Gå till innehåll
måndag 23 december 2024
Lusasken

Vägval till Atlanten?

Rekommendera Poster

Hej alla Havstokar.Jo jag (man 47år) ska segla ut på långfärd nästa sommar(2014)mina funderingar är om jag ska ta vägen över skottland och caledonian canal eller engelska kanalen.Jag bor vid vänern och seglar ut via göteborg.Jag har blivit biten av tanken att segla över till skottland med dess ödemark och fina landskap då jag inte trivs i överfulla gästhamnar osv,tidvatten och ström är väl mer att räkna med förstår jag.Jag har tänkt segla själv (om ingen känner sig manad att hänga på) och båten är en L28.Vilken tycker ni som gått båda vägarna är det bästa valet. Kom med synpunkter.

Mvh Marty.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har ingen aning men att gå hem via Skottland funkar. Du måste skaffa PilotCharts el likn för att titta på förhärskande vindriktningar så du kan välja rätt tidpunkt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tveklöst Skottland. Antingen Caledonian Canal, Pentland Firth eller runt/genom Shetland/Orkenyöarna. Inte lika stora tidvattenskillnader som i Engelska kanalen men generellt hårdare väder.

Inte Engelska kanalen, som är mycket mer trafikerat. Dyra, överfulla hamnar.

Göran Cederström, förste skandinav att segla runt jorden (i en L28!) valde Engelska kanalen när han startade sin jordeneruntsegling 1971. Men han startade från Östersjön. För den som kommer från Vänern och Göteborg är det mycket mer naturligt att gå via Skottland.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Båda vägarna har sin charm och är inte bara transportsträcka.

Jag tänker på Holländska kanaler med billiga hamnar och kanalerna är nästan uteslutande gratis. Lugnt båtliv i trevlig hjälpsam miljö. I Amsterdam ligger man helt centralt intill centralstationen med färja över från Sixhafen.

Vid bra väder kan man snabbt komma ut till havet och Engelska kanalen är inte så farlig som förr i tiden då fartygen gick kors och tvärs lite hur som helst. De går nu nästan uteslutande i sina leder och där får man själv inte gå annat än tvärs över snarast (självbevarelsedrift) möjligt. Sen ser man fartygen gå på sin räls och själv fortsätter man fritt sin resa och irrar om kring helt fritt.

Jag tror att Caledonian Canal är förstaval men det kan vädret få bestämma också. Det blåser ibland för tufft på Nordsjön och då är Kattegatt att föredra med sitt skyddade vatten. Båda vägarna ligger kvar och kanske ska du vända hemåt nån gång och då kan andra vägen passa.

Har själv inte seglat i Skotland men har lusten.

Hamnarna är välskötta som regel och inte så värst dyra. Jag tror många hamnar efter västkusten är dyrare nu än i Storbrittanien. Vi har vår eminenta Krona nu som står sig bra när man turistar varhelst man kommer. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej

Jag har funderat på vilken väg som vi skulle välja om vi skulle göra resan ut i världen och då skulle vi nog gå via skottland ocn ner mellan Irland och England. 

Tittar man sedan på en förlängning och passagen av Biscaya så känns det som det blir öppnare bog ner mot Portugal. Sjöresan blir längre men det kanske man kan leva med om man får bättre segling!

Mina tankar kring vägvalet!

/Tobias

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Passa på att segla till Shetlandsöarna, Fair Isle, Orkneyörna, Inre och Yttre Hebriderna på utresan och Scillyöarna, Kanalöarna, Isle of Wight och Helgoland på hemresan!

Det är något alldeles speciellt med öar.

Att se Shetlands taggiga silhuett stiga upp över horisonten ur det turkosblå havet en kylig sommarmorgon är magiskt och något man aldrig glömmer. För att ta ett exempel.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej Marty,

 

Jag har erfarenhet av båda alternativen och hade helt klart tagit Skottland och Calidonian canal framför Engelska kanalen. Anledningen som jag ser det är att denna vägen är betydligt vackrare och mysigare enligt mitt tycke, dessutom har man oftare gynnsam vind/ström för att positionera sig inför en atlantöverfart. Längre perioder av nordgående ström och större risk för kryss om man väljer Engelska kanalen.

 

Tidvatten behöver du planera för och kunna hantera oavsett väg. Du skriver att du tänker lämna sverige under sommaren, då lär du förmodligen inte heller ha problem att hitta ett väderfönster med bra förutsättningar för den färdväg du väljer.

 

Lycka till med din resa!

 

Med vänlig hälsning, Petter

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag håller med dig Petter att Skottland på utvägen och Engelska kanalen på hemvägen till Sverige är bättre ur vindsynpunkt.

De förhärskande västliga vindarna i Engelska kanalen är jobbiga och det kan bli mycken väntan på bättre vindriktning. Västligt mellan Irland och England blir halvvind och mer skyddat. Kul att höra från er på MG ibland. Följer er resa vilket är trevlig läsning. Ni skriver och fotar bra och verkar ha väldigt trevligt. 

Hälsa de andra på SassyLady!

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vilken månad skulle vara den mest lämpliga ur vind o strömsynpunkt för att välja vägen över Iränska Sjön?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu har jag kollat gamla gribfiler så jag är alldeles yr i mössan. Har tittat på 2010 års sparade gribfiler.

Ett mönster jag ser är att det 2010 var lättare att ta sig tillbaka till Sverige. Mesta tiden är det alltså sydliga vindar på Irländska sjön vilket verkar bli västliga på Engelska kanalen.

Maj, juni, augusti och september var då inte så kraftiga motvindar utan segelbar motvind. Inte stor del medvind alltså. Juli var det mest kraftig motvind.och bara några spridda dagar segelbar motvind/halvvind. Vänta ut vädret i trevliga hamn och vara snabb iväg när det brallar åt rätt håll..

Ska titta vidare på somrarna 2011 och 2012 som jag också har sparat med vissa luckor.och se om jag ser nåt mönster.

Det är en klar tendens att högtrycken inte gillar Brittiska öarna då de avviker snabbt eller äts upp när de närmar sig från Azorerna. Dessa högstryck ger då nordvind öster om Irland men bara nåt dygn och före och efter lite svaga vindar.

Tyvärr är lågtrycken mycket aggressivare och ger sydvind mellan Irland och England/Skottland när de ligger väster Irland och de har inte alltid nån brådska. Sen smiter de norrut och ger inte nordvind i den utsträckning det skulle bli om de bara fortsatte rakt österut. Kanske nåt vi ska vara glada över här i sydsverige. Dessa lågtryck som halkar norrut på sin väg österut ger oss i sydsverige den sydvästliga vinden. Nåt man känner väl igen. 

  

post-5771-1394237429,0955_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu seglade jag aldrig så långt som till Irländska sjön eller Biscaya. Som längst kom vi till Yttre Hebriderna på Skottlands västkust respektive Isle of Wight i Engelska kanalen. Och det var genomgående sydvästliga och västliga vindar, någon gång nordvästlig vind, som mest 8-9 Beaufort.

Avgörande för oss var att slippa riktigt hård vind, att utnyttja de ljusa nätterna maximalt och undvika att det var alltför kallt. Därför startade vi alltid 10-15 juni. Men för vidare färd över Atlanten får man väga in ytterligare parametrar förstås.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som jag ser det är vägen över Irländska sjön ganska olämplig ur vind och strömsynpunkt. Jag tittade på september vilket bör vara rätt månad om man tänker sig vidare över Atlanten. De jag vet som gått denna vägen har gjort det på väg hem. En del går kanalerna ner igenom Europa och sen vidare över Medelhavet. Den vägen verkar ha blivit mer populär, man slipper en besvärliga Engelska Kanalen och Biscaya, det är enklare om man behöver fixa grejer. Inte minst hinner man äta upp sig, i synnerhet i den franska delen. En del går Staande Mastroute, en bit i Engelska kanalen och sen in i kanalsystemet. Sen finns det de som tycker att Medelhavet är så trevligt att de stannar där.

Tidvattenracen i Pentland Firh är ökanda, jag hade för mig att det handlade om 12 knop men ser nu att det står 16 knop.

Så här skriver Reeds:

This potentially dangerous chan should only be attempted with moderate winds, good vis, no swell and a fair np tide.

Passage Westward: This is the more difficult direction due to prevailing W winds.

Tide flows strongly around and through the Orkney Islands.

My $0.02

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som jag nog har skrivit tidigare - se tidvattnet som en tillgång, en möjlighet och inte som ett bekymmer! Med noggrann planering kan man dra stor nytta av medgående tidvattenströmmar.

Inte minst i Pentland Firth. Naturligtvis får man vara väl påläst och veta vad man gör. Men det är en upplevelse en bra bit utöver det vanliga att gå den vägen. Från att göra noll knop över grund i frisk medvind för fulla segel till att efter några minuter, när tidvattnet vänt, forsa fram i en häxkittel av virvlar i 13 knop. Kan rekommenderas för den som vill ha den där lilla extra adrenalinkicken.

Annars kan man naturligtvis gå den litet tamare vägen norr om Orkneyöarna eller genom övärlden.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det man ska se upp med när det gäller strömmar är som alla vet kraftig vind mot dito ström vilket kan ge brytande sjö. Man bör alltså undvika motström när man har kraftig medvind. .

Det är ju inget man gärna väljer heller om man slipper. Har själv inte råkat få en sån sjö i sittbrunnen så vet inte hur stor risken är, vill ju inte gärna testa men nån kanske har öst för glatta livet? Håller med om att tidvatten ger extra guldkant på seglandet. Tider att passa som det var spårvagnen men vet man inte när det är dags att gå, kolla med några som börjar göra sig seglingsklara och kolla varthän de är på väg. Hiinner ni inte med rejset så vet ni när det är dags nästa gång. Det går fortare än nedför Nidelven. Loggat 11-12 knop med vår pråm. Efter sex timmar kan man förstås hålla sig för skratt. Iallafall försöker man att inte titta på loggen lika ofta. Kollar man vattnet så forsar det som vanligt och sällan går man bakåt.

Man kan alltid trösta sig med att vid bryggan går den inte framåt heller. Ofta är strömmarna överdrivna och jag märker att efter västkusten kan man få ett par knop ibland också och det är mer i de trakterna strömmarna ligger om det inte är trånga vatten där mycket vatten ska flytta sig. Där kan det bli häxkittel. 

Reeds är bra att bläddra i för att kolla rutten och se vad man kan förvänta sig om man tajmar fel. Som vanligt finns information hos lokalbefolkning

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...