Gissa platsen 3

[ArneRadar 667]

Även här bränns det, men på lite fel tankespår.

Ni får ånga på så får vi se vem som kan knäcka min långsökta association

[Gäst Kalman]

Har vi gissat klart på borgen, eller skall vi vänta lite till? Svaret fins i min senaste text men även gömd i Toaen´s text.

Ang ArneRadars bild. Minns ej namnet, har inte varit där personligen. Men det är en gammal semaforstation som gick till Åland på sin tid. Eller är jag fel ute?

Jag kan hur många Taube låtar som helst, inte texten men musiken, han är en av mina favoriter, men kan inte komma på rätt låt nu. Skall bli intressant att se svaret.

[Gäst Kalman]

Visstisjutton...glömde fråga.....

Vad/vem är Plura?

 

[ArneRadar 667]

Hej Kalman,

Om du kan din Taube och läser Toaens inlägg, så har han skrivit första strofen i den vals som omedelbart efter första strofen (och i titeln) anger platsen.

När det gäller semaforen så har den innovativa varianten på bilden ett specifikt namn. Den ingick i ett system som i någon förgrening gick vidare till Åland, det stämmer. Toaen och Lintott har angett dess benämning genom förkortningar. Denna variant kan sägas vara en föregångare till datorers binära språk. Semaforen kan visa 1024 unika tecken genom olika kombinationer av tänkta ettor och nollor

Plura Jonsson är frontfigur i ett musikband som bildades på 70-talet. Han har på senare år förekommit i media, bl.a. för att han pudrade näsan (vilket är olagligt - eller åtminstone handel eller innehav av detta puder).

Toaen och Lintott har båda nämnt svaret på fråga 3, men utan att visa på kopplingen till semaforen. Mitt förslag har varit att forska vidare i denna specifika semafors upphovsmans kölvatten.

Med hjälp av dagens binära språk kan man relativt lätt googla fram det. 

[Gäst Kalman]

Hoppsan.

Har tydligen missat nått om semaforvalsen av Taube då. Finns en som heter nått med Telegrafisten, fast den kan jag inte melodien på.

Å sedan så är jag väl inte så intresserad av att googla på ev moderna vis-sjungare, ursäkta min formulering. Å på gamla godingar som Bach behöver jag inte googla, sitter i ryggraden.

Men vad heter nu grejen på ön? Position?

 

Vissti fan igen. Fattar inte innebörden med smileysen

På vad, vem, vilken text, ärende, spörsmål syftar det?

[ArneRadar 667]

Fråga 1: Toaen skrev: Jag minns en stund... nästa strof i valsen lyder i Furusund. Taubes vals heter Vals i Furusund - som alltså är platsen. Gästhamnen är inte den bästa, där är väldigt skvalpigt - mycket och även tung trafik går ju förbi ideligen.

Fråga 2: Men det finns lite att se om man har vägarna förbi. Bl.a. den Optiska Telegrafen, som var del i ett sinnrikt och väl utbyggt kommunikationssystem som radikalt förkortade tiden att få ut meddelanden i riket. http://www.tekniskamuseet.se/1/942.html

Fråga 3: Har i ord besvarats men ej förklarats. Att googla på Plura är dock en återvändsgränd, så det gör du rätt i att skippa.

[toaen 510]

Det där med musiksmak är ju olika. För att det skall va en fin musikupplevelse behövs det inte nån väldig ljudvolym och helst inte så mycket bedövande dunka dunka.

Så få toner som möjligt, men harmoniskt.

En 12;a i E-dur har väl ofta väl lite variationer harmonimässigt  för min smak om den inte framförs virtuost, som den här;

Takt och rytm är också mycket viktiga ingridienser för njutbar musik.

När det gäller motorer så hade den ga,le färgeskepparen Albert Hansson på Färgan Ägeir, som gick mellan Gravarne och Smögen och där jag jobbade ett par sommrar som hoppilandkalle helt rätt. Segelbåt - du skulle vart född på 1800-talet - nu finns det motorer. 

Trotts, eller kanske tack vare, att det för min morfar och min plastpappa endast var bilar och motorer som gällde, så är det, det värsta jag vet. Jag och motorer går inte ihop på något sätt. Ändå har jag ibland funderat på att installera en skaplig ljudanläggning i min motorseglare, med högtalar på utsidan, enbart för att spela den här typen av ljud, när jag lägger till och går från kaj. 

 

Jag måste nog tillstå att kopplingen mellan den Optiska Telegrafen och Plura var långsökt och kräver en god kunskap i historien. Jag lyfter på den hatt jag inte äger - Arne Radar.

Abraham Niclas Clewberg föddes i Åbo 

Clewberg studerade vid Kungliga akademien i Åbo, där han inskrevs 1766, elva år gammal. 1772 tog han fil.mag. och utsågs året därefter till docent i fysik och litteraturhistoria.  Efter befattningar i Åbo, som filosofie adjunkt (1778) och universitetsbibliotekarie (1780), flyttade han 1780 till Stockholm.

I Stockholm anställdes han vid teaterkungen Gustav III:s hov, och han kom att leda teaterlivet i Stockholm under hela den gustavianska perioden. Från år 1783 fungerade han som 2:e direktör vid de kungliga spektaklerna (1:e direktör 1804) och var samtidigt kungens handsekreterare. Han gjorde därefter karriär som ämbetsman, med befattningar som ledamot i generaltullstyrelsen (1787-1802), kansliråd (1793), arkivarie vid Kungliga Majestäts Orden (förk. K. M. O.) 1794, 1:e direktör vid hovkapellet 1804, intendent över kungliga museum och ordförande i direktionen över allmänna brandförsäkringsverket (1805) och president av Kommerskollegium (1813). Adlades 1789 och blev introducerad på riddarhuset som adliga släkten Edelcrantz nr 2153. Släkten upphöjdes 1815 i friherrlig värdighet.

Under åren 1801-1804 företog han en resa till England, Tyskland, Holland och Frankrike, som fick en avgörande betydelse för Edelcrantz arbeten inom tekniska området. Han studerade särskilt järn- och brännvinstillverkning, men även nya tekniska rön samt olika jordbruksmetoder. Inför resan hade han fått i uppdrag att i England införskaffa fyra ångmaskiner. Delarna till ångmaskinerna anlände på eftersommaren 1804 till Gävle, dit de fraktats från England i brist på fraktfatyg till Stockholm. Edelcrantz sökte tullfrihet för maskinerna såsom verkeliga modeller till högst nyttiga verktyg för flera fäderneslandets gagnande inrättningar.

En maskin på 20 hk var avsedd för hans egen spannmålskvarn, den så kallade Eldkvarn på Kungsholmen i Stockholm som var uppförd på den tomt där nuvarande Stockholms stadshus är uppfört. Två av maskinerna var avsedda för drivning av vattenpumpar i brännvinsfabriker i Stockholm och den fjärde maskinen för Lars Fresks textilfabrik på Elfvik på Lidingö.

Edelcrantz gjorde också stora egna insatser inom det tekniska området. Han konstruerade, efter idéer av fransmannen Claude Chappe, en optisk telegraf som invigdes 1794 genom att en födelsedagshälsning skickades från Katarina kyrktorn till kungen som befann sig på Drottningholms slott. Därefter lät han uppföra flera telegraflinjer längs ostkusten i Sverige vilket blev till nytta vid 1808 års krig mot Ryssland.

 

 

[ArneRadar 667]

Härligt Toaen, där satt den till slut! Kopplingen via Eldkvarn.

Jag tycker absolut du skall installera mega-högtalare och spela upp ljud från en riktigt maffig Skandia-motor, det är musik som ger gåshud. Antar att Skandia är den lokala preferensen hos dig? Besökte givetvis verken sist jag var i Lysekil.

Här uppe har vi Pythagoras i Norrtälje som tillverkade Fram- och Drottmotorerna. Ett fantastiskt industrimuseum där man även kan köpa CD-skivor med olika motorljud. Museet kan med fördel angöras sjövägen, även om Norrtäljeviken är lååång. I dessa lägen kommer lite pulver i maskinrummet till sin fördel.

Kul bild från din ruff..

Det finns otroligt mycket kulturhistoria att uppleva sjövägen, för mig och min hustru är det en extra krydda till båtlivet.

 

[toaen 510]

Det är fantastiskt vad mycket jag lärt mig via den här tråden.

Internet och Googles är fantastiskt. Man behöver egentligen inte kunna nånting. Det svåra är väl att kunna formulera den rätta frågan.

Sen är ju mycket som det är idag i TV-åldern. Snuttifierat. Allt skall va kort och snärtigt och inget får ta nån tid. Mycket av de svar man får på nätet är ganska intesägande. 

Sen är det ju naturligtvis det där med kunskapens träd - på gott och på ont

Tändkulemotorer har ju betydligt mer själ än andra motorer - åtminstone ljudmässigt. Man fick nog göra en specialCD med de olika ljuden, Start, tomgång, när man backar ut från kajen osv

Föreningen L Laurin har ju också gett ut CD-skivor med tändkulemotorer från olika båtar. Gjorde faktiskt själv en inspelning av ljudet från fiskebåten Asta för en himla massa år sen. Båten finns ju här i närheten och det hade ju gått att spela in precis det man skulle kunna vilja ha. Ja ja - det är lätt att ha ideer.

Bilden som jag tog genom ventilen är nturligtvis från Furusund. Kom in sent en kväll och en av kryssarklubbens bojar var ledig. Kunde bara inte låta bli att fylla en del av utrymmet på minneskortet med bå´ten ifråga. Men det måste ha varit på morgonen efter jag tog bilden.

Jag har ytterligare en liknade bild. Taget genom en ventil. Bilden tog efter en vedervärdig natt på en av de ankarplatser/öar jag tycker sämst om av ett flertal anledningar.

Var är bilden tagen?

[Lintott 1 944]

För att få en avslutning på Kalmans platsfråga med den lilla Rhenborgen.

Ryssviken på Vårholma.

Ungefärlig pos N59 25.5 E18 28.4

Har beskådats av alla som passerat genom Lindalssundet.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:2810314109_1280b5eb69_o_d.jpg

 

[ArneRadar 667]

Även jag har lärt mig fantastiskt mycket i denna tråd. Den sporrar åtminstone mig till vidare upptäkter. T.ex har du, som jag tidigare nämnt, väckt ett intresse för Heidenstammare. Jag har genom åren besökt några av dessa fyrar, men inte riktigt tagit till mig historiken eller hur smart konstruktionen var för avlägsna platser. Det är lätt att avfärda tidigare framsteg som banala eller till och med självklara, men någon måste ju någon gång ha lagt oerhört mycket arbete och tankemöda bakom det som sedan ledde till en väsentlig förbättring, eller t.o.m. ett paradigmskifte. Ett litet mikro-exempel är Edelcrantz optiska telegraf.

Att tändkulemotorn har själ, och är genialisk i sin enkelhet, skriver jag gärna under på. Men tyvärr så leder även den utveckling jag fascineras av till undergång i enskilda fall. Jämfört med dagens motorer har de hopplöst låg verkningsgrad etc, och Skandiaverken (t.ex) är väl inget annat än museum idag? Man får sätta saker och ting i ett längre och större perspektiv för att inte villa bort sig eller bli bitter.   

Så det man lär av en tråd som denna är att det finns oerhört mycket mer att lära, och så länge viljan att lära och förbättra finns så finns hopp - trots snuttifieringen.

Sen gäller för var och en att finna sin mening med livet, men vi släpper det filosofiska just där.

Min gissning är att du har korn på Björns fyr genom ventilen, men där har jag heller aldrig varit. Om min gissning är rätt borde det vara hopplöst vatten att ankra i. 

[toaen 510]

Då har du ytterligare att ställe att besöka. Jag har legat i Kryssrkubbens bojar två gånger. Första gången rodde jag iland och tog en promenad på ön. Hela ön var nedlusad med paddor, När jag skulle gå nästa morgon var helamin vita båt täkta med småsvarta flugor. Försökte spola bort dem, men det var omöjligt. Hade flugor kvar ända till jag kom till Hudiksvall.

På hemvägen la jag mig i en av kryssarklubbens bojar vid Eggegrund. Tog, som alltid, en promenad på ön. Såg bl.a för första gången i mitt liv Havtorn.

Träffade ett par som var tillsyningsmän på ön. Förmedlade de superlativen jag kände för Eggegrund. Frun höll inte alls med mig. Eggegrund var väl inget att ha. Nej, då höll hon den fyplats som hon var uppväxt på mycket högre. Samma fyr som genom ventilen och ovan. Björns fyr.