Mår mitt skrov bra?

[Bjaerven 23]

Nu jävlar går botten snart ur.. Vad exakt kommer de att göra om de kan mäta upp strömmar - och betalar de mätningen om sådana mäts upp? Fiska reda på om de i sådant fall kommer att lägga skulden på motormontören, något som tyvärr inte låter orimligt, eller om de då kommer att axla sitt rättmätiga ansvar?

Förutsatt att verkligheten överensstämmer med den bild som tråden ger så börjar det bli dags att kontakta alla till buds stående medel: kommunala konsumentvägledaren (meningslöst om denna är oengagerad, men någonstans måste det väl sitta en eldsjäl), ARN, Plus, mfl.

Kan du få någon vägledning att driva process via ditt försäkringsbolag?

[Janne_H 4]

Hur kan jag å andra sidan bevisa att det är galvanisk korrosion och inte oxidation som de påstår?

 

Även om de gör en mätning, hur hjälper det mig? Hur kan man mäta på skrovet vas det är? Blir bara så strött.

 

Skickade ett mail till återförsäljaren och fråga vilket ansvar de tar då jag köpt båten av dom och inte direkt av Buster.

[Bjaerven 23]

Personligen vet jag inte ett hur du kan bevisa någonting - har inte ens ägt en alubåt, men det finns hjälp att tillgå. Oavsett vad det är som orsakar uppätningsprocessen så är den ett faktum. Vad föreslog Buster att du skulle vidta för åtgärder för att i framtiden ha en flytande båt?

Det var ju vad jag frågade; vad skulle en mätning med resultatet att strömmarna finns betyda för Buster?

[alubatar 22]

Det där är ingen oxide.

Har såld båtar som ligger i vattnet året runt, var inte så länge sen på Gräsmarö och den har ligat där 6 år och inte ser man nåt sånt. Lite vita prickor men det har alltid.

Vill du mäta, tar då först bort motorkablar från bateriet sen sätta multimeter mellan plus från bateriet och skrovet..

Då ser man direkt om det läcker. 

Motorn läcker ström i allafall för den är enkelpolig. 

Första båten på bilden är 6år gammal och har aldrig bytt anoder på skrovet.

[Steff008 4]

Hej på er.

Hur blev det med detta? Hittades något fel? Jag stötte på denna tråd efter lite sökande eftersom jag tydligen stött på motsvarande problem med korrosion.

Jag har själv en Silver Eagle 650 WA. Båten levererades ny med en Mercury Optimax 175 år 2008. Fram till denna säsong har jag inte haft några problem med korrosion, men hade andra bekymmer med motorn och var inte nöjd med dennes egenskaper.

Under den gångna sommaren hittade jag en överårig ny Yamaha F200 V6 hos en handlare ca 30 mil bort. Mercuryn såldes och den nya Yamahan införskaffades. Mercuryn demonterade jag från båten själv då köparen hämtade den.

För att inte behöva frakta båten 60 mil och jag själv har hyfsad kunskap inom området så kom vi överens om att jag hämtar motorn och monterar den själv emedan lokala Yamaha servicen var beredd att granska installationen, starta upp- och garantiregistrera motorn.

Allt gick någorlunda smidigt med monteringen och inga interna elkopplingar e.d. i båten ändrades förutom att det i detta fall skulle dras 2 trådar från tankgivaren till mätarna (elschemat följdes) emedan det i Mercurys fall var så att ena kabeln gick till jord direkt om jag inte minns fel. Utöver detta går ju alla kablar i princip med stickkontakter mellan motor, mätare och reglage så enda kontakten med båtens el är ju via + och - till batteriet.

Båten har huvudströmbrytare på + sidan och enda elen som är kopplad förbi huvudströmbrytaren är bilgepumpen.

Jag har hunnit ha båten i sjön (sötvatten) ca 3 månader under säsongen. Motorn har mestadels varit nedtrimmad och huvudströmbrytaren alltid avstängd vid bryggan. Vid bryggan finns ingen landström eller stålbåtar.

Motorn har offeranoder i zink under infästningen på akterspegeln samt fenan ovan propellern. Dessutom finns det offeranoder i zink på båda bärplanen på båten. Offeranoderna verkar överlag ha klarat sig bättre än båten och motorn.

Tyvärr tog jag inga bilder och båten är nu på vinterförvaring bakom lås och bom, men jag får försöka förklara problemen i stället.

När jag tog upp båten och tvättade av den märkte jag att färgen på motorns nedre del bubblat på flera ställen och på bubblorna fanns vit-bruna skorvliknande avlagringar. Detta har skett längst ner på skeddan (ca 1 cm2 område på vardera sidan), runt propellerhustet närmast propellern samt kring hålet där vatten för trycklogen kommer in. I samband med höstservicen frågade jag om detta är normalt och han trodde att det helt enkelt berodde på stålpropellern (Yamaha Saltwater Series II) och att denna borde vara upptrimmad när båten inte används. Vid marinan fanns också en annan båt (glasfiber) också med Yamaha 200 (nyaste modellen med 4 cyl.) som också varit i sötvatten och som också har en Yamaha stålpropeller (Yamaha Reliance). Denna har varit sjösatt hela säsongen och hade exakt likadana angrepp på motorn som i mitt fall men i mycket större utsträckning. Jag tänkte att det säkert är så och att detta inte är något problem och att jag helt enkelt håller motorn upptrimmad vid bryggan nästa säsong.

När jag sedan skulle föra båten på vinterförvaring märkte jag efter noggrannare granskning att akterspegeln också är ganska allvarligt angripen. Jag märkte det inte först eftersom jag upplever det ganska normalt med lite fläckar och prickar på aluminiumskrovet, men när jag började undersöka närmare märkte jag att fläckarna hade hål stora som knappnålshuvuden (de största) och kratrar på i värsta fall 1-2 mm djupa under. Då blev jag liter nervös.

Detta betyder i princip att om inget görs och båten är i sjön hela nästa säsong så kommer jag med största sannolikhet att ha hål rakt genom akterspegeln, så nu är frågan vad jag bör göra.

Är det så att detta på något sätt kan vara normalt och finns det någon möjlighet till att legeringen i Yamahas blankpolerade stålpropellrar är så här aggressiv? Själv misstänker jag i alla fall någon krypström någonstans, men vet inte var jag skall börja leta eller hur man mäter. Antar att man skall mäta spänningen mellan aluminiumskrovet och - polen på batteriet med batteriet på plats och huvudströmbrytaren påslagen? Är jag på rätt spår?

Ytterligare märkte jag att det uppstått utstående vitt skorv på vissa fläckar i skrovet, speciellt kring bärplanen, mellan det att jag tagit båten ur plurret och fört den på vinterförvaring. Dessa skorv tvättades nästan säkert bort samma dag jag tog upp båten, men från det var huvudströmbrytaren påslagen tills båten servats 5 dagar senare. Detta alltså med båten på land och enda tillgängliga fukten den som finns i luften samt den som lämnat kvar efter tvätt. Vid tvätten användes normalt handdiskmedel och rotborste.

Som jag ser det är det inte ännu i detta skedet någon större fara med varken båt eller motor, men om inte detta stoppas innan båten åker i plurret nästa gång blir det problem.

Någon med några åtgärdsideér?

 

Mvh

Stefan

 

 

 

 

[tomols07 2]

När du har en stålprop är det inte att legeringen är aggressiv.

Det som händer är att du får en potentialskillnad på ca 0,5-0,6 V  mellan rostfritt och aluminium med alu som den oädlare metallen.

Det blir alltså ett batteri med propellern som katod (pluspol), havet som elektrolyt och hela din båt och motor som offeranoder (minuspol)

Skillnaden mellan Zink och Alu är ca 0,4 V så din båt kommer upplösas fortare än en offeranod på en alubåt eller motor...

Kör du upp motorn så avstannar givetvis processen eftersom elektrolyten försvinner.

Om du skulle mäta med en fluke mellan stålproppen och din akterspegel skulle du få ett utslag på ca 0.5 V

 

Tomas

[Steff008 4]

Hej Tomas och tack för ditt svar.

Jo jag har förstått nu att det fungerar så, men det som jag inte förstår är varför det inte varit några problem under de 5 år jag körde med Mercury. Upplägget var exakt detsamma förutom då tankgivaren jag nämnde om tidigare, vilken jag nu har svårt att tro att det skulle bero på. Till våren bör ju dock kollas upp att det inte kommer några läckströmmar därifrån eller från bilgepumpen som ju är kopplad förbi huvudströmbrytaren.

Mercuryn hade ju också stålpropeller (Mercury Enertia) och även den var alltid nertrimmad vid bryggan. Frågan är alltså varför jag har problem nu, men inga problem alls med korrosion innan.

Jag läste någonstans på ett amerikanskt forum och där stod det något om att Mercurys offeranoder har någon patenterad legering (baserad på zink) som lär skall vara bättre än i princip alla andra. Man antog också att denna legering kommer att användas också av alla andra så snart patentet går ut. Det jag nu undrar över är om det helt enkelt var det som räddade mig tidigare då jag körde Mercury.

Nu har jag ju läst in mig lite på detta och eftersom båten ju står i sötvatten torde ju offeranoder i magnesium vara det bästa alternativet, men nu är det ju tyvärr så att det inte finns att få annat än zink till de flesta utombordare. Åtminstone inte till Yamaha.

Jag var lite in på att byta offeranoderna på bärplanen till magnesium samt eventuellt svetsa i en skena i akterspegeln där jag kan fästa en offeranod liksom på bustern högre upp i tråden. I nuvarande utförande har båten ingen offeranod fäst i akterspegeln, men däremot är ju motorn i direkt metallisk kontakt (torde åtminstone vara via motorinfästningen om inte mål och sika isolerar hela paketet) med akterspegeln och följaktligen borde ju motorns offeranoder skydda akterspegeln. Problemet är att, efter diverse förfrågningar, har jag förstått att man inte skall blanda offeranoder av olika metaller vilket ju utesluter det alternativet. Detta p.g.a. att offeranoderna reagerar med varandra och inte gör det jobb de ska. Antagligen kommer jag ändå att på vis eller annat fästa en zinkanod på akterspegeln, men jag tvivlar på att det hjälper.

En konstig grej är det att jag varit i kontakt med 2 bekanta som båda har sina båtar i samma vattendrag som mig. Dock på långt olika ställen. Båda har Yamaha med stålpropeller och Yamarinbåtar så följaktligen har de ju inga problem med skrovet, men symptomen på växelhusen är exakt samma som jag har på min. Jag har t.o.m. sett båda så det är inga tvivel om den saken. Detta får mig att tro att Yamahas offeranoder inte klarar av att tackla sötvattnet i vår sjö, åtmninstone inte med skruven i drickat.

Kanske man borde kolla upp Quicksilvers (Mercurys) sortiment om de skulle ha nåon typ av offeranoder som man kunde få fäst på Yamahan istället för Yamahas original. Eller varför inte prova använda Quicksilvers offeranoder på bärplan och akterspegel slog det mig just! Det kanske t.o.m. skulle vara lösningen på problemet med att båten äts upp i mitt fall, men kvar står ju då problemet med att växelhuset korroderar. Kanske Quicksilvers anoder på båten och bärplanen samt skruven uppe vid bryggan är den optimala lösningen just nu.

I övrigt har jag förstått att Mercruiser och Penta båda har något aktivt system (eldrivet) som motverkar korrosion. Är det något som någon har erfarenhet av?

Detta kommer att bli en lång sömnlös vinter

Mvh

Stefan

[Steff008 4]

Hej igen.

Verkar inte vara något riktigt stort intresse för denna tråd längre, men jag skriver lite i alla fall. Kanske det inte är så många som har problem med galvanisk korrossion?

Nu har jag kommit så långt i utredningarna att jag varit i kontakt med ett lokalt företag som tillverkar alubåtar. När jag sjösätter till våren kommer de och tar en titt på elsystemet och dessutom har de mätare (fluke?) så att de kan mäta vad som händer i vattnet bredvid båten. Har jag alltså några läckströmmar e.d lär de ska hitta problemen. Jag tror själv att det inte har något med elsystemet att göra i mitt fall, men för säkerhets skull kommer jag att utnyttja denna möjlighet.

Jag har också varit i kontakt med ett annat företag som svetsar alu och de kommer att pricka i groparna i akterspegeln som jag själv sedan slipar ner och polerar. De svetsar samtidigt fast en skena i akterspegeln där jag kommer att placera en offeranod liksom på Bustern längre upp i tråden. Skadorna på växelhuset är så pass små att det inte är någon vits att göra desto mer åt det i detta skede.

Det tyder mer och mer på att problemet är rakt upp och ut galvanisk korrossion i mitt fall och att Yamahas offeranoder (original som sannolikt är i zink) inte fungerar som de ska i sötvatten eftersom de inte ändrat alls, utan fortfarande är i nyskick. Det tyder alltså på att motor och skrov nu agerar offeranod som Tomas skrev. Jag har nu hittat alternativa offeranoder till motorn trots att många Yamaha återförsäljare hävdar att det inte finns andra vettiga alternativ än originalanoder att tillgå på Yamahas utombordare.

Jag har gått in för att testa offeranoder i aluminium (Performance Metals, Navalloy) inför nästa sommar. Dessa har beställts både till motor och skrov eftersom det inte rekommenderas att man blandar olika anodmaterial. Till motorn finns inte de interna anoderna (motorblocket), men nog fenan ovanför propellern och handtaget under motorfästet och det är ju de som är i kontakt med vattnet konstant. Till båten beställdes anoder till trimplanen samt en anod som alltså monteras på alu-skenan som svetsas på akterspegeln.

Nu kan jag ju inte garantera att detta är lösningen på problemet, men jag hoppas på det bästa och så får vi se hur det blir till sommarn. Jag rapporterar då jag vet resultatet.

Här finns intressant info om anoderna jag nämnde på tillverkarens hemsida: http://www.performancemetals.com/

Under fliken Sacrifical anodes-->FAQs samt i pdf-dilerna nere på FAQ-sidan finns intressant info, speciellt för alubåtsägare i sötvatten. Naturligtvis också för andra med korrossionsproblem på sina utombordare i sötvatten. Under products i samma flik hittar man bl.a. kit till olika motorer och under distribution hittar man importörerna/återförsäljarna.

Det är inte meningen att göra reklam för företaget utan att informera om att detta finns och förhoppninsvis kunna hjälpa andra med motsvarande problem, ifall det nu hjälper i mitt fall. Det finns ju också andra företag som tillverkar offeranoder i aluminium. Bl.a: http://www.canadametal.com/ som gör motsvarande offeranoder (Martyr).

Edit: Direkt länk till Martyr-anoderna: http://www.martyranodes.com/

 

Mvh



Stefan



 

[Tomas99 64]

För att hålla liv i tråden kan jag passa på att ställa en fråga:

Kan du kort förklara för en novis hur det kan hjälpa att sätta en offeranod i aluminium på en aluminiumbåt? Är det en oädlare legering i offeranoden eller varför skulle det fungera? Ytan på båten är ju dessutom oändligt mycket större än offeranodens.

[Steff008 4]

Hej Tomas.

Nu är jag ingen kemist eller elektriker för den delen heller, men det står mycket bra beskrivet i länkarna i mitt inlägg om man orkar tröska genom dem.

Navalloy är alltså en legering som består av ca 95 % aluminium, ca 5 % zink och ca 0,02 % indium. Legeringen har än spänning, potential eller vad det nu heter på -1.1 V emedan zink ligger på -1,05 V. Marinaluminium som används i båtar och utombordare ligger på -0,75 V. Alltså skyddar navalloy marinaluminiumet t.o.m. bättre än zink.

Största fördelen är att aluminiumlegeringen hålls aktiv även efter kontakt med sötvatten och/eller syre emedan zink i dessa fall kan bilda ett oxidskikt som gör t inaktivt. Detta är vad jag tror har hänt i mitt fall.

Magnesium, som rekommenderas om man kör endast i sötvatten, ligger på -1,5 V, men detta är inget alternativ för mig eftersom jag även kör i bräckt vatten. Då kan magnesium t.o.m. överbeskydda aluminiumet vilket i värsta fall gör att det kan bildas en gas mellan aluminium och målfärg så att färgen lossnar. Även föroreningar i sötvatten kan öka vattnets ledningsförmåga så mycket att magnesium blir för reaktivt.

Allt detta och mycket annat står mycket utförligare beskrivet i länkarna. Om det sedan är säljsnack eller inte låter jag vara osagt.

Om man vill förklara det ännu enklare läste jag en bra liknelse någånstans som i stor sett lyder det är som att jämföra vanligt stål med rostfritt stål. Det vanliga stålet motsvarar följaktligen aluminiumlegeringen i offeranoden och det rostfria motsvarar aluminiumet i båten/utombordaren.

Edit: Hittade liknelsen:

Q. How can Navalloy™ (aluminum) anodes protect aluminum outdrives?

A. Because the Navalloy™, aluminum anode is a combination of aluminum, zinc and indium. It is like comparing steel and stainless steel - they have very different properties. The zinc and indium make the metal more active and prevent the anode from forming an oxide coating.

 

Mvh

Stefan

[Tomas99 64]

Ok, en smart legering alltså. Nu förstår jag :-)

 

[Steff008 4]

Tänkte uppdatera tråden med mina erfarenheter ut ifall att det är någon här som under sommarens lopp haft problem med galvanisk korrossion på aluminiumbåt/utombordare.

 

För mig löste bytet till Navalloy anoder problemet helt och hållet. Inga tecken på korrossion någonstans under gångna säsongen.

 

Sammanfattningsvis bytte jag alla tillgängliga offeranoder till Navalloy (Bärplan, akterspegel, fena vid propellern samt "handtaget" under motorinfästningen). Någon mätning med fluke-mätare, som nämns ovan, gjordes inte eftersom allt tydde på att offeranoderna var problemet.

 

Hade också för säkerhets skull motorn upptiltad när båten stod still längre perioder, men eftersom jag inte har hågon pitting alls någonstans trots bärblan, bulthuvuden m.m. i rostfritt under vattenytat så vågar jag utan vidare ha motorn nertiltad hela nästa sommar ifall det känns så.

 

Mvh

Steff

[Gäst]

Intressant tråd synd bara att inga bilder visas.  

 

ang: ARN som nämns i tråden så bör man hålla i minnet att ärendena där endast har 20 minuters föredrags tid och komplicerade ärenden stupar tyvärr på detta, har själv haft ett större ärende där som sen inte drogs i nämnden när ärendet blev för stort trots att full bevisning fanns med ljudupptagningar mm där parterna erkänner sitt bedrägeri. ARN's utredningstid är också ganska lång så och andra myndigheter vill inte parallell utreda så på detta sätt kan även arn ställa till ärenden och i mitt fall blev jag blåst på några hundra tusen.

 

Nyfikna kan ju googla på svt eller enklast  smålandsnytt faceboksida där ligger även  länkar till ljudfilerna med Mäklare Björn Berglund Mäklarhuset Värnamo samt Berglunds fejkad budgivare.

 

https://www.facebook.com/smalandsnytt/posts/354617984630124

 

[Mackey 4 380]

Trist historia, minst sagt. 

 

ARN tycker jag ändå brukar vara bra om man verkligen har all bevisning tydlig och bra.

Min dotter fick tex. en 4000:- kr mobil helt gratis eftersom det var det säljaren sa på bandinspelningen.

 

Går du vidare med den falska budgivningen på något vis?

Det är ju lite dubbelt, mycket pengar, men också mycket jobb, eller snarare mycket jobbigt att tänka på skiten var eviga dag till målet är avgjort.

 

Mackey

[monark-670 10]

Jag blir nyfiken på hur det gick för den ursprungliga trådstartaren Janne_H.

[Gäst]

Ärendet ligger hos hos polisen som utredning ang eko brott några förhör har gjorts vad jag hört har mäklaren bara angett att det aldrig har förekommit någon budgivning dvs tvärtemot vad som tidigare sagts och hans påhittade budgivare var troligen aldrig inblandad däremot så försökte mäklar in i de längsta bevisa att budgivning skett  med div intyg både från parter och budgivare och dessa intyg ser ut att vara fabricerade samt även namnteckningarna så ev har ärendet fått en annan karaktär och svällt ytterligare i och med ev urkunsförfalskelse, tror ärendet väntar på åklagarbeslut om det ska utredas vidare, eller läggas ner.  

Tyvärr är det ju så att polisen inte prioriterar ärenden som de tycker man kan driva civilt även om uppenbarligen ett brott ligger bakom.

 

Att driva civil ärende kan bli mycket kostsamt. 

Eftersom det är ett bedrägeri på flera basbelopp så är det ingen förenklad rättegång utan det kan bli en rätt kostbar historia  om det blir så att parterna själva får stå för rättegångskostnaderna.  Juristhjälp på små orter där alla har hållhakar på varandra gör även att de tillfrågade ombud har backa ur för det är ju inte lätt att både golfa och be i kyrkan med den man haft som motpart. 

[Gäst]

Ursäkta lite off topic.

 

Undrar också hur det gick för TS.

 

Tråden fick mig att fundera på om den extra stora skäddan jag bultat dit med rostfri bult kan vara orsaken till att min motor börjat se lite  anfrätt ut.

 

 

  

Redigerad 29 September , 2014 av Gäst

[Bjorns_snipa 94]

Skäddan monterad med rostfria skruvar skapar korrosion. Det minst ädla mterialet försvinner, dvs. motorn. Bäst vore att skädda, skruvar och motor var i samma material. Näst bäst är att isolera materialen från varandra med plastbussningar pch brickor.

[Gäst]

Skäddan är limmad och troligen går det bra att köra utan någon bultning, eller kletar jag på lite limmartätar över bultarna.  Stället som blivit mest angripet är faktiskt själva utombordsfästet.

Såg någonstans att zinken anoden kan få isolerande beläggning tänkar jag efter är nog min som ny fortfarande så ett tag med flapskivan skulle nog göra nytta

 

ang korrision så är alu även rätt känsligt för läckade batterier.

 

ex på  frätskador  vid "höststädningen av badankan" syntes tydligt var de olika ägarna haft batterier monterade.  Borrade upp balkarna men lyckligtvis hade syra endast runnit vid sidan om. 

numera är alla frätskador svetsade.

 

Redigerad 29 September , 2014 av Gäst

[Gäst]

Bra nu dök bilderna upp i tråden.

Tycker porerna i trådstarten liknar de min hade när den köptes och då var  botten målad med en mjölig bottenfärg (misstänker kopparfärg) 

 

 Vid ombyggnaden slipades all mjölig bottenfärg bort och vanlig etsande epoxy grund Hagmans CA fick bli botten färg sen dess har inga mer porer uppkommit på undersidan. 

[Janne_H 4]

Hej

 

Jag kan meddela att efter mycket om och men så fick jag båten utbytt mot en ny.

 

Både Buster och återförsäljaren skötte sig väl.

[Alubatens 0]

2015-01-22 vid 14:09 skrev Janne_H:

Hej

 

Jag kan meddela att efter mycket om och men så fick jag båten utbytt mot en ny.

 

Både Buster och återförsäljaren skötte sig väl.

Långt senare nu men av intresse: identifierade de någonsin vad felet var? Har liknande problem nämligen