Varför går segelbåten framåt?

[Tjocka_Trisse 0]

Hej. Eftersom jag hyser vissa tvivel beträffande de teorier som beskriver hur den framdrivande kraften hos ett segel uppkommer, snokade jag runt på nätet efter information. I beskrivningarna av krafterna hos ett båtsegel hänvisar man ofta till samma teorier som under lång tid har anförts beträffande flygplansvingar. (Om jag fattat saken rätt). Jag fann en sida som behandlar lyftkraften hos en flygplansvinge och så vitt jag kunnat se kullkastar den de teorier som varit förhärskande i förklaringen till flygplansvingens lyftkraft och analogt därmed även båtseglets framdrivande kraft(er). Hemsidans adress: http://user.tninet.se/~bkg405h/lyftkraft_forklara..._.htm Kanske är det så med sanningar att de bara är hypoteser som får gälla som vetenskapliga sanningar intill motsatsen är bevisad. Visserligen går ju segelbåtar (oftast) framåt, men det kan ju vara kul att veta varför. Hälsningar TjT

[hoek 0]

Njae, jag skulle inte hålla med om att teorierna om vad som orsakar lyftkrafterna på en flyplansvinge eller den frammåtdrivande kraften på en segelbåt är kullkastade. Det som sidan ifrågasätter är användandet av den mycket förenklade Bernoulli's ekvation för att modellera vad som händer. Om du läser sidan så ser du att det verkligen talas om en tryckdifferens över vingen som resulterar i lyftkraften. Bernoulli's ekvation beskriver också detta, men på ett mycket (över)förenklat sätt, bla kontiniuitetsantagandet för kompressibla fluider. Som de flesta vet kan kan de flesta flöden beskrivas av Navier-Stoke's ekvation. Fram tills dess vi hade datorkraft att utveckla den i 3 dimensioner med tillräcklig nogrannhet användes många förenklingar, däribland Bernoulli's ekvation. I dag när vi har datorkraft kan vi utnyttja Navier Stoke's ekvationer istället, och se de vakbildningar och virvelfenomen som uppstår bakom vingen. Men även i dag görs förenklingar även om de inte är lika grova som tidigare. Detta gör att simuleringar av t.ex. flödet kringen en flygplansvinge kan göras med mycket stor precision idag, medan t.ex. andra flöden fortfande simuleras med (över)förenklade antaganden. Det mest kända kan man väl se på TV varje dag. Meterologerna använder denna typ av beräkningar för att förutsäga luftmassornas rörelser, och deras precision bör vi kanske inte diskutera närmare.... Kul tråd detta :-)

[Olof_M 1]

Mycket kul och engagerande tråd. Jag funderar lite på om det verkligen går att använda samma formler på en vinge som drivs fram genom luften som på den vinge seglena utgör som ju drivs framåt av strömmande luftmassa. Så är jag ju ingen fysiker heller :roll:

[norpan 0]

Klart man kan... I båda fallen har du strömmande luft runt vingen eller hur? Inget flygplan kan ju stå stilla och flyga! I båda fallen handlar det om strömmande luft med olika hastigheter dvs tryck på olika sidor om vingen

[Tjocka_Trisse 0]

Hej igen. Här finns ytterligare en knut på denna tråd. http://www.e.kth.se/~e99_tse/proj1.html Kul att flera har sina funderingar. Hälsningar TjT

[Xerxes 0]

Jo, Tjocka Trisses länk den 24 jan är intressant och, tycker jag, lättbegriplig. Men...om jag testar så här: Tag två pappersark ca 15 cm breda och lika långa eller längre. Häng dem parallelt med ca en fingertjocklek emellan på så sätt att du använder båda händernas tumme och långfingret ytterom pappersbitarna och pekfingret emellan dem som distanskloss. Blås nu uppifrån nedåt mellan papperen. Vad händer? Jo, pappersbitarna går ihop i stället för att blåsa isär! Alltså högre hastighet hos luften skapar ett undertryck på den sidan. Det vore intressant om Thomas Sellin kunde delta med ytterligare kommentarer, jag har mejlat till honom.

[Olof_M 1]

Och vips förstår man hur trimrodret på min Shipman fungerar och varför endast lovgirighet och krängning påverkas istället för SB/BB riktningen. För detsamma gäller väl för strömmande vatten som för luft?

[Seawolf 384]

Hela den redovisade teorin om luftströmninar för vingar och segel hänger ihop bra. Kanske kan man ytterligare belysa det hela med ett intuitivt exempel: Antag att vi stoppar ner en vingprofil i en å och tittar på hur vattents strömningsriktning påverkas. Det är lätt att inse att vattnets strömningsriktning påverkas även på rätt långt avstånd från själva profilen (även något framför den) , och att den kraft som uppstår på profilen har att göra med den kraft som går åt att ändra strömningsriktningen på hela den vattenvolym som ändrar riktning. Samma sak med vingar och segel i luft. Kraften tas från den kraft som åtgår att ändra riktningen på en luftmassa på flera båtlängder runt båten. Det är därför det är så ohyggligt viktigt att segla i en luftmassa som ingen annan nallar riktningsändring i, det fölorar båda på....

[Thure 0]

[KUR]PSSSST[/KUR]!!! Ska jag berätta hemligheten? Det är VINDEN som gör det!!!

[Gäst JeBe]

Och jag som hade trott att kölen hade någonting att göra med att en segelbåt kan segla annat än med akterliga vindar (där det gör skit detsamma vilken segelprofilen är)

[Peter_K 4 234]

Kolla här, ganska bra förklarat http://www.gransegel.se/bok/bok_kap1.htm#Vindförvaltning