The true story

[Tjocka_Trisse 0]

The true story. Rapport från Eolus utsände vid båtmotorbranschens kriskonferens i Monetasalen på konferenscentret Mare Argentum. Konferensen hade sammankallats av båtmotorbranschens ekonomiska ombud på grund av den dåliga lönsamheten för branschens intressenter. I deltagarlistan fanns bl. a Mr Honda Johnson, Mr Tohatsu Evinrude, Ms Penta Yamaha, Ms Mercury Suzuki, den paranta men nu något bedagade Mrs Seagull Chrysler med make Albin och s(j)elva signore Yanmar, numera bosatt på Sicilien. Dessutom ett flertal internationella generalagenter, från Sverige hrr Gotthard, Knutsson och Johansson. Som hedersgäst fanns även havets herre Neptun med i salen. Som kutym är hade även en internationellt respekterad lönsamhetskonsult, med erfarenheter från både Vattenfall och Skandia, bjudits in för att agera frälsare mot de hastigt krympande omsättningstalen och de nedslående kvartalsrapporterna. Mrs Seagull agerade ordförande och påtalade i sitt öppningsanförande det faktum att branschen höll på att gå i kvav på grund av den dåliga lönsamheten i samtliga led. ”Alla vet att vi producerar båtmotorer med ypperliga prestanda och oöverträffad kvalitet men vi tjänar för lite ”deg”. Samtliga närvarande, med undantag av Neptun, instämde suckande med tårfyllda ögon och lade applåderande och förtröstansfulla sin framtid i händerna på den slim(m)ade och (st)yla(n)de lönsamhetskonsulten Mammon Rosenthal. Efter stående ovationer tog Mammon till orda: ”Jag ska frälsa er med min katamaranlösning som vilar på två oomkullrunkeliga sanningar”. Pro primo: Trots att era motorer vid ett vettigt nyttjande är väldigt driftsäkra och modesta beträffande underhållsinsatser, måste båtägarna intalas att de är ägare till veritabla små underverk som saknar motstycke i universum beträffande komplexitet och prestanda. Detta medför att båtägarna får skrämselhicka och inte vågar låta bli att med hull och hår anamma de serviceåtgärder och serviceintervaller som ni, (sagt med ett snett smil), måste påbjuda i motorernas manualer. Se även till att serviceverkstäderna är med i galoppen så att det även där kan generera lite multum. Jag föreslår därför att serviceintervallerna kortas till en tredjedel av det som kan anses normalt. Var även frikostiga med antalet detaljer som obligatoriskt bör bytas vid varje tillfälle, om möjligt både vår och höst. Av det muntra sorlet bland konferensdeltagarna föll detta tydligen i god jord och nya applådåskor nådde den exalterade ”frälsaren” som efter en klunk Ramlösa åter tog till orda. Pro secundo: Det är ett känt faktum och accepterat av majoriteten konsumenter att ”kvalitet kostar”. Ni måste här använda er av inversen, alltså, om en vara eller tjänst är dyr så innebär det kvalitet. Det lär inte vara så svårt att implementera detta synsätt hos ”prylmänniskorna” bland båtmotorägarna och därigenom bättra på deras ego med påföljande tillväxt av tuppkam (eller annan kroppsdel). Mitt radikala förslag är därför att med en faktor 3 öka alla priser, inte bara beträffande motordelar och tillbehör utan rakt över hela tillbehörssortimentet och servicesektorn. Nu tog sig bifallsropen och konferensdeltagarnas ryggdunkande nya, nästan astronomiska proportioner och i deras ögon stod dollartecknen ”som spön i backen”. Mitt under det näst intill himmelska jublet bad havets herre Neptun om ordet. ”Jag har i mitt rike alltmer erfarit hur sjöfarare, drabbade av kronisk tidsbrist, på ett för mig föga njutbart sätt åstadkommer irriterande oordning i min vågiga frisyr. Har herr konsulten kanske även ett koncept för lindring i detta avseende till lisa för en ”ärrad” hjässa.” ”Of course my dear Våttson. Vi vet ju att hastighetsövervakning på sjön i stort sett inte existerar i en omfattning värd namnet. Tyvärr kan mina åtgärder enligt ovan inte på kort sikt förväntas ge så stor effekt i detta avseende, men förhoppningsvis kommer det att visa sig att dessa bråttomfarkoster, efter att mina förslag uppnått full effekt, inte till acceptabel kostnad kan nyttjas på samma sätt och i samma omfattning.” Neptun tog ett tag med handen över det svallande håret. ”Ha ha ha, en form av indirekta och självadministrerade fortkörningsböter, det passar som trefingershandske på min treudd”, skrockade havets herre med ett bubblande skratt. Under konferensen fick jag sällskap av min uppdragsgivare Eolus som undrade om inte hans intressen även kunde beaktas i någon mån. Konsulten såg lika klurig ut som Bosse Bildoktorn och förutspådde att tack vare ”mina genialiska strategier” kommer alltfler sjöfarare att verkligen uppskatta vinden som skonsam och miljövänlig energikälla och då förhoppningsvis ägna vindens gud Eolus en uppskattande tanke. Med ett leende i det vindpinade ansiktet lät sig Eolus nöja. Som brukligt vid alla konferenser med lite självaktning bjöds deltagarna in att ställa frågor till ”panelen” som i detta fall bestod av den självutnämnda konsulten. En äldre servicetekniker som inte verkade ”helt såld” på koncept med intervaller och priser anförde en viss skepsis i dessa avseenden men konsultens självsäkra svar hade en viss lugnande inverkan. ”Om någon har mage att ifrågasätta min kompetens som lönsamhetskonsult och mina förslag enligt tidigare redovisning vill jag bara meddela att av mig implementerade liknande åtgärder har varit mycket framgångsrika inom Vattenfall”. En kamrer hos en grossist hade en olustig känsla att någon skulle kunna genomskåda det han kallade ”bluffen” men blev genast utbuad och tillrättavisad av sin arbetsgivare. ”Vad gör vi då?” undrade kamreren. Konsulten meddelade i fördömande ordalag att ”Du borde uppdatera dig i fråga om moral och etik. Vi gör naturligtvis som man gör i Skandia och andra framgångsrika företag. Vi skyller på någon annan och har troligen inget minne av någonting”. Konferensen avslutades av den nymornade Mrs Seagull som påbjöd en rungande applåd för lönsamhetskonsulten varpå följde en sedvanlig ”mingling” med en plastmugg i handen och ett allmänt lovprisande av konferensens osedvanligt enorma banbrytande innovationer och konsultens näst intill övernaturliga intelligens. Detta, mina vänner, är den sanna historien om hur högkvalitativa och driftsäkra båtmotorer kommit att framstå som komplicerade tekniska underverk med omåttliga underhållsbehov. Eller har jag drömt alltihop? Hälsningar TjT

[Thure 0]

Det är nog en sann dröm fruktar jag...

[Riwallen 1]

Ha Ha Ha Ha! Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Mycket bra skrivet mitt i prick. Tyvärr så har du nog inte drömt :cry: