Gå till innehåll
onsdag 13 november 2024
thundergod

På tal om grundstötningar

Rekommendera Poster

Pågår en diskussion om Prestige 550 på MBY där det kommit fram lite oroväckande info om kvaliteten på båtarna men även om VP IPS. Länkar både till tråden samt en haverirapport om en Prestige 42 som sjönk i Finland. Orkar man inte läsa allt så är huvudproblemet dels väldigt dålig laminatkvalitet samt att IPS inte ramlade av vid grundstötningen som det var tänkt. Vet ni något fall där IPS faktiskt frigjorts från skrovet och på så sätt sparat båten från att sjunka som iPS är designat för?

 

http://www.ybw.com/forums/showthread.php?346567-Prestige-550-Flybridge

 

Rapporten

 

http://www.turvallisuustutkinta.fi/Satellite?blobtable=MungoBlobs&blobcol=urldata&SSURIapptype=BlobServer&SSURIcontainer=Default&SSURIsession=false&blobkey=id&blobheadervalue1=inline;%20filename=C3_2010M%20JEANNEAU%20PRESTIGE%2042S%20english%20abridged%20web.pdf&SSURIsscontext=Satellite%20Server&blobwhere=1351499878771&blobheadername1=Content-Disposition&ssbinary=true&blobheader=application/pdf

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vad är en IPS

Vid googling hittade jg allt från pensionsförsäkringar till jag vet inte vad, men inget som jag kan tänka mig skulle kunna ramla av vid en grundstötning.

Fast jag är ju seglare, så det kan ju kanske förklara in okunnighet.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det betyder Inombords propeller system. Inombordsmotor i båten men hur den kan ramla av är ju en annan fråga som behöver stötas och blötas. Låter som att grundstötning inte är det första man ska testa med nya båten, det går inte på garantin och försäkringspremierna för likartade objekt rakar i höjden. Var väl en sån båt som gick på nånstans vid Norrtelje. 15 milj kostade den visst.

Tänk om vi skulle sjunka varje gång vi går på grund. Det skulle bli ett fasligt bytande av båtar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej

Kolla på länken för info om IPS, men kort sagt är det Volvo Pentas system med dragande propeller och jag kan tänka mig att tanken är att vid grundstötning skall dreven gå av på ett sätt så det inte blir håli skrovet.

Fördelarna är många enligt hemsidan :)

http://www.volvopenta.com/volvopenta/se/sv-se/marine_leisure_engines/volvo_penta_ips/Pages/VolvoPentaIPS.aspx

/Tobias

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

För det första förstår jag inte hur man kan ha en båt som inte går att segla, men det är ju en helt annan historia.

För det andra förstår jag inte hur man kan konstruera en båt där propellrar och andra viktiga saker sitter så utsatta att de blir skrot för en grundstötning. Har sett båtar hos reparationsvarven här runt omkring, där man renst rent propellrar, roder mm med reparationer för 100 000 (kanske tom hundratusen-tals) kronor.

Har visserligen inte gått på grund fler gånger på 50 år än jag kommer ihåg dem, varav tre i ganska hög hastighet. Dvs 7-8 knop. Vid dom tillfällena kunde jag faktiskt se ett märke på kölen, när jag tog upp båten ett antal månader senare. Sen har jag väl haft den turen att jag aldrig gått på så jag inte kommit loss för egen hand. Har man tur så behöver man inget vett.wink

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Den båten som gick på grund utanför kapellskär hade raka axlar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det blir lätt lite fel när man bara gissar och dessutom fel bransch. Vi lägger ner Toaen.

 

Om våra båtar ginge 20 knop skulle det nog inte vara nåt bolag som gav oss försäkring. Inte mycket som håller för grundkörning i den farten. Möjligen bleve man lite mer på bettet när man närmar sig land.

 

Vad är det som gör att man måste ha så bråttom? Jo det väsnas så fasligt när man kör fort.

 

Har dock sett motorbåtar som gått sakta och då behöver de inte skynda sig hem.

 

Njutbart med fem knop.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Smaken är som baken...

Endel gillar äpplen andra gillar päron. Tycker folk för göra det dom vill, tyvärr så finns det en del människor som aldrig kommer respektera andras åsikter.



Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Men det förvånar mig hur man tänker, när man har det viktigaste man har, propellrar och roder hängandes helt oskyddade under båten. Dessutom har man ingen reserv.

Vi som seglar har ju två alternativa drivsystem. Propellern sitter skyddad bakom en bastant köl. För vi som har långkölade våtar ofte i ett utag i jölen och rodret. De som inte har rodret sittandes skyddat bakom kölen har ofta en skädda som som skydd utom på lite extremare båtar.

Dessutom förs det ju i våra kretsar ofta diskussioner om hur vi kan annorda nödstyrning om roderfunktionen faller bort.

En och annan grundstötning räknar vi väl nästan också med utan att det skall skada båten.

Hur var det svensken sa när han skulle tala utrikiska; - It's not the fart that kills, it's the smell.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Men det förvånar mig hur man tänker, när man har det viktigaste man har, propellrar och roder hängandes helt oskyddade under båten. Dessutom har man ingen reserv.

Hur skulle man annars ha det? Planande skrov är mer bränsle ekonomiska än deplacermerande.

Vi som seglar har ju två alternativa drivsystem. Propellern sitter skyddad bakom en bastant köl.

Vad gör du om det inte blåser?

Visst blir en segelbåt säkrare, men man vill ju komma fram i rimlig tid och vara beronde av vinden. Klart att det är skillnad på en grundstötning i 5 knop och 25 knop. 25 knop är den service speed som Maersk E-klass håller.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst Beeblebronx

Nu blev jag lite kluven.

Seglarns argument om två separata drivsystem, två motorer är väl två separata system, är textilier verkligen ett drivsystem?

Motorbåtaren, planande skrov mer bränsleekonomiska än deplacementerande?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Go gubbe den där toaen, huvudet på spiken, Ska bjuda dig på en Prippens och ett litet glas seglarvatten eller ankarsnaps om jag snubblar på dig!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Fast resonemanget med två drivsystem (två motorerm) faller väl platt med IPS. Om en motor faller bort finns inte en chans att manövrera med joystick. Ips är en genväg förbi förmågan att manövrera båt. Blir lite som playstation till sjöss. Dessutom som många noterar, vem vill ha frmåtriktad propeller och styrning i svensk skärgårdsmiljö? Dessutom är verkningsgraden lägre än vid drift med drev.

 

Det är väl ett system för nyrika på rivieran samt en och annan svensk ICA-handlare.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst Beeblebronx

Måste jag avbeställa min singelmontagebeställning på IPS drivlina?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Maersk som planar det skulle se ut det.smiley

Nyaste Maersk kommer till Göteborg i augusti om allt går som planerat. Tar 18000 lastlådor. Emma tar bara 15000 men det är det största fartyg jag sett. Ska bli kul att se ett ännu större.

Ett planande skrov tar betydligt mer bränsle per mil än dito som tuffar i deplacementfart utan större svall. Alla vanliga handelsfartyg är deplacerande. Skulle inte få med sig mer än bunkern om det skulle plana från Kina till Göteborg. Handelsflottan kör så sakta man kan för att ändå hinna med så många vändor som möjligt. En avvägning värd ett avancerat datorprogram kan jag tänka.

Man ser ofta fartyg gå runt 12-15 knop fast man se att de kan gå betydligt fortare. I lågkonjunktur sjunker farten på båtarna och bränslebesparingen är värd mer än vinsten att komma fram fortare. På fartygsparkeringarna ser man ofta ett 10-20tal fartyg varav de flesta väntar på jobborder.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Där har du faktiskt totalt helt fel. Om du inte jämnför äpplen med päron förståss.

  Naturligtvis kan du tuffa i deplacementfart med en planande båt också Skulle den då dra mer bränsle ? Nej tror inte det.

I förhållande till fart så drar en planande båt betydligt mindre bränsle än en i deplacement.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ett deplacermande skrov tränger undan lika mkt vatten som fartyget väger. Ett plandade skrov använder vattnet för att lyfta upp sig själv ur vattnet, för att reducera vågbildningsmotståndet.  Det finns ett samband mellan skrov design och användnings område. En bärplans båt till exempel,eftersom vingarna har en mindre yta än fartygets skrov innebär det att friktionen mot vattnet reduceras. Det minskade motståndet mot skrovet ger möjlighet till ökad hastighet och minskad bränsleförbrukning.

Vi tar en 8 metersbåt som väger 2 ton och gör 35 knop.

Ett rimligt medeltryck över skrovet i detta fall är 8kN/m2, dvs en lyftande yta på ca 2.5m2. Om båten är 2.2 meter bred nere vid slaget är ca 2.3 meter av kölen i vattnet.

Om båten har två lister på varje sida som går hela vägen till akterspegeln och sitter med jämnt avstånd mellan köl och slag så är den inres längd i vattnet  1.5 meter och den yttre 0.8 meter, dvs totalt för båda sidor 4.6 meter list i vattnet. Om listens plana yta är 6 cm bred så blir den totala ytan list 0.3m2.

Om då trycket är tre gånger så stort på listerna jämfört med medeltrycket så kommer det extra lyftande bidraget motsvara 440kg.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om emma maersk skulle plana skulle det gå åt så mkt energi att de förmodligen skulle bunkra typ varje dag. Eller väldigt ofta. Här handlar det att få kontainrar från A till B så billigt som möjligt inom en rimlig tid.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Självklart !      Fast förstår inte riktigt ditt inlägg ?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kan du inte den gamla visan - i en grönmålad båt?

http://www.youtube.com/watch?v=dqX1IYq_Or8

Ut på sjön den vida ska vi glida i en grönmålad båt.

Vi mot varma länder stäven vänder i en grönmålad båt.

Båten får gunga dit vindarna vill,

blåser det inte så ligger vi still.

Även vi seglare har degenererats så nu har väl dom flesta motor.

Ligger still gör jag när det blåser småspik. Blåser det inte så går jag för motor.wink

Det där med att komma fram i rimlig tid har ju bara med planering att gör, fast det är klart. För olika människor är ju frågan om sjölivet väldigt olika. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att gå ut en kväll, mer än möjligtvis för att dörja makrill (dörjefart 2-3 knop).

Skall jag ut och segla måste det minst va en eller helst flera veckor. och på den tiden kommer man mycket längre än vad många motorbåtsägare har råd att köra.

Men som tur är får ju alla göra som de vill.

Och visst är det en väldig skillnad att gå på grund i 5 knop med enbåt som är konstruerad för att tåla de krafterna som den utsätts för. (sen finns det alltid undantag och olyckligare omständigheter)

Att köra en båt i tex 25 knop ställer helt andra krav på navigation och därmed kompetens.

kör man i 5 knop kommer man 155 meter på en minut.

kör man i 25 knop kommer man 772 meter på en minut.

Lägg därtill oskyddade drivenheter och roder, som dessutom kostar betydligt mycket mer än på en segelbåt.

Köra motorbåt för en nybörjare som är van att köra bil räknar de ju ofta för ingenting, men att segla verkar omöjligt. Det är ju svårt. När det ju egentligen är tvärt om. Att köra motorbåt i höga farter, på ett säkert sätt, kräver verkligen sin man (eller kvinna).

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bättre direktlänk till rapporten:

http://www.turvallisuustutkinta.fi/Satellite?blobtable=MungoBlobs&blobcol=urldata&SSURIapptype=BlobServer&SSURIcontainer=Default&SSURIsession=false&blobkey=id&blobheadervalue1=inline;%20filename=C3_2010M%20JEANNEAU%20PRESTIGE%2042S%20english%20abridged%20web.pdf&SSURIsscontext=Satellite%20Server&blobwhere=1351499878771&blobheadername1=Content-Disposition&ssbinary=true&blobheader=application/pdf

Fig 14, sidan 21, visar tjocklek på botten och akterspegel. Med IPS sitter ju drevet i botten så man behöver ingen stark akterspegelm. Men jag tycker det ser lite tunt ut.

Även fig 16 sidan 25 och fig 30, sidan 38 är sevärda.



Fast OK, drar man rakt över en klippa i 20 knop så lär nog de flesta båtar börja läcka.  Fast kanske inte så fort som den här gjorde. Skönt att man har en gammal skuta byggd 1983 när plasten inte var så dyr och man tog i lite extra när man byggde. 16 mm plast i botten på en båt känns inte helt OK. Jag tror jag har 30-40 mm...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mycket OT och rent trams i tråden hittills tyvärr.

Tack för bättre länk. Visst så kan man rkan med läckage om man går på i så hög fart. Men denna båt och tydligen flera andra av samma fabrikat hade ju dock väldiggt tunn botten. i tråden på MBY så har en av skribenterna själv sett en Prestige med endast 1,5 mm laminat kring balsakärnan. För att  IPS ska kunna ramla av vid grundstötningen så antar jag att det krvs en viss styrka på laminatet omkring så att inte IPS enheten går igenom botten?

Eftersom många ägare och potentiella ägare av större båtar läser MBY forumet så är ju detta inte den bästa reklamen iaf kan jag tänka mig..

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...