Hur klarar man nivåskillnader?

[KaptenAbsolut 0]

Min kajplats har fast brygga mot fören och stolpar mot aktern ca 12 m från bryggan. Min båt är ca 8 m och väger 2,5 ton. Aktern är förtöjd med ca 4 m tampar i kors med gummiryckdämpare. Fören är på var sida i knap förankrad med ca 1,3 m tampar med gummiryckdämpare. Fören ligger då ca 0,5 m från bryggan. Vid kraftig nordvästlig vind kan vattennivån stiga mer än 1 m (Sven höjde nivån 1,7 m) vilket gör att tamparna i fören blir för korta. Jag har funderat på att ha tamparna fästa i tyngder och via block som hänger i bryggan lyfter båten tyngderna om vattennivån stiger. Tyngderna tänkte jag gjuta i betong och de kommer att hänga i vattnet under bryggan.

Hur tunga bör tyngderna vara för att hålla båten på plats men lyfta om nivån stiger? De får inte vara tyngre än man kan bära dit dem själv. Hur tjockt bör repet vara och finns det block som klarar detta?

Finns det någon som har erfarenhet eller kanske bättre förslag på hur man klarar nivåskillnader på ett bra sätt?

//Kapten Absolut

[Mackey 4 456]

En möjlighet kan vara att inte förtöja så långt fram i fören utan mera mot mitten på båten. Då får du längre förtöjningsgods som klarar av större nivåskillnader.

Personligen tror jag inte på vikter, det blir nog så att du måste förtöja om båten ibland när vattnet stiger eller sjunker.

Har du en bild på båten när den är förtöjd på sin plats så har vi nog alla lättare att ge bra råd.

Mackey

 

[Lintott 1 861]

Lite idéer om konstruktionen.

Gör betongtyngderna som plattor med hål i mitten så kan du trava på så många som du behöver på en gängad stång utan att knäcka ryggen.

Det finns ju kraftiga block som används till kranar o liknande. Där kan du nog hitta block som klarar dina laster.

På platser med tidvatten så har de ibland en stång med en ring (tänk dig ledstång på höjden fast i massivt galvat järn) som bultas i pålen så att tamparna ska kunna glida upp/ner.

[Pentax 724]

Jag har legat med motsvarande problem med vattenstånd. normalt när jag inte var i båten låg den förtöjd ca 2 meter från bryggan, när jag var där hade jag en kort tamp som jag la på i fören så jag lättare kom ombord med packning.

 

Kalle

[KaptenAbsolut 0]

Jag har tyvärr inget foto på båten vid bryggan men kanske förklarar denna skiss lite bättre. Jag förstår tanken med att förtöja båten mer mott mitten men då driver den ännu mer kraftigt i sidled och trycker än mer mot grannbåtarna som ligger med fendrars avstånd i mellan. Jag har rep mellan stolpar och brygga parallellt med båten men dessa är inte tillräckligt kraftiga för att ta upp dessa krafter i sidled.

//Kapten Absolut

[Minuten 9]

Ser väl ok ut i grunden som du gjort. jag har det på ett liknande sätt med min LM. Jag skulle ha gjort tamparna i fören lite längre så finns det mer möjlighet för båten att rör sig, jag har mitt peke någon meter från bryggan. Tycker man att båten hamnar för långt från bryggan kan man göra som många andra i samma hamn som mig, de har tagit ett block som de satt fast i bryggan mitt framför båten, sedan en vikt som hänger i vattnet på en lina som man drar genom blocket och lägger på knapen så dras båten in närmare brygggan automatiskt hela tiden. Jag har inte denna lina och har heller inte upplevt något behov av den, men möjligheten finns.

[Lintott 1 861]

Varför ska vi alltid vara så konventionella och hålla oss inom vår bryggplatsbredd med förtamparna? Om förtamparna fästs bredare isär så kan båten ligga längre ut och ändå ligga lika stadigt i sidled. Nackdelen är att förtamparna korsas med grannbåtarna och kan bli utsatta för slitage. Genom att den med högst fribord lägger tampen överst så borde det funka.

[happysix 44]

+1

Det funkar vid tidvatten också.

3-4 x amplituden 

[forgus31 139]

Ett sätt kan vara att låta tyngderna bestå av flottörer. Du vill ha längre tampar vid högre vatten.

 

Då blåser det också hårt som regel. Kraften i linorna behövs men ändå ska tyngderna inte bli omöjliga att bära.

 

Slår man samman dessa förutsättningar tänker jag mig alltså tyngderna vattenfyllda, lätta att bära fram.

 

Fyller man t.ex två tunnor med vatten nästan fulla har man fått bra kraft. Sen får förstås linorna inte bli för långa vid högvatten så en nedväxling med block är nog nödvändigt vilket också ökar kraften till det dubbla. En anpassning av vinkeln på linorna i fören genom att flytta ut fästena kan ge lagom sträckta linor oberoende av vattennivån.

 

Tunnorna ska tåla hårda tag och fästet får inte gå sönder. Nån armerad gummisäck, traktordäck med slang eller vad man kan hitta. Får ju inte se alltför uppseendeväckande heller men det mesta ska ju vara under vattenytan.

 

Nu tror jag inte någon lagar till en så trasslig lösning men kul att det i teorin finns en möjlig lösning.

 

Enklast är nog längre förtampar och utflyttade fästen som nämnts redan.

[happysix 44]

Här har vi med jämna mellanrum +,- 1m.

 

Jag misstänker att TS båt är hög i fören som motorbåten till höger i bild.

[happysix 44]

En bild till.

Detta är inte långt ifrån max,ibland kan vi ha typ +2dm till.

Men ofta 7-8dm mindre.

Detta är inte i tidvatten,men imellan slussar så innan regn kan DOM som kontrollerar nivån sänka den rätt mycket.

 

Dom=http://www.rijkswaterstaat.nl/en/waterways/

[Mackey 4 456]

Ja det är ju det självklara, lägg isär förtamparna så mycket som möjligt. Snacka med båtgrannarna om detta, de har väl troligen liknande problem som du har. ;-) Det borde vara lätt att komma överens om något klokt.

Sedan tycker jag inte man ska vara allt för rädd för att låta båten ligga lite löst förtöjd. En båt som tillåts röra sig lite mer rycker mindre i förtöjningarna och sliter då mindre på båt, förtöjningslinor och bryggor. Låt fändrarna göra sitt jobb.

Lycka till!

Maceky

[PeltO 12]

Ett för mig lyckat koncept för att få akterförtöjningen att följa vattennivån, är att trä två bildäck över stolparna. Aktertamparna knyts helt enkelt i bildäcken som då även fungerar som ryckdämpare.

Men bildäcken måste fyllas med lämpligt flytmaterial, annars fyller dom inte önskad funktion.

Jag började med att fylla däcken med fogskum, förbättrade sen idén med att behålla fogskummet kvar inne i däcket med silvertejp. Säsongen efter fyllde jag inte däcken helt, utan bara två motstående klickar (tänk kl12 och kl6).

Men sen några år tillbaka har jag innerslangar i däcken. Fungerar utmärkt! Fören ligger alltid med samma avstånd till bryggan, oavsett hur vattennivån ändras. Dock måste jag justera förtamparna.

Kan tillägga att båten väger 9 ton och ligger längs skånes sydkust. 

[Thomas-1 311]

Är också inne på Jan_af_lisoe:s idè att hala ut båten sedan man klivit iland på bryggan. Flyttbryggor är ju rätt ideala att förtöja vid eftersom det inte kan bli nån nivåskillnad mellan båtens- och bryggans förtöjningspunkter. Kanske kan man även utnyttja akterpålarna på liknande sätt och sätta nån sorts rörformad krans med en smula flytförmåga runt dem så att aktertamparna kan hållas extra korta? (Har i skissen även dragit förtamparna via förens spets, själv har jag svetsade öglor i pulpiten och slang-skavskydd på tamparna för detta ändamål att hindra båtrörelse i sidled.)

[Kan ana att fendrarna kommer att lyftas och trassla med de hårt spända aktertamparna som går in till bryggan och linan kanske skava direkt mot skrovet? Men att lägga tamparna åt motsatt håll runt akterpålar/flottörer inkräktar väl på grannens plats. Tomtgränsen går väl petnoga räknat genom centrum på akterpålarna. ]

Edit tillägg: Oj, PeltO svarade samtidigt och har dessutom testat nåt liknande med framgång.



 

[happysix 44]

-.Sedan tycker jag inte man ska vara allt för rädd för att låta båten ligga lite löst förtöjd. En båt som tillåts röra sig lite mer rycker mindre i förtöjningarna och sliter då mindre på båt, förtöjningslinor och bryggor.

 

 

Jag är inte säker men jag tror det är fel.

En löst förankrad båt får tillfälle att bygga upp ett visst moment innan det tar stopp.

Det gör att jag tror detta sliter mer på båt och brygga.

IMHO :-D

 

[forgus31 139]

Jo det är nog riktigt att linorna ska vara lite spända hela tiden. Man kan ju jämföra med bogsering av en bil. Blir det slak lina blir det krafigt ryck när bogserbilen gasar och för att spänna linan igen.

 

Men har man linor med nån typ av fjädrar funkar det bättre. Borde vara bra med gummifjäder på bogserlinan!

 

Tipset med flytande däck med slang är ingen dum idé. Lite fjädring också.

[Mackey 4 456]

Jag vidhåller att det är bättre att låta båten guppa omkring utan att begränsa den för mycket.

Varför?

1) Vågor har ingen riktning, de gör endast att båten rör sig runt sin tyngdpunkt. Båten ligger stilla även om det inte ser ut så. Det går aldrig att tvinga fören eller aktern på en båt att ligga still.

2) Rep och ryckdämpare kommer - även om man spänner allt vad man orkar - att göra att töjningen blir så stor att repen slackar. Då får man ju ändå samma situation som med lösare förtöjning.

Mackey

[happysix 44]

Tuchè:-D

[forgus31 139]

Kanske ett sidospår i tråden men nyttigt med en diskussion om förtöjningsgods. Töjer det ut sig är det sämre för knapar och bryggbeslag. Dvs fjädrar inte linor blir påkänningen stor på båtens knapar och fästena på bryggan.

 

Alla känner nog igen rycken som gör att man har svårt att somna eller vaknar när vind och vågor rör båten. Stumma linor är sämre än fjädrande. Med fjädrande linor kan man ge linorna en liten förspänning som ger mindre ryck och bättre komfort vilket också båten mår bra av även utan besättning.

 

Har man gummifjädrar kan man använda grovt gods, annars kan man kombinera tunn fjädrande lina parallellt med en slak grov lina som säkerhet vid storm.

 

Man kan kolla hur ett fartyg görs fast. Det skulle inte fungera med att ett tungt fartyg ges tillfälle att få upp nån fart pga slacka linor om de är stumma. Risk för skador på kaj och båt. Jag gissar att principen är förspända linor som fjädrar efter och hämtar in båten efter vågrörelser eller vindknuffar.

 

 

[happysix 44]

Jag såg en Fiskebåt(ca>20m i stål) i URK ligga med riktigt tunna AmSteel-Blue(dynema) tampar(<30mm).

Men jag lovar att där var det bra spänn på grejjorna.

Många yrkesflodbåtar(binnenvart) har vajer,spänns också hårt.

Och kollar man på riktigt stora fartyg så spänner man nog bort all elasticitet i förtöjningsgodset med sina däckvinchar.

Så jag tror destå tyngre båt destå viktigare är det att den spänns upp.

 

Så vi kan enas om att det finns fler skolor än fjädrar och slaka tampar.

 

 

We have accomplished nothing except that we agree to disagree.

lol

[Thomas-1 311]

Håller med Mackey om att förens o akterns lodräta vågrörelser inte bör begränsas, ger bara meningslöst slitage. Tamparna bör alltså om möjligt vara horisontella oavsett vattenstånd. Behövs knappast nåt avsiktligt slack i förtöjningsgodset om detta idealtillstånd får råda, däremot ryckdämpare.

För att grotta in litet ytterligare i teorins underbara idealvärld så tänker jag mig att ryckdämparna är sådana att de ger nära max tillåten kraft (Newton) till tågvirke/knapar hela vägen då de dras ut. Allt för att undvika att båten får onödig fart vid exempelvis invällande akterliga svallvågor. (Visst är vågrörelsen fram&återgående men fören kan väl lätt smälla in i bryggan innan båten vänder självmant om vågrullningen är hög/tidsutsträckt?)

[begreppet impuls som mäts i newtonsekunder kan enligt figuren göras till ett tidsdiagram där kraftens storlek kan ses i varje ögonblick. Gäller kort sagt att kraften inte i något ögonblick överskrider bristningsgränsen men helst bromsar maxtillåtet mycket under hela impulsens varaktighet? Haha, diagrammet beskriver väl egentligen bara alla&envars vardagserfarenhet att inbromsning bör ske så varsamt jämnt som möjligt under hela den tillåtna sträckan/tiden, och att fördröjning (slack) ofta ger desto hårdare inbromsning senare? (Teori är givetvis verklighets-förenklingar men utan dessa ideal vet man ju inte ens vartåt man skall sträva, diagram i sin tur kan förhoppningsvis förtydliga detaljer och underlätta förståelse och diskussion?) Bilden f.ö. snodd i denna pdf:s sida 3.]

[Mackey 4 456]

Happysix och forgus31, jag håller med om att stora fartyg inte kan ligga och guppa omkring vid kajerna eftersom de då skadar både sig själv och kajen, inga fendrar eller förtöjningar kan ta upp de enorma krafter som ett stort fartyg i rörelse ger.

Jag är relativt övertygad om att förtöjningar ska se olika ut bl.a. beroende på båtens storlek och vikt samt vilken sjö och vilken vind den utsätts för.

Tomas-1, det är klart att det är bättre att kraften dämpas lika mycket under hela dämpningstiden. Så har jag aldrig sett det förut. Det talar ju för att spänna alla förtöjningar för allt vad tygen håller.

?????????? ;-)

Mackey

[forgus31 139]

Rätt att låta rörelserna gå så fria som möjligt. Spänna ned förtampar rakt ned till en brygga är givetvis hel galet och är båten tung sliter den snart bort ringar i brygga och pajar knapar alt går tamparna av.

Långa tampar som håller fören i sidoläge utan att dämpa så mycket av vågenergin är rätt och det var nog så du såg det också Mackey.

Spänna tygen för allt de håller är väl också galet då ingen töjmån återstår. Bästa energiupptagningen har långa linor lite förspända. Hur mycket ska nog modereras efter vindtryck och vågor så att inga linor hänger. 

Att tajta linor för alla väder när man lämnar båten är inte lätt men kraftiga linor med gummidämpare av typen rulla runt gummistav är en bra variant som gör de tjocka linor som stormen kräver ändå blir elastiska.

Suveränt!

Skulle vara kul att mäta temperaturen på linorna som håller en båt i storm vid en kaj.

Nån sjöman som märkt att trossarna blivit varma i guppig hamn?

Det finns ju exempel på helt öppna hamnar som är omöjliga att ligga kvar vid och omöjliga att lämna vid överaskande väder med pålandsvind.¨Döden för fartyg vid kaj.

Grenå hamn i ostlig storm är inte kul.Vågorna svallar in pga brist på vågbrytare och en natt låg vi sömnlösa och studerade dubbla linor på alla knapar som rörde sig. Där försökte vi ha så fjädrande som möjligt. tur att vi inte lämnat gummidämpade 4 linor hemma. Då hade knaparna ryckts loss.

[Thomas-1 311]

Forgus31 skrev: Spänna tygen för allt de håller är väl också galet då ingen töjmån återstår.

Helt sant, min vita idealkurva tidigare är nog svår att realisera. Kraften är i.o.f.s. noll i början så den är en smula slack men spänns raskt till nära bristningsgränsen om det behövs. Sen hålls kraften i förtöjningsgodset konstant på den nivån men så gör ju inte vanliga gummi- eller stålfjädrar. Sådana  har ju sina fjäderkonstanter och dras i princip ut till dubbel längd bara om kraften dubblas. Min fantasimanick börjar förlängas vid ett givet kraftvärde och gör så under en tid nästan utan att kraften behöver öka. Allt för att maximera arean under kurvan utan att överskrida maxtaket.  Finns väl inget som uppför sig så i verkligheten men bra hade det tydligen varit om målet är att hålla båten still oavsett väder. Haha, nåt får man ha att klura på i vintermörkret. ;-)

[KaptenAbsolut 0]

Tack för allt engagemang, idéer, teorier, erfarenheter och gissningar om hur man bäst klarar nivåskillnader i vattenståndet. Jag vet ännu inte hur jag i detalj skall realisera min förtöjning men jag har fått god hjälp på vägen till en lösning på mitt problem. Kunskaper och kompetens finns det gott om på det här forumet och det är just det som är så bra med ett forum som detta.

God Jul och Gott Nytt År på er alla.

//Kapten Absolut