Förlig vind, förligare vind och förligast vind

[goranw 0]

Förlig, förligare, förligast…

Förlig vind kommer akterifrån. Ingen diskussion om det.

Förligare vind är vind som skralnar, det vill säga kommer mer förifrån än förlig vind. Fullständigt inkonsekvent, men sådär är det ibland med det nautiska språket.

Förligast vind, vad är då det? Seglar man då dikt bidevind eller ger den oss platt läns?

 

[Gäst Kalman]

Men goranw...jag trodde du var gammal räv-seglare.

Förlig skall tolkas gynnsam vind. Skall det kompareras blir det gynnsammare samt gynnsammast. Det är inte ordet för som framändan av båten man menar.

Är inte helt säker men tror det har med låneord att göra, eller uttrycket att vinden för en dit. (leder en dit, drar en med sig dit)

Men håller med dig. de tär många konstiga men acks så bra ord. Ta bara att man använder samma ord för båtsidan oavsett hur man står och vänder å vrider sig. Babord är alltid babord. Skulle man säga höger o vänster så blev det nog kaotiskt.

En annan sak som missuppfattas och sägs väldigt ofta fel är orden akteröver samt akterut. D:o för föröver-förut.

Akteröver är en riktning, åt det hållet som aktern är. Medan man kan lägga något akterut , alltså en befintlighet-plats. Ett tips att komma ihåg, man tittar över aktern för att se bakåt.

Det fanns för några år sedan en tråd med en massa sjötermer. Det hela är inte märkvärdigare än att när jag ber någon räcka mig skruvmejslen så vill jag inte få en skiftnyckel i handen. Var sak har sitt namn, enkelt. Fast skruvmejslar är vanligare än fingerlingar och plattlusingar och sejsningar.

[Gäst Kalman]

Glömde säga att om vinden kommer mera från det hållet fören ligger så har man  ju ett namn på det. Du skrev själv att det skralnar. Då slipper man funderingar med komparation- förligare.

Ang förut och föröver.

Två sjömän berättar historier

A: har du hört den förut?

B: Nej jag hörde den när vi stod akterut?

Plats för skratt för de som förstår poängen.

.......

Slut

 

[toaen 510]

Kalman

är det ofta du ber nån räcka dig en plattlusing?

Och så till ursprunget på frågan

http://79.99.6.178/~planket/forum7/index.php?id=42761

[goranw 0]

Den var bra! Lägger in den i min humordatabas för framtida bruk. Tror faktiskt inte jag har hört den förut, men den kan underlätta inlärningen av begreppen -ut och -över.

Har alltid använt orden rymma och skralna. De borde inte kunna missuppfattas. Men åtminstone skralna tror många har samma betydelse som avta, vilket ju i och för sig är försåeligt men fel. Bättre dock än att använda ordet förligare, som nog ofelbart missuppfattas av de flesta.

 

 

[goranw 0]

Oj! Det var som f-n. Man upphör aldrig att förvånas.

[toaen 510]

Göran - vad är det som förvånar dig!?

[goranw 0]

Nja, Kalman, åtminstone gammal.

Förlig vind från holländska fördevind (medvind, gynnsam vind, akterlig vind, undanvind, öppen vind och kanske soldatvind). Kärt barn har många namn.

Hur många ord finns det för det inte lika kära barnet motvind? Svar: ett - bidevind.

Det märkliga är att den förliga vinden tycks göra helt om när den kompareras. Men du har en poäng där. Förligare är i själva verket inte komparation av förlig, åtminstone inte i den vanliga betydelsen. 

Så här skrev Carl Smith redan 1899 i sin Båtseglareordbok:

...en egendomlig inkonseqvens i sjöspråket är att komparativformen förligare användes äfven då vinden kommer för ifrån. Om man t.ex. seglar med vinden rätt tvärs in och hon skralnar så att man måste skota bidevind, så säger man att nu kommer vinden förligare.

[goranw 0]

Oväntad okunnighet från båthamnsgranne.

[toaen 510]

Jo jag förundrade mig över detsamma.

Det var väl där du fick uppslaget till din förr tråd i ämnet som du raderade?

Den tråden kom ju några timmar efter att han som inte heter det han heter här på MG hade visat sin okunninghet i vissa marina uttryck.

Varför raderade du den?

[goranw 0]

Ambivalent och rov för stridiga känslor raderar jag understundom trådar efter ett par timmar, om det inte kommer några reaktioner. Jag har ingen annan förklaring än att jag testar intresset för mina ibland litet udda frågor. Jag är ju ny här och trevar mig fram. Ibland gör jag ett nytt försök efter att ha omformulerat och sökt en ny anfallsvinkel och ibland släpper jag ämnet. Det känns litet ovant att skriva på ett så här brett forum och inte som tidigare på renodlade seglingsfora. Men det kan nog ha sina fördelar. Här känns i alla fall ovanligt trivsamt och konfliktfritt utan att vara utslätat och menlöst. Så jag fortsätter min vingliga framfart tills jag blir varm i kläderna. Hoppas ingen tar illa upp.

 

[toaen 510]

Jag läste tråden och jag förstod inte varför du raderade den. Det kan ju ta ett tag innan nån reagera. Förlig vind - egentligen ett konstigt uttryck.

Läste din tråd om Gravarne ochså. Den skrev jag ett långt svar på. Dessvärre är maringuden som den är. Skriver man långa svar försvinner de i cyberrymden om man inte vidtar speciella åtgärder. Helst kopierar sitt inlägg. Det finns en del andra knep också. Dessvärre glömde jag bort detta,

Din minnesbild om systembolagen i Hunnebo och Gravarne var nog inte helt rätt. På ingendera stället fanns det ett systembolag då. Det i Kungshamn kom 1972 -73 tror jag. Började som elektrikerlärling på Kungshamns elektriska juni 1969 och det var jag som gjorde det elektriska på den tillfälliga barack som det första systembolaget var innhyst i. Baracken är flyttad en styv km österut och är idag lager för Carlssons el.

Det fanns, vid den tiden du var på Grosshamn, ett systembolagsombud i Gravarne (har jag för mig) där man kunde beställa varor från bolaget i Lysekil. Möjligtvis kan det ha funnits ett ombud även i Hunnebo.

Var i Stockholm den veckan och när jag kom hem förstod jag var du fått inspiration till inlägget. Du hade läst bohusläningen. 

Artikeln var inte speciellt väl skriven. Det var enligt min uppfattning ganska mycket felaktigheter eller feltolkningar i artikeln.

Kungshamn och Gravarne är inte samma sak.

Det fanns ett sammhälle som allmänt kallades Gravarne. Det hette egentligen Gravarne och Bäckeviks municipalsamhälle. Gränsen mellan Gravarne och Bäckevik går i pricip från hotell kungshamns trappa och ut till den pir där färjan Ägir, som gick till Smögen, låg. Söder om var Gravarne och norr om var Bäckevik.

Sen fanns det ett samhälle som hette Fisketångens municipalsamhälle, Samhällena hade växt ihop och det var när posten på Tånge skulle läggas ner som det blev ett himla liv på Tångrarna De ville inte för sitt liv ha postadress Gravarne. Sonja Albertsson stod i speten för det upprop som kom till stånd

Det var då politierna kom fram till ett bra beslut. Man ansökte om att få postadress Kungshamn, och området som det nya samhället omfattade var Gravarne och Bäckevik, Fisketången och en del av landsbyggden på Vägga - där jag bor. Idag tror jag stora delar av Askum har postadress Kungshamn, fast de inte räknas till Tätorten. Även samhällena Väjern och Hovenäset har postadress Kungshamn.

För mig är såna namn som Gravarne, Bäckevik och Fisketången ganska levande. Det är ju likt stadsdelar i Kungshamn. Skall jag gå till Järnffären och ICA- skeppet tex så säger jag att jag skall gå till Gravarne.

Den mannen som presenterdes som sammhällsutvecklare i artikel som enligt uppgift skulle ha varit Gravare, tror jag aldrig har bott i Gravare. Annas Leif har nog alltid tillhört Tångens uvörlne gossar Nu bor han visserligen i den del av Gravarne  som vi kallar Springet. Själv är jag Bäckevigare. 

Att Harry Hjörne förbjödsina medarbetare att skriva Kungshamn var ju bara dumheter. Ännu värre tycker jag är att min moster, som inte bott i Gravarne eller rättare sagt i Bäckevik på 60 år. fortfarande är mycket irriterad för att samhället kallas Kungshamn.

Lite nostalgi och onödigt vetande.

[goranw 0]

Det var mycket intressant historia om Gravarne. Själv bodde vi, hade hus, några år på 1980-talet på Måsgatan. Vill minnas att den delen kallas Tjuvsund.

Grosshamn hette det inte 1960. Det namnet fanns möjligen innan området på Ramsvik blev militärt. Boningshuset ägdes av familjen Gross, som blev tvungna att lämna det ifrån sig. Det exproprierades av staten. Sedan militären lämnat området har det fått namnet Grosshamn. Det var väldigt förbryllande, när jag såg det första gången på en karta.

Det var nog så att det var systemombud och inte butiker som försåg oss med avsevärda kvantiteter konfonium när det var fest i Ramsvik. Ibland girade man babord och hämtade de beställda varorna i Hunnebo, ibland styrbord i Gravarne.

Långa inlägg skriver man i Word och kopierar hit. Det har fungerat bra för mig hittills. Bra att ha texten kvar på sin hårddisk också.

[toaen 510]

Den delen av Gravarne heter Tjuvsund. Bodde du på Måsgatan, då kanske du vet vem Pille Kalle och som bodde längst ner och Yngve Phil som bodde längst upp. Min arbets- och lag-kompis på elverket Gunolf bor visserligen på Södergatan, men hans svärmor bodde på Måsgatan - hette hon Lina?

KôlvigeVerner var ju också en känd profil i området, som bodde närmare Kettys. Det är möjligt att den gatsumpen på nedsidan granittrappan inte räknades till Måsgatan utan till Tjuvsundsgatan.

Vi var och grävde ner kablat på Tjuvsund nån gång i mitten av 1980-talet. Kommer ihåg att vi resonerade om hur många fastboende det skulle va där om 20 år. Det finns väl några enstaka kvar idag, men det är mest badgäster.

[goranw 0]

Vi var bara badgäster (som aldrig badade) under några år på 1980-talet. Jag minns inga namn, men flera av grannarna var pensionerade fiskare. Mycket trevliga människor.