Renovering Crescent 5.42 Bamse

[Sakkunnig 3]

För fyra år sedan köpte jag ett renoveringobjekt till ett förmånligt pris. En Crescent Bamse 5.42. Jag gillar den typen av båt då den är stabil att fiska ifrån samtidigt som den är säker med sina höga fribord, vilket är en fördel så inte illbattingarna som följer med på fisketurerna ramlar i plurret onödigt enkelt.

Båten hade varit lite misskött av tidigare ägare men yttre delarna var det inga problem med. Skadorna som skulle åtgärdas var en frostsprängd durk, ruttna insidor längs friborden samt en rutten akterspegel (vilket jag upptäckte under påbörjat arbete).

Tre år efter renoveringen kan jag med facit i hand säga att arbetet blev lyckat. Jag kommer därför lägga ut några bilder från arbetet och några kommentarer till dessa. Hoppas att det kommer till glädje för någon som står inför liknande arbete. Ställ gärna frågor så ska jag försöka svara så gott jag kan.

------------------------

Börjar med en före-bild som visar den frostsprängda durken. Bamse har dubbelt botten. Om båten förvaras på land i fel lutning spränger det kvarvarande vattnet mellan golven den svagaste delen, vilket alltså var durken, se röd pil.

[Sakkunnig 3]

Bild 2.

Durkskadan var alltså en frostsprängning. Sidoväggarnas skada orsakades däremot av en mindre vetande båtägare som borrade hål utan att försegla och fuktspärra vilket medfört att regnvatten hade fri väg att sippra rakt in i den frilagda plyfan som tittade fram genom hålen. Likadant på båda sidorna.

På bilden syns nu en bortskuren durk och bortskurna sidoväggar. Över relingen hänger styrpulpeten som ännu sitter fast i en del reglage. Vinkelslip, ansiktsmask och överseende hustru är allt som behövs för ett sånt arbete ute i garaget.

 

[Sakkunnig 3]

Bild 3.

Golvet slipades ner till glasfibern och allt tvättades rent efter kostens alla regler. Durkens tidigare konstruktion byggde på att durken endast var fastsatt i sin periferi så att säga. Den låg som ett lock på en kastrull, fastplastad i ytterkanterna. Mellanrummet var helt tomt med den effekten att hela durken var som en trumhinna. Även ytterskrovet underifrån var naturligtvis lite svampigt vid grövre sjö.

När jag ändå hade möjlighet bestämde jag mig för att göra hela konstruktionen lite stabilare i Bamse 2.0. Träribbor mallades upp och passades in.

[Sakkunnig 3]

Bild 4.

Ribborna plastades in från alla håll så att direktkontakt med vatten inte tillåts. Jag använde mig av Biltemas polyester och glasfiberduk för arbetet. På bilden ser ni pågående plastning.

Observera utskärningarna i mitten för att tillåta eventuellt vatten och luft passera. Längst fram på durken kommer det finnas en inspektionslucka som möjliggör ventilation av hela mellankonstruktionen under tiden båten vinterförvaras på land. 

[Sakkunnig 3]

Bild 5.

En plywoodskiva som ska utgöra den nya durken tillpassas och plastas fast. Hela skivans undersida är förseglad med polyester så att inget obehandlat trä är framme.

Tvärribbornas ovandelar och skivans yttre/undre kanter runt om utgör nu kontaktyta för den nya durken. För detta moment använde jag glasfiberspackel som jag applicerade rikligt längs nämnda ytor. Snabbt arbete då tidsfönstret innan härdning endast var 5-10 minuter.

[Sakkunnig 3]

Bild 6.

Fyra lager glasfibermatta och polyester om vartannat över hela kalaset.

[Foggy 0]

Snyggt jobb.

[Sakkunnig 3]

Tack. Fortsättning kommer ikväll eller imorgon...

[Sakkunnig 3]

Bild 7.

Dags för sidorna. Gamla ruttna skivan är borta och det är förberett för den nya.

[Sakkunnig 3]

Bild 8.

Skivan är på plats och plastad. Som syns på bilden bildar sidoväggen en längsgående ficka/hylla mellan väggen och ytterskrovet. Mycket praktiskt. Problemet som fanns i originalutförande på den här båten var att det naturligtvis samlades en massa regnvatten i den hyllan. Snillet till tidigare ägare löste då problemet genom att helt enkelt borra ett 15 mm hål på lagom höjd i själva innerväggen så att regnvattnen kunde rinna ut. Fin tanke bortsett från att vattnet rann ner i själva plyfan inuti väggen eftersom det inte tätades. Hela väggen ruttnade därför inifrån varpå styrseln försvann.

Jag löste detta genom att bygga in en avrinningskanal som inte har kontakt med något trä. Nu kan vattnet rinna ut och det är lätt att hålla rent.

[Sakkunnig 3]

Bild 9.

I samband med motorbyte passade jag på att inspektera akterspegeln. Även den kändes mistänksam då det fanns otätade hål.

[Sakkunnig 3]

Bild 10.

Närmare bild på akterspegeln i genomskärning rakt uppifrån.

Ingen vacker syn...

Bara att ta fram vinkelslipen igen och ta bort inre glasfiberlagret (övre lagret på bilden) för att sedan komma åt den ruttna plyfan inuti.

[Sakkunnig 3]

Bild 11.

Här är inre glasfiberlagret borta och plyfan är framme. Den var så rutten att det mesta gick att klösa isär med fingrarna.

[Sakkunnig 3]

Bild 12.

Allt det sjuka är nu borta. och akterspegeln består i detta läge av etttunt ytterlager glasfiber på ca 5 mm. Det är nu färdigslipat inför uppbyggnaden.

[Sakkunnig 3]

Bild 13.

Uppbyggnaden påbörjade. Principen är lager på lager plyfa och plast.

På den tunna ytan på föregående bild plastade jag först ett par lager glasfibermatta. Medan den forfarande var flytande sattes den första T-shirt-formade plyfadelen på plats. Därefter 2 lager av glasfibermatta och därefter en mindre T-shirt-bit plyfa.

Vad som inte framgår av bilden är att akterspegeln är lite välvd utåt men inte mer än att det går spänna plyfadelarna på plats med lite fiffiga lösningar medan allt härdar. Extremt viktigt var det att inte lämna luftfickor mellan lagren utan få en enda kompakt lamellkonstruktion.

 

[Sakkunnig 3]

Bild 14.

Sista lagret på plats. Originalversionens svampiga 20mm tjocka akterspegel är nu ersatt med en 45 mm akterspegel med en styrka som är mångdubbel högre än vad som kommer krävas.

Båtens ursprungliga maximala motorstyrka var 45 hk. Med denna akterspegel kan man säkert hänga på en 100 hästars nu om man skulle vilja, men i mitt fall blir det en 60 hk Mariner vilket känns helt rätt för denna båt i detta nya utförande.

[Sakkunnig 3]

Bild 15.

Även yttersidan fick sig en liten facelift. En prydlig bit äkta marinplyfa på plats. Storleksmässigt anpassad så att den INTE doppar rumpan i vattnet i viloläge med motorn monterad. På det sättet har den goda förutsättningar att klara sig en längre tid.

[Sakkunnig 3]

Bild 16.

Passade på att måla de delarna som annars skulle vara svåra att komma åt efter resterande delarna monterats.

[Sakkunnig 3]

Bild 17.

Motorn tillfälligt upphängd för att måtta in lite detaljer. Under  syns nu det påbörjade arbetet med att bygga upp motorbrunnen/skvalputrymmet.

[Sakkunnig 3]

Bild 18.

Plastning av skvalprummet förbereds med att skära till glasfibermattor i rätt storlek.

[Sakkunnig 3]

Bild 19.

Allt klart om man bortser från montering av luckor och lite kabeldragning. Jag passade även på att höja styrpulpeten en halv decimeter så att det skulle bli bekvämare att stå och köra. Jag är ganska lång så det blev en klar förbättring.

Hela båtens insida är målad med Biltemas 2-komponents gråa polyuretan.

[Sakkunnig 3]

Bild 20.

Från andra hållet.

[Bjaerven 23]

Snyggt dokumenterat! Både lärorikt och intressant att följa. Jag tror att många fler håller med men att man inte vill besudla den fina tråden med kommentarer!

[Sakkunnig 3]

Nu är det i alla fall slut på presentationen. Har inga fler bilder.

Hoppas nån finner lite inspiration till att rädda en båt! :-)

[Bjaerven 23]

Jag gissade det, annars hade jag inte vågat yttre mig - av ovan nämnd anledning.

[moltas 25]

Ser väldigt bra ut! Mycket bra och informativ dokumentation!

/Moltas

[Kalle_AMK 3]

Jag försöker väcka en gammal björn här. Värt ett försök.

Du skriver att du målat allt med Biltemas 2K Polyuretan. Det ser ju riktigt bra ut - inte som gjutet i en form, men helt ok och enhetligt.

Frågor?

Har du spacklat något eller slipat mycket? Eller bara varit noggrann och duktig när du rullat ut polyester/glasfiber?

Och detta med att försegla träet med polyester. Räcker det med att måla undersidor med plast? Det är ju i så fall väldigt praktiskt. En tanke som slog mig annars var att måla sidor som inte ska plastas med epoxiprimer, men jag vet inte hur det biter på trä.

Kalle

[Sakkunnig 3]

Tjena!

2-komponents polyuretanen målade jag med dels direkt på de nyplastade ytorna (ingen grungfärg innan) och dels på äldre ytor inne i båten som jag inte åtgärdade på annat sätt än noga tvätt med aceton innan. 2k-färgen har en mycket god vidhäftningsförmåga.

Insidan av Bamse har i originalutförande bemålats med någon slags spräcklig färg. Det ser inte ut att vara gelcoat på insidan utan vanlig färg i ett par mm tjockt lager. Alla ytor som jag vid renoveringen plastade på - alltså äldre ytor på vilka ny polyester skulle fästas - slipade jag ner så att jag kom ner till själva plasten. All färg bort med andra ord. Därefter tvättades berörd yta med aceton innan själva plastningen. Jag har inte behövt spackla annat än undantagsvis där det funnits något äldre monteringshål eller liknande som jag ville ha bort.

Träets baksidor i konstruktionen har jag precis som du säger bara målat med polyester, utan glasfibermatta. Jag utgick från att det räcker när inte konstruktionen konstant ligger i vatten utan bara ska skyddas mot kondens emellanåt eller vara tillfälligt vattenutsatt. Polyestern biter bra direkt på trä.

Hoppas mina tips kommer till nytta även om svaret kom lite sent. Jag har inte varit inloggad på ett tag.

/Martin

[Kalle_AMK 3]

Jodå, även sena svar är värda att skicka.

Tack

Jag har faktiskt gjort som du vad gäller plast på trä. Dock inte på båten ännu utan i en kompost jag byggt till trädgårdsavfall. Byggt i obehandlat trä och målat med polyester. Hoppas den håller många år.

 

K

[SvanteJJ 0]

Kul läsning och ser ut som ett seriöst jobb.

Jag gjorde själv en durkrenovering på min båt av samma modell i år, 2013. Jag valde dock efter rekommendation att göra längsgående balkar. Dessa är i divinycell med dubbla lager 600-matta samt en tunn, lös trädurk i tryckimpregnera trall ovanpå. 

Med facit i hand bord jag använt 300-matta som är med följsam att plasta på böjda ytor. Jag kommer eventuellt att göra en fast inplastad durk i framtiden för att få ytterligare stabilitet.

Gällande hålen i sidoskotten så fanns de även på min båt så jag tror det är en miss i produktionen av Crescent. Jag har satt igen hålen utan att byta plyfan, som ändå var hyfsat OK. Jag borrade dräneringshålen ut genom skrovet istället vilket fungerar bra. Trots stundtals mycket tungt lastad båt har det aldrig visat sig vara ett problem.

Min båt har en i efterhand påmonterad akterhytt, modell Crescent. Akterspegeln är orörd och det hänger en 75 hk Evinrude e-tec där. Mycket motor men bra att ha när man är tungt lastad. Jag funderar på att flytta motorn bakåt ca 70 cm på en bracket (som många Örnvik Trader) för att få bättre köregenskaper och kunna använda motorbrunnen som akterdäck - men det får bli en annan tråd.