Gå till innehåll
torsdag 16 januari 2025
happysix

sprucket spridarrör

Rekommendera Poster

Det finns ett farligt ställe på Perkins 4.108 och det är precis i början på grenröret där det är anslutet mot toppen. Där är det helt utan mantling och kylning och pridarrören alldeles intill, egentligen en dålig och farlig lösning, därav min tidigare kommentar.

Hälsningar Ove

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Haha!

Hur f-n fick jag för mig att du hade en MD21:a?

 

Nåja, bränslet blev ju rätt i alla fall. Sorry ;)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag också, tänkte innan att plötsliga tryckstötar i ett rör med inkompresibel vätska borde ge approximativt omedelbar respons i andra änden likt inom elektroniken. Svagare ut- än intryckstöt givetvis, förluster förekommer alltid vid alla slags överföringar. [Men detta med omedelbart innebär vad gäller elektrisk överföring ofta ljushastigheten, en i sig fantastiskt snabb men nog mest av allt märklig naturkonstant. (Två ljus- eller radiovågor som möter varann har bägge alltid denna hastighet i fria rymden, ändå är deras relativa hastighet sinsemellan inte dubblerad utan precis densamma. Kan få huvudvärk för mindre.;)]

Nå, dieselbränslets tryckstöt-utbredning i en insprutsledning har tydligen en klart lägre och begripligare hastighet, som trovärdigt omvittnats ovan. Tack för det! Tar som el-gubbe också långsamt till mig detta med att meterkorta rörlängder faktiskt är kritiska för insprutsduscharnas tajming, misstänker alltså att el- och mekanik-tänk kan skilja betydligt just vad gäller innebörden av ordet omedelbart? (Gissar f.ö. även att ljudhastigheten i diesel-vätskan begränsar överföringshastigheten, och att den är nog högre än luftgasens 340 m/s men lägre än vattens ca 1500 m/s??)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack! Kanske har haft tur iallafall,för detta område var det diesel läckand över.

Jag kände det var  varmt när jag montera bort spridarröret,detta efter att motorn kallnat lite.

Så ska ha bättre koll i fortsättningen.

Uppskattningsvis hur varmt kan det vara tror du?

Finns där områden som överstiger 220 grader?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Grenröret närmast toppen är det varmaste på hela motorn när den går med belastning, säkert långt över 220 grader

Hälsningar Ove

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Visst skall man vara försiktig med brännbara vätskor och värme. Förr talade man om den så akallade brandtriangeln. Värme, brännbart material och syre, numer har man lagt till en sida på triangeln eller egemtligen en hel ring runt, nämligen rätt blandning, om propotionerna inte är rätta så brinner det inte ändå. 

risken är inte särskilt stor att det skall slå eld på en dieselmotor pga av bränsle läckage, men den finns naturligtvis,  men särskilt stor är den inte.

 

/B

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kanske lite off topic men angående diesel och dess inkompressibilitet finns det lite intressant läsning på Wikipedia för den som är intresserad. (diesel beter sig på ett likartat vis som den beskrivna hydrauloljan, tänk också på att vi här pratar om tryck mellan ca 600 till 2000 bar beroende på hur modern motorn är)

 

Kompressibilitet hos vätskor

 

Tryckmodulen för hydraulolja = f (trycket,volymprocenten luft).

Vätskor anses i de flesta ingenjörstekniska sammanhang som mer eller mindre inkompressibla men kompressibiliteten kan i praktiken, med hänsyn till inblandad fri gas i form av gasbubblor, ha ett avgörande inflytande på vätskans egenskaper och därmed det tekniska systemets egenskaper när det gäller fjädring, systemstabilitet och noggrannhet (reglerteknisk stabilitet) samt inte minst verkningsgraden vid användning som energiöverförande medium vid stora effekter. Den totala tryckmodulen påverkas också av omgivande material, ex. vid användning av flexibla hydraulslangar eller styva stålrör.

En oljepelare som är fullständigt avluftad fjädrar c:a 130 ggr mer än motsvarande stålstav.

En luftpelares isoterma fjädring vid 7 bar är c:a 1500 ggr större än oljepelarens för samma tvärsnittsarea.

En hydraulslang (typ SAE100 R2, stålarmerad med 2 lager) med innerdiameter 10 mm förorsakar c:a 15 ggr så stor fjädring som den inneslutna oljevolymen.

Ett stålrör med väggtjocklek av minst 1/15 ggr innediametern har försumbar fjädring jämfört med den inneslutna oljevolymen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Då har rörlängd inte med expansionen av röret att göra utan längden på dieselpelaren i röret.

Coolt,nu har jag lärt mig varför tajmingen blir knasig vid olika rörlängd.

yes

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har precis varit iväg och beställt nya spridarrör.

Tror ni jag vart förvånad när alla spridarrör EJ var lika långa.frown

Nu påstod mannen i motorshopen att det skulle vara så på en del gamla motorer.(perkins 4.108 bla.

Så det viktiga är att göra lika långa som de man lämnar in och sen inte förväxla deras position.

Eftersom man får bocka dem själv.

 

(So if you don`t know now you know)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...