Segla i åska?

[Johan-z 0]

Hejsan

Var ute i Göteborgs skärgård under kvällen, och alla som var där märkte säkert att det snabbt, och för mig oväntat, drog in ett regn- & åskoväder. Detta var första gången jag var ute i åska, så nu undrar jag hur farligt detta är? Och vad gör man för att skydda sig? Vi hade som tur var nära in till hemmahamn så vi blev bara blöta!

-Johan

[pseudonym 1 167]

Skruva ut antennkontakterna till VHF, bilradio och stänga av dessa, helst koppla ur strömmen oxå. Hålla sig långt från mast och ledande vajrar. Har man åskledarvajrar/bilstartkablar hänger man dessa på vanten och låter dessa hänga ner i vattnet. Sedan ber man till högre makter att blixten tar en annan väg än din båt.

Senast ändrad av pseudonym | 21 maj 2012 | 20:49

[Jansan 1]

Vet inte om sanningshalten men har hört att om man seglar i ett kraftigt åskväder så är chansen att blixten slår i båten ca 1 på 1000 dvs 1 promille.

Någon som kan verifiera?

 

Senast ändrad av Jansan | 21 maj 2012 | 21:20

[pseudonym 1 167]

Kan inte siffrorna på det, men på norra halvklotet roterar väl oväder oftast medsols och på södra halvklotet motsols vilket kan underlätta för att inte hamna mitt i iallafall. Att segla ifrån är nog inte så vanligt så hamnar man mitt i får man tänka till för att undvika för stora skador på egna båten.

Att skrov spricker och master smälter har man ju hört skrönor om men viss sanning kanske ligger i det ändå? Att elektronik tar skada är ju känt sedan länge iallafall.

[Mackey 4 502]

Här kan ni läsa om åskskydd, http://www.hvi.uu.se/Lightning/blixtskydd/blixtskydd.html

Mackey

[Anders_St 74]

Det som går att göra har redan sagts. Möjligen att jag har en tro på att hålla sig på vattnet och nära, men inte alltför nära, andra höga föremål i närheten (master/träd) som blixten kanske hellre går i. Inte vara den enda höga punkten mitt ute på en fjärd.

Även mindre sidoblixtar som man kanske inte ens ser kan rensa hela elektroniken i båten.

Åska ska undvikas. Punkt. I en båt är det mest slumpen som avgör hur det går. En direkt träff i båten är definitivt livsfarlig. Åskledare eller inte.

Det enda som vetenskapen garanterat kan säga är att man är hyfsat säker inuti en bil. Dvs inuti en plåtlåda. Där håller sig laddningarna på utsidan. Man blir bara döv av smällen. (Mjo, en stålbåt eller aluminiumbåt borde fungera också. Sålänge inte öppningar för fönster etc är för stora.)

[toaen 510]

Det värsta som drabbar alla i ett åskväder är ju den snabbt ökande och kraftiga vinden. Den kan ju ställa till med mer skador än en träff.

Man har ju hört talas om några enstaka fall där båtar träffats av blixten. Fast skadorna kan bli rätt omfattande.

[Anders_St 74]

Rätt! Vinden från ett åskmoln blir både kraftig och från oväntade håll. Skjutsar iväg båtar en bra bit. Kolla att du sitter ordentligt och mata ut förtöjning så det finns god marginal till land. Gärna en 5-10 meter. Det brukar ju störtregna samtidigt så det är inte kul att springa runt utomhus och fixa när det väl är dags...

Och som kanske märks på mina inlägg; svaret på frågan Segla i åska? är NEJ. Åska ska upplevas i skydd och lä. Det är som sagt obehagligt att vara den högsta punkten på fjärden.

Senast ändrad av Anders_St | 22 maj 2012 | 07:26

[Spancox 27]

Jag vet inte direkt hur farlig blixen egentligen är för en segelbåt. Smälta master som man hört  folk prata om känns mer som en sjölegend.

I tropiska farvatten brukar vi i alla fall vilja gå så nära squallsen att man får vinden men slipper bli speciellt blöt. Jag tror inte att det skulle vara kutym att aktivt söka upp åskväder på detta vis om det var livsfarligt...

Jag läste något rörande osannolikheten att träffas av blixten och varför så få båtar träffas en gång men kommer inte ihåg var någonstans, summan var i alla fall att det var ungefär lika liten risk som att bli klippt på gatan inne i staden.

 

[Gustavson 0]

Hallo! 

Äntligen blir jag belönad för min grava discovery skada. Att överhuvud taget svara på denna tråd är lite förknippad med risken att klassas som en b-wisser, det är dock en risk som man får ta. 

Forskningen kring blixtar och åska har kommit förvånansvärt kort väg. Det var först för några år senan man kunde uppmäta gammastrålning på ovansidan av blixtarna (dvs. att blixten representerar hela skalan från uv till gamma). Man vet faktiskt inte ens med säkerhet hur och varför blixtar och åska uppstår. (källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ã…ska ) 

I och med att åska och blixten är ett så mäktigt och relativt vanligt förekommande fennomen så är det som gjort för mytbildning. Detta med att bilen skulle representera en slags faradays-bur och omleda blixten är till 80% myt.

Vad vi därimot vi nyfikna båtägare kan luta oss mot är de hårda fakta i form av statistik (då grundforskningen inte vill gå snabbt nog). Att båten träffas av blixten är i grova antagande 1000ggr större risk än att bli träffad på landbacken. dvs:

* På land 1Ppm (miljontedels risk)

* Att masten träffas 1 ‰ (en tusendels risk)

Vad då göra? University av Folrida har gett ut en liten fin pdf ang. blixtnedslag i segelbåtar där de bla.a statistiskt undersöker skador på båtar som varit skyddade vs. oskyddade. Vill man veta lite mer fakta i ämnet så rekomenderar jag värkligen denna lektyr.

länk: http://edis.ifas.ufl.edu/pdffiles/SG/SG07100.pdf

summa summarum är dock att det värkligen lönar sig att säkra båten med åskledare, speciellt för de utan genomgående mast.

-Gustav

[toaen 510]

Gustavson

Har det nån betydelse om en genomgående mast har metallisk förbindelse med kölen eller inte ?

[Gustavson 0]

fan! Jag skrev ett jättelångt inlägg som försvann i cyberrymden... 

Om man gemensamt skulle bygga en teori ang de olika ämnernas konduktivitet (den elektriska).

järn - 9,93·10^6 S/m (Ω−1·m−1)

aluminium - 37,7·10^6 S/m (Ω−1·m−1)

bly - 4,81×10^6 S/m (Ω−1·m−1)

Jag tolkar dessa data som att den effektivaste vägen för blixten att ta sig från masttopen till jord är genom masten ner i järnkölen. En blyköl skulle vara negativt i sammanhanget.

Nu frågade Toaen om genomgående master och visserligen kan och i de flesta fall är, icke genomgående master på något sätt förbundna med kölen.

En segelbåtsmast är visserligen eloxerad och aluminiumoxid fungerar som en lelktrisk isolator men jag troro inte att det spelar någon roll i sammanhanget.

Enligt University of Florida så bygger deras teorier på att blixten förgrenas inne i båten och slår sönder skrov (i en oskyddad båt) och att blixten förgrenas under och runt båten (i en skyddad båt). Dom har ju statistik som kan backa upp dessa teorier så det värkar inte helt orimmligt.

Kul och intressant fråga dock. När jag befann mig utanför 20nm söder om Ystad på väg till Gryt så gick jag genom fem oskoväder och man känner sig ganska liten och skrajsen när man inte har någonstans att fly. (med tanke på statistiken)

edit: 10-12 nm söder om Ystad var vid närmare eftertanke mer korrekt. Bilden i min avatar är faktisk tagen i ett av just dessa oskoväder.

edit 2: svaret på frågan, ja!.
 

Senast ändrad av Gustavson | 22 maj 2012 | 16:12

Senast ändrad av Gustavson | 22 maj 2012 | 16:13

Senast ändrad av Gustavson | 22 maj 2012 | 16:15

[Anders_St 74]

Jag skulle vara lite försiktig med att försöka räkna ut hur blixten borde bära sig åt baserat på resistanser och andra egenskaper i järn, plast etc. Alla egenskaper (som leder inte ström, har lägre resistans än..., etc) är modeller som gäller inom vissa områden. När vi börjar prata åska med hög spänning och höga energier är det inte säkert att de modellerna stämmer.

Det finns t ex observerade och dokumenterade s k klotblixtar. De finns. Har inverkan. Men det finns ingen klar teori som förklarar fenomenet.

[Gustavson 0]

Tjenare Anders!

Jag antog att du menade mitt dravvel i inlägget ovan. Självklart har du helt rätt då det gäller att försöka förutbestäma blixten (och annan högspänning i fria luften). Vad jag gjorde var att bedömma redan utförd forskning i form av statistik på faktiska nedslag i segelbåtar. Urvalet var förviss bara 71 st olycksdrabbade båtar men resultatet var oemotsägligt (kan läsas i länken 3 inlägg ovan). 

En elektron har lite samma egenskaper som blixten (nu är jag ute på tunn is), och enligt Schrödingerekvationen kan man platsbestämma en elektron i ett givet ögonblick. Lika nyckfull är blixten (vilket tangerar ämnet) men man kan likt Schrödingerekvationen förmodligen göra en övervägning vilken väg som är sannolikast då det gäller blixtutbredning i ett ledande material i antingen tid eller rum.

mao. att blixten är helvild då den fördas i luften från a till b håller jag med dig om till 100% men då den färdas i ett ledande material som en mast eller vant (som har kontakt med jord) så bör man få lite mer fason på elendet. Det vore ju således meningslöst med åskledare på höga byggnader.

aluminium är offta ett bra materialval då det är lättarbetat samt leder oskströmmen bra hämtat från Elrond Komponent åskledarsystem.

Vad jag säger är att det är bättre att ha potentialutjämningen utanför båten än i den samma. För att minska risken gäller det att minska sannolikheten.

edit: Jag håller med dig om resistans då det rör sig om så extremt höga värden på U och I att R skulle bli ologisk. De mått jag angett är konduktivitet (Siemens) och avser konduktans per längdenhet, vilket borde gå att använda i sannolikhetsberäkningar med blixtval i ledande material.

 

förlåt ang. läng och tekninskt tjafs i inlägget , ett jäkligt roligt ämne bara..

[toaen 510]

Det jag tänkte med min fråga var att det kan knappast ha nån betydelse om man har genomgående mast eller inte.

Står masten på däcket så är den isolerad från kölen och omgivande vatten om man inte vidtagit speciella åtgärder.

Har man genomgående mast så är det ju samma förhållande.

I det sistnämnda fallet är det ju visserligen kortare avstånd mellan mastfoten och till jord, men det är ju ett avstånd emellan med ett skickt som inte är ledande. 

Sen har ju vissa båtar utvändig järnköl, som min gamla L32 med genomgående mast - av glasfiber, eller inplastad köl som på de flesta andra båtar jag haft.

Vill man känna sig säker så bör man nog vita åtgärder - dvs bygga en åskledaranläggning.

Personligen har jag inte förmågan att känna oro för sånt som eventuellt skulle kunna hända  när risken är väldigt liten. Tex att blixten slår ner i båten. peppar peppar - ta i trä

Då har jag mycket större respekt för det man råkar ut för varje gång det åskar. Kraftiga vindar. Under mina 50 seglarår har jag ju råkat ut för det ett otal gånger. Nån gång varje sommar har det nog blivit i snitt.

Senast ändrad av toaen | 22 maj 2012 | 18:47

[Thomas-1 311]

Gustavsson skrev bl.a: ... förlåt ang. läng och tekninskt tjafs i inlägget, ett jäkligt roligt ämne bara..

Svårbegripligt men som sagt för båtägare intressant (och i den meningen även roligt) ämne detta med åskblixtar. :-)
Kan iofs tycka att tråden ovan inte riktigt tagit till sig detta med att blixturladdningar joniserar luften i den sk blixtkanalen?

Alltså att själva luftgasblandningen vid blixturladdningen - helt plötsligt - helt ändrar karaktär och blir en hyfsat god elektrisk ledare.
Tänker att före joniseringen* sker så lockar uppstickande jordförbundna föremål - exempelvis vhf-antenner/åskledare pga sk spetsverkan - men också att blixten aldrig kan ångra sitt vägval.
Att det spelar egentligen ingen roll ifall den ursprungligt lockande ledaren skulle förgasas i en överhettnings-explosion, för i och med joniseringen så blir själva luften hyfsat ledande.

Exempelvis så skjuter väl åskforskare ibland upp raketer med en spinkig el-ledande tråd i släptåg, detta då för att leda blixten till en särskild iordningställd mätplats.
Tråden förgasas rimligen bums vid urladdningen, men detta spelar ingen roll eftersom blixtkanalens joniserade luft fortsätter att leda el-urladdningen längs trådens redan etablerade raka väg. Blixten kan måhända tveka inför vägvalet men ångrar sig aldrig, så skulle man kanske kanske kort kunna uttrycka saken?

Nå, för åskskydd krävs väl alltid rejäla lågohmiga metalledningar som inte smälter eller förgasas. De skall nog tillräckligt varaktigt kunna kortsluta sitt skyddsobjekt såpass bra att ingen jonisering kan ske längs - eller nära - jordledningen trots strömstyrkan. För ifall åskledarens metalliska kortslutning i något stadie är bristfällig kan strömmen istället delvis gå genom människor etc. Svårbegripligt ämne, men men.  

*) Jonisering innebär vad jag lyckats begripiga att luften slutar att vara en gas.
Materia kan ju enligt skolboken vara fast, flytande eller gasformig. Men även då vid jonisering anta aggregationsformen plasma, ett ljusutsändande hett och elektriskt ledande tillstånd. Förmodligen f.ö. ett för trådens ändamål tillräckligt väl känt fenomen redan i den klassiska fysiken?

[kapten_cook 16]

Jag har sett en film där någon filmar blixtar i New York under ett sjusärdeles åskoväder. Blixtarna slog ner hur som helst mellan skyskraporna, halvägs ner och lita allmänt slumpartat, det var inte mer sannolikt att de slog ner i toppen. Åskledare är nog meningslöst?!

Fascinerande.

mvh

 

[Gustavson 0]

Toaen: Jag ber 1000 ggr om ursekt, jag utgick från de konstruktioner jag ägt där mastfoten är fastbultad direkt i järnkölen (dvs. genom sockeln och gängad direkt i kölen). Det blir lätt att man snöar in på de konstrtuktioner som ligger närmast till hands.

 

Thomas1: Då var vi i denna tråden och diskuterar fysik också (sist var nog hållfasthetsberäkningar och dragvektorer i olika ankringstekniker) med samma nöjsamma resultat.

Skillnaden på gas och plasma är således att i en gas så är molekyler och atomer och plasma är elektriskt laddade joner och elektroner. Plasma är ett fantastiskt aggregationstillstånd då det är under påvärkan av den elektromagnetiska kraften. dvs. att magnetfält och ström kan påverka dessa bana samt att även plasma leder ström. Det är här vi är inne på lite olika spår (även om jag numera är lite osäker i min uppfattning) dvs. hönan eller ägget. 

Om jag fattat det rätt så joniseras kvävet och syret i luften av den stora potensskillnad som blir mellan mark och moln (här jobbas på teorier ang. orsak i grundforskningen). Det är därför de framrusande elektronerna från dels molnen men även från marken som joniserar luften (slår loss valenselektronerna från ämnerna). 

i vårat fall med höga master är det väll inte själva blixten från himmlen som man kan påverka utan potensskillnaden från marken (havet i detta fall) lite granna som ett ESD skydd (ex. antistatarmband). Felet med min teori (min tolkning av den) är att masten på detta sättet skulle bli som en magnet för blixten. I så fall kan man ju ställa sig frågan vilket som är värst, att få mer säkra nedslag i masten men elektronikhaverier etc. som följd, eller få färre nedslag med  risk för större skadevekan? (läs förhöjd risk för nedslag)

Jag kommer därför denna sommar att hälla upp en dubbel skottsk under den blixtrande himmlen och inte fundera mer på ämnet. Skulle något mot förmodan hända så gör det så mot en lycklig man!

[Mambo 75]

Utan att komma med några större utsvävningar om elektroners och joners livsvillkor i samband med urladdningar (även fast jag jobbat med ämnet) vill jag, baserat på den lilla erfarenhet av segelbåtar i åskväder jag skaffat mig, påstå att ja -det är bra att ha genomgående mast och att den är jordad mot kölen. Gärna kan masten och kölen inte ha en direkt jordning utan ett liten gnistgap (ngn millimeter).

Precis som att blixtar kan slå åt helt okontrollerade håll kan också blixtens effekt variera avsevärt. Att ha jordning till kölen kan rädda elektroniken i båten vid en mindre urladdning. Vid kraftfulla blixtar vet jag inte om det har någon jättestor betydelse -risken är nog att det går åt pipan ändå. Jag har med egna ögon sett de effekter en 25 kA-blixt hade på en 32-fots segelbåt som fick en direktträff i masten (som stod på däck), det såg ut som om man skjutit med hagelbössa genom skrovet. Det som sänkte båten snabbt var dock vatteninströmningen i de hål som kvarstod där logg- och ekolodsgivare funnits. Jag vet inte om en genomgående jordad mast hade hjälpt i detta fall men bland de båtar i närheten som hade ojordad mast på däck fanns flera som fick elektronik förstörd medans andra båtar med just jordad mast klarade sig oskadda.

[Jansan 1]

Mambo:

En fråga...om man har 4 st.  jordade stag och vant dvs startkablar hängande från dessa ner i sjön, funkar det lika bra som direktförbindelse mast och köl?

Har en Allegro 27 med mast stående på däck så det blir lite strul att dra ner kabel till kölen.

Tacksam för svar.

[Mambo 75]

Om startkablar, eller liknande, som hänger ned i vattnet från vant och stag är lika bra som en genomgående mast jordad till kölen tror jag inte går att svara på. Kan tänka mig att det räddar elektroniken vid en mindre urladdning men eftersom alla urladdningar och situationer är olika är det svårt att med säkerhet påstå något. Då man sitter vid skrivbordet och funderar kan det se logiskt ut att en jordning, via mast eller startkablar, borde fungera upp till vissa effektgränser men sedan blir verkligheten en annan. Det kan dock inte skada att hänga i några kablar från stagen.

[toaen 510]

Gustavsson skrev

Toaen: Jag ber 1000 ggr om ursekt, jag utgick från de konstruktioner jag ägt där mastfoten är fastbultad direkt i järnkölen (dvs. genom sockeln och gängad direkt i kölen). Det blir lätt att man snöar in på de konstrtuktioner som ligger närmast till hands.

Inte behöver du be om ursäkt. Det finns ju så många vinklingar på detta ämne. Det är ju i alla fall oanade krafter det handlar om.

Läste nånstans att Luftens elektriska hållfasthet är 3 miljoner volt per meter och att en blixt i medeltal håller en spänning på 30 miljoner volt.

Om man skall bygga ett åskskydd i båten kan man ju inte dra kopparledarna hur som helst. Kröker man dem för mycket så går nog blixten rakt fram i stället.

Hittade detta från Uppsala Universitet om åsksydd i segelbåtar. http://www.hvi.uu.se/Lightning/blixtskydd/askskydd_for_segelbat.html

 

Nu är jag en praktisk man mer än teoretiker och jag tror som jag skrev tidigare - man skall inte oroa sig för mycket. Oron kan va en större fara än det som eventuellt skulle kunna hända.

En och annan historia hör man ju om åsknedlag i båtar. Om det är sant eller inte vet jag inte, men det var två man som var ute med en större segelbåt i mina hemmafarvatten.De fick en åskträff och logg eller lodgivaren försvann. Den ene ställde sig med hälen i hålet, medans den andre körde båten till ett ställe där man kunde ta upp båten med masten på.

[Thomas-1 311]

Gustavsson:
Jag tänker mig åskskyddet som en sorts gles Faradays bur, som egentligen inte behöver vara jordad. En bil eller ett flygplan är en tät och ojordad bur, där blixten kortsluts så fältstyrkan inuti blir beskedlig.
(I segelbåtar däremot med kan ju blixten från en ojordad masts undersida slå hål i skrovet. Loggivare av plast med sin uppfångande kabel ligger nog extra risigt till. Liksom människor.)
http://en.wikipedia.org/wiki/Faraday_cage

Man bör nog helst jorda ihop mastfot med vantena ifall kölbultarna inte är åtkomliga, och därifrån lägga ett par släpkablar ner i vattnet. Ett mer komplett åskskydd visas i Toaens länk ovan.
Käftkontakter typ batterikablars kan nog ramla av vid blixtnedslag men har då redan hunnit göra nytta, enligt en artikel i På Kryss. Ett engångsskydd, men nån måtta på oturen får det väl vara menade åskforskaren i artikeln.

I den här gamla tråden så roade jag mig med att kolla hur heta 16 kvmm:s åskledare kan tänkas bli (6 nov), resultatet var väl att strömstyrkan är enormt avgörande. Hög ström under kort tid är s.a.s. mycket värre än tvärtom.
Men vilken pulsform positiva blixtar faktiskt har framgick iofs inte, kan teoretiskt tydligen bli allt mellan exploderande ledare till knappt märkbart upphettning. Kanske lika gott att inte fundera på det. ;-)
http://www.maringuiden.se/forum/;thread=53585

[Anders_St 74]

Jag kommer därför denna sommar att hälla upp en dubbel skottsk under den blixtrande himmlen och inte fundera mer på ämnet. Skulle något mot förmodan hända så gör det så mot en lycklig man!

Bra sammanfattning, det är bara att hålla med. Skål! :-)

[Gustavson 0]

Jag misstänker att flera som tittar till tråden och möjligen skriver ett inlägg eller två inte har kikat på forskningsrapporten som jag länkade till (detta är helt förklarligt och självklaret helt naturligt då sådana knappast sorterar under underhållning). Detta antagande gör jag därför att den statistiskt fastslår att åskskydd faktiskt skyddar.

Jag ska därför sammanfatta statistiken i ett diagram från rapporten (eller sammanfattningen av rapporten). 

På den länkade bilden har statistik över 71 blixtnedslag i segelbåter sammanställts. Det ömfattar både sötvatten och saltvatten i egna kategoreier (jag antar att vi är mest intresserade av saltvatten samt att jag misstänker att statistiken är sämre och mer missvisande på sötvattenbåtarna).

Vad siffrorna på de olika staplarna medger är:

0 = ingen skada

1 = små icke läckande sprickor äller brännmärken

2 = små icke allvarliga men läckande hål

3 = hål större än 7mm (1/4 tumm) över vattenlinjen

4 = hål större än 7mm (1/4 tumm) under vattenlinjen

Det är således i kategori >2 som blixten har frångått sin bana och delat upp sig inne i båten.

Av denna statistiken kan man dra mängder av slutsatser (som jag inte orkar skriva här och nu dock) men faktum är att av 100 båtar så klarar sig ca. 94 skyddade båtar utan större skada medan ca 82 oskyddade båtar klara sig utan skrovskador. 18% vs 6% risk att få skador i skrover oskyddat vs. skyddat.

slutsats för egen del är beroende av inställningen till det berömda glaset som är halvtomt eller halvfullt.

[Thomas-1 311]

Gustavson:
Detta med sött- eller salt vatten kan nog här för en enda gångs skull ge fördel salt?
För just vad gäller blixtskador så är nog saltböljans bättre elledningsförmåga en fördel, det blir enklare att s.a.s. ofarligt fördela ner blixtströmmen till jord?

Som exempel tänker jag mig en stävlist av RF, den är ju på äldre båttyper ofta ansluten* till förstaget. Sticker kanske bara ner ett par ynka decimeter, men min poäng här blir att denna rätt  minimala förstagsgren av det totala åskskyddet kan avleda betydligt högre strömstyrka i salt- än i söt-vatten. (Och att avleda hög strömstyrka kan nog därför framgångsrikt ske till jämförelsevis mer koncentrerade och färre punkter i saltvatten, nåt sånt.)

*) Med ansluten menar jag alltså här inte nödvändigtvis noll ohm på en multimeter.
Det går - som framkommit ovan - att isolera en fast installerad åskledare m.a.p. galvaniska korrosionsströmmar. T.ex. två stadiga M10 bultar helt nära varandra på en isolerande platta ger ett gap som blixten förmodligen knappt märker.
[En intensivt het plasma-kanal mellan de värmetåliga bultarna blir väl då bara en helt diminutiv förlängning av vägen mellan moln och jord? Och blixtens molnbatteri med rätt ynka laddning (ett fåtal amperesekunder d.v.s. Coulomb) tar ju dessbättre slut rätt snabbt. Men bult-arrangemanget hindrar genom gnistgapet ändå  normalt svaga galvaniska och måhända korrosionsskapande strömmar effektivt.]

Fasen också, skulle ju inte fundera vidare på detta. ;-)

Ps. Erkänner direkt, är lat och har återigen slarvat med din länkade och iofs naturligt magra statistik. Hur tolkar man den, kanske att de med gott åskskydd i saltvatten bara löper 33% risk jämfört med de utan? Kan min idé ovan angående skillnaden söt-/saltvatten på nåt sätt spåras? d.s.

[janne_b 0]

Hur bör man agera vid åska om man ligger i hamn? Vi har en väldigt liten båt och sover någon dm från masten, det känns lite vanskligt efter att ha löst detta

MVH

[Mackey 4 502]

Märkligt att läsa att vissa tycker det är en myt att bilen skyddar mot åska och att det inte är så farligt med åska på sjön när experterna säger tvärt om i de länkar som finns i denna tråd.

Inte undra på att så många och så mycket skadas av åska årligen i Sverige!

Varför inte ta åskan på allvar och skaffa ett åskskydd till båten när det är så enkelt och billigt.

Varför inte göra vad man kan för att inte skada sig själv, sina nära och kära, båten och utrustningen i båten?

Bara för att man gör något för att skydda sig mot en fara behöver man ju inte vara rädd. Jag blir inte räddare för att jag sätter på mig säkerhetsbältet när jag åker/kör bil. Jag blir inte heller mindre rädd bara för att jag har säkerhetsbälte om jag håller på att bli påkörd av en lastbil.

Mackey

[Mackey 4 502]

Jag skulle aldrig sova på det viset i åska, då skulle jag vara rädd!

I vår lite större båt sover jag gott i förpiken under åskväder, men bara om jag tagit bort babystaget (går från masten och ner till ruffluckan mitt över förpikskojen) och monterat åskskyddet.

Åska nära den plats man befinner sig (mindre än 10 sekunder mellan blixt och dunder) är oftast kortvarig så det är inte så jobbigt att vaka in ett bättre tillfälle att sova på en säkrare plats i båten.

Viss säkerhet har ni ju om ni har en liten båt med kortare mast än alla andra. Jag minns inte hur det funkar, men det finns ett säkerhetsområde i närheten av höga föremål där risken att blixten slår ner är mindre.

Mackey
 

[schvidja 0]

Koppla alltid ur landströmmen vid åska. Nedslagen i närheten eller i elnätet kan skada hela din båts elsystem. Det som brukar åka först är laddaren.