Segla med familjen - tips önskas (paniken växer)!

[Annachen 0]

Hej!

Vi står precis i begrepp att köpa vår första segelbåt (som familj)! Jag har varit båtlös i snart tio år, inte varit ute på sjön sedan pappa sålde sin båt för tre år sen och jag har längtat, längtat, längtat! Men nu när det blir allvar börjar paniken växa! Jag har aldrig seglat med barn ombord - och på något sätt har jag lyckats skaffa mig tre (8, 5 och 1 år). Desstuom är man ju kanske lite lätt ringrostig - hur ska detta gå? Sluta i sjösjuka, panik och katastrof och husvagn resten av livet eller härlig idyll med solbrända små söta barn som glada ror runt viken i en jolle?

Frågan är alltså: Vad är stalltipsen för att fixa ett familjeliv ombord? Hur håller man ungarna på humör och hindrar att de ramlar i vattnet mer än nödvändigt? Och den viktigaste frågan - hur får man det att funka med en ettåring ombord? Har ni med småbarn haft dem i sele eller spänt fast dem i någon sits när det blir tilläggingsdax? Eller är det ensamsegling för en vuxen som gäller (och den andra vuxna passar barnen)?  Vilka barnsäkringar behöver man installera redan innan man lägger loss första rundan?

 

Väldigt tacksam för svar (och glada tillrop om att det kommer att gå jättebra mottages också gärna)!

 

[Consensus 5]

Jag har väldigt bra erfarenhet av att segla med mindre barn. De gör som man säger. 

Idag, med tonårsbarn så vill de inte ens följa med. Eller så ligger de still i båten och pillar på sin ajfån hela dagen.

Med små barn skall man lägga till där det är barnvänligt. Segla korta distanser. Besöka någon spännande gästhamn då och då. Värst är när det regnar eller blåser för mycket - och man blir stillaliggande en hel dag.

[Funkis 143]

Det funkar!

Speciellt små barn gillar att vara i en ''koja'' med föräldrarna...

Annars är det samma sak som hemma, ettåringar kräver fullservice.

Korta dagsetapper är det som gäller.

 

De äldre, om de kan simma, kan med fördel utrustas med jolle, metspö eller kompisar i samma ålder. De är då borta tre timmar i taget!

 

Det finns en sökfunktion och frågan har faktiskt varit uppe?

Tex

http://www.maringuiden.se/forum/;thread=156192

[Annachen 0]

Tack för era glada tillrop!

Har faktiskt sökt men tycker det är lite svårt att få bra träffar på forumet Söker jag tex på segla med barn får jag upp en väldans massa trådar, allt ifrån hjälp med båtköp x till hur stoppa båtgrannarnas barn från att åka jolle osv... till saker som inte alls handlar om barn i ts i alla fall (Segla Gålö-Åland tex)! (Den länken jag fick handlar iofs delvis om barn, men mer om långfärdssegling och svarar inte alls på mina frågor om var folk gör av sina små vid tilläggning etc! ) Finns det en mer avancerad sökfunktion (tex att bara söka i rubriken)? Annars borde det ju vara ok att starta en ny tråd om sina förutsättningar? Om man ska lusläsa alla inlägg i varje tråd som eventuellt kan ha anknytning till ämnet innan man kan ställa en fråga så tar det ju evigheter....

 

[toaen 510]

Annachen

Jag tycker du har helt rätt i frågan om att söka på forumet.

Skulle man inte ställa några nya frågor, även om ämnet behandlats tidigare, skulle snart forumet dö ut. Allt har ju redan varit uppe till diskussion. Och tiderna har förändras. De enskillda förutsättningarna också.

Nu är jag ganska ringrostig när det gäller att segla med barn. När vår äldsta dotter var 5 månader (1975) var vi ute i lika många veckor - 5. Sommaren därpå strax innan vår andra dotter föddes var vi inte ute nåt större och året när yngsta dottern var knappt året och äldsta dottern var styvt 2,5 var vi ute en del, men det var traumatiskt.

Sen fungerade båtlivet mycket bra under många år till de bägge kom in i tonåren. Sista gången vi var ute som familj låg de bara i förpiken, var griniga och sura, läste och bara ville hem. Vi hade inte kommit så långt så vi gick hem. Där la dig sig på var sin säng och fortsatte läsa. De hade lika gärna kunnat ligga i ruffen och läst, badat när de ville, men de ville bara protestera.

Under de åren som de var med ute upplevde jag inte några större problem. Det är ju ganska tätt mellan de två och de hade väldigt roligt tillsammans. Badade, lekte med dingen (jollen) Fanns det andra barn i näreheten hittade de dem genast.

Vi anpassade nog vårt seglandet till barnen och naturligtvis kanske mest till frun, som egentligen inte gillar vare sig båtar eller segling.

Under de första åren förflyttade vi oss ofta på kvällarna när barna somnat. Segla i fyrbelysning är en intresant sysselsättning. Det går ju inte att kryssa i de vita sektorerna och enselinjerna, utan man får tillämpa andra metoder. Förklarade för en arbetskompis som är utpräglad motobåtsförare. Han idiotförklarade han mig helt. Senare fick han höra av en annan seglare samma beskrivning, då började han sväva lite på målet.

Vi talar ju om åren runt 1980. Det var fortfarande ganska lite båt i skärgården och vi seglade ofta i början av augusti. De bästa platserna var i regel upptagna när man kom fram på natten. Vi fick lägga oss där vi kunde. Ibland på svaj. När de andra båtarna gick på förmiddagen kunde man ofta få en väldigt bra plats. Om man inte valde att ligga kvar gick man nästa kväll igen.

Nu har ju de flesta plotter av något slag, så att kryss i fyrbelysning är ju en konst som är överspelad.

Jag tror inte barna är nått större problem, snarare de egna önskemålen och farhågorna som är problemet.

Segla lungt.

[toaen 510]

Vår yngsta dotter sökte jobb på en företag som tillverkar propellrar.

Vid anställningsintervjuen fick on frågan om hon hade nån erfarehet från båtlivet. Hon svarade att hon praktiskt taget var uppväxt på en segelbåt.

Jag har aldrig försökt lära henne att ljuga.

Hon fick jobbet. 

[toaen 510]

Nån enstaka gång regnade det

[toaen 510]

För det mesta var det sol och dingen var en uppskattad sysselsättning.

[toaen 510]

En annan som är en riktig badkruka har svårt att förstå hur man kan bada så mycket.

Just på detta stället blev den äldsta dottern biten i stortån av en blåmussla. Hon råkade väl sätta ner foten olyckligt och musslan slöt sitt skal kring tån. Det blev ett skrik och liv utan like. Gick int att få loss musslan utan redskap. Jag fick springa till båten och hämta en morakniv och bända upp skalet.

Därefter sa bägge bestämt att de aldrig skulle bada nån annan stans än på Tången - badplatsen hemma. Det gjorde de inte heller. På en hel kvart. Sen var musslan glömd och de badade som aldrig förr.   

[toaen 510]

Och så var det kompisar

[toaen 510]

Några år seglade vi med två underlater, ett marsvin och en katt ombord. Det var ett äventyr i sig - speciellt katten.

[Funkis 143]

Toaen, vars inlägg jag alltid värdesätter, har gett dig den bästa motiveringen till att dra ut på sjön - fast det är stressigt med småbarn.

 

Det ger minnen!

Ettåringen skiter ju i det, men för 5-8 är det jättekul...

Och för de vuxna, fina minnen.

 

Börja försiktigt skulle jag vilja säga, innan alla är vana. De första åren med barnen, de var noll och två år när jag startade långsemestersegla, kryssade jag ingenting. Bara undanvind. Då får du bort ett stressmoment.

 

Sedan fixar barn några timmar på sjön, sedan blir de rastlösa. Iland kan man gå på upptäcktsfärd, bada, köpa glass, kolla in vad andra gör etc etc

 

Och ringa kompisar, internet är viktiga grejer...

 

En ettårig måste tas om hand hela tiden, det bara är så. Men som tur gillar de att sova... Så en halvtimme att njuta själv är möjligt!

 

Ett kapell över sittbrunn är bra regniga och myggiga dagar, båten blir större. Livselar. Då kan de äldre barnen vara på fördäck utan att föräldrar behöver oroa sig att de ska försvinna. Flytväst tills man kan simma!

 

Annars behövs inte så mycket extra utrustning. Fler batterier kanske, för datorn. Viktigast är nog att ha tyg/markisväv som gör sjökoj av minstingens sovplats, så att du säkert vet att barnet ligger kvar även om båten kränger till. Tyvärr finns inte helt säkra flytvästar för så små?

 

Håller f.ö. med toaen, klart du ska starta egen tråd... Samtidigt som jag själv hittade en del bra gamla trådar, jag slog tex på ''småbarn''

[optimisten 23]

När mina barn-2 st var små och börjat röra på sig eller gå hade jag dem ofta i koppel dvs en lina fastsatt i handtaget på flytvästen som jag kunde binda dem med med lagom linlängd så att de inte kunde lämna sittbrunnen. Vi hade en liten ryggsäck packad med favoritleksaker och smörgåsrån att muta med när det var kritiskt läge typ segel nedtagning eller angöra hamn.

När barnen blev större gav jag dem små enkla uppgifter ombord så att de skulle känna sig delaktiga i seglingen t ex ta in fendrarna när vi lämnat hamn, kvejla tågvirket även om det blev lite trassligt och tokigt.

Största problemet med barnen och båtliv har vi nu. Äldsta dottern 20 år klarar sig själv, men sonen är 15 år och vägrar följa med. Att lämna en 15 åring son som far runt med kompisar på moped och vänder på dygnet och hittar på tokigheter känns inte roligt. Vi tvingade med honom  kristihimmelfärdshelgen-premiärhelgen.

[utsegla 6]

Våra tre barn har fått vara med från babybag till mopedåldern.

Jag fick allt lite skäll hemma när äldsta gossen tre, var med pappa i vår fina riggade julle och lade ut akterfäste. Mamma behövde lite lugn och ro och klädde gossen i bävernylonoverall så han inte skulle frysa. Mina båtar kommer i i mars om dom inte ligger i också under vintern.

Killen hade hittat en träbit från en fiske låda en ”påbrea” som han ”rodde” med på den sidan jag inte var på. Du får akta dig sä du inte raml….Det gjorde han innan jag han fullfölja maningen.  En snabb tanke vad gör jag? 3.5 meter djupt iskallt i vattnet. Bävernylon är bra på barn när inga flytvästar användes av skärgårdsborna. ”Han kommer nog opp” tänkte jag, så jag blev kvar ombord. Och mycket riktigt han flöt upp. Och gissa om han grinade illa. Isen hade ju nyss kommit väck från hamnen.

Mamma hemma gillade inte när jag kom hem med honom i bagage facket, så att han inte vätte ner  lyxsätena i vår nya fina Renault 4L. Hoppade du inte i och drog upp honom. Hon köpte inte att det gick fortast  att få upp honom utan att jag också blev våt.

När vi senare låg vid Hållö om somrarna hade vi en eka med på släp med en 5 hkr aktersnurra. Den användes till diverse turer till Smögen, garnfiske etc. Öster om mistluren fick vi alla fisksorter gissa om pojkarna var malliga när dom höll oss med middagsmat. Krabbe snöre med klänypa plast kan hålla både barn och vuxna sysselsatta länge i strandkanten på västkusten.

Dottern var det lite mer synd om i båten. Hon blev alltid sjösjuk. Men klarade sig lite längre när hon fick sitta i mitt knä och styra ”en pinne på ratten” sb eller bb. Så fick hon ”hjälpa till” för att inte lämna ut vår frukost eller vad vi nu ätit sist. Hon gick inte på nu är det bara 3 vågor till lugnare vatten utan spydde när det behagade henne, men med rutin. Hon sölade aldrig ner. Hon var ju så van.

Jag skulle haft blyet i masten då, så hade det klarat sig längre för henne. Men det finns dessbättre inget som man glömmer så fort som egen sjösjuka.

Kompisar med fungerade också bra. Men med tre barn är nog att ha med sig i en sjumetersbåt.

Vinterbadar pojken planerar för långsegning. Så lite vinterbad har inte tagit bort lusten till båtliv.

[brstfanp 9]

Mycket beror på vilket kynne barnen har. Mina ungar, nu 5 och 8 år, är ganska lugna och tåliga. När vi är ute och seglar är det roligt i 15 minuter, fruktansvärt tråkigt i en halvtimma. Sedan går det över och de sysselsätter sig själva.

När åttaåringen var ett år så satt han i en fastmonterad kundkorg i sittbrunnen. När han var två år och vi gick Göta kanal satt han i en cykelstol som jag monterade i akterpulpit. I övrigt så har jag inte gjort några specialinstallationer. Ingen av ungarna har gått i sele, vare sig i båten eller i land. Men om jag hade ungar som var rymningsbenägna/klättrar så skulle jag överväga någon sorts livsele.

Det är praktiskt att ha sjökojer/slingkojer med en tygsida så att de inte trillar ur kojen. Bra för att sova och bra för att leka koja.

Om de är uppe när jag lägger till eller lämnar en ö/hamn så är jag stenhård med att de ska sitta stilla på rufftaket, precis för om masten. Så att vi inte krockar om jag kommer springande med ett ankare eller ska hoppa i land. 

Kör riktigt korta turer till att börja med. Eller ligg kvar vid bryggan. Vänja alla vid att vara ombord. Hitta på kul saker ombord. Så att det blir en positiv laddning.

Jag seglar ofta själv med ungarna. Går bra. Kräver lite extra förberedelser.

Se till att ingen -- allra minst jag själv -- hinner bli hungrig och grinig.

Alltid flytväst, utom när vi verkligen är nere i ruffen på heltid och inte springer upp och ner i sittbrunnen.

Fråga din femåring och åttaåring vad de har för förslag. 

./stefan

[HanneZ82 9]

Men inte hade ni någon propeller på segelbåten?

Härliga bilder! :-)

[toaen 510]

Det var faktiskt så illa, att när jag började bygga en 27-fots 3,5 ton tung havskryssare, skulle jag inte ha nån motor i båten - jag var ju seglare. Motorer har aldrig intresert mig och de motorer jag haft har hämnts genom att trillsk - ofta.

Min mor, som liksom tjuren Ferdinans, var en klok och förståndig mor som dessutom jobbade på Volvo Gbg, kom hekt enkelt en dag med bil och släpkärra. På släpkärran stod en stor låda innehållande en komplett båtmotor, inklusive propeller och  det mesta som behövdes för att installera detta. Denna låda satte hon  av vid båten  med viss hjälp, och sen åkte hon hem.

Har man en egensinnig och envis son, som inte förstår ditt eget bästa är det inte mycket ide att försöka tala honom till rätta. Det är bättre att göra nåt handgripligt.

Sen var det så illa att lådan med motorn stod ivägen och jag måste få bort den på något sätt, så jag lyfte ombord motorn, byggde om motorbädden och instalerade eländet.

Nu - 40 år senare - skulle jag inte kunna tänka mig att ha en båt med enbart motor som drivkälla. Å andra sidan skulle jag inte heller kunna tänka mig att ha en segelbåt utan en ordentlig motor.

I dag, liksom igår, har jag använt min motorseglare som motorbåt för att transporterara mig och ett par arbetskompisar till Hållö, där vi primat ett golv och gjort lite andra målnings och underhållsarbete på kapellet därstädes.

[velum_navia 46]

Lugn, andas ut sånt löser sig!

Ge barnen en uppgift att sköta ombord, tex ta hand om fendrar, hoppiland kalle, se till alla tampar, lära den äldsta sjökortet osv. Så gjorde jag när jag hade med mina barn i segelbåten och framför allt OM hon nu inte kan så lär frugan hur man sköter båten, bra om det skulle hända dig något.

Lycka till och ha en underbar sommar i båten!

[toaen 510]

Om det inte är tvärt om - med tanke på trådskaparens nick.

[velum_navia 46]

Kan så vara toaen, du är en klok man och jag får skylla på att jag är blond

[henkeeriksson 0]

Förra sommaren när det var dags för sommarsegling och semester så var barnen var 6, 4 och 1 år. Vi hade då ordnat så att vi båda var föräldrarlediga och såg fram emot att tillbringa en stor del av sommaren på båten. Det var andra sommaren med 3 barn och sommaren innan funkade det riktigt bra trotts mycket konkande på barnvagn och relativt nyfödd tjej. Nåväl efter ett par dagar satt vi i sittbrunnen och funderade på att ge f...n i allt och segla hem igen. Kaos, bråkande barn,  en ettåring som inte vill vara stilla mer än nödvändigt, sover dåligt och vi var helt slut. Hur som helst gav vi inte upp utan körde på och sakta men säkert lungande allt ner sig alla fann sin plats på båten och jag gissar att även vi vande oss lite vid kaoset. Resultatet blev en perfekt sommar med många fina minnen. Så mitt råd är: Håll ut!! 

Vi som bor och seglar på västkusten måste vara enormt tacksamma för krabborna. Barnen tröttnar aldrig på att fiska krabbor och det funkar för stora och små, finns överallt och allt som behövs är en klädnypa och lite snöre. Det skulle vara intressant att sätta en mätare på krabborna i en populär hamn och se hur många gånger de blir uppfiskade på en sommar.....?

En praktisk grej som funkat bra för oss är en ombygd cykelstol som vi sätter fast vid nedgången till ruffen. Jag har skruvat fast ett trädgårdslanghängare i metall uppochner på baksidan och lite rörisolering på den. (Kan skicka bilder om du vill.) Den passar perfekt att hänga på steget ner i ruffen. Lätt att flytta på och man kan spänna fast den lilla om man är i en lite pressad situation.

Det finns massa såsaker man kan nämna men du kommer säker på själv efterhand!! Så håll ut bara så löser sig det mesta!!

/H

 

 

[Annachen 0]

Tack för alla tips! Det inger ju visst hopp

 

Jag har ju själv seglat sen barnsben och det har mig veterligen alltid gått bra... men mina päron hade bara en unge med i båten oftast och de var båda vana vid båt och segling när jag väl trillade in i deras liv! Jag och maken (japp - rätt gissat toaen) har bara seglat ihop ett par veckor när vi var nykära en gång i tiden så vi får väl se hur vi funkar ihop! Men han har tagit förarintyg och har även varit ute med en kompis några gånger - och han är ialla fall sugen på båtlivet, så det får väl ses som en fördel jämfört med dem som har båtovilliga respektive....