Är detta en möligg plan eller?

[bhemac 2 859]

Våga prova, de flesta tycker det går utmärkt. Några gör det inte, tycker det är besvärligt. Fast det hade de gjort oavsett. Trots allt, det är ju inte direkt ansträngande och dessutom mestadels bekvämt. Värst är inomskärs, att hela tiden vara uppmärksam är nog det mest tröttande.

[Snoilsky 3]

Det är säkert bättre att segla utomskärs i vissa avseenden men det kan vara ganska tryggt att segla inomskärs. Det får gärna blåsa för min del men vågorna kan jag oftast vara utan.

[toaen 510]

Det där med känslan av trygghet innomskärs är en stor falsk luring. Det absolut farligaste på havet är - LAND. 

Som tur är så är möjlighetern att gå innomskärs ganska begränsad på sträckan från Luleå till Öregrund. Men visst finns det ett antal öar om man vill anstränga sig att gå på insidan.

[bhemac 2 859]

Säkerhet till sjöss handlar bara om en sak: Köpa tid. Havererar något utomskärs så kan man oftast dreja bi och fixa. Man kan gå ifrån rodret en stund för tex toabesök utan att behöva purra ut frivakten. Vinden är oftast renare utomskärs och sjön behagligare, ju djupare desto bättre. Att gå inomskärs tar mycket mer kraft och det kommer att ta mycket längre tid. Det gäller bara att fatta ett beslut, är det semestertrip eller transport? När man fattat det beslutet så håller man sig till planen.

[Snoilsky 3]

Kan hålla med om ditt resonemang även om det känns tryggare att kunna simma in till land om något skulle hända.

[toaen 510]

Det var en konstig känsla.

Att hela tiden utsätta sig för fara bara för att kunna utsätta sig för nått annat farligt som att överge en båt efter att den gått på grund och börjar sjunka. 

Förutomden principen att man skall akta sig för land - dvs skaffa sig sjörum, finns det en annan princip - håll dig alltid kvar ombord. 

Det är ytterst sällan en båt, som TS´s, sjunker. Många båtar som övergetts har senare hittats flytande och bärgts. I en del fall har besättningen omkommit efter eller i samband med att de gått i livflotten. Fastnetkatastrofen var ju ett sorgligt exempel på detta.

[Snoilsky 3]

Ja, människan är inte alltid helt rationell. Vissa är flygrädda men tycker bilåkning känns tryggt trots att statistiken visar att bilåkning är farligare än att flyga.

 

En annan tryggare känsla vid inomskärssegling är att det finns större chans att någon ser att man får problem eller att hjälpen finns närmare om olyckan är framme. Kanske inte heller helt rationellt tänkt...

[SebbeG 0]

Jag tror att vi kan vara överens om en sak, oavsett om man seglar utom eller inomskärs, så är det nödvändigt med en ödmjukhet inför uppgiften och en respekt inför att naturen kan te sig precis som den själv behagar.

 

Själv har jag tidigare seglat mestadels inomskärs, och på öppet vatten mestadels seglat skuta, och det är ju en stor skillnad på att varpå en skuta och en mindre segelbåt. Däremot så skulle jag se riskerna större med att segla inomskärs, precis som Toaen säger. Det blir nog lätt en falsk trygghet att segla inomskärs. Jämförelsen med bilkörning på hemmaplan, eller långkörning, blir inte haltande.

 

Det nämndes i en tråd här om sjömanskap att en god sjöman(seglare var det nog som diskuterades när jag tänker efter) planerar hela tiden före - alltså förutseende. Detta gäller ju såväl inom som utomskärs, men kanske på helt olika sätt.

 

Sebbe

[toaen 510]

Nu var ju detta frågan om en segling från Luleå till Mariefred.

De första 25 distansmiuterna kan man gå inomskärs. Sen finns det en och annan ö som man möjligen kan gå på insidan. Dom risker man utsätter sig för om man skall försöka gå på insidan de öar som går är betydande och omvägarna långa och grundfyllda.

165 distansminuter från Luleå börjar höga kusten. 20 distansminuter som man kan gå innomskärs - samtidigt som det finns många fina ställen att besöka. Efter ytterligare 20 distansminuter ligger Härnösand. Dit kan det va skäl att gå in då det finns disel vid kaj i norra änden av stan. Gjorde i alla fall när jag passerade 2004. Man kan ju gå in lite tidigare om man tex vill gå in under Högakustenbron - en viss omväg.

Sen är det öppet hav ner till Agö i höjd med Hudikavall. En del små spridda skärgårdsavnitt i trånga grunda leder ner mot Gävle. Gick de mesta va dessa leder 2002.  Annars mest öppet hav även denna sträck - och en lång omväg. Och sen har man ju hela Gävlebukten och Öregrundsgrepen. Det sista har man ju oavsett.

Från Öregrund och resten av resan går man nog lämpligen innomskärs - kortaste vägen.

Möjligheten att nån ser en vare sig innomskärs eller ute på havet är  försvinnande liten. Ett medlemskp i SSRS är att rekomendera alla som har båt. http://www.sjoraddning.se/medlem/medlemsformaner/.

Nu har visst Stockholms radio gått in med ett samarbete med vissa försäkringsbolag, så att man blir tvångsansluten till Sjöassistans. Jag har båtar försäkrade i två olika bolag, så jag är dubbelt tvångsansluten till sjössistans och frivillig medlem i SSRS.

SSRS huvuduppgift är ju att rädda liv, sen erbjuder ju både SSRS och Sjöassistans en försäkring om hjälp vid andra problem man kan råka ut för på sjön - bogsering till hamn mm.