara såpass långvariga är att gnistan uppför sig som en gas och helt enkel måste svalna och hinna skingras av vinden? Läggs driftspänning på för tidigt så återuppstår ljusbågen. (Toaen: som gammal elkraft-kille, säg om jag är fel ute?)

[toaen 510]

Den djupa teorin har fullständigt total passerat mitt medvetande helt oberörd.

 

Jag är dessutom ingen teoretiker utan en mer praktiskt lagd man. 

 

I ett elnät - I huvudsak i högspännings luftlinjenät - finns det ventilavledare som är kopplade mellan respektive fas och jord, via en grov kopparlina till ett jordtag (spett eller plåt).

 

De sitter före varje transformator och före varje jordkabelanslutning och är avsedda att skydda respektive objekt för åsköverspänning.

 

Ventilavledarna klarar den normala driftspänningen, men sluter till jord när spänningen överstiger normal driftspänning med en viss nivå - vid tex åsköverspänning.

 

När det blir en störning i nätet nån stans, tex kortslutning eller kanske åsköverspänning som ventilavledarna sluter till jord blir det spänningssättningar som kan märkas som blinkningar i ljuset vida omkring. Teorin är jag inte rätt man att förklara. Jag bara vet att det är så.

 

När jag jobbade på Elverket i Kungshamn hade vi längst in i verkstaden ett antal gamla stolar, som vi montörer satte oss på på morgonen när vi kom. Vår grävmaskinist satte sig alltid på den stolen som stod precis framför elcentralens huvudströmbrytar. Han hade dessutom den ovanan att han "vägde" på stolen. Prick kl. 07.00 kom chefen och informerade och delade ut dagens arbetsuppgifter mm mm.

 

Relativt ofta råkade grävmaskinisten träffa huvudströmbrytaren när han "vägde" på stolen och ljuset i lokalen blinkade till. Tror att han gjorde det på rent djävulskap, bara av den anledningen att chefen reagerade lika kraftigt varje gång.

 

I ett högspänningsnät finns det utrustning som kopplar från spänningen vid kortslutning eller jordfel i nätet. Det finns också utrustning som kopplar in nätet igen automatiskt. Nu var det länge sen jag jobbade praktiskt med elnät och jag är duktig på att glömma bort.

 

Jag har för mig att EN återinkoppling kommer efter nån sekund och att en andra återinkoppling kommer efter en minut. Om linjen då löser igen så får man koppla in manuellt när man hittat felet. I regel ett träd som ligger på eller nån sällsynt gång en lina som gått av och ligger på backen. Det kan också va ventilavledare som blivit kass av tex en åsksmäll och sluter till jord.

[forgus31 139]

Jag tycker det är intressant och spännande med åska. Var i skärgården i Bohuslän förra veckan och det var utlovat åska. Det blev inte mycket av det men i samband med en nära åsksmäll blev vindmätaren konstig. Visade inget vettigt alls utan bara lite streck här och där på skärmen. Ok tänkte jag, den var ändå avskriven. Efter ström av/på funkade den dock som vanligt igen. Till folk som är åskrädda brukar jag beskriva åskans väg från mast och över det lilla luftgapet till de 16 kölbultarna och den 2000 kg tunga blykölen. Det hjälper mig och även andra att inte dö av skräck. I teorin och även i praktiken kan man få hål i båten men det får man ta när det väl händer. Rafsa åt sin flytväst och hjälpa andra med desamma. Ordna med jollen och livflotten och försöka få båten att flyta så länge som möjligt.

 

Fobier får man leva med på bästa sätt. Jag gillar t.ex inte landningen när jag flyger och det har jag inte hittat nån bot för. Man får gilla läget brukar man säga. Händer det så händer det.

[Thomas-1 311]

Tack Toaen, var kanske överbelastnings-skyddet med 1 sek fördröjd återinkoppling jag for efter.

Bildgooglade nedslag i båtar och hittade bilden nedan (här), hujedamej. Man kan fråga sig om det är en autentisk bild och inget klipp ur nån hollywoodfilm. Är det månne en fuktig trämast, en alu-mast skulle väl knappast lysa så?