Segla till England och Skottland

[Empirikos 0]

Hej,

jag har en idé om att segla till England och Skottland någon gång i framtiden. Hur lång tid behöver man för detta om man utgår från Västkusten och beräknar göra 4 längre stopp (=3-4 dagar) för att kolla på sevärdheter?

jag undrar dessutom om man kan göra denna resa utan att ha kunskaper om tidvattenberäkning?

Jag har VHF men behöver jag ha annan elekktronisk utrustning,

 

Hälsningar

Empirikos

[ciaraud 31]

Här har du några sidor om  skottlandssegling.  http://thisbe2010.wordpress.com/  http://www.aquilasailing.se/

Det finns flera om du söker på nätet. Det är nog bästa sättet att  få veta hur lång tid det tar mm.

Själva överfarten tar  inte många dagar men man måste ju invänta rätt väder.

Att segla i tidvatten kan vara lite trixigt då man måste ta hänsyn till det för att inte hamna i svårigheter. Ankomster och avgångar blir beroende på tidvattnet och att segla dit utan att ha ett hum om det är väl inte att rekommendera.  Läs om det under vintern och lyssna på lokalbefolkningen - dom vet vad som gäller just i deras närområde. Det är strömmarna när vattnet flyttar på sig som kan ställa till det. Att det blir mer eller mindre vatten under kölen kan ju vara förargligt men sällan riktigt farligt.

Vi funderar(de) också på Skottland ett tag. Det är ett väldigt fint land. Får se om vi hamnar där på egen köl sommar 2014

EDIT: Ser nu att du undrar över både England och Skottland. Jag har bara kollat Skottland.

[davidlobster 0]

Ganska lustigt, skrev  i engelskan om just det här, då vi för två år sedan träffade på en skotsk båt och besättning på Hönö i gbg på sommaren. Den  hade tagit det i ett lugnt tempo att komma hit, och lät båten övervintra här för att året därpå (då vi träffade de) segla tillbaka den. De gillade den svenska kusten bättre då man här inte behöver tänka på tidvatten, då man (åtminstonde) i östra Skottland har en tidvattenalmanacka för att se när man kan förflytta sig. Vet tyvärr inget om hur läng tid det tog, men de tog nog på sig mer än en månad då de var pensionerade. Instämmer med det första svaret att googla på saken som nog ger många bra tips och kanske en vettig resväg med bra stopp.

[forgus31 139]

Vi har seglat några dagar i Nordsjön. Gick tidvattenskurs på Kryssarklubben för att vara beredd på det konstiga tidvattnet.

När man väl seglar är tidvattnet något som får båten att gå olika fort var sjätte timme. Hastigheten på vattnet som nästan alltid rör sig åt nåt håll läggs till båtens fart. Läser man på GPS:en ser man att den växlar ett par knop. Ibland gör man 8 knop och några timmar senare 4 knop. Nån gång kan det vara 10 knop eller bara 2. 

Det här är inget man råder över på överseglingar och det hjälper inte hur mycket tidvattenkurser man gått. Var sjätte timme hänger man med huvet och lika ofta seglar man glatt, fotar GPS:ens knopmätare och prisar den snabba segelbåt man trots allt har.

Så kommer man i hamn och lägger sig vid en ponton och kvartar in. När man vaknar ser man sig omkring och tycker man inte riktigt känner igen sig, det var väl mycket högre kajer eller? Det var väldans lång landgång upp till kajen. Lutade den inte mindre nu?

Det är väl ungefär vad man upplever i tidvattenområden. Landgångens lutning och att kajerna blir fula och väldigt höga var tolfte timme. Inget man behöver tidvattenskurs för men visst är kunskap lätt att bära.

Ska man segla vidare efter kusten hör man med båtgrannar eller hamnkapten när man får medström åt ena eller andra hållet. Eller så läser man i tidvattentabellerna i Reeds Nautical Almanac. Lite trixigt med klockslag  och högvatten i Dover omräknat till aktuellt område. Men bra att teoretisera och beräkna och kolla med hamnkaten eller båtgrannar. Ett bra spörsmål att socialisera sig i hamnen. Trevligt att segla i områden där det är lätt att göra sig förstådd och engelsmän och skottar är lätta att tycka om och väl värda att fråga om alla olika saker. 

Är det ytterligare en översegling kan strömmarna i närområdet vara starkare och bra att starta i slackvatten för att sedan få medström. De hamnar vi angjort har alla haft moderna pontoner och gått att angöra även i lågvatten. Är man osäker och det är man alltid i början så då kollar man noga och går eller angör i högvatten. Då har man gott om vatten under kölen.

Är det svårnavigerad angöring är det ju en fördel om vattnet är på väg uppåt så ifall man blir sittande på ett grund får hjälp av högre vatten en stund senare. Omvändningen är sämre givetvis. Då blir man kvar en bra stund.

Gå inte in i hamn i mörker om möjligt. Det är alltid förädiskt att bara lita på en GPS. Saker kan finnas ivägen, släckta lysbojar, sandbankar som flyttat sig. Man känner sig säker med GPS:en men borde inte vara det då mycket av informationen döljs av mörkret. Likaså är man troligen uttröttad och mer benägen att ta risker bara för att få lägga till och få sova ut. Bättre då att ta några slag eller minska farten sista dygnet för att angöra i dagsljus. 

[Empirikos 0]

Hej,

tack för bloggtipset! Jag också kolla internet efter uppslag!

Kan dock vara intressant att höra om det är någon som vet om det 

finns några hamnar i England och Skottland som ej påverkas av tidvatten i någon 

nämnvärd skala?

Hälsningar

Empirikos

[ciaraud 31]

Man kan säkert ligga på flytbryggor på vissa ställen och på vissa ställen i tidvattenområden finns också trösklar som gör att allt vatten inte försvinner ur hamnen vid ebb. Men det är inte när man väl ligger i hamn som problemen med tidvatten är som värst vad jag förstår utan när man ska ut och in i hamn då det kan bli en väldig med- eller mot-ström med oberäkneliga vågor beroende på från vilket håll det blåser. Det problemet kommer man inte ifrån i någon hamn.

[forgus31 139]

Rätt Cia!

Kraftig vind mot kraftig ström ger de illa beryktade vågorna. Gör man en översegling på några dygn kan vädret ställa till det och ström mot vind kan ju ge överbrytande sjö.

Har inte råkat ut för detta så att det känts farligt nån gång men haft tur med vädret. Ett område runt Norges horn är svår sjö inritat i korten men vi har alltid klarat oss från det fast vi rundat ett antal gånger. Men det kan vara bra att vara medveten om risken att få in sjö i sittbrunnen och ha koll på luckor i riskzonen. Kanske lite tätningslister, se över självlänsar, ha spann till hands och så. Och luckorna skalkade. Kolla också nere i båten efter några sjöar om man inte gått så mycket i öppen sjö med båten tidigare. Nya användningsområden skapar ofta nya problem. Var ska vi täta när vi kommer i hamn kan vara bra att veta. Då är en läcka enklare att se innan det flödat så allt är vått. Rädda innehållet i området i tid. 

Gribfiler över området är bra att studera och det kan man göra hemma och leka meteorolog, minst lika viktigt som tidvatten. 

Använder själv Grib.us som är en trevlig bekantskap med gribfiler. Sparar ner filerna automatiskt så man kan se historiken i datorn. Tyvärr är det inte så lätt att få datorkontakt i främmande hamnar. 

Kolla http://grib.us/

 

[excel319 523]

Att tänka på vid påverkan av tidvatten, är att det inte alltid är så att tidvattnet går med eller emot. Mest vanligt är att det har en vinkel mot den tänkta färdriktningen. Seglar man då längre sträckor så att tidvattnet hinner vända under överfarten så är det lämpligt att hålla en beräknad kompasskurs och inte en rutt i plottern. Detta för att man kommer att råka ut för en parallellförflyttning och försöker man då att hålla kurs utlagd i plottern kommer man att segla onödigt mycket i motström. 

[forgus31 139]

Det har jag aldrig tänkt på.

Har inte klart för mig om det verkligen blir nån skillnad. I ena fallet går man längre väg över grund men högre fart och i andra fallet gör man lägre fart men kortare sträcka.

Spännande spörsmål faktiskt. Vi har bara seglat på efter närmaste vägen över grund utan tanke på att det skulle ta längre tid. Men vore kul att veta vilket som är optimalt.

I vissa fall blir det ju också kryss och då ska man väl lägga slagen så man får så mycket medström som möjligt dvs längre slag i medström eller blir det längre slag i motström då?å

Eller är detta nåt alla vet men som gått mig helt förbi.

Nu är jag iallafall idel öra. Har Excel rätt?

Det finns ju en variabel i detta som är värd att tänka på och det är när båten börjar nå max deplacementfart. Det bör ju var bra att hålla en kurs så man får ut så mycket distans mot målet som möjligt. De sista tiodels knopen ger lite distans.

 

Är det kanske så enkelt att bara läsa av knopmätaren på Gps:en. Borde vara enkelt att avvika från Gps-kurs mot mål tex tio grader och se resultatet.

 

[excel319 523]

Segling är en komplex syssla utan enkla svar. När vi gick från Den Helder på Frisiskaöarna till Dover gick vi på en bog hela vägen. I sex timmar satte tidvattnet oss åt norr och sedan sex timmar åt söder. Skulle vi då kört gps-kurs hade vi fått hålla upp mot avdriften åt båda hållen och det är inte effektivt.

[forgus31 139]

Vi gick nästan samma rutt, från Scheweningen (den Haag) till Ramsgate, kommer inte ihåg men skulle tro vi körde rakt på mot målet som vanligt. Kom fram för tidigt och fördrev halva dagen med slösegling för att gå in i hamn vid högvatten för säkerhets skull vilket visade sig vara räddhågat i överkant.

 

Det hade funkat vid lågvatten också.

 

[bhemac 2 859]

Ska man segla i farvatten som besväras av tidvatten är det mycket lämpligt att lära sig ämnet. Man kan klara sig bra genom att bara ligga vid flytbrygor men för eller senare tvingas man in i en hamn med tex en sil och då är det väldigt bra att veta vid vilken tidpunkt man kan gå in. Också bra att veta vilket det minsta vattendjupet blir när man ankrar. För att ta hänsyn till tdvattenströmmen kan man använda sig av en strömatlas, det är det enklaste men man ska kunna räkan med sjökortets diamanter. Kryssar man kan även en liten ström ge en väldigt stor skillnad om man planerar sina slag.

Reeds är en absolut nödvändighet, mycket info om ström och tidvatten men också ovärderlig info om hamnar.

[leboat 0]

På en färd mellan Weymouth och Cherbourg i segelbåt som seglar i 5 knop,sträckan är 65 Nm.

Tjänar man 1timme och 20min på att låta sig svepas med av tidvattnet i ett s,istället för att gå på kompasskurs direkt mot målet.

(uppgifter från NAV in a Nuttshell av Dick Everitt ,PBO mars 2012)

[goranw 0]

Åke Mattsson var min främste inspiratör inför min första nordsjösegling. Jag rekommenderar hans bok Vikingaväg över nordsjövåg:

http://www.seniorseglaren.se/mattsonake-filer/mattssonake.htm

Min beskrivning av nästan samma färd finns i Svenska kryssarklubbens årsskrift 1981: Segla så långt för så lite. Vet inte varför jag satte en så opassande rubrik på artikeln, men det var väl för att markera hur överlägsna jag ansåg och anser våra västkustska farvatten (Bohuslän) vara jämfört med allt annat.

[breckan 19]

hur överlägsna jag ansåg och anser våra västkustska farvatten (Bohuslän) vara jämfört med allt annat

Tyckte jag med tills vi seglade i Vänerns skärgård förrförra sommaren. Inte för att det skulle vara bättre men det är tvivelsutan jämförbart. Ursäkta min lilla parentes...

[excel319 523]

Tummen upp