Kantring, snipa jmf. planande skrov

[Svartviken 0]

Hej!

Jag såg på nyheterna för några år sedan hur en fiskebåt av snipmodell kantrade i svallet från en katamaranfärja. En fundering som då dök upp var hur en båt med planande skrov hade klarat sig i samma situation, förutsatt att mått och vikt på båtarna var i samma storleksordning. Svallet kom in vinkelrätt mot sidan eller möjligen lite snett in mot aktern (brukar ju vara lite dåligt för just deplacerande båtar).

Jag som åkt/kört snipa relativt lite känner inte fysiken så bra med dessa, hur vet man när man tänjer på gränserna för mycket? Finns det knep och tumregler tro?

När jag kört utomskärs i sämre väder med planande båt (inte uppe i plan) så har jag fått anpassa farten så att avdriften har gett mig rätt kurs över grund trots en helt annan kurs genom vattnet. Allt för att inte riskera allt för mycket när större vågor vräker in. Hur hade en snipa klarat sig i motsvarande läge, dvs vångorna vikelrätt in mot kursen jag vill hålla? Hur ser taktiken ut för att klara tufft väder med snipa?

Kan det stämma att det rätande momentet hos en snipa ökar ganska kraftigt ju mer det lutar, medan detta inte gäller planande båtar? Betydelse i praktiken?

Om någon känner att han/hon har lite kunnskap om detta så skulle jag bli glad om vi som inte har det fick oss en liten lektion! Bra länkar upskattas också!

Funderar för övrigt på att byta till snipa...

Svartviken

 

 

 

[Oldtimer 81]

En snipa??

Det är 100-vis av snipor. Några styva och några ranka. Liksom planande båtar.

En god sjösäker snipa har stor våt yta och lågt metacenter.

T.ex Saga 27, Westfjord / Tresfjord 29, o.l.

En alldeles för styv snipa är oträvlig att vara ombord i. Lita mjuk rullning ska det vara, men självfallet inte kantring.

 

Vilken storlek tänker du dig?

[Svartviken 0]

Det var väldigt vad många snipor det finns... Jag tänkte väl mig att jämförelsen vore mellan en snipa och en planande båt med samma dimensioner, tex 8,4x2,85 och samma vikt, säg ca 3 ton.

Men efter som du undrar om sort så blir följdfrågan: ändrar sig förhållandena om det gäller jämnstora båtar i olika storleksklasser? Jämför snipa och planande båt, båda 5x2 meter,   eller samma jämförelse fast 12x4 meter på båda? Blir resultaten olika i olika storleksklasser? Jag tänkte mig inte en jämförelse mellan en 15x4,5m bred snipa och en Pioneerjolle....

Eller beror det så pass mycket på konstruktionen hos varje båt att något generellt inte går att säga, alla går runt lite olika lätt dvs ingen generell skillnad mellan de båda typerna?

 

[s59746 88]

Det finns inte så värst mycket allmängiltigt varken för snipor eller planande båtar då variationen på skrovformer är enorm. Det enda jag kommer på är att de flesta snipor är bättre i låg fart med vågor in över aktern just på grund av att den är rundad. Om du tittar på fritidsbåtar (snipor) så ser du snart att de flesta inte är 'äkta' snipor utan avplattade i botten och med diverse trimplan i aktern. De flesta har dock en markerad kölstock som hjälper till med bra kurshållning i grov sjö. 

I allmänhet är stabiliten mot att slå runt i sidsjö mycket bättre än vad besättningen tål nån längre stund. Ta tex Albin25 (ingen äkta snipa) som rullar på blött gräs men den slår inte runt. Den rullar (snabbt!) 35-40 grader i sidsjö men tål det utan vidare. Men det är mycket jobbigt med sidsjö i en sådan båt, man kryssar gärna upp mot vågorna för att slippa sidsjön och få lugnare gång. Så i första hand är det en bekvämlighetsfråga och inte en säkerhetsfråga (inom rimliga gränser såklart!).

Tumregeln är att en bredare och tyngre båt med tyngdpunkten långt ner rör sig lugnare i sjön. Ska du åka i grov sjö med en snipa så välj en stor , bred och tung som Polar 29 som rullar mycket måttligt. Provkör och jämför då det skiljer mycket mellar olika båtar!

En kraftig motor att 'krossa' vågor med är bra, det ger lugnare gång än att bara guppa som en kork. Men det kostar mycket bränsle. En del små snipor har väldigt klena motorer som inte orkar det.

En bra tumregel är att när det rullar så att besättningen blir orolig, saker far omkring,man  riskerar för att ramla och slå sig och man måste hålla i sig rejält bör man styra upp mot sjön. Båten klarar rejält mycket mer!

Mer troliga problem med kraftig rullning är istället motorproblem pga dålig med bränsle i tanken (suger luft) eller att gammal skit i den börjar röra på sig.

Att generalisera fritidsnipors stabilitet från en fiskebåts kantring är meningslöst, där finns massor av andra faktorer som tung last och tyngdpunkt  mm. Lika lite som att jämföra planande båtar i samma avseende.

[toaen 510]

Om en snipa, dvs en båt som är spetsig i både för ock akter, skall kantra i bogvågen från en katamaran måste det ha varit en djävulsk våg.

Fiskebåten måste ha varit nästan kloss intill katamaranen och fiskebåtsföraren måste ha burit sig ytterst klantigt åt.

En normal katamaran med ett bredd längdförhållande på 1;10 bygger ju i princip inte upp nån bog och häckvåg. Det är därför de kan segla snabbare än en lika lång deplacementsbåt.

De stora färjorna är nog en blandning mellan åsna och fasan. Mötte Color Line´s katamaranfärja strax utanför Kristiansand i Norge nån gång i mitten på 1990-talet med min havsfidra. Havsfidran är ju en koster och om vi skall förenkla det lite har den ett snipskrov. Dvs spetsig i både för och akter.

Nog drog Color Line´s katamaranfärja upp en saftig våg, men att det skulle va nån risk för en vanlig båt att välta tror jag inte. Möjligtvis en optimistjolle.

Sen lägger man sig väl aldrig med bredsidan mot om det kommer en saftig våg - eller!?

[Gaidin 291]

Det handlade om en fiskebåt, kan det vara så att det var en hel del utrustning ovanför däcket som gjorde att tyngdpunkten var väldigt hög?

Håller med övriga om att det låter annars märkligt att en svallvåg skulle kunna välta en snipa.

[utsegla 6]

Jag fick åka båt i alla slags väder i min ungdom. Det pratades i skansen om rörelserna i båten. Friskar han elle? Men det var bara att det bytts man vid rodret eftersom båten bar sig åt mera. Med detta vill jag påstå att mycket beror på hur man gör vid rodret.

Vid grov sidosjö om man skall komma någon vart är att se till att båten gör en liten gir med vågen exakt på toppen och sen styra upp igen, redo för nästa våg. Gör man så så är sjön snällare och skjuter båten framåt.

Kommer det än värre sjöar så gäller det att sakta ner helt och få sjön framifrån med liten framfart.

 

Numera så möter jag fartvågor från trevåningsbåtar på ett liknande sätt med min snipa.

En snipa rullar mer med barlasten långt nere i båten. Därför har jag en tung mast som gör att rullningen hämmas.

Idag är det väder att praktisera ovan men jag ligger på rygg och hör vinden vina runt knuten.

[s59746 88]

Sedan är det stor skillnad på sjö. I skärgårdsvatten med uppgrundningar och sund mm är vågorna ofta knepigare. Öppet hav med jämna vågor är lättare där vågavståndet är stort även om våghöjden är högre.

Allra värst att hantera är våra stora insjöar med sötvatten när det blåser på, korta elaka vågor som slår hårt och inte lämnar en chans att hinna styra upp i takt med dem. Ofta mycket jobbigare rörelser i båten än öppet hav vid samma vindstyrka.

Problemet med för låg tyngdpunkt är att båten rullar snabbare och mer obehagligt. Ibland kan det bli bättre om man stuvar lite tunga grejor högt och långt ut på sidorna. Eller lägger 200 ton gatsten på övre däck som man gjorde på en stor passagerarångare när den visade sig rulla obehagligt!