Fotogenköks förvärmning

[arvikaglava 4]

Jag har köpt ett enlågigt fotogenkök till min J-17. Jag stod inte ut med att vänta på morronteet i evighet med origoköket. Så nästa sommar skall der gå fortare.

I min ungdom (längesen) var jag van vid fotogenkök och man förvärmde med rödsprit. Nu har jag hört att det går bra med tändgel som ju är lättare att handskas med (skvätter ju inte så mycket).

När jag nu googlade på tändgel, så stod det i beskrivningen att man kunde ha gel som BRÄNSLE i fotogenkök. I så fall är det ju bara att spruta ut lagom gel och sedan stänga kranen och elda upp skvätten som förvärmning. Då skulle man ju inte behöva en speciell flaska med förvärmningsvätska (rödsprit) och det vore ju underbart.

Någon som vet?

[Lintott 2 000]

Enligt produktdatabladet så innehåller Nitor Tändgel:

etanol (> 30 %), Vatten (> 30 %), isopropanol (5 - 15 %), 2-amino-2-metylpropanol (< 0,5 %)

Det liknar mer rödsprit/T-sprit än fotogen.

Det går säkert bra att tända fotogenkök med men att spruta in det i tanken och försöka använda det som bränsle är som att hälla rödsprit i tanken = livsfarligt!

 

[ArneRadar 667]

Det stämmer att du absolut inte kan använda tändgel som bränsle till fotogenköket. Gelen är etanolbaserad, och det går inte att få fjutt på i en fotogenbrännare. Man skulle behöva öka bränsleflödet (större munstycke) och dessutom strypa lufttillförseln eftersom etanol innehåller syre.

Om du vill slippa att ha två bränslen så går det faktiskt rent tekniskt att förvärma med fotogen om du i spritkoppen lägger en veke. Vekar för ändamålet finns, principen är vanlig i friluftskök som man kan elda med bl.a. fotogen. Det sotar dock en hel del vilket inte är så kul i en båt.

[Jobhurt 11]

Det tar inte en evighet att värma vatten med Origokök. Runt 10 min

för 1 liter vatten. Tar det längre tid så gör du fel eller så är det fel

på köket. Att ha för lite sprit i behållaren är exempelvis något som

gör att det tar just en ”evighet” att värma.

[Pentax 724]

Gas rent mycket effectivt och inte farligare än den som använder det!

 

Kalle

[HenrikGbg 9]

Det går UTMÄRKT att använda Dieselbränsle även till fotogenkök, det luktar INTE som det gjorde förr och priset är rejält mycket billigare än fotogen. Men fortsätt att använd rödsprit som värmare till brännaren. Det finns vissa kök som har en speciell snabbvärmare, men den var farlig och har tagits bort igen, så gör på det gamla viset, det ä'r säkrast.

[Bosse 300]

Farlig var inte förvärmaren, men extremt känslig och dyr. Lite rödsprit fungerar väldigt bra och ett tips är att skaffa en en flaska med pip för att enkelt och spillfritt hälla spriten där man vill ha den.

/B

[guestsson 488]

Det tvålågiga Primuskök vi hade på 70-talet var gjort för sprit i tanken redan från fabrik.

Det fanns en blå lapp som angav att det bara fick fyllas med sprit. Den enda skillnaden mot motsvarande fotogenkök var nog munstycken och ev. nålarna i ventilerna.

Kanske inte världens säkraste om spriten läckte, men rasande praktiskt.



För att förvärma öppnade man bara ventilen ett ögonblick och antände sedan den sprit som runnit ned i förvärmningsskålen. Sedan var det bara att vänta någon minut innan det gick att starta köket. En fara med att göra på detta sätt var dock att det samlades en mindre mängd sprit i brännaren som hastigt förångades under förvärmingen. Det kunde därför under ett kort ögonblick slå upp en väldigt hög låga. I vår båt var det fritt runt köket, men att ha detta på detta sätt i ruff är nog inte att rekommendera. 

[ArneRadar 667]

Jo, det fanns två varianter av spritdrift - dels de som hade rena spritbrännare (brännare 209), och dels tillbehör till fotogenbrännare 207 med större munstycke (diameter 0,51 mm för sprit mot 0,32 för fotogen) samt stryprör som man förde ner i brännarens centrum ovanför munstycket.

Enkelheten att ha ett bränsle var väl den stora fördelen, men nackdelarna är dels en väsentligt högre bränsleförbrukning (sprit har mycket lägre energiinnehåll än fotogen) samt precis som du säger att spriten är mer eldfängd och därför lite obehaglig om man gör fel/spiller.

Nu blev jag kanske lite nördig...

[arvikaglava 4]

Tack för svar. Det blir fotogen eller lampolja i tanken och gel till förvärmning.

Till Jobhurt: 10 minuter på morron är en evighet !

[Seawolf 384]

Enligt försäkringbolagsuppgifter sker det betydligt fler bränder i båtar med fotogen- och spitkök än med en normal gasolinstallation. 

Enda eventuella fördelen är möjligen billigare bränsle, och att man nog kan få tag i bränsle worldwide, om man nu ger sig iväg dit.

[Thomas-1 311]

Seawolf: Intressant, du råkar inte ha några belägg för påståendet att länka? Vilka försäkringsbolag, statistiskt underlag etc. Bli inte förbaskad över min litet skeptiska förfrågan, detta med bränslens säkerhet har ju ältats i åratal och själv har jag ofta eftersökt just försäkringsbolagens statistik och slutsatser. För de om några borde väl veta. ;-)

[arvikaglava 4]

Jag är åxå intresserad. Jag hade gas i en Vega på 80talet och det var ju bekvämt och effektivt men jag var rädd varenda kväll om jag inte stängt av kranen på tuben. Ock lite rädd ändå, man visste ju inte säkert att det inte läckte ändå. 

I kostern på 50talet hade farsan ett vanligt primuskök i en bänk i sittbrunn och det var aldrig någa problem med att sova i den båten,

Kanske jag är dum och gammeldags men jag är rädd för gas. 

Därför vore det bra med statistik för de billiga köken på Jula/Biltema är ju lockande i en liten båt.

[Seawolf 384]

Förr var gasolköken i en båt av högtryckstyp. Då var riskerna större, bl.a. för att på den tiden var gummit i sangarna sämre och fick med tiden torksprickor..

Äldre Vegor och Ballader hade ofta sådana kök.

Sedan infördes lågtrycksköken med en reducerventil på gasolflaskan, och gasolhinkar etc, med dränering utombords, samt tändsäkring på förbrukarna. Oftast har installationerna någon form av läckagetestare som man alltid bör använda efter t.ex. flaskbyten.

Därmed har incidenterna gått ned kraftigt.

Spritköken orsakar  dels risker då folk fyller på sprit medan köket är för varmt, och spill gör lätt att det flammar upp. Är köket i en trång plåtlåda kan behållaren också bli för varm så köket får mer eller mindre förstorad låga.

Fotogenkök har risker då man värmer med sprit i koppen under, och även där är det lätt att koppen överfylls, Särsklt i sjögång.  Sen finns risken att man inte värmt tillräckligt så det sprutar ut varm fotogen och det kan då bli för stora lågor. Även de dom direktvärms med fotogen har dåligt rykte vad gäller störtlågor i starten.

Det är dessa faktorer tillsammans som gör att försäkringsbolagen ser fler olyckor med sprit- och fotogenkök än med gasol. Den som tvivlar kan ringa de större försäkringsbolagen och fråga.

 

 

[Thomas-1 311]

Seawolf: Bra beskrivning, hittade en övergripande amerikansk statistik över brandorsaker som pekar i samma riktning. Gasolen verkar som du säger ha litet oförtjänt dåligt rykte, åtminstone vad gäller fasta installationer. (Järnaffärens små engångsflaskor för direktanslutning till brännar- eller campingkök-munstycke är däremot osäkra, har i.a.f. själv skruvat snett och fått slänga ifrån mig det spottfräsande eländet vid burkbyte. Dessbättre hamnade det inte vid nån brasa eller liknande. :-))   

Båtbränder orsakade av kök sägs ju i sajten ha minskat till 1% och detta då tack vare gasolens ökade utbredning. Klicka på länkens olika olycksorsaker för mer preciserad info. Farligast är tydligen det elektriska med 55% av alla undersökta bränder, men den procenttrenden är förmodligen uppåtgående mycket i kraft av moderna båtars allt mer omfattande elsystem, och då åker ju övriga procentsiffror automatiskt ner. (Googlade f.ö. boat stove fire accidents statistics för att hitta länken, verkar finnas mer intressant att läsa med dessa eller liknande söktermer.)

[Mackey 4 552]

Det verkar ju vara bättre med ett säkert bränsle som man har respekt för än ett mer osäkert bränsle som man inte har respekt för.

Jag har arbetat väldigt mycket med förbränning i olika former så jag är väl i någon utsträckning yrkesskadad när det gäller att inte vara rädd för olika bränslen.

Rätt använda är alla bränslen och kök på marknaden idag säkra, men jag måste förespråka gasol. Om man har ett fast installerat gasolsystem som följer dagens krav på installationern krävs det minimal hantering av bränslet och därmed blir risken minimal.

Jag har sett (varit med om) flera tillbud när det gäller sprit och fotogenkök i olika former, men endast ett tillbud med ett gasolkök - den gången med engångsbehållare - där gasen vid tubbyte plötsligt läckte ut. Det sekdde utomhus på en klippa så det största problemet var att vi inte kunde koka mat.

Mackey

[Ulf.Ason 11]

Rätt använda är alla bränslen och kök på marknaden idag säkra, men jag måste förespråka gasol.

Jo, den här diskussionen känns lite som att diskutera lämpligaste formen av belysning i hemmet. Man kan argumentera mot användningen av elektriska lampor då spänningen i ledningarna är direkt dödlig, fotogenlampa är ju trots allt ett alternativ.

Det finns väl ingen serietillverkad båt det här århundradet som har försetts med fotogenkök för undvika risker med gasol? Kan vi inte lägga diskussionen om gasolens farlighet åt sidan någon gång?

/u

[Mackey 4 552]

Bra idé faktiskt, TS har ju fått svar. Ledsen att jag rycktes med i OT-diskussionen.

1) Använd inte tängel som bränsle till köket.

2) Som bonud har han och alla andra fått reda på att tängel finns och fungerar för förvrämning. Det borde vara säkrare med tändgel än med flytande sprit ombord på en båt.

Mackey

[bhemac 2 859]

Jag tröttnade på diskussionerna redan för många år sen så jag försökte utreda saken. Kontaktade ett par försäkringsbolag och Sprängämnesinspektionen (heter det väl). Någon samlad statistik fanns inte men alla hade ungefär samma uppfattning dvs att en riktigt gjord gasolinstallation som inspekteras och underhålls är det säkraste. Gasololyckorna beror nästan uteslutande på gamla, dåliga installationer. Någon sa att gasol ger en större smäll=mer skriverier. Det mest otäcka var väl spriten, den förorsakar många mindre skador, typ brännskador eftersom lågan inte syns/hörs så bra. Framförallt var det barn som skadades. Nu är det här ett tag sedan och jag hittar inte pappren längre.

Under åren har jag pratat med försäkringsbolagen i olika frågor. De har alltid varit både hjälpsamma och nyfikna.

[forgus31 139]

Använder gasol sen många år. Fick ont i ögonen av spriten vi körde köket på. Gick inte att steka biffen på heller.

 

Hade dock en incident en varm sommar då tvåkilos reserven i stuvfacket började pysa gas. Sprängblecket mot övertryck hade gett sig och all gas var på väg ut.

 

Tog flaskan försiktigt och utan att gnida fram nån statisk elektricitet bar jag den till Räddningsverket i hamnen. Man var bemannad trots att det var kväll då man hade personalfest. Rådet var, ställ den där i diket. Efter en halvtimme hade den slutat pysa och kunde bäras ner till båten.

 

Se alltså upp med höga temperaturer och förvara flaskan i utrymme som är dränerat. Har reserven numera i ankarboxen i fören uppepå kättingen.

 

 

[ArneRadar 667]

Var och en är salig på sin egen tro.

Som f.d. mångårig delägare och VD i en av de mest kända tillverkarna av sprit-, fotogen- och gasolkök har jag en hel del åsikter själv. Började förresten på golvet och har skruvat ihop en hel del av det som sitter i era båtar nu;) På gott och ont. En del av er blir kanske lite skraja nu...

Min uppfattning är att systemen skiljer sig säkerhetsmässigt på så vis att sprit- och fototenkök är farliga vid dåligt handhavande, bristande mekanisk förståelse och i fotogenfallet bristande underhåll. En gasolinstallation är störtsäker så länge den är gjord enligt konstens alla regler och gummislangar byts enligt rekommenderade intervall. Gasolen är mer binär och passar därför bättre den moderna människan. Ett fotogenkök skall (säger skall) servas varje vinter. Ett gasolkök skall (säger skall) man inte röra så länge tändsäkringen funkar (men eventuella gummislangar skall snorkollas).

Jag kan utveckla detta tills ni somnar, men det är skillnad på handhavandeinducerade problem och systemrelaterade dito.

Jag har som seglare varit med om spritköksrelaterad helikopterevakuering av svårt skadad, men peppar peppar hittills aldrig fotogen-, diesel- eller gasolinducerad dito.