Varför pendlar segelbåten på länsen

[forgus31 139]

Det finns tekniker för att slippa pendlingseffekten men varför uppstår den? Det är irriterande att vistas på båten när den beter sig som en slänggunga på tivoli. 

 

[Peter_K 4 208]

Skär ganska hårt. Ungefär 30-35 grader brukar jag köra. Man behåller ofta eller har t o m bätte VMG än ren plattläns, man slipper pendlingen och man minskar risken för slänggippar.

[forgus31 139]

Jo det går väl oftast men varför uppstår eländet? Det är när det blåser hårt och då är det inte kul att gippa och inte alltid man kan gå sicksack när man ska hålla sig i leden. 

Ett sätt som Lindisfarne m.fl långseglare gör är att låta en liten stormjib blåsa in i den saxade genuan så man får en sidkraft. Det hindrar pendlingen.

Nu har vi inget kutterstag ännupå Forgusen men det vore en bra lösning. Med rullar iövrigt kunna hissa en riktig plåtduk för hårdare vind. Det är ju inte gjort i en handvändning att få upp en stormfock när rullgenuan ska ner först. Då har det börjat blåsa för mycket och bäst att rulla in och segla på den redan satta stormfocken hissad på kutterstaget. 

Får man kläm på varför pendlingen uppstår kan det möjligen gå att förhindra eller dämpa den på annat sätt. När man inget vet om effekten blir det för mycket testande. Hittills har inget annat hjälp än att skippa saxade segel och åka fram o tillbaka med gippskador som risk. Även kontrollerad gipp i storm kan sköra segel om man har otur att t.ex gippa i en by. 

[Peter_K 4 208]

När det blåser storm sätter jag enbart genuan, finns ingen risk med slänggippar då. Blåser det mindre men ändå kraftigt skotar jag hem storen innan jag gippar. Skär man den vinkeln jag skriver skotar man genuan i lovart, det pendlar inte ändå, och storseglet gippar inte över okontrollerat heller. Jag lovar attdetta är smidigare än att rigga upp ett kutterstag och ha ytterligare ett segel att hantera. Ska man segla över Atlanten är det en sak, men i skärgården är det för meckigt. Pendlingen beror på avsaknad av sidokraft som stabiliserar båten samtidigt som kölen blir som en pendel av den rörelsen som båten får av vågorna.

[Hasse_O 28]

Skulle vara intressant att iakta vad som sker med båten om det blåser upp från spegelblankt och bleke och att sedan länsa under dessa förhållanden.  Att se när pendlingen börjar och exakt hur.

Så här tror jag det hänger ihop

Jag är övertygad om att sjöhävningen har störst inverkan. En ytterst liten vinkeländring på båten gör stor skillnad på seglens dragförmåga i procent mot sekunderna tidigare, samtidigt som det rätande momentet från kölen är försumbart litet.  Det vill säga att när verksamma segelarean, skotningen och anfallsvinken ändras lite pga att båten lutar till lite, så förstärks denna lutning av att vindpressen i seglet ökar ju mer båten lutar. När sedan kölens rätande moment och sjöhävningen börjar motverka så minskar kraften i seglet ju mer båten svänger tillbaka och då tappas vindpress i seglet mer ju mindre båten rätar upp sig....Ett sk instabilt tillstånd har uppstått varvid en störning ger en pendlingsrörelserna som förstärker sig själv, som dessutom behöver en direkt kurskorrigering av den som styr båten, denna typ av pendling kan bli riktigt stora i synnerhet om det inte motverkas direkt genom att styra emot. (styr man inte emot i tid kan man antingen hamna tvärs vinden eller få en ofrivillg gipp)

Stabila motsvarande tillstånd finns tex på kryss och halvvind då mer vind spills ur seglet ju mer som båten läggs omkull vid tex vindbyar, då minskar kraften (inte ökar som i fallet ovan) därför uppstår inte pendling och nästan större inga korrigeringar av kursen behövs heller.

[JonasP 71]

En del skrovformer är mer benägna att börja pendla än andra. IOR regeln skapade båtar som gärna pendlar, ju mer regeldriven konstruktion desto mer våldsam pendling och vissa går gärna in i så kalla death roll. Därför började man segla med bloopers.. Jag tror att anledningen i dessa fall var att båtarna var ganska veka och hade låg volym i ändskeppen. När båten seglar ikapp sin egen bogvåg försöker den komma upp på den, börjar vrida sig och börjar då kränga... Det är ju dock svårt att göra något åt om man nu råkar ha en båt med IOR-gener.

En sak som man däremot kan göra något åt är att se till att seglen inte twistar för mycket. Har man tex ingen kick och släpper ut storskotet så reser sig bomen vilket gör att förliket faller framåt och skapar en sidokraft uppe i masttoppen. Båten börjar kränga åt lovart vilket initierar pendlingen.  Åt andra hållet hjälper en spirad och twistad fock/genua till med rörelsen.
Något man kan göra är alltså att kontrollera sitt segeltrim

[Janken 178]

Jag tror att twisten är den stora boven!
Precis som en av tidigare inlägg nämner så pendlar båten värre om man släpper kicken. Ojämnheten i segeytan måste ju rimligen ge upphov till en oherrans massa vridande krafter.  Det är ett av skälen till att rullrevsystemet försvann på min båt första dagen jag hade den och en kicktalja tillkom.

Jag inbillar mig att pendlingen skulle bli obefintlig om jag satte  en centrerad plyfaskiva på masten  när jag länsar.
Bekymret är bara var jag skulle förvara denna skiva när jag inte använder den.

Om man strävar efter att ha samma segelyta på bägge sidor masten och exakt samma tvist så borde det också funka. Men det är nog nästan omöjligt.

Personligen brukar jag skära kursen så att båten slörar i stället. Det bir ju en gipp eller två, men det är det värt. Dessutom går det fortare och är mycket bekvämare.

[forgus31 139]

Jo det blir till att testa. Detta med seglen som kan mer eller mindre flexa kan säker få sidkrafterna att variera i nåt mönster. 

Man har ju hört att medvindsåkare sätter två likadana försegel och skippar storen. Vanligt på jordenruntsegling. Där måste väl seglen ge mindre pendeleffekt. Är det helt utan pendling t.om? Har inte dubbla förstag och vill inte ha extra tyg nere i båten. Dubbla rullar kunde ju vara en grej. Har visserligen ett extra försegel på husvinden. Förstagsprofilen kan hysa dubbla genuor. Bara att testa egentligen. Hur pass illa kan det bli med två tjocka genuor när man rullar in. Snacka om stormgenua när man använder båda seglen skotade som en dubbelpannkaka he-he. 

Blir det fortfarande pendling är det nog vågorna och båtens hydrodynamik som ställer till det. 

[Gantika 14]

Nej, det pendlar när man åker med bara två försegel också. Ni koncentrerar er bara på det som är ovanför vattenlinjen. Om ni tänker på hur båtens undervattenskropp ser ut när båten lutar, så inser ni att den är inte symmetrisk längre. Därav kommer pendlingen vid plattläns.

[Thomas-1 311]

JonasP skrev: När båten seglar ikapp sin egen bogvåg försöker den komma upp på den, börjar vrida sig och börjar då kränga... Det är ju dock svårt att göra något åt om man nu råkar ha en båt med IOR-gener.

Kan ju förklara varför jag inte begriper riktigt vad tusan ni snackar om, Amigo 23:an är för långsam helt enkelt. (Haha, en vacker dag blir jag väl istället omkörd av min egen häckvåg.

Är det masten som pendlar i sidled (båten rullar), eller kursen som pendlar periodiskt? Kanske både ock??

[forgus31 139]

Just så, masten går åt ena och andra hållet så man är rädd att den slår i vattnet om det fortsätter. Ganska obehagligt men så långt har det aldrig gått.

Kan ju vara så att när båten börjar luta åt ett håll blir våta ytan större på ena sidan=bromsar medan på andra sidan mindre våt yta=mindre bromsande kraft. Båten styr åt det bromsande hållet varvid man styr mot. Kanske nåt händer med bogvågen också som samverkar med sidkraften.

[pseudonym 1 167]

Med vinden exakt rakt i aktern och med saxade segel är det nog så att det är de små vindvriden som ställer till det. Alltså att vindtrycket skiftar mellan för och storsegel beroende på hur vinden vrider och trycker på.

Att istället skära några grader och segla med bägge seglen skotade på samma sida i en slör är mycket bättre för då är trycket mer permanent. Sedan kan ju rattstyrning göra att man har mindre koll på utslaget vid jämförelse med rorkult, eller hade du samma problem med Maxi 77:an?

Senast ändrad av pseudonym | 10 februari 2012 | 20:02

[forgus31 139]

Jo 77:an kunde bete sig riktigt otäckt i hårdare väder. Den är ju lite lätt i kölen också.

[vhisla 1]

Nu vet jag försvinnande lite om de mätregler som nämns, men jag har de senaste sommrarna seglat en hel del StorTriss och en hel del Harmoni 31 (se min avatar/bild), och vi plattlänsar gärna när tillfälle ges. Visst har vi haft mycket svaga tendenser till att pendla, men aldrig något som kännts ens i närheten av dramatiskt. Jag skulle tro att vi hunit testa upp till kanske 10 sekundmeter under längre sträckor och 15 kortare sträckor.

Vi har dubbla rullar och plattläns har testats upprepade ggr med båda konfigurationerna (stor/genua - genua/fock). Dessutom har Lindisfarned metod testats lite grand (Stor/Genua plus hårdskotad fock) vilket gått fint det med.

Beror detta på min båttyp? Eller har jag helt oavsiktligt gjort något rätt?? ;-)

Mina segelkunskaper är sannolikt inte i nivå med era, så ni kanske kan förklara?

[Hasse_O 28]

Jag vidhåller fortfarande att det är seglegeometrin som förändras lite då båten lutar tlll lite (påverkan från sjön) och att sedan denna ändring i selelgeometrin påverkar krängningen så att störningen förstärks och ökar lutningen för att sedan återgå genom att lutningen avtar och därmed minskad omkulltryckande kraft, varvid båten börjar pendla. .Båtens undervattenskropp har väldigt liten inverkan, smalt akterskepp borde i så fall vara bäst

Om man har 2 segel skotade åt var sitt håll( tex stor med bommen skotad åt stybord och genua spirad år babord) . Då dämpas denna inverkan, då detta fenomen motverkar varandra i de båda seglen.  Men är rätt påfrestande att segla på detta sätt då seglen måste skötas hela tiden och båten måste styras aktivt.

Det går att motverka denna effekt något genom att tex skota ner storseglet hårdare, kicka ner det hårdare, dvs göra det planare. Men öven om man gör det rakt som en skiva så finns fenomenet kvar beonde på vad jag beskrev i 4:e inlägget här ovan.

[Amanda31 21]

Mycket kloka ord, möjligen lite för komplicerade förklaringar. Ett av de främsta skälen till att båten pendlar är att den övre delen av seglet faller framåt vid läns. Du har alltså i praktiken en del av seglet som drar åt lovart (övre) och en annan som drar åt lä (nedre). Då börjar du pendla. Det åtgärdes genom hård kickning och/eller att skära lite så att länsen inte är platt. Då kan du ta hem lite på skotet och du slipper pendlingen.

[Amanda31 21]

Ser nu att Janken redan varit inne på detta. Sorry att jag upprepar. Kan bekräfta att twisten är den kanske främsta förklaringen.

[forgus31 139]

Bra svar och jag tackar för dem.

Seglar vi ett par dygn på samma spår känns det motiverat att försöka hitta nåt sätt att minska eländet och höja komforten. Har rulle på både försegel och stor så vi kan minska segelytan lätt och se var  man kan få pendlingen att bli minimal. 

Är det bara några timmar spelar de ju ingen större roll hur man kryssar (i medvind) fast ibland gäller ju att hålla ett spår och inte flaxa för mycket fram. 

Hittar vi ett bra segeltrim ska jag försöka komma ihåg att rapportera. 

[Multihull 0]

Byt till flerskrovsbåt!

[forgus31 139]

Kanske ett par utriggare.

En kanot på varje sida!

Tack för bra tips he-he.

 

[Hasse_O 28]

Jag ger mig inte

Segelgeometrin ändras beroende på lutning med vinden akterifrån, det är det som skapar ökande vindpress med ju mer det lutar, som därför startar pendlingen.

Om man går över och slörar mer mot halv vind (kryssar på länsen) så börjar kölen verka som motvikt stabiliserar, och seglet blir mer effektivt, trots att arean tvärs vindriktningen visserligen minskar så förbättras strömningen, med ökad mängd vind förbi seglet varvid dragkraften i seglet ökar, därav fartökningen. Denna fartökning kan många gånger ge så pass bra fart att det lönar sig trots längre seglad total sträcka.

Jag tror absolut att en katamaran eller trimaran har samma pendlings-tendens men då naturligtvis bromsas upp av skrovens flytkraft, men verkan är densamma även där,men inte lika påtagligt. Men t.o.m. farligare i stark vind bakifrån

[forgus31 139]

Ja nu finns två troliga huvudanledningar till pendlandet. Det blir till att vänta till sommarn. Om det inte hjälper att sätta två identiska segel på förstaget (vilket jag har segel för att prova) så är det under vattnet som nåt händer. Annars kan jag inte se att två segel som spiras kan ge pendlande sidkrafter. Vågor och motstyrning för att hålla kurs skulle då vara en rimlig faktor.

Men snart är våren här. Blir nog en vända till båten för koll av pentryt då kylboxen behöver mätas upp för nya kylen. Solen ligger på kraftigt i Göteborg för tillfället. Kan bli varmt under en presenning. Hoppas jag.

[oredson 0]

Här är en liten film som visar hur det kan se ut.

http://www.youtube.com/watch?v=1UhXYaBdSrA&context=C3fe081aADOEgsToPDskLdGkX3tL4OhTj37orTEuIv