14 sekundmeter

[Gäst 2012]

Ordmärkeriets svåra konst

Glöm biljettkontroll, ordmärkeri är mer effektivt

 

(Dam ~60 går fram till spårvagnsföraren, en kille ~20.)

Damen: Ursäkta, passerar du Stampen?

Föraren (suckandes): Joo…

(Damen sätter sig ner och spårvagnen börjar åka, efter en stund ställer hon sig upp och går fram till föraren.)

Damen: Stannar du vid Stampen, eller ska jag plinga?

Föraren: Jag stannar inte vid Stampen…

Damen: Men jag frågade ju om du stannade vid Stampen och du sa ja!

Föraren: Nää, du frågade om jag passerar Stampen, och titta (pekar åt vänster) där är Stampen, och nu passerar vi… (Damen mumlar något ohörbart och sätter sig igen.)

Föraren (rätt så tydligt): Jävla folk, får väl för fan ställa frågor som de vill ha svar på!

Plats: 7:ans spårvagn, Hållplats: Gamlestadstorget

[toaen 510]

Peter - vi är rätt lika.

Jag ger mog aldrig när jafg har fel och sällan när jag har rätt.

[ArneRadar 667]

Ja näsor i vädret är inte heller jag förtjust i. Fast min uppfattning (totalt missförstånd eller ej) är att trådens urspårning angående märkande av ord just triggades av ditt inlägg där du ifrågasatte TS användande av sekundmeter (vilket är vedertaget om man ser SAOL som en definition av korrekt språk). Detsamma gäller angöra i användningen lägga till och sjömil i betydelsen distansminut/nautisk mil. Även dessa begrepp för du ju resonemang om tidigare i tråden.

Jag ser dock ingen poäng i att själv peka finger, men vill bara framföra åsikten att tingens ordning kanske inte är så svarta eller vita. Folk som använder sekundmeter, angöra och sjömil begår ju egentligen inget fel, åtminstone inte något allvarligt sådant och definitivt inte enligt SAOL, så man kanske inte skall reta upp sig för mycket över detta språkbruk.

Själv är jag uppfostrad med att angöra inte kan användas i bemärkelsen lägga till men att sekundmeter och sjömil är helt ok (åtminstone i talspråk). Så inte heller jag har alla indianer i kanoten.

När det gäller tamp blir jag faktiskt genuint nyfiken. Är det verkligen inte korrekt att benämna ett löst rep eller en lina på en fritidsbåt tamp? Jag har aldrig hört att man tex räcker eller slänger över en lina, det är alltid tampen. Språkhistorien ger väldigt brett utrymme för användning av tamp, och vad är längddefinitionen på ett kortare rep/lina (som alltså enligt dig får heta tamp). Jag benämner samtliga mina lösa rep på båten tampar (oavsett längd), men repet till ankaret är definitivt en ankarlina, det är ju fast monterat. Så så konsekvent och bergsäker är jag.

Dessa eventuellt ännu inte fullärda båtmänniskor som använder de begrepp vi tjafsar om här kanske inte gör det felaktigt, och då kanske man inte skall reta sig så våldsamt på det. Men när näsan far i vädret som du beskriver kan jag förstå att det irriterar, fast är det då inte attityden och stilen snarare än språkbruket (som kanske inte ens är felaktigt) som irriterar?

[crabfish 61]

Tyvärr är det så att du har vanan att märka ord och kritisera andra. Troligen är det flera här som inte vågar ta upp detta mot dig men du har rätt så ofta en trist attityd till vad andra skriver.

Inläggen i denna tråd där du fortfarande inte insett att det var fel det du gjorde.

 

Klippte ihop dina inlägg så får man ett bättre samband

 

Peter_K  Tog ni bilen hem sedan? Hur många timkilometer körde in då i?

 

Svar från ChristerN

Peter_K skrev:

Tog ni bilen hem sedan? Hur många timkilometer körde in då i?

ChristerN Såja, sekundmeter är ett vedertaget sätt att uttrycka m/s.

 

 

Där kunde det varit stopp men givetvis fortsätter du.

Peter_K Vedertaget, hur då menar du? Finns det i SAOL?

Peter_K

Svarar på det själv. Fan, det gör det! Fruktansvärt!!!

Vart är vi på väg?

Från och med nu kommer jag att använda timkilometer istället för km/h då det är precis lika logiskt.

Peter_K

Kanske det, men till skillnad mot flera andra här på forumet kan jag erkänna när jag har fel.

Ingen nämnd, ingen glömd. Nu ska jag ut och köra bilen. Får se hur många timkilometer det blir

 

Givetvis blir man kallad översittare av dig, men jag är van. Du tål inte själv kritik men delar gärna ut den själv. Sedan fortsätter du inläggen här utan att fatta att du gjort fel. 

Troligen är det mig du menar men jag bad Fred om ursäkt för ett felaktigt inlägg för ett tag sedan. Dock kom aldrig något tillbaka från Fred och förhoppningsvis gick ursäkten fram.

Tror nog en ursäkt från din sida skulle vara på sin plats i denna tråd. Inte till mig utan till TS och några andra. 

[Peter_K 4 207]

Crabfish, jag orkar inte med dig just nu... ArneRadar, jag tror att missuppfattningen kring tamp kommer just i att slänga över tampen. Vad man gör då är ju att man slänger över den ena ändan (andra sitter i båten), för det är ju ingen som förväntar sig att få en hel härva överslängd?

[Westfjord26 9]

Men herregud Peter, vad kallas det du har gått in i sista tiden?

[Soumi_batti 3]

Låter som nån bokstavskombination. Frågan är om det bara är sista tiden?

[ArneRadar 667]

Nej det är inget missförstånd, möjligen okunksap om det nu är felaktigt. Jag ber t.ex. ofta någon av mina söner hämta en tamp ur stuven på fördäck.

Återigen, på vilket sätt är det helt felaktigt att kalla ett löst rep för tamp?

Var går gränsen mellan ett kort rep som får kallas tamp och ett rep som inte får kallas tamp?

Jag har inte något svar själv, men är som jag sagt verkligen nyfiken på detta. Min spontana personliga uppfattning är att lösa rep på en fritidsbåt kan kallas tampar, men fasta rep kallas oftare linor (t.ex. riggdetaljer, ankarlinor i fast installation med ankarspel, flagglinor i mast eller gösstake etc). Sen flinns det säkert en hel del andra benämningar som också är korrekta.

Nu har jag inte gjort lumpen i flottan, säkert någon här på MG som gjort det. Kan det vara så att man i flottan fick lära sig att rep inte kan heta tamp (annat än änden alltså)? Det militära språkbruket har egna syften, i strid får man inte använda olika ord för samma sak, man skall föra ihop folk med stora variationer i dialektalt ursprung etc. Om man i flottan har en stringent nomenklatur (vilket jag förmodar) så innebär inte detta att det är helt felaktigt att använda en annan civilt. Det innebär bara att flottan har valt ett ord (av ibland flera möjliga) till saken ifråga för att skapa enkelhet och tydlighet. Språkhistoriskt är det däremot inte helt felaktigt att kalla ett löst rep för tamp.

Jag ser ingen prestige i detta utan är bara som sagt väldigt nyfiken på om det är fel att kalla ett löst rep för tamp, och på vilket sätt detta då är fel.

 

[Jocke-SeaRay 13]

Kan någon utveckla tågvirke ...hör det hemma i marina miljöer ?:-)

En till tungvrickare.. Många namnkunnigt folk var samlade på .... :-)

 

[labbibia 3]

Hahaha, den här tråden blir bara bättre och bättre....;-)

 

Ts vinner respekt åtminstone i mina ögon.

Och apropå tamp, det finns ju ett uttryck som går ungefär: han tampades mot fienden etc, vilket är  slang för att slåss. Hur passar det in i sjöspråksbetydelsen av ordet tamp tro?

[Soumi_batti 3]

Jag gjorde lumpen på stridande fartyg i Flottan och om någon skulle bögat runt med begreppen tamp vs lina hade de fått utstå fett med mobbing.

[davidi 0]

ArneRadar: När det gäller tamp blir jag faktiskt genuint nyfiken. Är det verkligen inte korrekt att benämna ett löst rep eller en lina på en fritidsbåt tamp? Jag har aldrig hört att man tex räcker eller slänger över en lina, det är alltid tampen. Språkhistorien ger väldigt brett utrymme för användning av tamp, och vad är längddefinitionen på ett kortare rep/lina (som alltså enligt dig får heta tamp). Jag benämner samtliga mina lösa rep på båten tampar (oavsett längd), men repet till ankaret är definitivt en ankarlina, det är ju fast monterat. Så så konsekvent och bergsäker är jag.

Slänger man över en tamp så är det ju bara ena änden man slänger över, aldrig hela linan.  När det är dags att förtöja plockar man först fram en förtöjningslina.  Ena änden görs fast i båten, och det man tar med sig när man hoppar iland är en tamp.

Hur grov behöver tampen vara för att kallas tross?

[Gäst 2012]

Ja du SoumiBatti!

Jag gjorde lumpen i vår Kungliga men aningen rostiga och upplagda Flotta 1978. Mina lumparkompisar kunde aldrig få ihop det där med att jag faktiskt hade en riktigt snygg tjej (vilket jag hade) men borstade tänderna med en knallrosa tandborste. En morgon händer följande i duschrummet: jag står och borstar tänderna med min rosa tandborste och en av mina killar kommer in, tittar på mig och min tandborste och utbrister uppriktigt förvånat; Va, har du en roooosa tandborste?.

Hur det hänger ihop med tråden? Inte alls!

 

[davidi 0]

Har du fått upp båten nu 2012, eller blir det en till tur som kan ge upphov till ytterligare en givande diskussionstråd?

[Gäst Hemingway]

Funderar på om man kan slänga över fånglinan fast det inte är en tamp........

[Gäst 2012]

Nix, efter den aningen hisnande färden är hon upplyft och ligger just nu i båtvarvets lokaler i Trelleborg för bottenmålning med Hempels Olympic White. En sak är dock säker, det är sista gången vi väntar så länge med att ta upp henne.

[toaen 510]

Gogglade på ordet tross och kom via länkar till den här sidan http://runeberg.org/nfcj/0032.html

Om man har ett tåg som är mer än 8 mm i diameter och slår samman 3 eller 4 så får man en tross. Slår man samman 3 eller 4 trossar får man en kabel.

Googlade vidare och hittade detta http://www.beckorep.com/replexikon.html

 

Tross, kallar man tåg med mera än 2,4 cm omkrets. Den innehåller minst 18 vanliga eller 12 grövre garn och är slagen motsols av minst tre dukter (eller som man kallar  dem bland kofferdisjömän, kardeler). Snl20.

Tross

1. (hawser), tågvirke tillverkat på visst sätt, trosslaget.

2. Tågvirke av viss storlek, två tum i omkrets och grövre; klenare tågvirke benämnes lina.         

3. helt fabriksfärdigt och i rulle förpackat tåg. Sådant tåg brukar förekomma i två storlekar, dels om ca 220 m längd heltross, dels om 110 m, halvtross. Ssl55.

Tross

1) benämning på trosslaget tågvirke, antingen 3-slaget av tre dukter eller 4-slaget av fyra dukter med »kalv». I 4-slagna trossar med mindre än l 3/4 omkrets användes som regel ej kalv.

2) uppläggningsform för, tågvirke (se även Coil). Fftt

 

Tamp (rope’s end), yttersta änden av ett tåg, kätting ed. Ssl55.

 

Ända, en vanlig benämning på vilket löst tåg som helst. Snl20.

Ända själva ändan på en tross eller lina, men även varje ej närmare namngivet tåg, lösända. Fftt.

 

Snören populär benämning på bindgarn. Med snören avser fackmannen garn som snörts, d.v.s. i samband med hopläggningen erhållit ytterligare snodd och därefter blivit appreterat. Fftt.

 

Tåg (rope), kollektiv, något ålderdomlig benämning på grövre tågvirke i allmänhet. Några få riggdetaljer benämnas tåg, t.ex. gigtåg, sytåg och mantåg. I bestämd form avsågs med ”tåget” förr alltid ankartåget. Ssl55.

 

Kabel Grovt, kabelslaget tågvirke, 3- eller 4- slaget, oftast av kokos 6-25 omkrets, används för förtöjning, bogsering etc. Se  kabelslaget.Fftt.

 

Om en heltross är 220 meter - hur lång är då en kabellängd?

[Gäst 2012]

Du skriver ovan; Om man har ett tåg...  - vad har ett tåg med denna debatt att göra?

Eller tycker du att jag gör mig dummare än jag är...

Du skriver också goggla men är inte det när man simmar under vattnet med sina goggles (simglasögon) eller menar du googla, söka på googles. Man kan förvisso goggla på googles men det blir svårt att läsa, ja om man inte har styrka i sina goggles.

Man blir förvirrad av dina raderhttp://www.maringuiden.se/js/ckeditor/plugins/smiley/images/thumbs_up.gif\ title=\yes\ width=\20\ />

[toaen 510]

 Svaret på din fråga måste bli - JA

Vi har ett uttryck här ute som lyder; Du är inte så dum som du ser ut

Och det gäller inte bara dig - det gäller även mig.

Det där med svenska språket är inte lätt.

Vi hade en båtbyggare här ute. Han bodde på Fisketången och kallades allmänt för Estländarn.

Hade kommit som flykting efter 2;a världskriget, men hade lite svårt med det svenska språket trotts att han bott i Sverige väldigt länge.

Han sa vid ett tillfälle att de svenska orden var så besvärliga. Ta ordet Klara tex

Klara - som i Klara färdiga gå

eller som i Klara tvättmedel

eller som i Klara i klåvan. Klara i klåvan var en gammal tant som bodde ganska nära Estländarns verkstad.

Med ordet tåg är det ännu värre. http://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5g_(olika_betydelser)

[nbottning 2]

Trots att kvällen är inte på sluttampen så skriver jag en rad här...

God natt.

[ArneRadar 667]

Tack Toaen för klargörande utredning tidigare i tråden. Jag, (som fortfarande inte har alla mina indianer i kanoten) är lite in-nördad specifikt på begreppet tamp. Att det är helt rätt att kalla en ända för tamp har aldrig ifrågasatts, men om man kan anvädna ordet tamp om en hel lös lina/rep tycks det råda delade meningar om.

Dök i Svenska Akademins ordbok, som är den historiska ordbok som beskriver skriven svenska från 1521 och framåt. Båda orden tamp och lina har haft många betydelser genom åren. Här några.

Så här står det bl.a. om lina:

(långt) rep; numera vanl. (i sht i fackspr.) om rep smäckrare än en tross (o. grövre än ett snöre);

Och några exempel om tamp:

kort rep l. tåg(virke); äv. om kort läderrem

i förb. med tyg , särsk. i uttr. tamp och tyg , tross o. verktyg, sannol. betecknande (lösa) tillbehör på en båt; äv. i uttr. tamp och tackel , sammanfattande om allt tågvirke ombord på en båt

Båda ovanstående beskrviningar har källor ända ned till 1500-talet. Sen kommer det en språklig revolution i slutet på 1700-talet när följande betydelse av tamp tillkommer:

bet. utvecklad ur 3 ] om (kort) ända av rep l. tåg l. läderrem o. d., tåg- l. repända, sladd; i sht om dylik ända som är fastgjord i ngt; äv. om ända på lina l. teln i fisknät l. fiskvad o. d

Så skall man se det krasst så använder de landkrabbor/sjöbusar som kallar ett löst rep för tamp 1500-talssvenska, medans de nymodiga (som lutar sig mot 1700-talssvenskan) menar att en tamp bara kan vara en ända...

Fortfarande kvarstår frågan - var går skillnaden i längd mellan tamp (i bemärkelsen kort rep enligt ovan) och lina som alltså, enligt ovan, är ett långt rep.

Jag åkte Göta Kanal i somras. Där talade aldrig någon jag hörde om annat än tampar. Så här står det på deras hemsida angående val av linor(?) till slussning:

Tampar

Tamparna ska vara rejäla och tillräckligt långa. Aktertampen 8-10 m och förtampen ca 12 m...etc

Möjligen är mitt förstånd nu på sluttampen.

 

 

 

[Westfjord26 9]

Tjöta.......

[Gäst 2012]

Är detta snören?

[Westfjord26 9]

Det är ett snöre och en tamp :-)

[toaen 510]

Tur att man talar dialekt och saker heter som de heter och de flesta ortsbor förstår vad man menar. Att sen inte Stockholmare begriper det får vi lämna därhän.

Sen är ju språket och språkets utveckling ett intresnt ämne.

[toaen 510]

Nej det är två trossar och en tamp av  PP-lina. 

Dessutom undrar jag om de färdigsplitsade öglorna på trossrna inte lagt som pollaren på fel sätt.

 

14 sekundmeter var vad det ungefär blåst vid Hållö i morse vi sextiden.

[ArneRadar 667]

He he...

Fast nu är jag ju så katastrofalt illa navlad att jag ursprungligen kommer från framsidan.

Du kan få en nöt att knäcka Toaen - var är min avatarbild tagen?

[toaen 510]

Min första tanke när jag såg huset som speglades i vattnet var Smögen.

[ArneRadar 667]

Din första tanke och skarpa blick var synnerligen korrekt, strålande Toaen.

Ett besök förrförra påsken, långt innan stekare och badgäster (badjävlar som de heter häruppe) invaderat och tagit över.

[toaen 510]

Jag har läst mätare på Smögen i 12 år och hade alltid det området. Har varit i det magasinet många gånger.

Kommer precis från Smögen och behöver inte åka dit förrän näst måndag.

Bor du norröver?

Här i mellersta Bohuslän kallar nog dom flesta ortsbor besökare för badgäster - fast dom kanske inte är det, utan bara turister. Vi har kommit på att badgästerna gör gott i vår plånböcker. Hade nog inte varit ett sånt levande samhälle utan dom.

Den allra bästa sortens badgäster är såna som crabfish. Han har alla skyldigheter - dvs betala, men inga rättigheter - dvs kan inte etälla så stor krav. http://www.maringuiden.se/js/ckeditor/plugins/smiley/images/wink_smile.gif\ title=\wink\ width=\20\ />

Bifogad bild. Mitt senaste besök på Smögen med båt - för exakt två veckor sen.