Hur höja låg temp VP 2030

[utsegla 6]

 

Hej  VP 2030 kännare.

Vill ta ut bättre värme ur min motor årg. 2000. Slangar kopplade i rörstosar på cirkulationspumpen. Kollat att det är lopp i värmesystemet en gammal elcirk.pump finns också.

Mitt problem är att motorn endast kommer upp till 60 – 65 grader mätt idet lilla hålet på pumpen med remskivan.  61 grader på fullt  i närmast  0- gradigt sjövatten. Ingen förändring när jag stänger av värmeelementen.

Fick termostaten utbytt med det blev ingen förbättring. Kan den monteras bakvänt eller något annat fel? Finns så låga öppningslägen för 2030 på någon termostat till denna motor? 70-80 borde det väl vara.

Jag kör gärna en sväng under den kalla årstiden.

Jag har 3 st bilvärmepaket som räckte som nödkylning halvfart, då det sögs in gladpack som tätade värmeväxlaren. Motorn larmade för hög temp vi ca 90 grader vid det tillfället. Det var sommartid så jag hann inte njuta av den höga arbetstemperaturen.

Min kropp är inte så böjbar så jag skruvar inte gärna i experimentsyfte.

2030-ägare vid vilken temp öppnar era termostater?

Tips mottages tacksamt om tillvägagångssätt att få rätt arbetstemperatur på motorn.

Jag har oljekamin i ruffen så det blir knappast aktuellt med annan värmare.

Det ska va gott å leva!

Hälsningar Uno

[Thomas-1 311]

Hej, enligt denna verkstadshandbok börjar termostaten öppna vid 82- och är fullt öppen vid 95 grader. [Går att zooma rejält fast knapparna för detta råkat bli osynliga, sitter till vänster i listen nertill. Pekpilen blir en näve med popup-skylt då man träffar rätt.]

Vad visar den ordinarie tempmätaren på instrumentbrädan om sådan finns, går inte heller den upp över 80 grader och stabiliseras?

Kan annars tycka att problemet borde vara lättfixat, att värmeväxlaren s.a.s. fungerar för bra i det nollgradiga vattnet. Bara att minska sjövattenflödet i den så att glykolvattnet inte möter lika envist iskalla väggar? För att inte belasta sjöpumpen kan en shuntledning med steglöst ställbar trevägskran monteras. Gärna med märkta lägen för sommar repektive vinter. I vinterläget flödar typ hälften av isvattnet förbi värmeväxlaren (shuntas) direkt till utloppet, samtidigt som pumpen trivs extra bra.

[forgus31 139]

Låter ju onekligen som det är en sjövattentermostat. Dom öppnar väl vid 60 grader ungefär. 

Eller man kan tänka sig att kylvattnet kilar på sidan om termostaten. Med lite eget rörkrökeri kan det kanske bli så, t.ex när man anslutit gångvärmare och den extra cirkulationspumpen. Ibland är man försiktig med anslutningen av VV-beredare och gångvärmare för att motorn inte ska överhettas om man seriekopplar VV-berdare/gångvärmare så man kanske har fått en del av varmvattnet att gå förbi termostaten och in i värmeväxlaren så vattnet blir för kallt.

Börja med att kontrollera öppningstemp på termostaten. 

[bhemac 2 859]

Mera gladpack?

Tas värmen ut på rätt ställe på motorn? För gångvärme tar man ut FÖRE termostat, ofta i samma hål som tempgivaren. Sen återförs vattnet till sugsidan på cirk.pumpen. Det är alltså inte samma koppling som för varmvattenberedare, där tar man ut efter termostat men det brukar fungera dåligt  för gångvärme.

[utsegla 6]

 

Tack för Ni bryr Er och vill hjälpa mig.

Jag tar ut varmvattnet företermostaten ur rör anvisade av tillverkaren.

Varmvattenet måste slinka förbi termostaten?

Jag har en Clas Ohlsson givare i ett oljefyllt litet hål på sugsidan avcirkulatinspumpen.

En shuntventil på sjövattnet före värmeväxlaren tror jag på. Det är lite bökigt att komma åt avgassystemets korta stöpta gummigavel för att  skicka ev. överskott på sjövatten. Med en shuntventil kan jag ju skicka överskottet i sjön direkt via bordgenomföring. Får iså fall kolla så avgasslangen inte blir för varm.

Har exprimenterat med att strypa på bottenventilen, sugsidan  men var orolig för att impellern tar stryk. Lite bökigt att ställa in eftersom jag inte lämnar båten med öppenventil. En gång missade jag att kolla vakumventilen och fyllde motorn och en del av båten faktiskt medan jag var ombord under någon timma.

Tack skall Ni ha gubbar. Är det någon som har liknande problem med med VP2030?

Ps tar impellern styk om jag stryper tillflödet?

Nu är det isfritt akterut så nu så är det snart dags för att segla ut.. 

 

[Thomas-1 311]

Utsegla: Mja, undrar fortfarande ifall eventuell ordinarie termometer indikerar plus 80 grader som sen stabiliseras, kanske kan du svara på detta? (Om - mot förmodan enligt VHB:s tekniska data - stabilisering sker runt 60 grader så kan du som sagt ha en s.k. saltvattenstermostat, så för att ändå utesluta denna möjlighet vore ett klart svar önskvärt.

[En shunt (förbiledning) stryper aldrig flöden, snarare tvärtom eftersom den parallellkopplar nån delsträcka så att totala flödesarean rent av ökar litet. Blir väl därmed - om något - mindre motstånd för impellerpumpen. Skulle f.ö. inte skicka ut dess flöde i nån ny genomföring utan genom ordinarie avgasslangen, alltså heller ingen risk för överhettning av denna. Den varierbara shuntledningen skall alltså sitta på värmeväxlaren och enbart förbikoppla mellan dess sjövattensidas in- repektive utlopp, som jag tänker mig saken.]

[utsegla 6]

 

Hej Tomas!

I veckan körde jag ganska rejält i ca en timma för att rensa bort isen akter. 60 grader var då högsta temeraturen. Och då körde jag max en stor del dvs ca 2800 då båten inte hade någon framfart. Så visst var termostaten öppen stabiliserad på 60. Tidigare vid marsfart med varmare sjövatten är 65 vad jag kunde förvänta mig.

Jag vill nog revidera mitt påstående att larmet gick vid 90 men jag tror nu vi nosade på hundra grader. Så jag litar på att termometern visar rätt.

Problemet var detsamma med den första termostaten som byttes för 3 år sedan. Levereras en ny sötvattenkyld motor med saltvattenstermostat?. Och även den nya saltvattens?

Jag har i höst bytt propeller till en lättare som ger max 3200 varv mot den tidigare 29oo drygt.

Det krävs mera varv nu med nya propellern för att komma upp temperatur.

Om det var fel på den första termostaten, kan den nya blivit felmonterad bakvänd eller packning etc. saknas? Jag lämnade bort det jobbet. Klagade inte då det var som förut med låg temp. Alltså inget fel på den första termostaten.

Får kolla om man kan komma in bakom värmeväxlaren med vattnet som inte behövs för kylning.

För jag tror på din första teori med att skicka sjövattnet förbi värmeväxlaren.

Tack för Du bryr Dig.

Uno

[Pentax 724]

De flesta tempmätare har vitt, grönt och rött fält, det är inte så att du läser in tempen på motorn själv? Det gröna fältet bruka reprensentera en gradskillnad på endast 5 grader.

 

Kalle

[forgus31 139]

Generellt kan man väl säga att ska man få högre temp med nån slag av strypning, dvs manuell termostat, då får man avdela en man till det. Ökar man belastningen måste strypningen minskas så motorn kyls mer och vise versa.

 

Termostaten är fel typ eller trasig om motorn vid belastning stannar på 60 grader. Det har mycket lite med kalla sjövattnet att göra. Med av termostaten strypt kylvattenflöde påverkas kylvattnet minimalt av att det är iskallt vatten i sjön. Byt termostat eller kolla den. Varför skulle tempen stanna på just 60 grader om det inte är för att termostaten öppnar då, dvs sjövattenkyltyp av termostat.

[utsegla 6]

Ja, jag måste kolla termostaten. Tack Forgus 31

Hälsningar Uno

[bhemac 2 859]

Termostaten är enkel att kolla i en kastrull på spisen. Jag tvivlade på min termostat men den öppnar vid rätt temperatur. Men antagligen läcker den igenom lite. Man kan testa genom att klämma ihop slangen mellan motor och värmeväxlare med en svetstång. Om det nu finns slang och den inte har stålspral. Men är det impellerpump får man inte strypa.

Du skriver mätt i det lilla hålet på pumpen med remskivan sitter pumpen på motorns varma sida? Vanligt är ju annars att pumpen sitter efter värmeväxlaren.

[utsegla 6]

Mitt minne är inte vad det varit. Har för mig att vi värmde den bytta termostaten i kastrull när vi skiftade till den nya.. Och då var den Ok. Man gör ju så och den verkade OK. I allafall så öppnade den helt vid kokning. Får ta tid och kolla noga när det blir lite varmare väder. Kanke har den inte monterats korekt. Packningen famför temostaten fattas? Motorns vatten slinker förbi termostaten? Jag var med när den byttes men hade inte näsan i vägen för montören. 

Jag uppskattar mycket att funderat och tagit er tid att hjälpa mig.

Hälsningar Uno.

Idag är det sjöväder!

[Pentax 724]

Alla termostater öppnar vid kokning, men det som är intresant är vid vilket gradtal termostaten börjar att öppna, alltså termometer i grytan och kontroll på vad som händer.

 

Kalle

[forgus31 139]

Som jag kanske lite otydligt skrev tidigare är misstanken som du TS är inne på att det läcker förbi kylvatten på nåt sätt. Gångvärmarna kyler ju en hel del så en liten motors värme måste kanske tas tillvara utan slöseri. Rörkrökeriet kring anslutningen av gångvärme kanske har medfört att en del vatten utan termostatkontroll går till värmeväxlaren och då är det förkylt så att säga.

Lite krypande och klämmande på slangar kan det behövas.

Märkte på vår gångvärme som är installerad så att kylvattnet fördelas till vv-beredaren och gångvärmen att gångvärmaren inte ger mycket värme om jag inte klämmer åt och stryper flödet till vvb. Den slangen är nästan helt platt när gångvärmen ger fullt. Ändå funkar vvb bra med det lilla flöde den får.

I vår båt med den lilla 23hk Md11:an går allt vatten från motorn till vvb och gångvärmare. Har inte varit kylproblem och fin uppvärmning av vvb och värmare med över hundragradigt vatten. Man ska inte öppna expansionskärlet då!

Har visserligen inte kört vintertid.

[bhemac 2 859]

Fungerande gångvärme är inte alltid enkelt. Det finns en massa idéer om hur det ska göras och motorinstallatörerna verkar inte alltid kunna det heller. Många tror man ska koppla som en varmvattenberedare men så är det inte. Jag åkte till ett varv som bygger arbetsbåtar för att få rätt lösning (se bild).

En dieselmotor avger ca 25% av tillförd energi via kylningen. I praktiken innebär det att man kan få ca 1,5 kW för varje liter dieselolja.

Motorn färskvatten cirkuleras mha en cirkulationspump, elektrisk eller mekanisk. Den elektriska har fördelen att den har ett konstant flöde oavsett varvtal, därför är den att föredra här. Men den är inte byggd för att kunna ge tryck och den kan ha svårt att kunna cirkulera vattnet i ett gångvärmesystem. Ofta sätter man en särskild värmeväxlare för värmeuttag och slipper på så vis cirkulationsproblemen.  I min båt sitter en defroster och ett antal meter rör. Det klarade inte min cirkulationspump utan jag satte dit en extra pump. Den ersätter också reglerventilen för gångvärmen, värmen regleras nu genom start/stopp av pumpen. Innan extra pumpen fanns verkar det som att det ökade trycket fick termostaten att släppa igenom lite även när den var stängd.

Något som underlättar mycket när an mixtrar med värmesystemet är en IR-termometer, då kan enkelt och smidig kolla temperaturen på olika ställen.

[Thomas-1 311]

Enligt VHB är det en dubbelverkande termostat, den öppnar en kanal samtidigt som den stänger en annan och vice versa. En sådan kan ju inte fungera felvänd till skillnad mot en enkelverkande.

Termostaten sitter i pumpen och enligt beskrivningen kopplar den vid behov in värmeväxlaren samtidigt som shunten stänger. Enligt understrukna meningen i bilden leder shunten direkt tillbaka till pumpens sugsida? Skulle ju i.s.f. innebära att pumpen cirkulerar vatten internt - för att skona pumpen mekaniskt - och att cirkulationen i både motor och värmeväxlare därmed upphör ifall motorn är kall. Litet udda konstruktion kan jag tycka, att cirkulationen kanske upphör på detta sätt kan möjligen ha sin betydelse när man kopplar in extra värmeelement i kretsen? (I många motorer cirkulerar väl vattnet alltid genom värmeväxlare, och reglering sker istället genom att enbart motorns kylkanaler bypassas vid behov?)

Nå, vet som sagt inte om detta har någon direkt praktisk betydelse i TS fall, men jag tar upp det bara utifall att. Vad händer exempelvis med en extra elpump i serie? Klippte även in receptet för kokad termostat i bilden, kanske behöver osannolikt nog även den nya termostaten testas angående läckage och temperatur?

[Ps behövs väl vid närmare eftertanke ingen lyxig trevägskran ifall växlarens sjösida vinter-shuntas, ett par Y-rör med en slang emellan och en skruvklämma att pressa ihop denna litet lagom kan duga? (Shunten kanske inte behövs egentligen, men kyler luftvärmelement bort mycket värme kan det väl vara praktiskt att inte dessutom värma upp världshaven i onödan.)]

[bhemac 2 859]

Bypassledningens funktion är nog inte till för att skydda vattenpumpen utan för att det ska bli en viss cirkulation i motorn och på så vis förhindra lokal kokning när termostaten är stängd. Konstruktionen gör att det är svårt att ta ut gångvärme, vattnet väljer alltid den lättaste vägen vilket blir termostat eller bypassrör. Troligen ska det till en strypbricka i bypassledningen för att minska detta flöde. Alternativet är en elektrisk cirkulationspump som matas direkt från motorblocket före termostat. Från pumpen går vattnet till värmepaketen. och tillbaka till sugsidan på motorn cirkulationspump. Så har jag det och för att säkerställa en minsta arbetstemperatur har jag en elektrisk termostat för cirkulationspumpen.

Det absolut mest rätta är att sätta in en värmeväxlare före och i serie med motorn ordinarie värmeväxlare, då får motorn alltid sin rätta arbetstemperatur men man får vänta på värmen i båten.

[utsegla 6]

 

 

Hej igen!

Termostat bytet föranleddes av att motorn kokade. Då tänkte jag så här, den får bli ett fall för yrkesfolk. Jag fann gladpac-plasten på kletad mot tuberna i värmeväxlaren, medan montören var på rast. Senare upptäckte jag att nya termostaten uppförde sig som den gamla innan glad-pacen. Jag har letat men finner inte den gamla termostaten. Annars kunde jag ju testa den. Den nya sitter inbakad vid sidan av motorns cirk.pump. Och jag drar mig för att skruva så här års. Ryggskott och tryck på bröstet är då vad som väntar.

Så här nära en lösning på problemet har jag inte varit.Heder, Ni som delat med Er

Dubbelverkande termostat, Ja något konstigt är det. Jag får fundera ut ett antal prov med olika öppna eller strypta passager i värmesystemet.Eller ännu mera tips från Er?. Och försöka finna ut om värmeuttagen ur motorn fungerar över huvud taget.

Vämesystemet med fulla fläktar på fungerade som kylning under glad-pacsäventyret på sakta fart.

.

För att ge Er lite mer ledtrådar, så kom jag loss ur isen idag och körde en vända runt Fotö.

Jag var ute ca en timma 54 grader visade den digitala tempen vid 2500 varv i en halv timma ca.

Ökade belastningen till 3200 v sista biten ca 5 minuter. Och då kom jag upp till 60 till 64 grader. När jag saktade i hamnen ökade tempen till 67 grader. För att sedan svalna igen. När jag stannade motorn kände jag på motorblocket och det var så att jag kunde hålla på det. Ventiler till värmesystem var öppna. två fäktar igång. Stoppde fläktarna vid sista racet.

Härligt med en tur på sjön i solskenet. Nu är den, abstinensen behandlad.

Med vänlig hälsning Uno

[Hanto 0]

Kolla så att termostaten sluter tätt mot godset dvs att den inte läcker kylvatten vilket gör att motorn inte går upp i temperatur som den skall.En del termostater skall ha gummipackning som träs runt termostaten,om inte så är det viktigt att rengöra termostathuset noga innan man monterar in den nya  och ibland nödvändigt att sätta termostaten i lite tätningsmassa för att få motorn i rätt temp.

Lycka till !

[utsegla 6]

När jag såg bhemac skiss kommer en tanke. Kunde jag plugga returen från värmesystemet och flytta slangen till hålet för avtappning SB akter nere på motorblocket och på så vis minska flödena uppe vid termostaten. Elcirkulations pump har jag på systemet sedan en tidigare Yanmar.Vad tror Ni?

[bhemac 2 859]

Svårt att säga, det låter som om trycket är högre där. Jag skulle hellre satsa på att hitta ett bättre ställe för att ta ut värmen. Till en del motorer finns en sk värmeuttagssats, det brukar vara en form av T-rör som man sätter där temperaturgivaren sitter. Ansluter man en defroster till värmeuttaget och sen till pumpens sugsida brukar värmen fungera bra, men förutsättningen är korta slangar till defrostern och att rördimensionen i defrosten är tillräcklig, det finns en typ där slangstosarna visserligen är för vanlig bilvärmeslang men sen är det 10 mm Cu rör i defrostern. På en del motorer finns pluggar för offeranoder ganska nära motorns varmaste delar dvs före termostaten där man kan ta ut värmen till en elpump som orkar driva runt vattnet i värmepaketen för att sen gå tillbaka till ordinarie pumps sugsida. Det är som sagt inte helt enkelt att få gångvärme att fungera, i synnerhet om man vill ha lite mer än bara en defroster nära motorn..

[utsegla 6]

Tack ALLA Ni som funderat över mitt problem. 

Nu sparar jag Era synpunkter och börjar mixtra vid varmare väder.

Lycka till på nya båtsäsongen som kommer.

Nästa projekt är att trimma in min rullklyvare.

Hälsningar Uno

[Thomas-1 311]

Utsegla: Kanske kan du ta några bilder på motorns/värmares slangdragning och lägga upp, för kopplingens utseende kan nog ge fler ledtrådar?

På VHB:s sida 66 (fig 108) över cirkulations-pumpens packningsyta emot motorblocket syns bara två utritade håltagningar i blocket, men instruktionen för silikonkladdandet antyder att ett tredje finns. [Gissar att det tredje existerar eftersom beskrivningen enligt tidigare antyder dubbelverkande termostat, och i.s.f. måste det nog finnas en inkommande och två utgående kanaler? Själva pumphusets två slanganslutningar verkar fristående och kan nog därmed kretsmässigt vara placerad i den kallare returledningen?)]

Måste även reservera mig litet angående min litet oortodoxa fundering tidigare att shunta förbi  värmeväxlar-flöde i sjövattendelen, med en perfekt fungerande termostat behövs inte detta. Men kanske hjälper det om den läcker litet? En sådan tänkt shuntning skulle väl simulera sommartemp i havsvattnet, och termostatens läge i genomsnitt skulle vara mer öppen så att pytte-läckage minskar i betydelse?

Bhemac: Jo, att ständigt pumpa runt glykolvätskan i motorblocket - och bara vid behov shunta ut litet lagom till värmeväxlaren - verkar rimligare än att stoppa cirkulationen helt genom nån skovel-skonande pumprundgång. [Men helt omöjligt är det väl i.o.f.s. inte, i exempelvis min lilla motor stoppas cirkulationen hyfsat effektivt kring de hetaste motorpartierna av termostaten. Möjligen är litet lokalt sjudande inget problem i praktiken, utan hjälper kanske rent av upp snabb tryckstegring till rätt arbetstryck. Vete katten?] Håller i övrigt med i allt du skriver, invändningen ovan bara en liten detalj, inte lätt detta att balansera flöden särskilt ifall den ena pumpen är mekaniskt mototorvarvs-beroende men inte den andra?

[Ps. Råkade hitta ett för mig nytt google-begrepp sankey som nog kan vara effektivt i många sammanhang, så jag försöker lägga det på minnet. Det är ett sätt att tydliggöra genom att rita varjehanda flödesstorlekar med olika tjocka pilar, men det korta ordet tycks också ge bra träffbild när man googlar olika flödesfördelningar? Bilden ovan var visserligen inte riktigt vad jag försökte bildgoogla, men är möjligen ändå intressant för åtminstone för de fiskebåts-proffs som avses? (Testa gärna söktermerna diesel heat dissipation sankey eller nåt liknande, visst verkar väl det korta ordet sankey ha sin avgörande betydelse för farbror Google??)]

[utsegla 6]

Hej igen Tomas 1 Nu börjar informationen rinna förbi mitt tröga huvud. Får läsa och begrunda mera. .

Men jag är glad att Du fortfarande är med och grunnar på min vintervärme.

Lägger in ett foto där Du ser var in och ut på värmesystemet. Inte så snyggt gjort men min grej är att bara det fungerar så.

Det var där verkstaden sade att jag skulle sätta.ta slangarna vid motorbytet 2000..De två svarta slangarna en på varsida om termostaten är där jag tar ut värmen..

Trevlig helg! Uno

[utsegla 6]

Bilden försvann.

[utsegla 6]

Har minskat storleken på bilden.

[Thomas-1 311]

Oj, börjar förstå att du får vara akrobat för att greja med motorn.

Ser ut som att ditt val av ställe för värmeuttag i.a.f. stämmer med Bavarians enligt bilden intill. Är väl slangarna vid den vita pilen. Riktigt hur kretsen fungerar är väl inte solklart, men men. Bilden snodd här.

[utsegla 6]

 

Hej Thomas-1

Ja det är dom vid pilen.. För att vara helt öelt säker provade jag igår att  stänga ventilerna på värmeslangarna. Och det blev något varmare, så det är ju inte termostaten som börjar öppna vi 60 grader.Utan troligtvis flödet runt den stängda termostaten som bestämmer motortemperaturen.

Senare ströp jag på bottenventilen och då steg tempen. Men jag inser att sjövattnet inte ökar i värmeväxlaren även om termostaten öppnar. Vattnet är ju strypt för att komma över dom sextio. Jag undrar om det ändå inte läcker förbi termstaten till  värmeväxlaren???.

Den tjocka slangen i förkant sitter på ett t-rör under sjövattenpumpen. I anra ändan sitter en ventil som jag öppnar och blåser ut sjövattnet ur backslag och stänger under tiden det bubblar ur bottenventilen. På så vis har jag klarat mig för frostskador. Och det räcker med att öppna bottenventilen vid start vintertid. Får bara inte glömma att varva upp innan stopp så inga vattenfickor fryser i avgasslangen. Men det är ju en helt annan fråga.

Vad bra med envisa killar som Du! Så här långt har jag inte kommit förut med detta.

MVH Uno

[Thomas-1 311]

Jo, att strypning* av sjövatten-intaget hjälpte upp tempen måste rimligen betyda att termostaten inte hundraprocentigt stänger bort värmeväxlaren ur glykolkretsen. Termostaten skall vara helt tät upp till 75 grader enligt kokreceptet tidigare så nån form av läcka verkar som sagt misstänkt. Möjligen har trycket** ökat p.g.a. värmar-inkopplingen så att termostaten inte orkar hålla tätt fast den är hel och rätt installerad? Den ser ovanligt nog ut att sitta fastklämd med med fjädern 5 i min skiss?

Tror att det kan funka så här; 1&2 är pumphusets in&ut (eller möjligen ut&in), den sitter i kretsens kalla del. 3 är värmaruttagens kalla sida, förbundet med 1&2. 4 är värmaruttagens varma sida, förbunden med termostathuset. (Termostaten sitter rimligen så varmt som möjligt för att reagera korrekt.)

Hmm ... högst osäker teori men nånstans får man väl börja, och med envishet kan man ibland komma långt. Silikonkletandet runt ett obefintligt hål 6 gör inte saken enklare, men finns inte det saknade hålet i verkligheten heller så blir det knepigare. (Termostaten skall ju enligt beskrivningen koppla om ett flöde mellan värmeväxlare och shuntledning och det blir ju i.s.f. minst tre anslutningar till termostathuset.)

*) Belastar ju f.ö. sjöpumpen, vilket inte min tänkta vintershunt skulle göra, men annars blir ju funktionen densamma.

Edit tillägg: **) Fast det hjälper ju inte när du stänger kranarna till värmepaketet så det stämmer väl inte heller. Läcka p.g.a. felinstallation därför som sagt troligast?

[utsegla 6]

Nu vet jag ju vem jag skall anlita när det ska skruvas?. 

Hälsningar Uno.