Gå till innehåll
måndag 10 februari 2025
ntica

Kondense

Rekommendera Poster

Har rena skrovsidor inv. & har tänkt ngn. form av skrov isolering. Tänker på ev. kondense. Idag nämde en herre att man bör plasta upp ngn. form av distanser mot skrovet, sen tunn frigolit tex. samt klä med plast  innan skrov beklädnad. Just för att få lite luft spalt bakom.

Han nämde också:  OM... man behäller det helt bart (målat tex.) så kommer min koj bli blöt  eftersom det kommer att rinna kondensevatten längs skrovsidorna?! 

Det hela låter ju mkt. rimligt i mina öron, i era?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har isolerat skrovsidorna i några båtar. Brukar limma på liggunderlag. Till min nuvarande båt köpte jag på Ö&B. De var i särklass billigst. Fast de har det liggunderlag de får in, så jag har haft ett antal oöika tjocklekar och färger. Den har jag klätt et hela med en inredningsmatta Super Marina http://www.hjertmans.se/webshop/framesets/siteframe.asp?rubnr=473&artname=Inredningsmaterial, skrovisolering&sok=super marina

Jag leta reda på de inlägg i min blogg där jag steg för steg har beskrivit hur jag gjorde när jag isolerade förpiken på min nuvarande båt. Det kanske finns betydligt bättre sätt att göra jobbet på och det finns många andra metoder. Men så här gjorde jag och har gjort i ett par andra båtar. Därmed inte sagt att det är vare sig bra eller bäst. wink

http://thallatha.blogspot.com/2010/02/forpiksrenovering.html

http://thallatha.blogspot.com/2010/02/arbete-i-forpiken.html

http://thallatha.blogspot.com/2010/03/en-isolerande-foretelse.html

http://thallatha.blogspot.com/2010/03/mer-issolerande.html

http://thallatha.blogspot.com/2010/03/fardigisolerat.html

http://thallatha.blogspot.com/2010/04/super-marina.html

http://thallatha.blogspot.com/2010/04/allting-vitt-vitt-vitt.html

I nån tråd som handlade om isolering av förpiken var det en kille som målat förpiken med en speciell färg, som hade den effekten att den stoppade kondensen. Nu hittade jag inte det inlägget, men metoden var inte helt dum. Funderade själv på att använda den målningsmetoden på ett par ställe i min motorseglare. Kan ju hoppas att han som kom med förslaget läser detta och lämnar informationen igen.

Att ha ventilerat under madrasserna i kojen där man ligger är viktigt. Antingen en massa hål i kojbotten så att fukten ventileras bort eller ett speciellt ventilerat underlägg som fyller samma syfte.  Finns lite olika metoder att lösa det på.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kondens uppkommer ju gärna när varm luft råkar träffa en kall vägg.
Ett välkänt exempel är för all del kylda dryckesglas utsida. Ett annat bilrutans utsida, för man behöver dessbättre sällan skrapa dess insida vid frostgrader.

Kanske sett ur ett mer båtmässigt vardagligt perpektiv så kan skottmonterade displayer, alltså sådana där instrumentets baksida tempmässigt befinner sig inne i ruffen, vara extra känsliga? Blir gärna otorkbar imma på displayrutans insida ifall ruffvärmen - oisolerat -  tillåts träffa glasets insida??
Varm luft förmår nog kort sagt bättre än kall - räknat i absoluta termer typ kg vatten per kubikmeter luft - innehålla mer gasformigt vatten. Och ur detta tydligen obevekliga naturlagsförhållande har litet trassliga begrepp som relativ luftfuktighet och daggpunkt vuxit fram?

Till saken, här mina söndagsseglar-funderingar:
1. Tror att ytbehandlingar aldrig kan stoppa fuktighet, däremot kan man enligt egen erfarenhet förvånansvärt effektivt hindra brillorna ifrån att imma igen.
(Finns alltså kemmedel som minskar ytspänningen, med påföljd att fukten samlas i större droppar. Blir förvisso något simmigt att glo ut igenom, men ändå klart bättre än en vit vägg av imma.)
2. Tror också att isolering tempmässigt sker bäst med det ytterst lätta materialet luft, för ifall det kan hindras ifrån storskalig strömning (läs konvektion) så är det rätt oslagbart lättviktigt som isolermaterial betraktat? (Exempelvis ylletröjor och stenull osv bygger väl på denna princip??)
3. Finns en ventilationsmetod (kalla väggens princip, nog googlingsbar) där inluften leds nära skrovets undervattenskropp. Antas avfukta genom att luftmängden får termisk kontakt med det kalla vattnet. (Kyls, kondenseras och blir därmed torrare. Kondensdropparna faller ned i kölsvinet.)
(Har en sådan och är iofs nöjd säsongen runt, fattar dock inte principen för vattnet är ju oftast varmare än luften nattetid iaf på höstkanten? Har nånstans sett förklaringsförsök även på detta, men men??)

Tja ... skulle sammanfattningsvis isoleringsmässigt tänkt fluffigt instängd luft typ exempelvis liggunderlag, men rent im-genomsiktsmässigt också tänkt kemmedel/ ytspänning . Nåt sånt??

Ps. Fråga f.ö. gärna mer, tycker som Tommy i annan tråd, klart kul med fler trådar om annat än fyllelagar etc. ;)
Hur har du det egentligen med maststötta? Åskledare? ds.



Senast ändrad av Thomas-1 | 03 mars 2012 | 21:38

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gäst blondbella

Hej

Vis av erfarenhet skulle jag starkt remomendera en isolireing där du har koll på daggpunkten.

Dvs i båt isolera tätt utan luftspalt. Du kommer att under vissa förhållanden få fukt i båten men då vet du åtminståde om det, och det är mkt lätt att åtgärda via temp och ventilation. Om du däremot isolerar med luftspalt så har du ingen aning om kondensationen och ev komplikationer.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Thomas-1 och alla andra med för den del.

Ventilation med kalla väggens princip är ju en inte så dum metod för att inte få un så mycket fukt i båten. Hur det i teorin fungerar om omgivande vatten är varmare än luften vet jag inte. Det kanske inte fungerar just i det fallet.

Å andra sidan kan ju varm luft hålla mera fuktighet än kall.

Det är ju lite pyssel att få till en sån ventilation.

Om trådskaparen inte vet hur det fungrar så är det i korthet så här.

Man tar in frisk luft och låter den passera en låda, där skrovsidan utgör botten. Den fukt som luften innehåller kondensras mot den kallaste ytan, som i detta fallet är skrovsidan. När luften kommer in i ruffen har den förlorat mycket av sin fuktighet.

Enkelt att beskriva - inte lika enkelt att få att fungera i en liten båt. 

Just av den anledningen med den kalla väggens princip skall man nog undvika att ha en luftspalt mellan isoleringen och skrovsidan om man inte bygger ett system med botten som kall vägg.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Lutar åt att lägga toaens modell, andra varianten känns för komplicerad & omständig. (för mig!)

ang. Thomas1 fråga: maststötta? Åskledare

Mastötta har jag monterat en rejäl ny, som stagar upp rejält= nöjd!!!

Men åskledare är super intressant , då detta är min egentliga enda riktiga farhåga! Har kollat lite på ämnet, med släpande vajrar fr. vant mod?!. Men tar mkt. gärna emot vettiga (läs genomförbara...) lösningar. Kan man ev. helgardera sig mot detta?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som jämförelse när det gäller kondensation kan man nämna en torktumlare med avfuktare. Den har en värmeväxlare som kyls av luften i rummet dvs runt 20 grader. Det är ju inte så kallt men fungerar pga att luften från torktumlaren är så mycket varmare än luften i rummet. 

Kalla väggen i båten fungerar givetvis inte när den blivit lika varm som omgivande luften. Så i slutet på sommaren blir det mer fönstren som ger avfuktning liksom oisolerade skrovsidor kalla nätter. 

I sånt fall skulle kallaste väggen vara skrovet över vattenytan. En svag fläkt som blåser luften i båten efter den kallaste väggen borde fungera. Dessvärre inte bättre än fönstren som dock borde gråta lite mindre.



Senast ändrad av forgus31 | 06 mars 2012 | 16:33

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo, Tommys tips om liggunderlags-isolering verkar beprövat&bra.
[Kalla väggen-installation är krånglig, nog egentligen bara relevant ifall man inreder ett halvfabrikat ifrån början? Själv har jag ett lågt placerat luftintag nära durken i sittbrunnen, inte bra i busväder så jag har iofs ett lock. Självdraget förutsätter nog f.ö. lågt placerat intag jämfört med utloppet (i mitt fall elektroluxventil på fördäck)?]

Bra med maststöttan, kan nog bli en jäkla värsta fall-belastning ifall man råkar ramla ner sidledes i nån jättevåg så att seglen accelereras mot vinden? Eller rent av slår runt med seglen ner i vattnet??
Verkar rimligt att vant-vajrarna bör vara svagaste punkten, inte vantfäste eller skrovet under masten.
Skulle masten trots allt ramla så är skrovet isf fortfarande tätt. (Har f.ö. sett rekommendationer om att ha en bultsax för att snabbt bli av med masten som hotar slå hål på båten?)

Anledningen till att jag nämnde åskskydd ihop med maststötta är att den kan vara en bra permanent del-åskledare.
Ifall man råkar ha åtkomliga kölbultar och metall-maststötta (eller genomgående mast) så kan man lätt koppla ihop masten med kölen.
Åsklederiet är ju en hel vetenskap för sig, finns många sökbara MG-trådar om detta. Men att behöva lägga ut extra vajrar etc i plötsligt ocean-busväder verkar minst sagt besvärligt, så ju mer som är permanent- installerat desto bättre. 
[själv har jag tyvärr en ek-maststötta och inga synliga kölbultar i amigon, tror att åtminstone detta sista även gäller dig?]

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jo det stämmer att kölbultarna på Forgusen är överplastade. Har inte så mycket ågren för åskan då jag aldrig blivit nedåskad även vid värsta smällarna men skulle lätt kunna lägga en 50 kvmm från masten och över kölbultarna. Blir det direktträff så går åskan igenom täckplasten över bultarna och rätt väg ned i havet. Hoppas jag.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Forgus:
Funderade litet på ditt förra inlägg, blir som sagt kondens på rutorna.
(Skall kolla ifall det blir märkbart mer under hösten då vattnet är varmt. Verkar klart rimligt, men eftersom jag aldrig tänkt på ev samband så är jag osäker. Stor skillnad vår/höst skulle då indikera att kalla vägg-installationen faktiskt också gör stor skillnad!? Alltid kul med nån ny infallsvinkel att försöka utröna :)

Egentligen antas ju K.V-principen kondensera vattnet och avge det till kölsvinet. Alltså att luften avfuktas trots att vattnet behålls inombords. Skillnaden då s.a.s. att fukten inte når känsliga saker som textilier, elektronik m.m.

Kanske borde man därför rentav glädjas åt rut-kondensen, och bara på nåt vänster försöka leda ner det i kölsvinet utan droppande på madrasser etc?
(Ju mer rutkondens som tillåts rinna bort desto torrare luft, också undvika fläktande som väl återför vattnet till luften genom avdunstning, nåt sånt??)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag brukar tänka när jag torkar bort fukt från rutorna nån morgon att de här dropparna vätte inte ned madrassens undersida ändå.

Det gäller att ha såna kalla ytor som på bättre ställen än rutorna. Det droppar gärna från rutorna om det är kallt ute. Har man chans ska man gärna låta luften i båten föras till en kall yta och en fläkt är ju det man har att ta till. Eller självdrag.

Alternativet är att inte ha kalla väggar där man vistas, förvarar textilier och fuktkänsliga saker. Det är ju det passiva sättet som de flesta använder och som fungerar bra. Men rutorna som är i enkelglas gråter desto mer kan jag tänka. Vår båt var bobåt ett par år och är skapligt isolerad bakom kojer, i skåp mm. 

Idén med distanser kan vara ett sätt att få en kall vägg nattetid. Med en fläkt som blåser igenom luften från båtens utrymmen i spalten mellan skrovet och isoleringen har man fått avfuktning vissa delar av dygnet. Kan räcka att man t.ex gör en vägg bakom en koj som denna kalla vägg som skulle kunna tjäna hela båten när fläkten blåser runt luften. 

Så frågeställaren har nog rätt bra koll tycker jag. Fast jobbet med att sätta distanser kanske inte överväger nyttan. När jag tänker efter så har jag själv sådan kalla väggen i förpiken där det sitter ribbor efter skrovsidorna. Vet inte om detta var meningen som en avfuktning. Det är ju snyggt också och det är ju ofta viktigare. 

Vintertid har man ju alla möjligheter att använda kalla väggen. Vad säger Killerbo? Blev det blött vid kalla väggen? Det är väl luftinsug från sittbrunnen vi stuvfacket om jag minns rätt. Borde blivit lite vatten efter botten där.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det var ju synd att du redan var klar med maststöttan. Det hade ju kunnat bli en intresant tråd med alla variabler. wink

Däremot hade jag en intresant upplevelse i Fredags. Jag är just nu uppe i in sommarstuga en bit norr om Stockholm. Kom på att jag kunde lägga in en (en styv) semestervecka just den veckan som båtmässan Allt för sjön pågår. Gå på Mässan en eller ett par dar. Gulla med barnbarnen en del. Eftermiddagen/kvällen idag gick åt att sjutsa bägge två i olika omgångar på deras aktiviteter. En annan förstod inte hur bra man hade det när man var ung - gångavstånd till allt.

Sen har jag det som egentligen drar alla mest. Vallentuna kommun dömde ut avloppsanläggningen till min sommarstuga. Jag måste få till en ny. Den gamla tanken, som tömdes direkt i skogen är i praktiken omöjlig att nå med slamsugare, så att göra om den anläggningen tyckte jag inte var nåt alternativ.

Däremot skulle det nog gå att få till nån form av rörgrav åt vägen till. Fast i kabelgraven som har den sträckningen var det en hel del berg. Men för en enveten elmontör är ju lite fast hälleberg inget större problem. surprise

Dessvärre har det varit relativt kallt några dar och det har varit en hel del snö och is i rörgraven, som jag grävde färdigt i höstas. Jag är ju inte världens piggaste, så jag jobbar en stund, sen går jag in och vilar en stud innan jag ger mig på en ny omgång.

Hade tagit med mig en väl använd båtkudde - så där blå som man nhar haft i legio under åren http://www.hjertmans.se/webshop/framesets/siteframe.asp?rubnr=51&artname=Båtkudde kapock&sok=kudde

Jag hade också med mig en spillbit av liggunderlaget från isoleringen av Thallatha. Jag la liggunderlagsbiten direkt på snön i rörgravskanten och båtkudden ovan på. Inte alls dumt att sitta på i stället för direkt på snön. 3 metr från båtkudden hade jag min eldkorg. La i lite ytterligare ved innan jag gick in och tog en paus.

När jag kom ut igen efter nån styv timme, var båtkudden borta, men man kunnde tydligt se på liggundelaget var båtkudden legat och vad som hänt. Troligtvis har det flygit en gnista de tre metrarna som antänt båtkudden. Båtkudden hade fullständigt brunnit upp. Det fanns inte det minsta spår efter den. 

Liggunderlage hade smält ihop under  kudden, men runt i kring var det helt opåverkad. Tyvärr tog jag inget kort på det.

Den slutsatsen jag drar av det inträffade är att de båtkuddar vi alla har ombord är en mycket stor brandfara.

Liggunderlaget som jag köpte på Ö&B, och som jag isolerat tre båtar med genom åren bröjade inte ens brinna trotts att det låg en brinnande båtkudde ovan på.

Jag har alltid trott att liggunderlagen som jag isolerat mina båtar med var en potetiell brandrisk.

Det är nog läge att kasta ut båtkuddarna från båten och skaffa liggunderlagsbitar att sitta på.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@toaen Tack för den fantastiska dokumenteringen av hur du isolerat i din båt. Det blir till att kopiera rakt av, tror jag. Och att det finns billiga liggunderlag på ÖB gör ju inte saken sämre. En kort fråga har jag emellertid, och den kan bero på att jag läst slarvigt: vad använde du för lim?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...