Gå till innehåll
söndag 29 december 2024
Thomas-1

Höjd bro eller sänkta skepp?

Rekommendera Poster

Så den fantastiska broslussen blir alltså som Excell 319 nämner i storleksordningen 250x20 meter. Troligen bredare för framtida marginaler. Dessutom måste den klara extrema högvatten, kanske 2 meter över dagens normalvattenstånd.

Därtill hör ju öppningsbara broar, och framförallt slussar för 24/7 trafik, till några av samhällets absolut dyraste konstruktioner att underhålla.

För driften kommer behövas 3 man 24/7. Alltså minst 9 heltidsanställda + deras chef och administratör.

Därutöver underhållspersonal.

Och så behöver ju alla dessa anställda personalutrymmen, verkstäder och parkering.

Helt klart blir inte bron ens lite lik skisserna i GP ovan.

 

Göteborgare ÄR roliga. Fast inte på det vis de själva tror... ;-)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vi får samma storleksordning så det är nog inte helfel. Lite olika hur stor slussbassäng man tänker sig och sänkning. Räknade själv med 2 m sänkning. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En segelfri höjd på 16-18 meter är nog det minsta tänkbara om man tänkt sig få åtminstone de allra minsta havsgående handelsfartygen under bron.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Rättelse på mitt inlägg.

2m pumphöjd och 4 m sänkning var vad jag räknat med. Det går ju lättare att pumpa i början och tyngre mot slutet och då räknade jag halva sänkningen som pumphöjd.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Men om man vill ha 4m extra är det inte billigare att förlänga pylonerna?

Och enklare.

 

crying

 

För visst är det så att slussförslaget innehåller  höj och sänkbar bro?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det i särklass bästa vore en tunnel:

För Rederierna, som skulle kunna gå med allt större fartyg till Vänern. Att frakta containrar på älven skulle innebära en stor miljövinst. Planer finns redan på att bygga om de sex slussarna uppströms Göteborg för större fartyg.

För trafikanterna till och från Hisingen som skulle slippa allt vad broöppningar heter.

För stadsplanerarna, som som skulle få friare tyglar.

 

På Vägverket Produktion (nuvarande Svevia), där jag jobbade för några år sedan, var vi mycket förundrade över att behöva bygga en tunnel längs med älven en liten bit. Oerhört dyrt och tekniskt avancerat och så gott som meningslöst! Varför inte åtminstone fortsätta med den påkostade tunneln under älven och låta den mynna på Hisingen istället för vid Hultmans holme på fastlandet? Men då, för cirka 10 år sedan, hade man ännu inte insett att Göta älvbrons dagar var räknade.

Det skulle också ha inneburit att man hållit dörren öppen för att kunna gräva upp Östra Hamngatan igen och återställa kanalen mellan älven och Stora hamnkanalen. Vilken enastående attraktion! Nu är det omöjligt, eftersom Götatunnelns tak är i vägen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Han var härlig. Skulle gärna se fortsättning på de skojiga sketcherna. Alltid var han med termosen lika nedlåtande översittlig.

 

Där uppfann jag ett nytt ord. Vad säger patentingenjören?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Happysix: Att höja pylonerna för ökad hissning av vägbanan behövs inte, finns tydligen redan andra broar i älven med just 27-meters begränsning. Men många av fartygen är anpassade till 19,5 meter för att slippa broöppning, och enligt redarna måste de ha minst den höjden för att deras fartyg också måste klara kustsjöfart. Låga kanalpråmar blir kort sagt olönsamt, nåt sånt?

Hittade f.ö. en äldre STATISTIK-RAPPORT som kan ge en uppfattning om trafikintensitet, trender mm.
[Det jag råkat fästa mig vid är att redarna fått bidrag för fällbara master samt viss surmulenhet över att de ändå begär broöppning. (Haha, kan väl ha förståelse för surandet för om man står i kö uppe på bron och bara ser nån löjlig mastpinne passera nån meter över vägbanans höjd så trevar man efter bågfilen. :) Marieholmsbrons höjd anges förresten till 7,5 meter, inte 5,9?]

Vad gäller tunnel så skulle enligt GP-tjatten med Björn Siesjö detta bli för dyrt p.g.a. höga säkerhetskrav för spårvagnstrafiken? Låter ihåligt, man kan ju åka tåg under engelska kanalen etc. Har inte skärskådat argumentet och troligen läste jag fel?

Angående pumpberäkningen så är min nuvarande fundering att energibehovet per slussning kan utgå från halva slussdjupet i likhet med Forgus, men vid dimensionering av elsystemet måste maxeffekten vid största djup avgöra. (Vi slipper ju konstruera grunkan, men litet kul ändå att strecha hjärnkontoret.) Ändrar min gamla beräkning ovan till att elsystemet behöver klara 4,2 MW (inte 2,1) vid 6,6 meters (inte 3,3) maxslussdjup. Allt annat lika och förutsatt att pumpflödet hålls konstant?? 


[Forgus: Haha, patentingenjören var väl inte översittlig, tvärtom så offrade han lunchrasten på att försiktigt lirka fram förståelse för att uppfinningarna kanske hade sina brister. Exempelvis

förefaller alltför opraktisk och patentering bör avrådas? :-)]

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har läst och förstår ej (längre).crying

Vilka höjder gäller?

Idag?

Sen efter denna alpregio är byggd(12m stängd eller?)+ öppningsbar till 27m?

Och Varför ska man bygga en sluss(som går åt fel håll.)

Är det för att slippa öppna bron,eller är det för att öppning + sänkning av fartyg i sluss behövs samtidigt?

 

Lite sent att reda ut detta nu när jag tyckt så mycket tidigare i denna tråd.

politikertalang(tycka utan täckning):-D

 

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Dagens bro, Götaälvbron, har en segelfri höjd på 19,5 meter.

Den nya bron, Hisingsbron, skall ha en segelfri höjd på 13 meter.

Tanken med slussen är att man ska slippa broöppningar. Det är fråga om en sluls, holländska för för inverterad eller negativ sluss. Om det är fel håll eller inte kan diskuteras.

Beträffande tunnel, så krävs naturligtvis hög säkerhet, vare sig det gäller spårvagnar eller bilar. Fartygen passerar ju redan över Tingstadstunneln, där det visserligen inte går några spårvagnar, men varför skulle de vara särskilt säkerhetskrävande? Hur är det i Stockholm? Nog måste väl tunnelbanan gå under ett och annat vattendrag?

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om man med höjd menar segebar höjd så finns det några olika allternativ:

I mitt sjökort uppdaterrat i höst står 5.5 m. Sjöfartsverket anger 5.3

I sjökort från 2006 anges 5.9 m,  det var här jag hämtade höjden, enklast då den ligger i datorn.

 

http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Vanerns-sjotrafikomrade/Broar--slussar/Broar/

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Thomas-1, när jag använder dina siffror så får jag lite andra värden. När jag kollar ser jag att du använt höjden två gånger, dels i volymberäkningen, dels i energiberäkningen.

Så här bör det nog vara:

210 x 14 m sluss, 6,6 m höjd och vatten med densitet 1000 får jag till: 210x14x6,6x1000x9,82= 90547280 J dvs 52,9 kWh. Med 50% verkningsgrad blir energibehovet 105,9 kWh. Genomsnittlig uppforderingshöjd är hälften, 3,3m dvs energibehovet är 52,9 kWh. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Slussen behöver kunna sänka fartygen  6,5m alltså.

Då har jag förstått vitsen med det hela.

 (Först bygga en öppningsbar bro.

 Sen för att slippa öppna den, bygga en sluss under den öppningsbara bron.)

Och du har givetvis rätt i att i detta fall är en negativ sluss inte åt fel håll.yes

Även om det känns konstigt(för mig iallafall)med en jätte brunn på ett par hundra meter mitt i älven för att få under fartygen.

 

-Vi missa lite på höjden här, så det vart en liten specialare för att få till det.

Och nu undrar vi varför folk hånar oss.cryingdevil(och lite ironigubbar på de):-D

 

Är ni säkra på att denna ide inte presenterades 1 april.(och detta glömts bort när olika media-nissar lånar scoop från varan i brist på annat.enlightened

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som du kan se i mitt första inlägg uppfattar jag det som att broöppningar blir ett minne blott, om man bygger en sluls. På bilden av slulsen i GP-artikeln är bron inte öppningsbar vad jag kan se. Så jag förstår inte riktigt vad du får det ifrån att man skulle bygga både en öppningsbar bro och en sluls. Någon måtta får det väl vara.

Det bästa, inte minst av miljöskäl, vore en förlängning av Götatunneln under älven till Hisingen. Då sluppe man både sluls och högbro och kunde nöja sig med en harmlös lågbro för fotgängare och cyklister.

På tal om miljö: På torsdag har motståndarna till de planerade jättevindkraftverken i Hake fjord möte på kulturhuset Vingen i Torslanda, klockan 19:00.

Slut upp och visa ert missnöje!

Gärna vindkraft men inte i Bohusläns innerskärgård.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Aha,då var det jag som hade otur när jag tänkte till!

haha

 

Jag fick för mig att körbanan skulle vara lyftbar mellen pylonerna.crying

Då undrar man vad de är till för?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det finns inga pyloner på bilden.

Artikeln är inte införd i GP den 1 april utan den 14 januari (2014).

post-10024002-1394237778,9556_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

blushyes

Är det bara jag som missat detta.:-Dlol

För när jag läser tråden igen får jag ej ihop, öppning,höjder,säknings djup osv för de skiftar lite bland inläggen.crying

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Så det är ok med vindkraft på Hakefjorden? (Som ligger i Västergötland)

Slut upp Västgötingar o Halläningar och visa ert missnöje mot att bara Bohuslän skall vara fritt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vad trött jag blir på alla som säger sig älska saker och ting, men...

...nimby!!!

Urdåligt rent ut sagt. no no no no no

Fem tummar ner av fem möjliga.

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det var förargligt. Det är ju just den GP-artikeln som är utgångspunkten för trådskaparens diskussion. Han borde förstås ha länkat till den artikeln i första hand.

Gränsen mellan Bohuslän och Västergötland går genom Hake Fjord. North Channel ligger i Bohuslän, South Channel ligger i Västergötland.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nja, att länka/fota pappersupplagans artiklar undviker jag helst, dessutom såg jag den inte. 

Det vinnande arkitektförslaget arpeggio har hissbar körbana enligt bilden där nån av er vänerseglare just råkar blockera trafiken uppe bron, fy på er. ;) Enligt DEN HÄR skissen gäller  förslaget faktiskt både sluls och hissbart samtidigt, men kanske är det mer av ett inlägg i debatten än färdig lösning. Finns tydligen annars redan fungerande slulsar på andra håll, kanske man där kan hitta uppgifter på slulsningstid etc? Kombinationen höjbar bro+sluls är måhända unik, men om den också är unikt dum beror väl på många saker inklusive prislapparna.
[Klickar man på sluls story så framgår f.ö. att Älvsborgsbron med 45 meters segelfri höjd har varit i åtanke. Inte särskilt angeläget kan tyckas, kryssningsfartygens dollarstinna passagerare kan nog också i fortsättningen bussas in till centrum från ytterhamnen. Sätt en lång motorhuv på lyxbussen så tror de nog att det är en ståndsmässig limousine. ;)]

Edit sent tillägg: Mejlade just sluls group med förhoppningen att de kan reda begreppen. (Vet f.ö. inte varifrån jag fick intrycket att det redan finns operativa slulsar, är nog fel?)

post-10006646-1394237779,3045_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det var som beskrivet i skissen i Thomas1s länk jag fick ihop det.

Lyfbarbro och sluss under.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det blev ett minst sagt välbesökt årsmöte med rekordmånga närvarande och en mycket livlig argumentation mot Göteborg Energis planer på en gigantisk vindkraftpark i Hake fjord, denna hittills orörda innerskärgård, enligt översiktsplanen klassad som riksintresse för friluftsliv. Idén är lika absurd som om man skulle smälla upp 15 stycken 190 meter höga vindkraftverk på Riddarfjärden i Stockholm.                                                                                                                                                                        

post-10024002-1394237780,0844_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Miljöpartiets representant, skånskan Kia Andersson och Göteborg Energi bortser helt från sjösäkerhetsaspekten.

Supertankers och världens största containerfartyg skulle komma att gå tätt inpå de stora kolosserna om planerna genomfördes. Överallt i andra delar av världen gäller mångdubbelt större säkerhetsavstånd än vad Göteborgs Energi har för avsikt attgodta.

Redan detta argument bör sätta punkt för projektet.

post-10024002-1394237780,2222_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nja, jag vet inte riktigt om det finns några likheter - ens i absurditet - mellan att bygga en vindkraftspark i Hake fjord eller på Riddarfjärden.

 

Att bygga vinkraftverk på Riddarfjärden i Stockholm är mer jämförbart med att bygga vindkraftverk mellan Göta älvbron och Älvsborgsbron i Göteborg och det vore helt klart absurt, kanske särskilt med tanke på att man ska bygga en ny bro med sänksluss just här.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nej, Mackey, förstår inte hur du tänker. Det är helt relevant att jämföra en fjord med en fjärd. Jag jämför Riddarfjärden, som jag har fått för mig också är ett rekreationsområde, där det bland annat bedrivs kappsegling, precis som på Hake Fjord. I Göta älv, mellan Älvsborgsbron och Götaälvbron, däremot råder det totalt seglingsförbud året runt.

Bohusläns världsunika skärgård klassades förra året av CNN som världens 7 vackraste vildmarksområde. Att just där uppföra dessa vindkraftverkskolosser och förvandla rekreationsområdet till ett jättelikt industriinferno vore inte bara absurt, det vore katastrofalt.

24 000 fartyg anlöper Nordens största hamn, Göteborg årligen. Fartygen blir allt större. Förra året kom Maersks nybyggda containerfartyg till Skandiahamnen. De är världens största fartyg i sin kategori. Norra farleden, där dessa fartyg, liksom supertankers, går, kan inte breddas mer. Säkerhetsavståndet till vindkraftverken skulle redan nu vida underskrida internationella normer.

Det går inte att bygga vindkraftverk och påseglingsskydd utan att riva upp sediment. I Hake Fjord, som är en gammal tipp-plats för mudder, finns 50 miljoner kubikmeter förorenade sediment. Det skulle få förödande konsekvenser för flora och fauna, som delvis är unik, om dessa sediment rördes upp och störde det biologiska kretsloppet.

Bullret, särskilt det lågfrekventa bullret, som det kommer att bli fråga om från de extremt stora propellerbladen, har redan börjat utredas i detalj, och det visar sig att både i norr - på Hisingen och i söder - på Brännö och Galterö, kommer bullret att överstiga gränsvärdena med råge.

Reflexer, skuggor/ljus kommer att bli mycket störande för de boende inte bara i det absoluta närområdet.

Fastighetspriserna kommer att påverkas negativt i Långedragsområdet, på Hisingen och öarna söder och väster om Hake Fjord.

Kappsegling, fiske, kajakpaddling, bad och annan rekreation blir inte längre möjlig i området.

Detta är några av de viktigaste skälen att släppa alla tankar på att industrilisera det nuvarande rekreationsområdet, klassat som riksintresse för friluftsliv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack lasse-L! Tänkte just det samma och kör mitt redan färdiga inlägg nedan...

GoranW: Vindsnurrorna är ju litet OT, men med trådskapares privilegium bestämmer jag att tråden även handlar om detta. Alla irritationsmoment i GBG:s hamninlopp gäller fr.o.m. nu, bortsett klagomål på den höga koncentrationen av humorskadade göteborgare! ;-) Helst skulle jag alltså se att tråden handlar om detta lokala, att frågan OM vindkraft behövs kunde lämnas till nån annan tråd? Givetvis är dess nytta en central fråga mer globalt men om vi här i tråden ändå bara utgår från att de måste byggas i kustmiljö nånstans men var i så fall? Vindsnurrorna är tänkta att stå på ca 6 m grunt vatten nära två smala farleder enligt bilden. Tänker att krockrisken borde vara minimal, de går ändå på grund innan de smäller in i stolparna? De riktigt stora fartygen körs väl redan idag helt sakta med bogserhjälp för att undvika grundstötning. Risken med lossnande vindsnurre-vingar - eller det helt osannolika att hela vindkraftverket skulle falla omkull - ligger närmre till hands? Nå, själv är jag inte direkt berörd mer än att jag ofta seglar i området men kan ändå tycka att nånstans kan vindsnurror få uppföras. Och att naturvärdena i hamninloppet ändå är förstörda redan idag med alla installationer inklusive befintlig vindkraftspark helt nära? (Själv irriterar jag mig mer på försvarets ansökan om rejält utökade skjutövningar i den näraliggande södra skärgården, inte för oväsendet utan för att de spärrar av mina segelvägar vid övningar. Där säger jag NIMS, Not In My Sailyard.
;)[De nya jättesnurrorna är tänkta att hamna på spoil ground ungefär mitt i bilden. Är f.ö. en gammal övertäckt soptipp med gudvetvad för gifter, och att börja röra om i den geggan är nog ett starkt argument mot projektet vilket också debatterats. (Finns som synes två trånga farleder helt nära, south- respektive north-channel där den sistnämnda är djupast.) Ps. inget mejlsvar från sluls group.]

post-10006646-1394237780,3765_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...