Gå till innehåll
söndag 23 februari 2025
Elav

Skrovtyp:planande

Rekommendera Poster

Håller på att koolla Blocket för att hitta en lämplig båt för en sista fär till Lofoten. Nu har det kommit upp en anons på en billig och välutrustad Tur 80 (Kimau??) 26 fot. När jag kollar den båten här på Maringuiden står det Skrovtyp:planande. Vad betyder det i praktiken? Det måste väl vara svårt att få en deplasementbåt att plana om den inte är bygd för kappsegling? Elav.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst MaxSchmeling

...lämplig båt för en sista färd till Lofoten.

En sista färd... Det må jag säga; stil på denna kille som lägger ner så mycket möda på sin sista resa.

post-10024382-1394237704,6874_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo, åldern tar ut sin rättangel! Men om den planerade sista resan blir lyckad kanske jag omvärderar min plan. Får jag bara klart för mig om den här båten verkligen kan plana och vilka förhållander som då krävs så är jag en bit på väg, då tar det ju inte så lång tid till Lofoten. Jag kanske hinner till Kirkenes.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det finns tillfällen då en trög segelbåt kan komma upp i hastigheter så det sprutar kaskader åt sidorna. Det krävs då en plattare skrovbotten liknande de flesta moderna segelbåtar. Hur ofta ser man dem spurta om de andra som seglar åt samma håll?

 

För det sker alltså bara nån enstaka gång när det blåser hårt på en slörbog. Det har hänt mig en gång med en engelsk plattbottnad Felicity. Den var alltid långsammaste båten men den dagen kom vi nog upp i dubbla farten och surfade om långa slanka segelbåtar som normalt gick mycket snabbare än vår lilla glädjespridare.

 

Det är inte snabbheten som ger möjlighet till långsegling, det är hur länge man styr åt samma håll. Kolla hur långt en snabb motorbåt kommer pä en sommar. Trots tiodubbla farten bara en bråkdel av den som seglare som mest befinner sig på sjön istället för vid kajen.

 

En Maxi 77 har också ett planande skrov men hur många visste det? Även många ägare av en Maxi har ingen aning om fartresurserna. För att den ska plana krävs kulingvindar och slörbog eller spinnaker på läns. På halvvind kan det nog inträffa men det har jag aldrig varit med om.

 

Men hoppas inte för mycket på en Tur 80 fast den har snabb botten. I de vindar som krävs ligger man helst vi kaj. Men befinner man sig redan på havet kan det det vara en upplevelse i sig.

 

Välkommen till Maringuiden.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det innebär nog i praktiken att det står lite galet...

Mycket få, om ens några, deplacementbåtar kan plana per definition. Många kan surfa, en del kan komma upp över deplacementsfart även på plattvatten. För de flesta krävs dock så mycket vind att riggen trillat ner, nåt annat gått sönder eller att den inte går att hantera längre innan den faktiskt släpper.

Om en båt kan plana eller inte beror främst på segelyta i förhållande till vikt och vattenlinjelängd samt skrovformen, framför allt i aktern. Det har diskuterats friskt i ett antal gamla trådar på blur.se med några riktigt kunniga som förklarar...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Man skall alltså betrakta uppgiften Skrovtyp:planande som en beskrivning av skrovets form snarare än att den kan plana? Då är det ju bättre att satsa på en längre båt. Men har det någon betydelse för seglingen i övrigt dvs innan den planar jämfört med en båt som inte beskrivs som Skrovtyp:planande och då tänker jag inte bara på farten?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nej. Man ska alltså betrakta Skrovtyp:planande som felaktig. Länka gärna till var det står, det är knappt så jag tror på att någon beskrivit den så. (Jag menar naturligtvis inte att du ljuger utan att jag knappt kan tro att någon skulle få för sig att beskriva den så)

Ja. Om en båt har potential att plana så kommer den vara extremt krävande att segla. Den kommer vara mycket kraftfull och lätt. Det kommer inte finnas många bekvämligheter ombord. Ofta offrar man även kryssegenskaper för att kunna plana på undanvind.

Lite länkar till klipp på olika planande båtar, för att du ska få en uppfattning om vad jag försöker beskriva:

TP52

, som faktiskt inte riktigt planar men som halvplanar och surfar bra. (Obs båten med blå genacker som har lite bekymmer vid 0:50) 

Edit: Höll ju på att glömma ett av mina favoritklipp för tillfället: En

som nästan slår en kullerbytta!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Visst känns det galet att betrakta en Tur80 som racerbåt.

Kanske ännu värre exempel är den tröga Felicity som typiskt robust engelskbyggd verkligen inte är nåt fartmonster. Ändå gick det att plana den gamla drögen från 1965. Åtminstone några sträckor på väg från Marstrand till Björlanda i Göteborg. Vind snett bakifrån 15-20 m/s. Kanske i vindbyarna ännu lite mer.

Skrovet får ändå betraktas som planande typ på båda båtarna. Dvs platt i botten som en motorbåt med stor motor och fartresurser.

Vad som normalt saknas för segelbåten är kraften. Man behöver rätt kurs och vind minst 12-13 m/s och fullt ställ. Sällan det uppfylls. Skulle tro Felicityns små segel motsvarade minst 50 hk för att den skulle plana så visst finnso det energi i vinden ibland.

Nu tror jag inte att TS vill ha en segelracer för en färd över till Norge och efter kusten som är öppen för Atlantvindar och vågor på sina ställen. Vid Statt söder om Ålesund går man ofta i konvoj för säkerhets skull och en racer vill man nog helst slippa i gänget.

Det ska vara robusta båtar och det kanske Tur 80 kan vara om den är kontrollerad och förstärkt där den kan ha svagheter. Riggen och roder t.ex utan att veta nåt om båttypen.

Har man tid väntar man på gott väder annars blir det ingen trevlig resa. Prognoserna räcker ofta ett par dagar om det inte är oroligt väder och då hinner man över till sydnorge och runda Lindesnes upp till Farsund (som numera enl. uppgift inte är gratishamn).

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag betvivlar ärligt talat att Felicityn planade, den kanske surfade men inte mer.

Jag har inte heller sagt något om race-båt eller inte. Bara att Tur 80 inte kommer att plana, någonsin. Men visst vill man ägna sig åt hårklyveri kan många båtar anses ha planande skrov, bara man plockar av kölen, riggen, tömmer dom på inredning och hänger dit en stor motor. Men det blir ju löjligt.

J80, som jag har erfarenhet av att kappsegla, behöver i alla fall 8-10m/s och lite vågor för att orka upp ur vattnet. Då är den i race-trim, dvs fullt ställ inklusive 65kvm nylon och helt tom på grejer så när som på det som krävs enligt reglerna (hink och utombordare, i stort sett)

J80 har ett SA/D på 71 på undanvind, vad har båtarna du räknar upp?

Jag tror inte heller att TS vill ha en båt som planar, det är inte många som är villiga att segla långt i en sån även om jag vet 2 som seglat över Atlanten för att sedan spendera en säsong i Västindien i just en J80.

Anledningen till att jag länkade till dom båtarna jag gjorde var för att visa TS hur en båt som allmänt anses plana ser ut och seglar/seglas så att hen kan förstå att det inte är vad hen söker.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ni bekräftar det jag trodde när jag skrev frågan.

Uppgiften om skrovtypen har jag faktiskt hittat här på maringuiden: http://www.maringuiden.se/batguiden/;batID=1514&battypID=7.

Nu vet inte jag vem som lagt in uppgiften, men bortsett från denna kryptiska beskrivning har jag haft mycket nytta av Maringuiden och det är därför jag nu är medlem. Kommentera gärna länken.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har planat i tolv knop i en Vega, stadigt. Ingen surfning, planat. Spinnaker och mycket hård undanvind såg till det. Det hände en gång under de femton år mina föräldrar hade en sådan.

Tur 80 har ett nära identiskt skrov. Så; räkna inte med att plana med båten. Om den nuger för långfärd är det snarare andra faktorer som avgör såsom rutornas infästningar (gummilister, glöm det!), att röstlärn förstärkts samt det allmänna skickart på utrustningen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Detta inlägg kan hoppas över såsom överflödigt!

Vill man ha en benämning på skrovtyp utan att läsaren ska förledas tro att det är en racerbåt ska man nog använda en annan benämning än planande. Det visar tråden.

Annars finns det ju skillnad mellan t.ex vår Forgus 31 och liknande båtar med djup V-form och nedbyggd köl. Tittar man på den senare framifrån och jämför med en Maxi 77, Tur 80, Bavaria osv moderna båtar så finns en klar skillnad. Forgusen kan jag aldrig få att plana hur hårt det än blåser. 

Men att betvivla att en plattbottnad båt inte kan plana längre stunder tyder på en överdriven skeptisism. Varför ska inte en segelbåt kunna plana när enda skillnaden mot motorbåt med liknande skrovform är att segelbåten har en köl och således är betydligt tyngre. Det som krävs är kraftigare motor. Det ska blåsa tillräckligt och det är det sällan det gör. 

När man surfar i vågor går det fortare nerför vågen men sen går det sakta när dte blir uppför. Från Marstrand till Björlanda går man i nästan vågfritt vatten inomskärs. Vi kom fram samtidigt som de andra båtarna i klungan och stundtals låg vi bra långt före för att bli omseglade när vinden inte räckte för planing.

Prova nån gång med en plattbottnad båt så ser du att det går. Det är kul när det händer. Båten får speciella egenskaper när den planar. Vinglig och överdriven roderverkan.

Nu är jag rätt gammal och för mig har det inträffat med deplacementbåtar två tre gånger under femtio år. Men med segeljollar var det planingsbogar man letade upp. Sällsynt kul. Första gången jag seglade jolle hände det med en Trissjolle vars skrovform liknar Maxi 77 och de andra båtarna vi nämner som planande eller flatbottnad som kanske skulle vara en bättre benämning.

Planande är helt klart en felaktig benämning hur man än vrider och vänder på det.

Trots att båten kan plana. Det händer ju nästan inte i praktiken att den planar.

Håller med om att det blivit hårklyverier. Dock vet jag vad jag varit med om då såna upplevelser inte glöms vid min demensnivå.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...