Gå till innehåll
lördag 08 februari 2025
Flintstone

Böldpestbehandling, skrovet har inte torkat. (Plastsnack)

Rekommendera Poster

I höstas slipade vi bort all gelcoat under vattenlinjen för att vi sett att den var i dåligt skick med både små blåsor och sprickor. Båten har stått utomhus, väl täckt uppifrån men mycket luftigt underifrån.

Idag var det den stora dagen då skrovet skulle fuktmätas med en lånad proffesionell fuktmätare. Till min stora besvikelse slog mätaren i topp över nästan hela botten! indecision I princip ingenstans var mätaren i gröna fältet.

Nu vet jag inte vad vi ska göra...eftersom det fortfarande är så mycket fukt i skovet trots en hel vinters torkande så känns det ju som att det kan ta hur lång tid som helst att komma ned på mätarens gröna fält...

Det jag funderar på är ifall båtens kontruktion försvårar torkningsprocessen. Hela båten, utom under motorn och där bensintanken funnits, är dubbelskrov med flytskum i hålrummen. Detta gör ju att skrovet endast kan torka åt ena hållet, utåt. Möjligen är flytskummet fuktbemängt också...det vet jag inte. Det tar emot att sätta sågen i innerskrovet men det kanske är enda sättet...sad

Har ni några tankar eller idéer?

Mvh
Fred

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag hade nog borrat hål i de utrymmen med skum. för att kontollera om det är blött. Ett hål är ju alltid lätt att laga.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hejsan!

 

Två saker:

1, Fungerar mätaren som den skall? Testa på en torr träbit eller exponerad glasfiber på en annan båt.

2, Vilket material är den gjort för? De flesta (om några) är inte universella utan gjorda för ett material, tex. trä eller betong. Har man ett annat material så blir mätningen helt felaktig.

 

Lycka till

///Henrik

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Inte för att måla f-n på väggen. Jag är heller ingen expert på området även om jag bökat runt i mycken gammal sk-t genom åren. Fuktmätning är svårt och kräver erfarenhet. Som lekman kan man i bästa fall få en fingervisning om hur det står till. Chansen finns att du fått helt felaktiga resultat.

Men:

Skummet är fuktigt eller snarare genomsurt. Det är mer regel än undantag på gamla båtar. Ibland rinner det vatten till och med ur däcksbalkar och stringers när man gör hål i dem.

Däremot är det ju inte självklart att det är det som fuktmätaren reagerar på. Vid riktig böldpest bildas glykoler i laminatet av själva osmosisprocessen. Dessa måste tvättas ur med färskvatten. Man ång/högtryckstvättar det bara laminatet och torkar det med infravärme eller fläktar i omgångar tills laminatet är fritt från fuktbindande glykoler och fuktmätning visar att laminatet är torrt.

Eller så skippar man det och låtsas som ingenting och plastar ihop skiten igen. Båten kommer leva längre än någon vill ha den i alla fall.

Men som sagt. Vad f-n vet jag.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst

 

Exakt mina tankar. Att mätaren skulle ge detta utslag trots den långa torktiden känns nästan omrimligt. Skrovet torkar faktiskt fortare utomhus än inomhus så har båten stått utomhus så känns det ännu underligare.

Trist att behöva göra denna erfarenhet nu när säsongen står inför dörren.

Jag hade nog mätt igen men med en helt annan kalibrerad fuktmätare!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej Fred

spelar inte så stor roll vad du har för mätare...

förmodligen har du en indikationsmätare allså ingen fuktkvotsmätare ( 2 st piggar)den kan vara försed med en sifferdisplej eller rött/grönt ex.

det är svårt att tolka dessa värden om man inte har erfarenhet,

ett bra sett är att hitta ett referens värde där man vet att inte botten har varit utsatt och jämföra dessa med utsatta delar men återigen anlita någon som kan tolka dessa värden på ett korrekt sätt eftersom det finns mycket som stör mätresultaten ex metall osv.

ps är utbildad fukttekniker och jobbat med detta under fyra års tid men dock ej med båtar. Lycka till

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har ett par riktigt bra artiklar om böldpest från en engelsk båttidning. Skicka ett meddelande med din mailadress om du är intresserad, så mailar jag tillbaks. Andra är också välkomna.

Det jag minns är att proceduren för att göra en riktig böldpestbehandling är ganska omfattande. Vi la vår behandlingsplaner på is eftersom vi bara hade fukt i skrovet, inte riktig böldpest.

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

När vi skulle behandla vår båt med epoxi var den också fuktig, det krävdes en sommar på land innan fukten gick ned till ett rimligt värde. Så förvånande är det inte att det är fuktigt fortfarande efter vintern.

När du mäter med fuktmätaren, se till att du mäter på precis samma ställen varje gång och anteckna värdena så att du ser om det händer något. Vi mätte ungefär en gång i månaden och kunde se att värdena kröp sakta ner hela tiden.

Mät också högt upp på friborden där det skall vara torrt så att du får ett referensvärde att jämföra med.

 

Lycka till och ha inte bråttom, båten torkar nog så småningom.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej alla och tack för alla svar! 

MGs bevakningsfunktion är ju ett lika stort skämt som många andra funktioner här så jag missade alla svar fram till nu. Därför får jag ge mig på någon slags sammanfattningsvar för att det inte ska bli ett citatmaraton.

1. Jag har tidigare borrat små hål på lite olika ställen för att kontrollera flytskummet. I dessa hål körde jag ned en kraftig ståltråd som jag kunde köra ned genom skummet så att den nådde botten. Ingenstans var det ens antydan till fukt på ståltråden när jag drog upp den. Det var också ett mycket tillfredsställande, gnisslande ljud när jag tryckte ned tråden vilket jag tolkade som att skummet var torrt. Dock har jag ingen aning om ifall denna metod egentligen bevisar något så nu lutar det åt att såga upp störe hål, så pass stora att de kan användas för eventuell urtagning ifall skummet visar sig vara fuktbemängt. Det känns dumt att borra halvstora hål om det visar sig att skummet måste saneras eftersom jag då måste såga upp större hål.

(Att sanera skummet kan ju ha en annan given fördel: båten kan ju bli mycket lättare! Jag har läst om folk som fått ut 150 kg ur mycket mindre båtar och det är ju som två extra passagerare som man släpar runt som fripassagerare.)

Det märkliga är dock att jag fick max utslag även på de ytor som inte har flytskum innanför, under motorn och där den inbyggda tanken tidigare fanns.

2. Mätaren: Är en Tramex SKIPPER från Epotex som är specialister på böldpestbehandlingar. Den ska vara kalibrerad och den var inställd på läget för glasfiberarmerad plast.

Jag förstår att det inte är helt enkelt att utföra dessa mätningar men i mitt fall så slog mätaren i toppen i princip hela tiden när jag mätte botten men när jag mätte skrovsidorna så hamnade jag på gröna fältet. Vi passade även på att mäta brorsans gamla Albin 25a och där var det blandat resultat med allt från grönt, till gult och på vissa ställen rött. Enda skillnaden är att på hans båt är både gelcoat och bottenfärg kvar medan vi ju har bart laminat.

3. Visst överväger vi tanken att bara ignorera mätresultaten och lägga på epoxibehandlingen ändå. Så länge det håller under överskådlig framtid så är det givetvis ett reellt alternativ. Vi vill bara försäkra oss om att inte epoxin ramlar av om tre-fyra år.

4. Jag vill understryka att vi redan innan denna mätning varit inställda på att ev. inte få i båten i år. Därför är alternativet att låta den torka vidare ingen katastrof för oss. Vi har en massa projekt som vi vill få gjorda med båten så en sommar på land gör det lättare att genomföra dessa. Dock vill vi ju vara säkra på att det kommer gå att få ordning på skrovet innan vi lägger en massa tid och pengar på att fixa till båten i övrigt.

Idag blir det att åka ned till båten igen och mäta lite noggrannare samt även mäta på insidan. Får jag fuktindikation även på innerlinern så känns det som ett säkert tecken på att det är fukt i flytskummet. Sen får jag åka och lämna tillbaka mätaren och prata med killen på Epotex om problemet.

Återigen, tack för alla svar! Fortsätta gärna komma med kommentarer! smiley

Mvh
Fred

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vatten förångas redan vid låga temperaturer men kraftigare ju varmare det blir. Intressant vore om det kunde gå att få högre temperatur. Har någon provat med mikrovågor t.ex. Eller bara värma med fläkt som blåser på en begränsad yta. Kanske sätta en fläkt i något utrymme ett par dygn. Leder laminatet värmen så pass att det blir hett även på utsidan borde vattnet ganska snart förångas. Hur mycket värme tål laminatet? Skulle tro att man får hålla sig under hundra grader. Kanske sjudande vatten? Eller värmefläkt med termostat som kan ställas så högt som runt 90 grader eller så högt man vågar för materialet i omgivningen runt värmekällan. Plocka isär en mikrovågsugn och mikra ett provlaminat kunde vara intressant. Jag tror annar att det är OK att göra klart epoxibehandlingen. Fukten kommer med tiden att ge sig ut genom gelcoaten på insidan båten. Gelcoat är ju inte helt ångtätt vilket fukten i båtarna är ett bevis för.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Är det skummet på insidan som håller fukt, så måste fu få bort de/det först.

Jag hade nåt liknade på min storfidra på en begränsad del ab kölen. I mitt fall var det 20 liter blöt sand.

Stod inne i en tempererad hall, men fock köra med så mycket värme jag ville. Temperaturen i hallen skulle va ungefär 10 grader. Om mina eller varvsägarens fläktar värmde lolaken tyckte han inte spelade nån roll. 

Byggde en tunnel av byggplast runt det skadade området. I fören satte jag en luftavfuktare med dräneringsslangen ner i en spann, så att jag kunde se hur mycket vatten det kom ur avfuktarn utan att jag behövde öppna den tätt ihoptejpade tunneln. I aktern hade jag satt en (2x) 1000w värmefläkt. Likaså hade jag en likadan 1000w värmefläkt som stod lutad mot öglan för centrumlyften inne i båten. Öglan var ett 1 tums bockat rundjärn som var fastgjutet i blykölen. Jag värmde på det sättet blyet. Tejpade fast en känselkropp till en termometer direkt mot blyt och isolerade den mot omgivande luft med en bit liggunderlag. Blyt höll 26-27 graderoch inne i båten var det - om inte bastu så i alla fall mycket varmt.

1000w visade sig va för mycket. Fläktarna löste ut på värmesäkringen. Jag kopplade de bägge 1000w slingorna i serie och fick på så sätt två stycken 400 w värmefläktar. Det var mera lagom.

http://thallatha.blogspot.se/2009/12/storfidran-undet-tak-2005-2007_6617.html

 

post-945-1394237051,1468_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om det nu mot förmodan inte skulle vara skummet som är boven så kommer det inte att hjälpa att bara låta laminatet torka över sommaren utan att tvätta ur det. Visst, en fuktmätning kommer visa ett lägre värde i höst men så fort omgivningen blir fuktigare kommer fuktnivåerna skena tillbaka till ruta ett.

I ett laminat drabbat av osmosis kan man tydligt se glykolföreningarna som vätska i blåsorna. Den luktar ättika och är mörkbrunt till färgen. Denna vätska kan visserligen torka, men minsta lilla fukt kommer lösa den och processen är igång igen.

Det är helt meningslöst att låta båten stå på land och torka en sommar utan att tvätta ur laminatet noga med rent vatten. Fråga dem på epotex...

Angående att micra laminatet som Forgus var inne på, så är den gängse metoden att använda infravärmare.

Men som sagt så tror jag fortfarande att det är skummet som är boven. De prov du gjorde med en ståltråd är inte relevant. Skummet känns helt torrt tills man utsätter det för tryck. Då rinner det som ur en tvättsvamp.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej!

När det är max utslag överallt på din botten och helt utan urskiljning kommer jag att tänka på en besiktning jag var med på för ett antal år sedan då en bekant köpte båt. Likadant!

Besiktningsmannen som tyckte det var besynnerligt provade att fuktmäta precis ovanför vattenlinjen och det fanns inte tillstymmelse till fuktindikation någonstans på skrovsidan mer än lite förhöjning i akterspegeln samt upp mot fenderlisten på några ytor.

Aha, sa besiktningsmannen - här har vi nog den där gamla grundfärgen som fanns en gång som sätter mätaren ur spel. Han tog fram en färgskrapa, skrapade av en yta hela vägen ner till gelcoat och sedan mätte han på nytt, inga chockerade fuktnivåer längre. Han fick ok från säljaren att göra samma sak på 3-4 ytor till på båtens botten och resultatet var likadant.

Notering i protokollet var metallisk grundfärg men då borde det väl avse något annat än koppar för då hade väl alla båtbottnar med kopparfärg ge samma problem...

Tja, vad vet jag - kan var bluff och båg, men det var en ganska välkänd besiktningsman här på Västkusten.

Så frågan är ifall du bara mätt på botten eller jämfört med friborden, jag kan ha missat detta i trådens innehåll.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Först ett inlägga med svar på de senaste två inläggen, sedan en uppdatering av läget i nästa inlägg:

Coppertail,

Vi tvättade skrover många gånger med högtryck i höstas. Det var också så att det var väldigt få ställen där det framkom de glykolföreningar du pratar om, kanske fyra fem ställen där laminatet fuktade liiiiite med den bruna vätskan. Någon generell ättiksdoft kunde jag inte heller känna någonstans, jag tror inte att jag kände någon lukt alls...inte ens från de ställen som fuktade lite.

T_M_C,

Eftersom all gelcoat är borta så kan inte det vara problemet för oss. Dock tror jag absolut att en bottenfärg kan ge utslag på mätaren. Mätaren är otroligt känslig och mäter egentligen ledningsförmåga så har man en bottenfärg som innehåller något ledande material (koppar är ju som bekant en väldigt bra ledare) så borde den rent teoretiskt kunna ge utslag.

Nästa inlägg kommer en redogörelse för vad som framkommit idag (kliff hanger! wink).

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

OK, följande har jag kommit fram till idag.

Det första jag gjorde var att hitta manualen till fuktmätaren på nätet. I denna kunde jag läsa att mätaren mäter fukt upp till 30 mm i glasfiberlaminat! Med andra ord, ifall man har ett 100 % torrt glasfimerlaminat med mindre tjocklek än 30 mm och det ligger en pöl med vatten på ovansidan så får man troligen maxutslag på mätaren! Detta betyder att allt som finns bakom det laminat man mäter måste vara känt för att man ska kunna dra någon verklig slutsats.

Mätaren har tre lägen:

  • Range 1: Hardwood, (trä av hårdare träslag typ mahogny eller teak)

  • Range 2: G.R.P., (glasfiberarmerad plast)

  • Range 3: Surface Moisture (ytfukt)

Idag ville jag se vad jag fick för resultat när jag mätte på insidan av båten. Som jag skrivit tidigare så har båten dubbelskrov överallt utom direkt under motorn och där den inbyggda tanken tidigare fanns. Under golvet där det finns dubbelskrov är det flytskum. 

Jag började med att mäta styrbordssidans golv ovanför flytskummet: fullt utslag. När jag mätte babordssidan var det en aning lägre utslag vilket stämmer med mina misstankar om att styrbordssidans skum har mer vatten då båten lutade lite åt styrbord förra sommaren.

Eftersom jag nu visste att mätaren mäter så djupt ville jag se vad som hände ifall jag testade läge 3, ytfukt. Nu blev det helt andra resultat! Det väldigt stor skillnad beroende på var jag mätte. Längst bak på styrbordssidan, brevid motorn, var det fortfarande rött...men ju längre fram i båten jag kom destå grönare blev utslaget. På babordssidan var det grönt nästan överallt! Jag kunde också se tydliga utslag där jag nu misstänker att det går en stringer på var sida om båten (den verkar fuktig men det orkar jag inte bry mig om nu).

Läge två gav mig alltså i princip fullt utslag på hela bottenytan så nu var det läge att mäta utsidan med läge 3. Även här var reslutatet mycket varierande vilket jag ser som positivt. Om man vill mäta upp skillnader så fungerar det ju inte när utslagen är maxade överallt. Också på undersidan var babordssidan mer grön än röd och jag kunde se var stringern gick. Styrbordssidan var mycket röd men här och där gick det ner på gult och även någonstans på grönt.

Tydligaste beviset för att styrbordssidans flytskum är mycket blött var när jag mätte upp akterspegeln med läge 3. Jag kunde med lätthet följa innerlinerns kontur, ovanför var det grönt och under slog mätaren i taket!

Jag ringde Gunnar på Epotex för lite rådgivning. Han lät lite nedslagen när jag berättade om de första mätresultaten men kunde hålla med om att flytskummet säkerligen är boven i dramat. Han sa dock att epoxin kommer limma lika bra mot laminatet nu som senare så det är inga problem att göra behandlingen nu i det avseendet. Dock finns givetvis risken att det uppstår böldpest igen om inte laminatet kan vädra ut åt andra hållet. Hur lång tid det skulle ta för böldpesten att uppkomma är ju svårt att sia om men det handlar troligen om ganska lång tid...kanske som någon skrev ovan, när ingen längre vill ha båten av andra anledningar.

Som jag ser det har vi tre alternativ:

1. Quick and dirty. Släng på epoxin och skit i resten. 

2. Mellanvägen. Rensa ur styrbordssidans flytskum och lägga på epoxin nu för att sedan ta tag i babordssidan längre fram när energi och tid finnes.

3. Det rätta. Rensa ur all flytskum, låta båten torka ur fullständigt och sedan lägga på epoxin.

Just nu lutar det väldigt mycket åt mellanvägen. Rensa ur skummet på styrbordssidan och låta utrymmena vara tomma för att vädra ur laminatet inifrån och utföra epoxibehandlingen enligt konstans alla regler. Fördelarna med att välja denna väg är att jobbet inte känns helt övermäktigt, vi kommer få en känsla för hur mycket jobb det är att rensa skum, vi kommer förhoppningsvis bli av med en hel del extra vikt i båten och åtminstone en stor del av laminatet kommer kunna fukta ur bakvägen.

Oj, det här blev långt...ber om ursäkt för det men jag tror att fler kan ha användning för den här typen av information.

Reaktioner på det jag nu skrivit?

Mvh
Fred

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som väntat alltså.

Jag skulle epoxybehandlat botten nu, sjösatt och försökt hålla båten så torr och utvädrad som möjligt uppifrån under sommaren. Sedan tagit upp skapligt i höst och börjat så smått med skumsaneringen. Börja för guds skull inte riva ner mer nu. Båten blir ju inte sämre av att ni använder den en sommar till.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Du har helt rätt coppertail, båten blir inte sämre av att vi väntar med skumsaneringen. Dock är just detta med vatten i skummet något som hemsökt mig sen jag såg båten i vattnet första gången och märkte hur baktung den kändes när man körde (vi viktade till och med i fören med drygt 40 kg). Därför är jag mycket sugen på att ta bort åtminstone en del av det för att se hur mycket vikt det är. 

Vi är ju som sagt inte stressade att få i båten i år, en förlorad sommar är inte hela världen. Vi kommer ju kunna fixa en massa andra grejer i båten i angenämt klimat, sådant som man drar sig för att göra under höststormar och aprilväder, så med lite vilja kan man vända det till en vunnen sommar istället. cool

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej! Missade att ni slipat ner all gelcoat! Följer tråden med spänning för det är alltid intressant att lära sug av andras erfarenheter. Vad är det för båtmodell och ålder?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...