forgus31 139 Postad 8 Maj , 2012 Med Freds flytskum och böldpest i åtanke funderar jag på ev. samband mellan skrov med sandwichskrov kontra enkellaminat. Kan vattnet i balsan eller divinycellen spela nån roll för uppkomst av böldpest. Är det bara en reaktion mellan vattnet utifrån eller kan det ha att göra med att vatten sugits in i mellanmaterialet och ställer till med osmosen? Borde vara enkelt att få lite fakta av MG-medlemmarnas upplevelser på egna eller andras båtar. Kanske inte alltid man vet om båten har sanwich i bottenregionerna. Rätt vanligt att sanwichen slutar i vattenlinjen. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
toaen 510 Postad 8 Maj , 2012 Jag har ju en storfidra som hade en begränsad böldpestskada som omfattade det område där blykölen ligger innanför. Konstaterade medels knackning att det fanns ett område i överkant på det skadade området som verkade ha ett tomrumme. Borrade ett antal 3 mm hål och det rann ur en stor mängd vatten. Sågade upp ett 70 mm hål och fann att det fanns blöt sand mellan barlastkölen och skrovet. Till slut hade jag sågat upp 15 st 70 mm hål. 8 på BB- och 7 på ST-sida. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
toaen 510 Postad 8 Maj , 2012 Försökte få ut den blöta sanden på olika sätt. Hade en högtryck där högtrycksslangen var trasig. Kapade slangen vid skadan. Borrade ett hål och satte i en 3 mm skruv och drog till muttren så att det blev två strålar med mycket högt tryck. Spolade ur ca 20 liter blöt sand med hjälp av högtrycken. Sopade upp det mesta från golvet och öste upp i två spannar. Det var bara på ett begränsat områden i överkant på balastkölen där det fanns lös sand. Blyt hade gjutits fast mot bordläggningen med en sk sandgjutning. Man blandar plast och sand och som man sätter ner blykölen i. Misstänker att man till att börja med blandar för lite för att den kladdiga blandningen inte skall rinna över. Sen har man efterfyllt med ren sand och plastat över. På 20 år har dels sanden sjunkit ihop och dels dragit åt sig en hel del vatten. Om det kommit in genom laminatet i skrovet eller genom laminatet uppifrån, vill jag låta vara osagt. Troligtvis från bägge hållen. Lamintet i kölen runt barlastkölen var mycket blöt då det stått en reservoar med vatten i överkant. Skulle tro - utan att veta - att om det står fukt balsa eller nån typ av skum mot bordläggningen under vattenlinjen kan det bidra till att det uppstår böldpest. På min storfidar innehöll de otaliga blåsorna en vätska som luktade ätika. Båten hade först gått i Stockholmsområdet och sen i området runt Skellefteå. Sägs det inte att problemet med böldpest är större i sötare vatten som Östersjön? Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Flintstone 4 Postad 8 Maj , 2012 Med tanke på att jag har fullt utslag på fuktmätaren vid de områden det finns flytskum på insidan, trots en hel vinters torkande, men mycket mindre där det inte finns flytskum så är jag övertygad om att man kan få böldpest från insidan så att säga. Laminatet transporterar fukt åt alla håll så om du har epoxibehandlat utsidan så kommer du inte få in fukt utifrån, men har du fukt i sandwichlaminatet eller om du har annat fukthållande material på insidan så är jag övertygad om att detta kan leda till böldpest i förlängningen. Dock ska man vara medveten om att det inte alls är så att alla båtar kan drabbas av böldpest. Det beror på hur båten byggdes, vilken miljö den byggdes och en massa andra faktorer. Dessutom kan det skilja väldigt mycket mellan båtar av samma modell. Jag har till och med läst om en båt som hade böldpest på ena halvan av botten men inte på andra. Det visade sig efter lite detektivarbete att skrovlaminatet lagts upp av två olika plastare där den ena var lite slarvigare än den andra... Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
toaen 510 Postad 8 Maj , 2012 Vilket ju kan stödja den båtbyggares teori i vars lokaler jag stod ett par vintrar. Han hade byggt några 1000 båtar. Bl.a. Smögen 45;an. Han hade några teser 1. Böldpest beror alltid på fusk eller slarv i tillverkningen. 2. Det borde va förbjudet att ha båtar som har längre mast än 2 meter och som går saktare än 20 knop. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
T_M_C 0 Postad 9 Maj , 2012 I en bok om plastrenovering läste jag att man kan råka ut för böldpest om det under ogynnsamma förhållanden exempelvis står slagvatten kvar i båten - alltså inneifrån kommande orsak till böldpest. Eftersom detta slagvatten oftare kan vara sötvatten (regnvatten som kommer in genom läckage eller vattentank som läcker etc) uppkommer också böldpesten snabbare/enklare än vid utifrån kommande böldpest i salthaltigt vatten. Vet också att jag läst någonstans här på forumet förklaringen till varför sötvatten till viss mån ger större risk än saltvatten - men jag kommer inte exakt ihåg vad det beror på. Men sök lite så finner du nog inlägget! Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
forgus31 139 Postad 9 Maj , 2012 Är det så att det bara är båtar med sandwich i botten som får bölder kan ka förstå att det behövs tid för ett sånt skrov för att torka upp. Ska snarast svabba upp ev. sötvatten hos svinet. Kan tänka mig att de två vätskorna gärna vill ha lite utbyte såsom fysikens lagar har bestämt. Salt vill blanda sig med sött och det osmotiska trycket osv. Eller förresten. Varför inte kasta lite salt åt grisen. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Flintstone 4 Postad 9 Maj , 2012 Det är inte bara båtar med sandwich som drabbas utan alla glasfiberkonstruktioner som befinner sig under vattnet är i riskzonen. Jag tog hjälp av min sambo att minnas hur det var när vi i höstas upptäckte utbredningen av blåsorna i vårt skrov. Vi enades om att minnas att utbredningen var klart störst på de ytor där det är flytskum innanför men att det även fanns blåsor där det är endast enkellaminat. För mig är det fullständigt logiskt att sandwich/flytskum ökar risken för böldpest då jag läst på lite om de bakomvarande mekanismerna. Utöver fälten med blåsor så var hela vår botten drabbad av sprickbildning i gelcoaten så det enda rätta var att slipa bort allt istället för att hålla på och dutta. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Tititu 1 Postad 10 Maj , 2012 Usch fy för böldpest. Det har rätt hög dödlighet. Digerdöden skördade många dödsoffer på den tiden då den härjade. Böldpest är numera anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Tur att endel båtar bara drabbas av den icke smittsamma plastpesten. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
toaen 510 Postad 10 Maj , 2012 Kärt barn har många namn. Skulle man gå in och anmärka på alla felaktiga benämningar som skrivs här på MG, så fick man att göra. Dessutom så har vi ju anmält problemen här på MG. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
forgus31 139 Postad 10 Maj , 2012 Håller med om att böldpest på båtar har mycket lite med den riktiga pesten som var enormt smittsam och snabb i sitt förlopp. Men med tanke på en plastbåts livslängd kanske ändå relevant. En plastbåt kan bli 25000 år läste jag nånstans. Säkert lika fel som min rubrik men ska det va spektakulärt och passa i press och media så ska det slå hårt. Annars läses inte inslaget. Det är lite synd att en rubrik är ristad i sten här på MG. Det är lätt att skriva men svårare att ändra. Enkelskrov i rubriken skulle också ha varit sandwichskrov. Böldpesten härjar likafullt på kata och trimaraner kantänka. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Flintstone 4 Postad 10 Maj , 2012 Jag är övertygad om att de allra flesta som läser denna tråd förstår precis vad du menar Forgus. Att tro att någon på riktigt skulle tro att ordet böldpest i detta sammanhang har något att göra med bakterieinfektionen som drabbar människor är bara fånigt. Jag ska dock erkänna att jag är lite av en språkpolis (jobbar på det problemet) men till och med en språkpolis kan nog låta vissa saker passera. Det finns många andra exempel där fel benämning används: att angöra och septiktank är bara två exempel men ibland ändrar ord sin betydelse när tillräckligt många använder dem felaktigt. Ber om ursäkt för detta OT-inlägg... Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
forgus31 139 Postad 10 Maj , 2012 Vad sägs om den tyska värmaren Ebersprächer. På paketet stod det Eberspächer men det var nog felstavat. Iallafall (se där ett till fel) en bra värmare. Ja, det här med språk är trevligt i sig själv och språkpolisen i mig är fastbunden i kraftiga tyglar. Ofta är de hos mig hårt spända för jag vet att många inte tål så mycket provocerande från polisen. Jag har ändå märkt att jag själv skriver som en kratta (se där en hopplös liknelse) och har svårt att förstå vad jag har skrivit om jag blickar tillbaka på äldre inlägg som jag glömt. Vad menade jag egentligen. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
toaen 510 Postad 10 Maj , 2012 Vi är nog lika goda kålsupare allihop. Har även jag börjat överse med en det taffliga uttryck för ganska länge sen, om det inte passar att ge en känga naturligtvis. Fast vad det är för skrivningar som vanligtvis irriterar mig - det har jag glömt. Och jag skäms inte för OT heller. Har tagit upp båten. Efter en ganska fin tur på sjön fast det regnade, så jag stod inne och körde, så hann vi nästan inte få båten på land innan vinden och regnet ökade markant. Nu är vinden över 19 m/sek i byarna. Jag har verkligen prickat in lämplig tid att ta upp. Senast ändrad av toaen | 10 maj 2012 | 17:12 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
