Gå till innehåll
onsdag 27 november 2024
ntica

Ankare för långsegling

Rekommendera Poster

En till fråga, sen ska ni få vila...

Ska köpa ankare, ett huvudankare till min kommande långsegling. Men vilket är lämpilgast & man fick välja ett enda??? (har/ska ha fler med mej men..)

CQR? Delta? Bruce? VAd är er erfrenhet, tips? Ca: 3 ton båt, hur många kg ankare är lämpligt, bra?

(disskutionen har nog varit uppe ngn.gång. men hittade inte i söken)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Lång eller kort segling  kan nog vara det samma men eftersom det alltid finns riks att man förlorar ankare så föredrar jag att ha flera  billiga ankare ombord framför att ha ett dyrt.

Kolla tester men saken är den att, förutom att draggar alltid kommer sist, så finns det lika många bäst i test som det finns tester.

På förarbevis kursen fick jag lära mig att sätta några meter kätting i ändan på tampen för att därigenom få bättre fäste.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En till fråga, sen ska ni få vila...

Varför då? 

Dina frågetrådar är ju bland de få  som är intresanta på MG. Annars är det ju mycket trams som avhandlas.

Snälla - försök hitta på lite fler frågor, så vi som tycker att man skall va nykter på sjön också får nån intresant tråd emellanåt. wink

Som Marrexxx skrev behöver man nog fler ankare än ett. Jag brukar minst ha 4 kompletta ankarutrustningar ombord (varav en 12 kg dragg med skålade flyn wink inte alls så dumt ankare som många lite nedlåtande vill påstå).

Huvudankaret är för närvarande ett Deltaankare. Populärt ankare idag som säljs till skapliga priser.

Jag har ett 10 kg Deltaankare till min 4,5 tons båt, men det hade jag till min Storfidra 3,1 ton också. Hade egentligen tänkt köpa ett 16 kg men jag tyckte det var för stort då jag ville ha det placerat på aktern.

Skulle jag ut och segla joirden runt med min storfidar, skulle jag nog inte dra mig för att köpa ett 25 kg med 50 meter kätting, plus kanske ytterligare ett par mindre ankare.

Ankarar man som en annan gör i lä inne i skärgården så duger i regel nästan vad som helst. Skall man ligga på svaj i mera oskyddade läge måste man ha rejäla doningar som håller.

Ibland saknar man Gunnar S / Eilean www.eilean.se/ Med hans stora kunskap i allehanda ämnen, speciellt ankringsteknik.

post-945-1394236958,2887_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag håller med Toaen, fler frågor för jag vill också ha svar  :)
Jag har ju långt kvar innan/om jag kommer iväg, däremot behöver jag snart börja inhandla en massa nya och begagnade saker till båten för att sprida ut kostnaden. 

Kan man verkligen ha förmycket ankare till en båt? Generellt verkar det ju som att bättre med många mindre än ett jättestort.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Några som har många års erfarenhet av ankring världen runt och som inte brukar misslyckas med sin ankring ens i kuling eller storm är Deborah Shapiro och Rolf Bjelke på Norden Light. Jag frågade dom vad dom hade för ankare och de har skaffat sig ett Bygelankare. Det tar ju lite plats med sin fasta bygel men har en väldigt vass spets och har aldrig släppt för dom.

Vi har ett 17 kg CQR, ett 15 kg Breeze (bra i Sverige) och funderar på att som tredje ankare skaffa ett groteskt överdimentionerat Fortress-ankare. Anledningen till det är att det är av aluminium  och mer lätthanterligt än tyngre ankare för min gubbes dåliga rygg. Ett 16 kg tungt Fortress-ankare motsvarar ett stålankare på 23-29 kg. Det är dock väldigt stort så man måste ha plats för det.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack igen! Delta verkar vara en god kandidat till huvudankare, vad jag förstått av utländska vänner gillar de också detta & Bruce ankaret (brezze?!) CQR är också ett omnämt, men dyrt.

Ang. Delta så bör man gå upp 1 ev. 2 i rekomenderad storlek. enl. en del utländska kommentarer.

dessa brezze ankare är billiga galvade nu,

Har också ett rejält dragg ankare, & ant. ska ett till med på resan.

Idag har jag varit flitig & monterat mitt ankarspel & ankarrulle. Ankarboxen är plastad & på plats. tänkte 40 meter kätting, men mer troligt 20 meter kätting 30 meter blyad lina.

& om inga invändingar så kommer mer frågor (har en hel del obesvarade!)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det där med ankarstorlek är väl som med storleken på fendrar. Jag brukar lite skämtsamt säga att man skall väja en storlek som man tycker är en aning för stor och sen gå upp en storlek.

Ditt stora ankare skall du ha så stort som möjligt, fast det gäller ju att få plats med det också.

Har också ett Fortress lättviktsnakare fast bara på 3,6 kg. Har ankrat mycket med det och det fungerar bra, Har bara draggat en enda gång med det. En kuling vred sig från rakt i stam till rakt på Sb låring. Rodde ut mitt (lånade) 16 kg äkta Bruce. Det draggade det med. Botten var nog som den var. Ankrade om och förhalade båten fyra gånger den natten. Började med att ligga i lä för bryggan och låg till slut i lä för bryggan - fast på andra sidan.wink

 

post-945-1394236965,1603_thumb.jpg

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Snor tråden lite, du tycker ju om att svara skriver du..skall byta till ett Delta inför säsongen då jag idag har en brucekopia och har legat och draggat nån gång när grannbåten har legat fix och fast med sitt Deltaankare, min båt väger 2,8ton, skall jag ha 6kg för 3 ton eller 10 kg?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

För en 3 tons båt rekomenderar man ju ett 6 kg Deltaankare. 

Det finns ju många parametrar att ta hänsyn till.

Hur och var ankrar du? Ligger du landförtöjd i skyddade lägen, eller svajankra du mycket?

Har du problem med ryggen?

Jag hade valt ett Deltaankare på 10 kg plus 3/4 meter kätting och en mulitiplatelina. (trotts att jag har problem med ryggen)

Sen är ju ankringstekniken viktig. Att man drar fast ankaret.

Nu skall jag ta mig en kopp kaffe innan jag går ut och tar en ny omgång med bergskilning i min rörgrav  för ett nytt och godkänt avlopp. Många pauser bli det för en trött gammal gubbe. Ryggläge med datorn på magen, tjötande på maringuiden mm.wink

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hejsan!

Vi kör med ett 10 kg Deltaankare till vår båt på 4,5 ton. Har fungerat jättebra ihop med några meter kätting. Inför vår Skottlandssegling så var vi lite oroliga inför svajliggning nära andra båtar där de flesta har enbart kätting. Vi kompletterade därför med två ankarvikter på vardera 5 kg för att hålla ner ankarlinan i er mer gynnsam vinkel mot botten. Måste säga att detta fungerade över förväntan. Trots att vi var tvungna att ankra upp med kort lina i ogynnsamt läge någon gång så draggade vi aldrig. Så vår rekommendation, om man inte har ankarspel, är att komplettera med separata ankarvikter som man halar ut på ankarlinan.

MVH

Jonas

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Rocna!  Eller möjligtvis ett Bügel.

Säsongen 2011 hade vi drygt 150 nätter för ankare antalet draggningar kan man lätt räkna på ena handens fingrar. Och de draggningarna var inte ankarets fel.

www.rocna.com kan du lätt se vilken storlek du behöver.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har kollat runt rejält, efter tips fr. er bla.!!! Beslutade mig för ett C.Q.R 20Ib ca: 9 kg's. enl. uppgifter fr. många långseglare låg detta på topp, tillsammans med Delta, bruce.

ang. bruce/brezze så krävs detta att man drar fast ordentligt = inte lätt med en 4hk's utombordare!

Deltat passar inte klockrent i min ankarrulle...

C.Q.R perfekt, Lloyd klassat bla. (så även Deltat dock!)

Tack Vänner för era synpunkter...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det mesta är fixat till mitt ankare osv... Men kätting?! Dyrt som kvicksilver på vissa ställen?! Biltemas kalibrerade är 1000:- billigare, synpunkter på detta? Ska köpa 40 meter!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

kolla om du hittar nån använd av bra kvalitet på blocket ;) letar själv så spara den bästa stumpen till mig!

/oskar

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kul tråd som berör alla!

När vi pratar ankring så är fysiken bakom inte helt oviktig. Det är altså rörelsemängd det hela handlar om p=m*v. i och med att v (hastigheten) nästan uteslutande är beroende av vindhastighet så är båtens vindfång betydligt viktigare än massan (om man räknar exkl. acceleration)... nog om detta, jag tror att ankarvikt är något som man glömmer att ta till sin hjälp. Jag har bara ett 7,5kg brucekopia från automobiltema. Jag har aldrig draggat med detta med min 31-fotare. De gånger jag har varit orolig så har jag hakat på min 5kg ihopvikta dragg med en karbinhake på ankarlinan och låtit den glida ner till kättingen (ca: 2m från ankaret). Detta gör ju så att ankarfästet inte blir lika kännsligt för ryck. Man slipper även i normanlväder kämpa med en 15-kilos vikt som riskerar att slå sönder skrov och dylikt.

vad jag menar är att det finns mer möjligheter än olika ankare att ta till...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vet inte vad du menar med kalibrerad kätting. Kanske kan du förklara?

Finns ju ett talesätt att ingen kedja är starkare än dess svagaste länk. Ganska uppenbart, men helt nära maxbelastning finns kanske en mindre känd effekt?

En bekant som kör grävmaskin nämnde detta bara i förbifarten som en sorts tröttsam självklarhet ...
Kättingar kan helt normalt stelna till oböjliga spett vid första antydan till överbelastning!

Påståendets sanningshalt blev klarare då jag bad om en närmare förklaring.
Varje länk dras helt enkelt ut så att grannlänkarna kläms. Kättingen kan då på detta sätt bli som ett stelt spett, tydligen långt innan ens oro för bristningsgränsen nåtts?

Vete fasen om detta ens kan vara båtankar-relevant, men den som till äventyrs råkar upptäcka stelnade länkar i sin ankarkedja kan kanske ta detta som ett tecken på tidigare överbelastning?
(Åtminstone ha länkkläm-effekten litet i åtanke, och måhända välja att byta en sådan kätting?) Kan jag fundera?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vad är en kalibrerad kätting? det svaret jag fick hos Hjertmans och SeaSea när jag frågade var att varje länk på kättingen är mätt och man garanterar ett viss mått, detta för att den inte skall påverka ankarspelet negativt, antingen med att kugga över eller på något sätt förstöra spelet. Detta gör denna kätting något dyrare.....fan trot?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

När dett gäller kallibrering har jag samma uppfattning som Westfjord annger. Kallibrerad kätting har en större noggranhet både på de induviduella länkarnas storlek och kanske även på den induviduella länkens styrka. Det första för att kättingen skall fungera i ankarspelet.

När det gäller kätting som stelnar vid belastning ar jag en egen upplevelse. Sotenäs kommun drog en pumpledmimg för avlopp frpn Bovallstrand till Hunnebostrand. Elverket la samtidigt en Högspänningskabel i samma sträckning. Avloppsledningen och HSP-kabel drogs över den innersta delen strandängen på Vikefjordens östsida- På en delsträcka var det mycet sankt. Den lilla grävmaskinen med ganska stora larver grävde upp en rörgrav. Avloppsledningen och HSP-kabeln lades ner och maslinen gyööde igen rörgraven under att den larvade tillbaka.

När den skulle larva sig tillbaka för att fortsätta gräva sjönk den på ett ställe ned och fastnade. Det var den tredje gången maskinen larvade över samma mark. Hur än grävmaskinisten försökte kunde han inte komma upp. Till slut hade hade maskinen sjunkit ner så djupt att lervällingen nådde underlan dörren på förarutrymmet. Elverket hade sin traktorgrävare i närheten och han lyckades ta sig över berget och ner till den andra grävmaskinen. Att köra samma väg som som rörgravssträckningen var omöjligt för en hjulmaskin.

Föraren för traltorgrävaren ställde upp maskinen på fast mark och säkrade maskinen med stödben mm. De bägge maskinerna sträckte sina armar mot varandra och maskinerna förenades med den grövsta kallibrerade kättingen som fanns på plats. Med gemensamma krafter kunde till slut larvmaskinen tas ig loss och upp. När vi lossade kättingen mellan maskinerna var den som en helsvetsad stång. Den hade naturligtvis utsatts för mycket större krafter än den var klassad för. Såna kättingar håller ju för mycket mer än man får lyfta med den. Kanske fyrfaldig säkerhet. Krafterna som kättingen hade utsatts för hade med all sannolikhet varit betydligt större än vad kättingen var avsedd för, men inte så stora så att den brast.

Kostnaden för kättingen var ju en spott i havet i jämförelse vad det hade kostat om man inte fått upp larvmaskinen så enkelt

Att en ankarkätting till en IF skulle sträckas så mycket att den stelnar till en stång pga att man ankrar med den, är för mig helt otänkbart. Det behövs helt andra krafter till för det.

Personligen skulle jag nog inte valt ett COR-ankare bl.a. pga klämningsrisken i den rörliga delen.  Har själv haft ett sådant.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

hej!

så om man skall köpa en kättingbit på 5meter och inte använder ankarspel, kan man köpa en kortlänkad kätting som inte är kalibrerad?

ursäkta utstickaren!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Absolut kan du göra det, finns ingen anledning att lägga pengar på en kalibrerad kätting i ditt fall.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om det bara är för tyngden kan du i princip ha vilken kätting som helst, som Westfjord26 skriver. Om du kollar på min bild på ankaret i inlägget ovan kan du se att jag har en kätting med långa länkar. Man tar det man har. I den bohuslänska skärgården duger det gott. Skall man ankra ofta och på mera utsatta ställen kanske man vill ha lite mera klass på kättingen hållfasthetsmässigt. 



Senast ändrad av toaen | 22 mars 2012 | 12:58

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Gustavsson:
Håller med helt i sak angående fartens större betydelse relativt båtens massa (deplacement).
[skulle däremot hellre framhålla båtens ansamlade rörelseenergi* snarare än rörelsemängden**, detta då för att tydliggöra ryckets potentiella kraft i ankarkättingen ifall båten mer eller mindre plötsligt bromsas upp. (I skolbokens rörelseenergi-uttryck förekommer ju faktorn fartV s.a.s. två gånger genom kvadreringen, har m.a.o. PRECIS DUBBELT så stort inflytande som båtmassan.)
Alltså klart tänkvärt detta med energin vad jag förstår, energin ger sen den sk impulsen som drabbar ankarlinan. Impulsen (räknas i newtonsekunder) kan i sin tur genom olika grad av fjädring utväxlas mellan kraft eller tid. (Måhända litegrann ett val mellan pest eller kolera, ett kraftigt ryck kan slita sönder saker, men ett halvkraftigt under längre tid istället ploga ankaret otrevligt många meter??)]

Har annars inte riktigt fattat detta med valet av kättingars enskilda länklängder, för extremt långa länkar blir väl lättare/ billigare per meter räknat? Var går isf gränsen?? (Ringlar förmodligen - med ökad längd - ner allt sämre i en kättingbox, men men.)

Har inte heller nån bra uppfattning angående hur kätting-ankarspel funkar, att de behöver kalibrerade länklängder verkar iofs rimligt. (Spelet har förmodligen kuggar som greppar bara vartannan länk, och det har väl egentligen också  enplans-löpande cykelkedjor. Fast på ett klart greppvänligare sätt ??)

Som sagt en kul tråd som berör alla, fler synpunkter? :-)  

*) E=MVV/2
**) MV

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har lite problem med min dyslexi så jag har bara skummat igenom de flesta långseglarbloggar. Nu har saffat en underbar talsyntes till ipaddan och läst sailaround.info med båten lindisfarne (stavning) som snart har tagit ett varv runt klumpen. I alla fall! Dom har skrivit en jättelång och superbra genomgång av ankring i olika bottnar med olika ankartyper och kättingtyper och bojade kättingar (i korallrev), dubbla ankare på samma kätting etc etc. Denna fruktansvär lärorika beskrivning med bilder och förklaringar täcker det mesta. Denna beskrivning finns på deras hemsida www.sailaround.info under tipps i text, och med bilder under, tipps på bild! Läs! Det är helt enkelt 5år av erfarenhet som talar...priceless!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Thomas-1: jo! Det är förstås ett sett att se det men jag väljer att se förfarandet som en elastiskt stöt där motsatta krafter tar ut varandra och i det faller brukar i alla fall jag räkna med rörelsemängd i stället för rörelseenergi! (fast det är ju så jag ser det) elastiken i ankarkättingen utgör ju en motsatt kraft som på detta sättet kan beräknas. Om vi ska fortsätta på nördighetslinjen så skulle man kunna ställa upp ett modefierat vt- diagram, fast över accerelarion i förhållande till vindstötar och vindfång och istället ta ut integralen under vald tidsspan för att få den återstående kraftresultanten i förhållande till vind och yta. Då kan man få med accerelationen vs. uppspänning av ankarkätting. Fy vad nördigt! Men kul!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Gustavson:
Mycket bra länk som sagt, tar den igen. :)
http://www.sailaround.info/sv/5ankring.htm

Den nämner inget om irriterande pendling eller akterligt stödsegel, antagligen för att det problemet i praktiken bara är av bekvämlighets-karaktär i usla ankarvikar?
Gissar alltså att det som kan irritera är ifall båten lägger sig tvärs sjöar i ankarviken och börjar rulla?

[Men teoretiskt skulle väl problemet försvinna helt ifall ankar-utrustningen inte fjädrade alls? (Är ju omöjligt praktiskt, skulle rycka sönder det mesta, men men.) 
Satt f.ö. tidigare och nördfunderade litet på lägesenergin i en lyft ankarkätting. Typ M kg kätting som lyfts i genomsnitt H meter från botten, får lägesenergin MgH joule etc. Men här lönlöst, för ju mer svikt desto bättre enligt länkens bestämda och praktiskt erfarna råd.]

Återstår vad jag kan begripa bara akterligt stödsegel ifall man vill motverka förens starka tendens att falla av då farten är låg. Gissar att redan ganska liten svikt (läs; inlagring av lägesenergi som sen ger fart) räcker för att skapa problemet, ytterligare svikt förvärrar knappast alls??

Det räcker att vindstyrkan varierar litet, som den väl näranog alltid gör för att problemet skall börja så smått. Observera att ingen vindvridning eller sjö behövs, bara varierande vindstyrka.
Tror jag bäst att tillägga, har försökt skissa min uppfattning ovan om vad som händer.



Senast ändrad av Thomas-1 | 29 mars 2012 | 17:03

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...