Roderhaveri

[Carper 0]

Hej, har som jag skrev tidigare planer på att göra en jorden runtsegling om några år och håller på att gå igenom olika problem som kan uppstå under en långfärdssegling.

 

För tillfället funderar jag hur man ska hantera ett eventuellt roderhaveri, rodret går sönder eller att man helt enkelt tappar det. Någon som har erfarenhet eller idéer på hur det kan lösas? Har funderat på att ha ett färdigt styrfäste där man kan fästa en enklare variant av roder som man har med sig innan avresa eller utrustning man behöver ha med sig för att laga ett trasigt roder.

 

Nå, vad har ni för erfarenheter och idéer?

[forgus31 139]

Enklast är väl en styråra. Obekvämt jämfört med autopilot/vindroder förstås.

 

Bäst vore ett extraroder med riktig rorkult så vindrodret? kan ansluta. Tappat roder pga nåt mekaniskt, utmattningsbrott el.likn. kanske kan förebyggas. Kan rodret ramla av/ned? Säkra för scenariot. Kan det läcka in om ändå rodret skulle falla bort? Förebygg på nåt sätt. T.ex som vi har runt hjärtstocken, ett gummirör av klistrad gummiduk då det läckte lite i lagret. Sitter fortfarande kvar efter tio år och skulle förhindra vatteninträngning om rodret med hjärtstock skulle glida ur.

 

Tappad rigg eller roder är väl de värsta haverierna efter tappad köl. Kölen får man lita på. De första två bör man ha plan för. Krävs inga jättesegel för att få lite styrfart för att försöka ta sig till trafikerade rutter. Spinakerbom eller två som nödrigg.

[Carper 0]

Styråra är ett alternativ, dock vet jag inte om det är en speciellt bekväm idé att segla med i värsta fall 10-20 dagar.

 

Har nog också kommit fram till att någon form av extraroder skulle vara det absolut bästa, någon som har erfaren det från det och hur det har konstruerats? Har försökt x antal gånger att hitta någon info om det på nätet utan framgång. Btw, det är en Laurin 28 jag har tänkt mig som segelbåt.

 

Angående att reparera ett roder, snackade med en kille för längesedan som gjorde en Atlantensegling som fick problem med rodret men lyckades laga det med en vägskylt som han fått tag på innan avresa.

[toaen 510]

Nu är väl kostrar med den roderkonstruktionen bland det säkraste man kn segla med. Sitter skapligt fast och är skyddade av skrovet/kölen.

Epoxybehandlade min havsfidra för en mass år sen och togt av rodret och behandlade det löst. När jag skulle återmontera det, tvingade jag rodret åt ena hållet med rorkulren för att jag skulle komma åt att dra de stora muttrarna. 

Fick se att rodret var sprucket där roderinfästningarn stt - på bägge ställena.

Tog loss rodret, Slipade bort allt inkl. gelcoaten och laminerade ihop rodret. Pluss ny epoxybehandlig. 

Så första åtgärden är nog att noga kolla över så att rodret är ok.

Tror inte att jag skulle lagt krut på ett reservroder till en sån båt, men väl lite material för att  tillverk ett reservroder av tex spinnakerbomen och en befintlig plyfaskiva (kojbotten)  Tillverkat ett par stora klammor med långa stjätar som passar runt spinakerbommen av aluminium, att ha med

Men en reservrorkult skulle jag absolut haft med - byggt på egen erfarenhet.

[goranw 0]

Den första åtgärden är förstås att styra med seglen så långt det nu går.

Sedan får man använda den reservåra man bör ha ombord eller tillverka ett nödroder av spinnakerbommen eller dylikt.

Om man har ratt kopplad till autopilot som havererar kan det gå så här:

http://www.seniorseglaren.se/2004-filer/2004_GOWEleveranssegling.htm

[toaen 510]

Det är farligt att börja täka.

Man skulle kunna klippa och forma ett par plåtar av tex 5 mm aluminum som skulle passa som blad till en reservåra. Förborra ett antal hål längs kanterna för bultar och ett hål som passar mitt i beslaget på spinnakerbomen och ett hål på var sida om spinnakerbomen högst upp.

[goranw 0]

Lika farligt som att inte börja tänka!

Vid de två tillfällen jag har varit med om att förlora roderverkan vid segling har det gällt att tänka intensivt och snabbt.

Första gången hade vi 5 minuter på oss. Hann inte tillverka något nödroder men lyckades styra med seglen till en skyddad vik på en holme, varifrån vi så småningom kunde räddas.

Andra gången, med Maxi 108-an, hade vi cirka 15 minuter på oss. Det var naturligtvis oförsvarligt att vi inte hade gjort klart för oss var hjärtstocken fanns. Vi borde också ha blivit informerade om att autopiloten var kopplad direkt till hjärtstocken. 

Det blev för oss till att tänka till istället. Att styra med seglen gick inom vissa gränser men hade inte räckt för att gira upp mot Hällsvik.

Att styra med bogpropellern lyckades inte alls. Men det berodde förmodligen på att vi inte hade hunnit få ner farten. Om vi hade rullat in seglen, kanske det hade fungerat.

Återstod att ankra innanför Grötö. Om vi inte hade fått telefonkontakt med ägaren, som gav besked om var hjärtstocken fanns, så hade vi gjort det.

Det hade varit intressant att försöka rigga en spinnakerbom som roder, men det fanns inte en chans att hinna med det. 

[forgus31 139]

Vi lagade ett plywoodroder på vår långfärdsjolle med en skylt som varnade för militärt område och landstigning förbjuden. De attraktiva delarna var i vårt fall vinkeljärnen som höll uppe skylten. Skylten hade vi nog inte vågat använda men hade passat som roder i nödfall.

 

Vinkeljärnen lagde det avbrutna roderbladet som gått av i vattenlinjen. Hände ytterligare en gång på den båten. Rodrets nedre fäste var det tredje haveriet på den båten. Försvann i djupet strax norr Oxelösund. Utombordaren är helt ok som nödroder men förbrukar bensin.

 

Samma sak hände med vår Maxi 77. Usch ja, rodret är nog den del av båten som ger minst lyckokänsla.

[toaen 510]

goranw skrev; Lika farligt som att inte börja tänka!

Men det beror ju på av vilken anledning man börjar tänka. Det värsta är att jag är övertygad om att du är lika dan.

Eftersom man är gammal vaknar man tidigt. Och då ryggen redan då ger sig till känna är det lika bra att stå upp. Ganska snart hamnar man i fotöljen med en bärbar dator i knät och måste bara kolla vad de kvällspigga har skrivit på MG. Då kan det va en fråga om nödroder. 

Jag har aldrig varit ute på så långa eskapader att jag ägnat en tanke på nödroder, och de problem som uppstått har man ju måst lösa under resans gång.

Två gånger har jag haft problem med rodret. 

1; a gången var strax före höstsormen 1969. Vi låg och kryssade söderut på utsidan Smögen. Båten, en Pop 16 som jag byggt ett par år tidigare hade ett ledat 2;delat roder. Leden var för att underdelen skulle fara upp akterut om man skulle segla på något. 

Under seglatsen fick jag se att den undre delen vinklade i ca 45 grader åt ena sidan - på ena bogen har jag för mig. Vi seglade, med hjärtat i halsgropen, närmaste vägen hem. Rodret höll.

2;a gången skulle kompisen köra båten till upptaget efter en vinter i sjön. Han märkte att det ite fanns nåt roder när han tog tag i rorkulten. Ett isflak hade skurit av och bort ca 10 cm i vattenlnjen. Nedre delen var ihåligt, så vi stoppade ner två 1 tums brädor (eller möjligen 3/4 tums) i den undre delen och satte fast dem på utsidan av hjärtstocken med två skruvtvingar. Det fungerade fint att gå ett par distansminuter till upptaget.

Så kommer det en fråga på MG om nödroder och så börjar man tänka; Hur skulle jag gjort och sen kan man inte komma ifrån tanken fast man inte har nån anledning att tänka på nödroder. Det var det jag menade med Det är farligt att börja täka.

Sen finns det ju en lek som går ut på att man tänker på ett problem och frågar sig; Hur skulle jag göra då? Om den lösningen inte fungerar; Hur skulle jag göra då? OSV

[goranw 0]

Världens modernaste osänkbara skepp. Nej, inte Titanic men Bismarck, Nazitysklands gigantiska(ste) slagskepp, drabbades under andra världskriget av en fullträff på rodret av en torped från ett engelskt Swordfish-flygplan. Därmed var slagskeppets öde beseglat. Utan manöverförmåga blev 47 000-tonnaren trots sin enorma bestyckning och sin potentiella toppfart av 31 knop ett lätt byte för de allierade. Hen sänktes i Atlanten och närmare 2 000 besättningsmän följde fartyget i djupet.

Apropå vikten av att ha ett funktionsdugligt roder...

 

[Sueco 6]

Jag trodde alla båtar var hon, men det kanske är en gammal tradition som försvunnit?

Själv vet i tusan hur jag skulle fixa ett nödroder men definitivt något jag bör ha en plan för, speciellt om jag kommer iväg på långseglingen. Har för mig någon band ett gäng däck i en lina som gjorde att han kunde hålla segellinjen, om det fungerar i sämre väder har jag inte en aning om.

[Carper 0]

Nu får jag hoppas att vi slipper attacker från de allierade men förstår absolut ditt budskap.

 

Det är ju sant som någon skrev tidigare att L28:ans roder är väl skyddat av kölen men att man får göra en noggrann kontroll av rodret innan avfärd för att undvika så mycket problem som möjligt.

 

Jag tror att det bästa alternativet är att ha med sig någon form av metallskiva(vägskylt) som man kan fästa på spinackerbommen, det borde räcka som reservplan. Dessutom är det nog ett betydligt billigare alternativ än att köpa eller tillverka ett färdigt roder.

[goranw 0]

Sueco: Nej, slagkryssaren Bismarck, uppkallad efter järnkanslern Otto, den virilaste av män förmådde jag inte beskriva i feminina termer. Lika litet som jag skrev hon om bogserbåten Lars härförleden.

Men tack vare det nya könsneutrala hen som står för både hon och han, tyckte jag att jag löste problemet på smidigt sätt. Hen är ett alldeles utmärkt pronomen, när man inte vill (eller kan) ange kön. Jag kan inte förstå dem som klandrar denna utomordentliga språkliga innovation, som faktiskt förespråkades redan av Barbro Alving (Bang) på sin tid.

[Sueco 6]

Det har du ju faktiskt rätt i, om jag tänker lite till så finns det ju fler exempel.

Får väl skylla på att jag aldrig sett behovet av hen även om flera språk har liknande konstruktioner

[Gaidin 298]

Det finns redan två könsneutrala pronomen, Den och Det.

För att återgår till ämnet; Är det bara jag som har med mig en paddel i båten? Inte för att paddla runt med 3,5 ton båt men för att kunna styra hjälpligt vid roderhaveri. Båda mina segelbåtar har haft en paddel liggandes när jag köpte dom...

[goranw 0]

Visst finns det två könsneutrala pronomina i det svenska språket, den och det, men av tradition vill vi ju inte objektifiera våra älskade båtar, fartyg och skepp. Och eftersom de flesta ägare, redare och nyttjare är män är det vanligen så att flytetygen är av honkön. I Bohuslän lär det i och för sig vara vanligt bland äldre att benämna jullar han och snip(p)or hon.

Men observera att jag absolut inte vill dra någon lans för det oerhört känsloladdade ordet hen. Jag använder det, som i det här fallet, undantagsvis , av praktiska skäl.

Beträffande reservstyrning ombord, så har jag, som jag skrev i ett tidigare inlägg, en åra i min 3,5 ton tunga båt. Den har hittills legat outnyttjad i skansen i 38 år. Må den fortsätta att vila i frid!

Men vid roderhaveri glöm inte seglen! Det är till god hjälp att styra med seglen, ibland behövs det inte mer. Skota storen och slacka på focken, när du ska lova. Slacka på storen och skota focken, när du ska falla av.

[forgus31 139]

Jag har med en Maxi 77 lyckats på bidevind med att få den att gå själv på rak kurs. Dock med rodret fungerande. 

Då har rodret surrats så det håller emot båtens naturliga vilja att lova upp i vind. Storseglet ska också spilla lite för att den ska hålla kursen. 

Båten vill falla av, rodret är ju surrat så, att falla av.

När då storen fyller istället för att spilla lite, lovar båten. Storen spiller när båten lovar upp mot vind varvid båten faller. Så kan båten gå med en lätt slingrande gång mellan de två lägena.  

Har man då en styråra att sätta för lite fallande kurs ska det gå med lite övning att få lugn och ro att gå ned och ta lite vila eller koka sig en kopp kaffe. Det kan ju gå ganska lätt att statiskt gillra upp en spinnakerbom med ett roderblad på och sen sköta regleringen med seglen. Det kan ju också gå bättre på vissa bogar och man kanske behöver gå lite längre väg men på bekvämaste sätt ta sig mot målet. Sitta med en oergonomisk styråra kan man orka ett tag men vid segling dygn efter dygn behövs automatiken. Det gäller också att ordna den innan krafterna tryter.  

På andra bogar fungerar denna metoden sämre men sitter man och passar och iakttar kan man försöka ordna med automatik med snören hit och dit. Gummisnöre är bra ombord och kan underlätta automatstyrningen.

Andra användningsområden för gummisnöre.

Med gummisnöre till ett skot kan skotet släppas ut vid en vindpust. Är det så att båten går på rak kurs utom när vinden ökar kanske gummisnöret kan göra samma sak som man annars gör manuellt.

Gummisnören som sträcker/släpper seglen i bleke och dyning gör skillnad. Smällarna i seglen upphör och seglingen blir uthärdlig. På lätt eller ingen undanvind funkar det med genuaskotet kopplat till storbom-änden och sen gummisnöre. 

Gummisnöre till rorkulten t.ex tar bort den statiska kraft rorgängarn helt i onödan får hålla emot  med när båten seglar med säckiga segel.

Sätt gummisnöre tills rodret balanserar och spar på krafterna. Att hålla emot med några timmar med en statisk kraft på några kg är jättejobbigt och gummisnöret gör jobbet utan knot.

[Vegabjorn 18]

appråpå hen

[Barbaria 2]

Les om S/Y Modus Vivendis rorhavari - kanskje noen verdifulle tips, selv om det er på Norsk.

 

Lenk: http://www.lotteogdag.com/

[Jansan 1]

Skaffa ett Viking vindroder!

Fungerar suveränt även som nödroder eftersom det i princip är ett riktigt roder.

Har ett till salu. Hör av Dig till janeriksandstrom@gmail.com om du är intresserad eller vill ha mer info.

[Thomas-1 311]

Välkommen till MG!

Spännande historia och strongt gjort av hamnchefen. I och för sig svårt att begripa orsaken till haveriet, men krock med val eller nåt föremål verkar väl nära till hands? Kan förutom det bara gissa på korrosion plus roderförstoringen? Aktiverar din länk ...http://www.lotteogdag.com/