Webasto fråga

[NiBa 0]

Hej

Har tillbringat några kalla Januari helger och påblrjat installationen av min webasto i båten. Nu har alla rör på varma sidan dragits och jag skall få ihop den kalla sidan. Min plan är att ta in förbränningsluften nere från maskinrummet. Tror inte det skall vara några probelm med lukt etc.

Nu gäller det var jag skall plocka friskluften till insuget. Först tänkte jag ha det som ett öppet rör i social space i båten, men sen tänkte jag att det blir ju risk man räkar lägga en fender eller kapell som blockerer, eller värsta fall man råkar få in vatten då man spolar av utrymmet.

Nu är tanken istället att dra in det i ett rör i ett av stuvutrymmena i båten och då kommer vi till mitt problem - jag måste dra ett rör tvärs motorrummet för att komma in i skåpet. Om man läser i Webastos installations manual skall man ju använda deras dyra slang (180 SEK/m), men jag funderar på om man inte lika bra kan använda en kombination med avlopps (gråa) rör och sådana rör man har vid spisfläktar för komplexa böjar. Det är ju trots allt bara kall vanlig luft som skall transporteras. Det skall väl funka? Kan inte se att jag måste ha Webastos 130 graders slang?

 

Synpunkter?

[KillerBoo 58]

Normalt tar man väl friskluften från samma utrymme som skall värmas upp

[24-seven 6]

Förbereder installation av en Eberspächer d2 i min båt och räknar med att ta friskluften i midcabinen för att även kunna köra endast fläktläget då det är varmt på sommaren.

 

Har fortfarande inte bestämt mig var jag skall ta förbränningsluften, hade velat ta den i motorrummet med i mitt fall känns det inte opimalt med tanke på bensinångor från motorn.

 

Enda stället där du kanske behöver något som tål lite värme är där du ansluter insugsslangen på värmaren, i övrigt bör du kunna använda vad som helst.

 

Vad är det för båt du har och hur har du dragit varma sidan (antal utblås, placering etc.)?

 

[MatsHansson 0]

Har en Albin 82MS med Ebersp.D2 som sitter där orginal värmaren satt. Utblås i ruffutrymmen samt sittbrunn (kan styra hur mycket luft som skall gå till vad), tillluft från sittbrunnen och förbränningsluft (genom 1 m rörstump) från samma stuvutrymme som värmaren sitter moterad i.

[toaen 510]

Monterade en Webastovärmare i min båt för några år sen.

Monteringsnvisningarna sa att förbränningsluften så väl som luften som skall värmas upp skall tas från uteluften.

Satte värmaren längst akter i motorrummet. Det blev kortats dragning för avgasslangen där. Till motorrummet fanns det 6 st 3 tums rörstumpar som mynnade i stuvfacken i sittbrunnssargen. Stoppade upp en slang för ventilationsluften i en av  dem.

Slangarna till avgaserna och förbränningsluften var jag tvungen att skarva.

Var och hälsade på mina föräldrar på Torslanda Gbg av någon anledning en vardag. Inte långt från Björlanda kile (Skra Bro) ligger en firma som installerar värmare. Gick in och frågade om jag kunde få köpa slangar av dem. 

Avgasslangen var inget problem, men slangen till förbränningsluften tyckte killen var helt onödigt att förlänga ut i friska luften. På bilar tog de alltid förbränningsluften i motorummet.

http://thallatha.blogspot.se/2010/02/vinterjobb-2008-2009-varmare.html

[bhemac 2 859]

Tilluften ska absolut tas utifrån då får man ett torrare klimat. Tar man luften inifrån stiger luftfuktigheten inomhus och luftkvaliteten försämras. Jämför med att köra recirkulation i bilen hela tiden!

[goranw 0]

Avfuktning enligt Kalla väggens princip löser det problemet.

[toaen 510]

Avfuktning enligt Kalla väggens princip löser väl bara problemet med luftfuktigheten men knappast med luftkvalliten om man tar venillationsluften från ruffen.

Fast man kunde ju ha nån form av växlingsventil så man kunde välja om man vill ta luft från ruffen eller ute, innan man kör in luften i en avfuktare enligt kall väggens princip och sedan till värmaren.

Göran - nu gav du mig en dum tanke på ett nytt projekt. 

http://www.seniorseglaren.se/teknik-filer/kallavaggen.htm

[goranw 0]

Själv har jag en Wallas 1800 i min Comfort 30. Den sitter i garderoben framme i skansen. Men skam till sägandes vet jag inte varifrån värmaren hämtar luften. Någon som vet?

Eftersom allt i många år har fungerat fullt tillfredsställande i kombination med ett väl utbyggt system enligt kalla väggens princip, har jag aldrig brytt min hjärna med det.

 

[KillerBoo 58]

På min Ardic, som sitter monterad i en garderob, tas förbränningsluften utifrån från skorstensanslutningen. Luften som ska värmas upp tas normalt från samma utrymme som ska värmas upp enligt manualen och installationsanvisningen. På min värmare finns inte ens någon muff att ansluta utan luften som värms upp tas från samma utrymme där värmaren sitter placerad. I mitt fall inget problem, så länge jag inte får för mig att flytta densamma till motorrummet el liknande med mindre angenäma dofter.

Att det skulle bli fuktproblem har jag aldrig märkt. Snarare tvärtom, kör jag värmaren längre tider så torkar näsan upp... Jajja, inga problem med rinnsnuva iallafall hehe.

[forgus31 139]

Tråden påminner mig om min halvfärdiga installation av Eber-värmaren. Hängde upp den och anslöt till den gamla Wallasslangen, drog avgasslang med utblås ur akterspegel, startade värmarn och överaskades över bra lukt på inblåst varmluft. 

Friskluftsslangen skulle dras men märkte att det var onödigt. Man har tur om man inte blir kvar i stuvfacket när man skruvat klart och ska upp så onödigt att utman ödet en gång till.

När jag analyserar resultatet av luftströmmarna kommer alltså friskluften från stuvfacket som med stängd lucka tar luften från skrovbotten/ motorutrymmet/kylboxkompressorn. Sak samma med förbränningsluften. 

Utan facit i hand hade jag gissat:

ont om syre i båten

fuktig luft

os från värmaren och  från blöta rep i stuvfack och motorrum.

Så det kanske inte är så viktigt hur man gör. Det kan också gå att ändra eller komplettera om nåt skulle visa sig vara felgjort.

Om de grå plaströren kan man också spekulera om det ser båtmässigt ut. Inte värmebeständigt t.ex. Det finns kanske billigare luftslangar av sån där böjlig aluminium som används i bilar. Har själv köpt sånt men kommer inte ihåg priser. Finns olika diametrar.

 

[breckan 19]

NiBa, jag tror du ska ta toaens och bhemacs råd. Låt inte luften recirkulera, för då får du alldeles för hög luftfuktighet i båten. Tvivlar på att kalla väggens princip räcker för de luftvolymer en värmare flyttar.

Ett annat skäl att ta luften utifrån är att värmaren går jämnare. Bränsleregleringen läser av inte bara tempen i ruffen utan även på till-luften. En kall dag när det är varmt inne kan värmaren gå på lågvarv och lågeffekt, det är tyst och bekvämt och ger en skön innemiljö. Tar värmaren in varmluft tror den det är varmt ute och stänger av sig, när sedan ruffsensorn märker att det blir kallt inne sätter den igång igen så då går den av och på.

Dessutom har du ett friskluftsläge på din Webasto som är kanon att ha på sommaren.

Vad gäller långa slangar för tilluften finns det de som påstår att det innebär en strypning som sotar värmaren. Vet inte, menjag har ingen tilluftsslang alls, utan bara en fiskluftsventil i närheten av installationen.

[goranw 0]

När det gäller Wallas är det nog så (ska kolla i morgon) att det inte finns något ställe att koppla in en friskluftslang. I mitt fall är det garderobsluften som sugs in genom ett sidogaller, värms upp, blåses ut på två ställen i ruffen och ett i skansen. Varm luft stiger och en liten del försvinner genom Elektroluxventilerna i rufftak och däck, undertryck uppstår och lite ny friskluft sugs in från friskluftsintagen i sittbrunnens sargfack. Avfuktning sker under salongskojerna och så håller det på... Omsättningen blir fullt tillräcklig, även om ständigt ny friskluft naturligtvis blir något mer syremättad.

Wallasen har bara tre lägen, fullt blås, halvt blås och enbart friskluft (ingen värme). Det finns alltså ingen form av termostat, som känner av att det blivit för varmt och medför avstängning.

Visserligen är Hugo Larssons kallaväggenkoncept avsett för båtar utan värmare, men min 25-åriga erfarenhet säger mig att det fungerar alldeles utmärkt tillsammans med en Wallasvärmare och förmodligen tillsammans med andra värmare också. Inget onödigt slöseri genom att hela tiden värma upp kall luft.

[bhemac 2 859]

“Kalla väggens princip” - den varmare ytterluften passerar över den kalla skrovytan och fukten fälls ut. Men i verkligheten? 12 gr i luften, 16 i vattnet? Eh, ingen fukt fälls ut där. Är det däremot 27 i luften och 20 i vattnet då funkar det men vem kör värmare då? Jag tar in luft via en Dorade, för ner den under durk i garderoben och sen upp till värmaren lite längre akter. Anslutningen mot Wallasen är bara gjord av motorrumsisolering, rören är 75mm avloppsrör. Under durken i garderoben finns en stänglar ventil som mynnar i gången. Stänger man den när man kör värmaren så tas huvudleden av luften inifrån - bra när man vill värma upp snabbt. På sommaren står ventilen öppen = frisk luft. att jag får någon effekt av kalla väggen tror jag inte, det blev så mest av praktiska skäl.

Att recirkulera luft slutade man med på åttiotalet. Man körde så även i fastigheter, normal körde man 60-80% returluft. Sen fick man inte det av hygieniska skäl så istället sattes värmeväxlare in.

Det som händer i en båt är att när vi startar värmaren ha inne och yttre luft samma relativa luftfuktighet. När denna luft värms sjunker luftfutigheten och luften kan ta upp fuktighet, inte minst från människor. När luften svalnar tex termostaten stängt av värmaren ökar luftfuktigheten. Det här är enkelt att testa i bilen. Ställ in en hygrometer och prova att köra med friskluft resp recirkulation.

[bhemac 2 859]

Tillägg:

Jag har testat “kalla väggens princip” i en tidigare båt. Istället för att tro så mätte jag med hygrometer före och efter en kammare. Det blev skillnad på försommaren men inte på hösten. Skillnaden var dock bara några procent. Kanske det hade blivit mer om jag haft tillgång till flera kvadratmeter, nu hade jag bara ca 1,5m2. Dessutom måste ytterluften vara 5-10 gr varmare än vattnet. Ytterligare en skrivbordsprodukt som blivit till en myt/sanning bland båtägare.

[goranw 0]

Du har säkert rätt i det mesta du skriver.

Men även om Kalla väggens princip inte längre anses lika effektiv som på 1970-talet, då den verkligen höjdes till skyarna, så kvarstår det faktum att man får in friskluft - avfuktad eller ej.

Så någon fullständig recirkulation är det inte fråga om i mitt fall utan en lagom balans för att slippa att elda alltför mycket för kråkorna.

[toaen 510]

Tack bhemac

Då kan vi lägga de projekttankarna åt sidan. precis som det brukar bli med de flesta liknande tankar jag får. 

Jag har ganska långt från värmaren till första utaget. 4-5 meter. Lagt en grov slang den biten. tror tom att det var 90 mm. 

Har konstaterat att det blir ganska mycket spillvärme som slangen släpper ifrån sig. Har funderat på att isolera åtminstone delar av slangen. Om den släpper ifrån sig lite värme idär den går under durken och i stuvutrymme gör inget, men det är onödigt varm i utrymmena där slangen dragen. Bättre att behålla värmen så att mer kommer fram dit jag vill ha den.

[bhemac 2 859]

Jag körde egentligen samma dvs friskluften fick själv hitta till värmaren från mina två Dorade. Men med en Wallas 1800 i en 27 fots båt blir det för varmt då gick jag över till 100% friskluft och antagligen glada kråkor.

[bhemac 2 859]

Hör gärna av dig om du får sysselsättningsbrist 

[goranw 0]

Eftersom man ändå ska ha in friskluft i båten, så kan man väl lika väl leda den så att den åtminstone under gynnsamma förhållanden avfuktas?

Det är en så enkel installation att du inte behöver göra något projekt av det.

Någon nackdel finns inte vad jag kan se, men fördelarna är kanske inte lika stora som Hugo Larsson ansåg och lyckades få oss, dåtidens båtägare, att tro.

[toaen 510]

Det där med projekt.

Allt jag gör ser jag som nån form av projekt. 

Tom dagens båtarbete skulle man nätsn kunna kalla ett projekt.

Skotta bort plogvallen mot pontonbryggans fäste,  som blivit så hög så det var lite jobbigt att kliva över. Plogade bort med snöskyffeln de drivor som samlats på pontonbryggan. Gott att slippa pulsa i snön. Förtöjde om båten. Flyttade in den en båtplats häromdan så att den ligger mellan två Y-bommar, men hann bara förtöja den tillfälligt på den nya platsen. Sen dess har det blåst så mycket så jag ville inte läppa förtöjningarna. Nu ligger den bra och det kan fortsätta blåsa så mycet det vill. 

Samlade ihop alla mina verktyg - nästan ett eget projekt bara det - och bar dem till bilen. 

[toaen 510]

Vår grovarbetare på elverket, med smeknamnet REIS, gick i pension. Vi bor ju i ett litet samhälle och träffade honom ofta. Vid ett tillfälle frågade arbetskompisen hur det gick att av pensionär. Jo det går alldeles utmärkt svarade REIS fast jag har så mycket att göra, så jag funderar på att ta in en man - åtminstone på halvtid

Kommer ihåg när jag var lite mindre än jag är idag - sådär 10-12 år. Klagade ofta på att jag inte hade nått att göra och inget jag kunde hitta på.

När jag var 14 var det en elak person som lockade in mig på seglingen hemska bana genom att ge mig ansvar för en gaffelriggad bohusjulle. Sen den dagen har jg aldrig haft några sysselsättningsproblem. Jag har i nuläget hur mycket som helst att göra om jag bara vill.

Vad var det du ville ha hjälp med?

Mina krafter är dessvärre starkt begränsade, men jag är envis som synden 

Slipa glasfiber är en av mina favoritsysselsättnigar. Även såna där idiotsysselsättningar som att kila berg tycker jag är roligt. Dras ofta till saker som tar en början men aldrig ett slut.

Bifogad bild; En brygga som jag totalrenoverade för en kund i Seniorbolagets regi. Den var inte så vacker när jag började - fallfärdig och livsfarlig.

 

 

[RikardE 265]

Nu har du säkert redan gjort allt klart, men..

Jag hade inte dragit förbränningsluften från motorutrymmet, hade tagit det utifrån. Förbränna luft som kan inehålla gaser från motorn känns sponatant inte helt 100..

Samma med luften som skall användas , den hade jag oxå tagit utifrån, mindre fukt och frisk luft inne. Avgasröret hade jag dragit ut genom akterspeglen, behöver du aldrig fundera på om någons fender ligger för nära när du ligger i gästhamn.. 

Värmaren i min nuvarande båt sitter på akterdäck, det gör att den är väldigt tyst. I min förra kärra satt värmaren inne i båten, det lät betydligt mer..

 

[24-seven 6]

Göbbar!

 

Tack för en bra tråd med många bra tips och erfarenheter från era värmarinstallationer. Kanon för oss som precis påbörjat en installation!

 

 

[Funkis 143]

Kalla väggens princip... låter ju bra. Lite vetenskapligt sådär? Det handlar ju bara om att varm luft kan tänkas att bilda vatten mot en kall vägg, om man ligger lite under the dew point

Jag oroar mig mer för vart fukten tar vägen. Det är mer det - tror jag - än att luften ska bli så mycket bättre? Speciellt när en värmare drar in stora mängder luft så hinner den liksom inte avfuktas så mycket ( Precis som Amiralen bhemac skriver i sitt inlägg ovan ) Detta är ett större problem ju kallare det är ute och det är ju då man kör sin värmare!

För på sommaren så har man sitt skrov som inte släpper igenom fukt. Skrovet lite kallare än luften utanför = medför kondensation, lite grann. Om sedan skrovbeklädnaden är hyfsat genomsläpplig så kommer fukten att vandra ut i kabinen och sedan sakta försvinna ut genom ventiler i taket. ( varm luft stiger uppåt... )

På vintern är det lite värre eftersom skrovet definitivt är kallare än inomhus. Det blir mer kondens och det ska ju ta vägen någonstans? ( om du inte isolerar som ett hus! )

I och för sig så binder varm luft mycket mer fukt än kall luft. Men enda sättet att bli av med fukten i luften är ökad ventilation, anser jag!

Det blir en motsägelse faktiskt - när det är kallare och du kämpar att få varmt i båten så ska man ÖKA ventilationen i båten... som i sig släpper ut en hel del värme!

Och det är här man har nytta av kalla väggens princip, även sommartid, genom att alltid tänka på att luften stiger uppåt när den värms... inluft ska alltså in långt ner, stiga när den värms upp och försvinna från båten i det högsta tänkbara läget, ofta i rufftaket.

Genom att dra en slang från intaget rakt ner i kölsvinet så får man IN kall luft långt ner.

Genom att öka antal utsläpp i rufftaket så får man UT den varma luften högst upp.

Det här är varför de som har värmare monterat utan tilluftsintag, med inga rör monterat, funkar bra.  De värmarna sätter kanske fart på den naturliga cirkulationen i båten?

[goranw 0]

Nu har jag varit ute och tittat och minnet av hur jag tänkte när jag installerade värmaren 1992 har börjat återvända. På bilden ses hålen i underrede och sida, där luften sugs in. Någon stos för anslutning av tilluftsslang finns inte, precis som jag trodde.

Man måste alltså placera värmaren i någon av kistbänkarna om man vill ha 100% friskluft i insuget. Jag valde bort det med tanke på de långa slangdragningarna för varmluften med mycket stora värmeförluster som följd.

Garderboen mellan salong och skans var näst intill idealisk. Inga värmeförluster alls och värmaren kunde monteras hängande i skorstenen i rufftaket. Man kunde välja stängd eller öppen garderobsdörr, beroende på om man ville ha tilluften utifrån genom elektroluxventilen eller från avfuktningskammaren under salongskojen. Principen är helt i överensstämmelse manualen, som jag nu lusläst igen efter alla år.

När jag googlar på Hugo Larsson, Kalla väggens princip, patent etc får jag många träffar på tidigare diskussioner här på maringuiden. Ämnet är inte precis nytt...

[pseudonym 1 167]

Ursäkta mig Göran, men jag tror du har fel gällande varifrån din värmare tar inluften ifrån.

 

Då jag har en Wallas 2400 ur samma modernare serie som du verkar ha ( aluminiumhuset) så tar dessa friskluften i den yttre slangen som går till skorstenen, i den inre går avgaserna ut. Alltså två rostfria slangar i varandra med två olika dimensioner.

 

Kolla i denna länken.

 

http://www.seatronic.no/pdf/Wallas/WAL_2400_svensk.pdf

[toaen 510]

Jag är ganska övertygad om att det är enbart förbränningsluften värmaren tar i det dubbelmantalade skorstensröret.

Att ta ventilatiomsluften alldeles vid rokgasutsläppet hade nog varit ganska farligt. 

Det framgår också med all önskvärd tydlighet av länken nedan

http://www.varmedoktorn.com/_filebank/download.asp?file=/_filebank/Handbok-Wallas1800B.pdf

Just ur den synpunkten tror jag inte det skilljer något mellan modellern.

[pseudonym 1 167]

Så är det nog.

[goranw 0]

Nja, titta på bilden ur manualen!

Jag uppfattar det som att det bara är luften till och från själva förbränningen som går i det dubbelmantlade röret.