Galvanisk isolator

[530DC 0]

Hej!

Jag har precis upptäckt att min landströmscentral inte har en Galvanisk isolator på inkommande spänningskabel.

Jag har tittat runt lite och hittat en på biltema till vettigt pris, någon här som har erfarenhet av denna? Fungerar den?

Det varnas för att montera den i trånga utrymmen och den får ej övertäckas.

Hur varm blir denna egentligen?

Trånga utrymmen är ju ett relativt begrepp, frågan är hur varm den blir och vilken storlek på utrymme den behöver, Vågar man skruva fast den å en teakskiva utan brand risk?

Helst hade jag monterat den i en plastkapsling men det verkar ju inte gå?

Hur har ni era isolatorer monterade?

[happysix 44]

Vi har en Sterling pro safe 30A zinksaver.(bryter krypstömmen på gul/grön(skyddsjord))

Skruvad på skottet, i plywood.

Har inte märkt att den har blivit varm.

 

Funkar den?

Ja våran zinkanod behövdes bytas 3-4ggr oftare innan zinksavern vart monterad.

http://www.sterling-power.com/products-galvanic-why.htm

[Anders_St 74]

Du behöver ingen galvanisk isolator.

Galvanisk isolator används för att koppla ihop inkommande landströms skyddsjord med skyddsjorden i båten. Det man vill undvika är galvaniska strömmar som äter upp metalldelar i båten som ligger i vattnet. Strömmen kommer från skyddsjorden som ligger på 0V mot jord precis vid närmaste huvudstransformator i elsystemet. Men som  kan bli flera volt en bit ifrån stationen. Eftersom skyddsjorden är en ren kortslutning så blir det höga strömmar även vid liten spänningsskillnad.

Meningen är att de motkopplade dioderna i isolatorn gör att felspänningar i skyddsjorden under ca 2V inte ger någon ström.

Här finns två problem.

1) Galvanisk isolator fungerar inte i Sverige med svensk bergrgund som isolerar bra. Potentialen i skyddsjorden ofta kan komma över de 2V som behövs för att det ska börja gå ström. SXK har mätt uppåt 15 V i en del fall. Då får du i alla fall problemet med galvaniska strömmar som äter upp metalliska delar av båten.

2) Du har ingen skyddsjord i båten att koppla den till. (Om du inte har stålbåt eller alubåt.)

 

En galvanisk isolator ska inte bli varm alls. Blir den det har du problem i båten och måste åtgärda galvaniska strömmar. (Eller helt enkelt koppla ur den.)

Bilder från ett ganska tekniskt föredrag på SXK:

http://batteknik.se/2010/13297_foredrag.pdf

Mera skrivet i ämnet:

http://www.sxk.se/system/files/private/korrosion_i_batar.pdf

[Anders_St 74]

Ja våran zinkanod behövdes bytas 3-4ggr oftare innan zinksavern vart monterad.

Hm, då behöver du titta efter hur skyddsjorden är kopplad i din båt. Jämför med schemorna i bilderna från SXK föredrag ovan.

[530DC 0]

@Anders_St

Tack för svaret men.

Menar du att en iolator är helt förkastligt alltså? problemen är det samma med eller utan isolatorn.

Angående värme var att jag läste det i manualen till den.

Se länk:

http://www.biltema.se/BiltemaDocuments/Manuals/25-231_man.pdf

Den här fungerar inte då?

[Funkis 143]

Byta anod mindre ofta än tidigare? Varje år, fyra gånger per år, vart fjärde år?

Och hur många har du? En enda som sitter på proppaxeln är nog en dålig mätare på strömmar?

Plus att det jag har märkt är att offeranoder verkar vara av olika kvalitet. Så jag köper i minst fyra olika affärer för att vara säker på att få med olika sammansättningar... Jag har stålbåt.

De går helt klart åt i olika tempo. Biltema verkar gå fortast, små rackare som jag satte nära proppaxeln...  Den affärens offeranoder fick bra kritik i nån test jag såg.

Kanske det även har med din kvalitet på zink att göra? Köpt på annat ställe?

Du får tänka på att en del av offeranodens arbete kan kanske komma från jordledningen men att det vanligaste är strömmar i vattnet pga olika ämnen i genomföringar. Eller så har grannen ingen isolationstransformator? Eller bryggnockens 230V ledning är dålig? Eller...

Så el kan vara lite komplext?

Men att säga att en isolator inte gör nytta är nog att ta i... utomlands gör den fin nytta - och säkert ofta även i Sverige? Men inte ibland? Då är obalansströmmen högre och det klarar inte zink-savern av! Ett annat sätt är att koppla bort jorden från båten, enligt SXK tolkning av gällande bestämmelser ( jag bara förutsätter att du har jordfelsbrytare installerad )

Men då bör en lite mer kunnig person gå igenom hur det är kopplat...

[Anders_St 74]

Min personliga åsikt är att den gör mer skada än nytta.

I min egen båt har jag inte kopplat enligt schemorna från SXK. Utan en variant gjord av tidigare ägare. Utan galvanisk isolator.

Jag har två olika uppsättningar 220V uttag:

A) Ett antal uttag som kommer från landströmmens jordfelsbrytare, dit går skyddsjorden från landströmmen direkt. men är inte kopplad någon annan stans.

Ett antal uttagsom kommer från min 220V inverter. Den skyddsjorden är kopplad till inverterns skyddsjord men ingen annan stans.

På det viset finns skyddet av skyddsjorden kvar i alla de elprylar man kopplar in. Men det finns ingen möjlighet för ström att gå från landströmmens skyddsjord till motorblock och drev.

isolatorn blir bara varm om det går ström genom den. Den är gjord för att kunna dra mycket ström vid felfall och lösa ut säkringen. Men inte gå sönder själv om säkringen inte löser ut så felströmmen blir långvarig. Om du ska känna någon värme från en 2V zink zaver så pratar vi strömmar 15-50 A under långt tid typ timmar. Det är i så fall något jag skulle betrakta som ett allvarligt elfel som måste fixas.

[Lasse-L 341]

Bästa skyddet är en skyddstransformator. http://batteknik.se/2010/Landstr%F6mRev3.pdf

[530DC 0]

OK!

Tack för svaren.

Jag sätter in en iallafall. det var bara isolatorns värme jag var rädd för, men det lät konstigt att den skulle bli så varm att den var inte fick sitta för instängt.

Jag är inte helt borta när det gäller Elkunskaper iallafall då jag har begränsad behörighet så koppla in den och se att det fungerar tryggt skall jag nog klara:))

Jordfelsbrytare och tvåpolig säkring finns, nu sätter jag in Isolatorn på jordanslutningen innan centralen som deras inkopplingsanvisning visar. Den skadar ju inte iallafall.

Jag får försöka hitta en plats för den där den sitter lite luftigt.



Det jag undrade över från början var om någon testat denna och om den gör sitt jobb eller om den är sämre än andra fabrikat, samt hur varm den brukar bli.

[Anders_St 74]

Whatever rocks your boat. :-)

[bhemac 2 859]

Anders_St: om du har elpatron i varmvattenberedaren så kopplas inkommande skyddsjord till båtens jord. Fö tror jag du har helt rätt.

Lasse-L; Isolationstrafon är det optimala.

Vill ni veta vad de riktiga experterna säger? Ropa Seawolf

[Anders_St 74]

Jo. Via kylvattnet i gummislangar, inte direkt metallisk koppling. Försökte räkna på det där hur mycket ström det kan bli med kanske 20 V felspänning. Borde inte bli många milliampere.

 

Och det är inte alla ställen som har problem med jordpotential heller...

[Lasse-L 341]

Även små strömmar är materialvandring. Segelbåtsdrev helt uppätit efter en vinter i sjön.

[Seawolf 382]

Jag hänvisar till länkarna ovan.

Men tre saker:

1) Det är inte galvanisk korrosion som uppstår av den spänning som den från land kommande gröngula skyddsjorden har i sig. Det är elektrolytisk korrosion, och mot den hjälper inte offeranoder. 

2) En offeranod av zink offrar sig för att skydda ädlare metaller som den är i elektriskt ledande kontkt med och förbrukas medan den gör det. Ju fortare den förbrukas vid en given storlek och utseende och montagesätt, desto bättre kvalitet har offeranoden, för då gör den sitt jobb effektivare.

3) En galvanisk isolator mellan skyddsjord och båtens jord klarar att spärra ut c:a 1.5 VDC. Toppvärdet på en spänning på skyddsjorden på c:a 2VAC är c:a 3 V. Topparna passerar alltså även en galvanisk isolator.

[IngemarE 3 650]

1. Jodå, offeranoderna hjälper även då. De kan t.o.,m. ätas upp väldigt fort. Men sällan hjälper en galvanisk isolator, då spänningsskillnaden är för stor.

2. Mitt test av offeranoder i PB för ett par år sedan visade att samtliga fabrikat/material jag provade var likvärdiga vad gällde offerviljan. Allt från Biltema till Watski. Däremot gäller det att se till att de har god metallisk kontakt, och här var faktiskt de finare fabrikaten i flera fall sämst. Att det skiljer i materialkvalitet vill jag därför påstå är en myt.

I övrigt håller jag med om det mesta som skrivits i tråden. Strunta i isolatorn, den gör ingen större nytta. Däremot är den en felkälla i och med att den kopplas i serie med skyddsjorden. Går dioderna sönder och blir avbrott i, kommer du inte längre ha skyddsjord i båten !

Enda raka om du har potentialskillnader är en fulltransformator.

[Seawolf 382]

En zinkanod har en galvanisk spänningsskillnad mot t.ex. gulmetall på c:a +0.8  VDC

Växelspänningen från land på gröngula skyddsjorden ligger ofta på 2VAC, visat effektivvärde, vilket betyder att spänningen varierar mellan c:a +3V och -3V. (Detta har SXK provmätt i ett 20-tal hamnar.) Ofta ligger topparna högre, för det är ful växelspänning och inte sinusformad. Se bifogad spänning mellan land-gröngul och omgivande vatten då båten har en hackande landströmsladdare ansluten som har skyddsjord till land. 

Zinkanoden förbrukas då fortare åt ena hållet, med bidrag från den elektrolytiska verkan.

Åt andra hållet finns (3-0,8V=) 2.2V kvar där ändå och korroderar gulmetallen pulserande elektrolytiskt. 

Och visst är en isolertransformator alltid en i alla bemärkelser tung lösning. På en planande båt i grov sjö är det inte helt problemfritt att fästa en 20-kilosklump ordentligt.

Det var av bl.a. pga. de ovanstående problemen som lösningen med dubbla jordfelsbrytare och TT-jordning enlgt IEC 60364 kom fram. (Den första jordfelsbrytaren skall i Sverige finnas i anslutningseneheten på bryggan) Se:

http://batteknik.se/2010/Landstr%F6mRev3.pdf

[happysix 44]

Landströmen är kopplad som bilden på varmvattenberedare/ritningen.(kanske något gått sönder,?)

Innan zinksavern fick vi byta anod efter 4 månader då var 50% kvar.(detta på sämsta stället)

Är detta onormalt i Spanien?

Jag vet ej men andra där påstod att det var inte båtens fel.

Efter vi monterat ziksavern behöver vi byta mindre än  1 ggr per år.

Fast vi byter den varje år ändå.

Bottengenomförigar i plast,plastbåt.

En anod på propelleraxeln.

[Lasse-L 341]

Det finns lätta lösningar, switchade skyddstrafo. Jag valde den tunga enkla konstruktionen, ingen elektronik som kan gå sönder samt att den tunga var mer prisvärd.

[Seawolf 382]

En Zinksaver klarar bra av att hindra ens egens båts zinkanoder från att försöka skydda andras  anslutna metallföremål, t.ex. hamnens bryggors eller andras båtars eventuella  jordade metalldelar. 

Men det är som väl framgått en helt annan problemställning än att skyddsjorden från land har en (växel-)spänning i förhållande till havet.

[IngemarE 3 650]

Du blandar ihop lite olika saker och missar framförallt en sak i ditt resonemang - zinkanoden och metallen den skyddar har ingen spänningsskillnad, då de är (skall vara) elektriskt förbundna. Därför kommer alltid zinkanoden att ligga före i offringsordningen. Detta oavsett om spänningsskillnaden är stor mellan paketet gulmetall/zinkanod och omvärlden.

Har även testat detta själv i praktiken. Inte ens med en spänningsskillnad på uppåt 10V äts andra metallen upp före zinkanoden.

Skulle zinkanoderna bara skydda mot galvaniska spänningar hade vi haft gigantiska problem på väldigt många båtar och transformatorer i var och varannan båt. För precis som du säger är det ofta stora spänningsskillnader på brygguttagets jord och vattnet på våra bryggor.

[happysix 44]

Lånar tråden:-D

Vi ligger på landström 300 dagar om året.

Och jag förstår inte om jag har problem eller inte.

 

När vi fick en förbättring på livslängden för anoden så tog jag det som ett kvitto på att allt fungera som det ska.

För övrigt finns det en LED lampa som indikerar krypström på våran zinksaver.

Jag har inte sett den tänd någon gång än.Detta kollar jag varje gång jag hamnat på ett nytt ställe.

Min tanke med detta är ser jag denna LED lampa tänd så struntar jag i landström på detta ställe.

 

Men det är som väl framgått en helt annan problemställning än att skyddsjorden från land har en (växel-)spänning i förhållande till havet.

Vad betyder detta för mig?

[Seawolf 382]

Om man ligger långa tider på landsröm på en eller två platser kan man ha eller inte ha problem som en Zinksaver klarar av. Dvs. Om landströmsspänningen är under c:a 1 VAC så klarar zinksavern av problemet utan att dess LED-varnare glimrar. 

[IngemarE 3 650]

Eller också är LED eller annat trasigt i ZinkSavern - det kan man inte veta.....

[happysix 44]

Då hänger jag med.

[happysix 44]

Men detta syns på zinkanoden,antar jag?

 

[Anders_St 74]

Om man hinner se det innan anoden tar slut.  Det går att fräta bort ett segelbåtsdrev på en säsong. Se bild ovan. 04 september 2013 - 19:40

[breckan 19]

Passar också på att ställa en fråga i detta. Om man har isolationstrafo, behöver man verkligen en zinkanod då? Och vilken risk tar man när man inte har en jordplatta (ska skaffa en snart).

[Funkis 143]

Kort och gott - JA -  du behöver behålla zinkanoder även om du installerar en trafo.

Det beror på att visserligen så skapar du en egen jord med en isolertrafo - som tar hand om obalansspänningarna. De kommer ju inte ut i båten och kan därmed ej fortsätta ner i vatten.

Men de strömmar som har med olika renhetsnivå på material i genomföringar, drev eller propelleraxel har ju inget med landström att göra. Det är som förut.

Långsammare förlopp men lika viktiga att skydda sig mot... genom offeranoder.

Elektrolytiska strömmar och galvaniska strömmar är alltså två olika.

[happysix 44]

Det går som längst 60 dagar emellan botten inspektionerna 

Borde jag undersöka detta oftare?

För byta anod är okej men prop,axel eller stödlager vill jag helst behålla.

 

 

[Seawolf 382]

Det finns i Sverige en väldig massa gamla båtar som har rostfri propelleraxel och bronspropeller, och som ALDRIG haft någon offeranod på dessa. De har heller inte haft ekvipotentialjordning av skrovgenomföronganra av brons eller avzinkningsfri mässing.

Och dessa båter har inte haft någon galvanisk korrosion på dessa delar, helt enkelt för att dessa legeringar ligger så nära varandra i den galvaniska spänningskedjan att de inte bråkar med varndra. (alltså om man inte har landströmsjord i förbindelse med dem).

Om man däremot monterar en zinkanod på bronspropellern och/eller den syrafasta axeln, så blockeras avgången av mikromängderna av kopparjoner från gulmetallen och/eller antifoulingfärg man målat och som är kopparbaserad, och havstulpanerna sätter sig direkt på färg och metallyta och frodas enormt. 

Se bilden, där havstulaner växer på den påmålade bottenfärgen på propeller och axel, medan de inte växer på stödlagerbocken som är närmast anoden. Gummilagret isolerar lagerbocken så att offeranoden inte blockerar färgens kopparjoner där.

OBS: se upp med icke-avzinkningsfri mässing i propellrar och skrovgenomföringar, det materialet kräver offeranoder.