Hobbe68 0 Postad 16 Januari , 2012 Jag undrar om man kan göra ?styrskenor? till sin Stor-triss så att den inte längre är så ovillig att kryssa med. Det är ju en relativt flat botten på en Stor-triss så den vill gärna glida runt när man kryssar - alltså gå upp mot vinden och därefter kastas tillbaka i den riktning man hade från början, inte vända sig. Har hört att på flatbottnade ekor så finns det skenor undertill som hjälper till att styra båten så den inte bara snurrar runt som en galen på sjön. Förstår ni vad jag menar och hur utformar man dessa skenor och var sätter man dom för största effekt? Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Flintstone 4 Postad 16 Januari , 2012 Jag tror att det får vara ganska rejäla skenor i så fall. Du har ju kölen som ju fungerar som styrskena och för att ge ytterligare effekt så räcker det inte med skenor av den typen som används på flatbottnade båtar. Jag känner dock inte igen det du beskriver, att Stortrissen skulle vara ovillig att kryssa med. Visst, den har inte världens bästa LYS (troligen ett av världens sämsta! ) så man får slå många gånger när man ska ta sig en viss sträcka mot vinden men att den skulle vara svår att vända mot vinden tycker inte jag. Det handlar ju om lite teknik, falla av en smula för att få upp farten och sedan snabbt köra roder i lä för att sedan använda förseglet som hjälp för att få runt fören snabbt. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Janken 178 Postad 17 Januari , 2012 Stortrissen är väl inte sämre på kryssen än många andra småbåtar! Det problem du beskriver låter som klassisk lovgirighet alternativt för grunt roder (Båten broachar) Prova först att trimma bort lovgirigheten så att båten balanserar bättre. Flytta fram masten. Planare storsegel mera twist o s v... Att båten plötsligt styr upp i vind kan ju bero på att rodret tappar verkan när det kränger. Segla stortrissen med minimal krängning. Den har ju ingen gigantisk yta eller enormt djup på kölen som motverkar avdrift! Senast ändrad av Janken | 17 januari 2012 | 12:30 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Amanda31 21 Postad 17 Januari , 2012 Tror inte en sekund på styrskenor. Håller med Janken, det handlar de vanliga momenten för balans i segling i stället. Dvs mast i rätt läge, effktiva segel utan jättebuk, utsträckta lik, bommen utsläppt i lä eller revning i god tid.. Sticker båten upp i lovart trots allt detta, kan du på kryssen pröva att vara lite alert. När du märker att den börjar luta och vrida sig så låter du båten lova tills du för ett litet inlag i mastliket, då balanserar den bättre igen. Senast ändrad av Amanda31 | 18 januari 2012 | 19:57 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Janken 178 Postad 18 Januari , 2012 Innan jag hade trimmat in Jullen perfekt och hade gamla bukiga storseglet så var jag alert på så sätt att jag hade storskotet löst i handen och släppte lite på det när byarna kom. Trycket minskar i storen och lovgirigheten avtog. Nu har jag nytt storsegel, masten längst fram i fästet och båten balanserar i det närmaste perfekt. En markant skillnad mellan Stortrissen och Jullen är roderverkan. Jullen måste nästan tippa innan rodret tappar verkan eftersom den är långkölad och vattenströmmen under båten förljer kölen. Jag seglade mycket Stortriss i min ungdom och vi hade bekymmer med att den broachade ganska lätt. Skulle kanske kunna undvikas, till viss del, med ett djupare roder. Grundtipset är dock att trimma in båten och segla den relativt upprätt. Stortrissens blygsamma köl gör sannolikt att den driver sidled om den kränger för mycket. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
pseudonym 1 167 Postad 18 Januari , 2012 Jag har sett Stortrissen seglas på Tjörn Runt med gott resultat där de placerade sig på en god 9:e plats totalt. Då talar vi om en mycket meriterad duktig seglare. Den Stortrissen var dock optimerad på alla tänkbara sätt med senaste design på segel och med krängband i sittbrunnen. Han har dessutom i många år drivit Torslanda Seglarskola med just stortrissen. Så att man skulle behöva bygga om skrovet är feltänk då det handlar mer om att trimma riggen och att ha bra segel, är de för bukiga hjälper nästan inget trim i världen. Men det gäller alla segelbåtar generellt. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
smoegen 89 Postad 18 Januari , 2012 Bräck med focken, dvs släck inte fockskotet innan båten gått över stag.. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Thomas-1 311 Postad 18 Januari , 2012 Håller med ovanstående inlägg angående att framflyttad utplanad segelmassa minskar lovgirigheten. Själv hade jag nog även funderat litegrann på förstoring av roderbladet? Behövs nog inte, men ändå ... Tänker att framflyttad segelmassa i princip kan ersättas med bakflyttad kölmassa? För det är väl egentligen balansen mellan dessa två lateralt (sidomässigt) motriktade krafters långskepps-centrum som avgör lov- eller fallgirighet, och rodret ingår väl normalt i kölplanet. Ifall rodret vrids bortåt 90 grader så försvinner väl dess bakåtflyttande effekt på kölplanet, och båten blir mindre lovgirig ju mer man vrider? Rodret sitter ju dessutom lång akterut så dess bidrag till bakåtflyttning av själva kölplanet blir nog förhållandevis stort trots liten yta? Egentligen vore nog en liten fast skädda framför rodret att föredra, dess lateralplans-bidrag påverkas ju inte av rodervinkeln. Knappast aktuellt med skädda på en Stortriss, men en större roderyta kan nog hjälpa och verkar hyfsat lätt att genomföra praktiskt? Även enligt sailguides ägarkommentarer så är dålig roderverkan lätt ett problem vid kryss, nämns särskilt i de äldre inläggen nederst i listan ... http://www.sailguide.com/batfakta/comments.php?id=1185 Janken: Tror att rodrets axellutning - alltså nedre delen förligare - på J 17 förbättrar roderverkan starkt nedkrängt. Ett vertikalt roder blir ju s.a.s. mer som en u-båts djuproder, denna effekt mildras med ett traditionellt roder som ditt & mitt. Har i alla fall läst denna förklaring på nåt bortglömt men trovärdigt ställe, även om jag inte fullt ut begriper den. Det verkar dessbättre mitt amigo-roder ha gjort, funkar ju alldeles utmärkt även extremt krängd. Kommentarer, är jag fel ute?? / Thomas Senast ändrad av Thomas-1 | 18 januari 2012 | 19:44 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Amanda31 21 Postad 19 Januari , 2012 Nej Thomas, jag ser inga fel i dina resonemang. Rodret ingår i lateraltplanet och ändras ytan på roder ev skädda så kan det påverka balansen. Men det är nog viktigt att börja jobba i rätt ända. Dvs det är mer rimligt att se över mastlut, segelskick och handhavande med trim och bomläge på kryss innan man bygger om båtens lateralplan under vattenlinjen. Till saken hör väl att Per Brohäll (han är väl konstruktör?) var en erfaren konstruktör som säkert har ritat in en bra balans i båten redan på ritbordet. Är det rigg, segel och handhavande som brister så kommer nog lovgirigheten att finnas kvar även med ett korrigerat roderplan. Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Janken 178 Postad 20 Januari , 2012 Håller med dig jag! Jag ser det som osannolikt att Viggen och Vegans Pappa skulle rita en båt med dålig balans. Han gjorde inga racers, herr Brohäll. Sjövärdiga och lättseglade båtar var hans grej. Så skippa styrskenorna och jobba med det som finns ovanför vattnet i stället! Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Thomas-1 311 Postad 20 Januari , 2012 Men normalt skall man väl kunna kryssa även med rejäl obalans, t.ex. med enbart storsegel eller enbart fock. Inte så effektivt, men man bör kunna slå utan problem även om båten kränger ner lite. Skulle undersökt möjligheterna att förbättra rodret, det verkar stalla och tappa greppet för lätt. Med ett bra roder går svängen genom vindögat så snabbt att inte mycket fart förloras, och risken att kastas tillbaka blir minimal. Är ju lite av en säkerhetsfråga också att båten lyder rodret ordentligt. Inte lätt detta med roder, men kanske ett något djupare och profilerat roder med lite större yta skulle göra susen? Förmodligen finns byggexempel och erfarenheter nånstans på nätet för liknande båtar som Stortrissen??http://www.stirling.saradioyachting.org.au/Sailing_Hints/rudder.htm NACA-profil nämns ofta i sammanhanget, har högt L/D-värde (lift/drag). Alltså för roder kvoten mellan svängförmåga och vattenmotstånd. Profilering enligt NACA är väl mest till för djupa svärd-roder med högt aspect ratio (höjd/ bredd-förhållande), för på större grundgående roder blir väl bladet lätt orimligt tjockt? Men lite strömlinjeform kan nog ändå göra skillnad?? / Thomas Senast ändrad av Thomas-1 | 20 januari 2012 | 16:30 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Flintstone 4 Postad 20 Januari , 2012 Jag förstår inte riktigt problemet...jag seglade Stortriss, helt i original, i 13 år utan någon som helst kunskap i att trimma riggen och med rejält urblåsta segel. Inte hade jag några problem att kryssa! Visst, som jag skrev ovan, den är inte speciellt effektiv på bidevindbogar och jag skulle aldrig vunnit ett kryssben mot någon annan båt men det visste jag ju när jag köpte min Stortriss: Det är ingen jättebra seglare! Man köper inte en Stortriss för extremsegling utan för dess andra egenskaper jämfört med andra båtar. Den video jag länkade till ovan visar att det går att få till lite bättre prestanda men det kostar mer än det smakar, om du frågar mig. Det finns ett talesätt: Du kan sminka en gris men det kommer ändå alltid vara en gris. Och detta skriver jag som älskar Stortrissarna! Senast ändrad av Flintstone | 20 januari 2012 | 16:38 Senast ändrad av Flintstone | 20 januari 2012 | 16:39 Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
Thomas-1 311 Postad 20 Januari , 2012 Flintstone: Haha, har nog blivit en hel höna av en fjäder? Till skillnad mot dig och Janken så har jag aldrig själv seglat Stortriss, försökte alltså bara hjälpa till utifrån trådskaparens och andras beskrivningar. ;-) Som du skrev redan i första svarsinlägget så måste ju båten alltid ha tillräcklig fart för att komma runt vid krysslag. Om man eventuellt behöver falla av för att inhämta extra fart* inför krysslaget beror väl på omständigheterna, segelbalans etc. Men med ett kraftfullt roder så behövs iofs inte lika hög fart, och alla båtar har nog sina egenheter därvidlag. Hör väl kort sagt till rorsmans uppgift att ha stenkoll på om farten är tillräcklig för att komma över vindögat. *) I lugna vatten kan man ju välja en något högre kryssvinkel framför fart, detta med fart vs vinkel är ju alltid en kompromiss för snabbast framfart emot målet. Men har man prioriterat kryssvinkeln så kan man ju behöva falla av för att inhämta tillräcklig fart just inför krysslaget.[Oftast är väl kursskillnaden rätt hårfin, enstaka grader åt lä och båten får kraft och skjuter fart? Rent av lite som bilens växellåda, man lägger i ettan (skotar ut och faller av rätt rejält) för att accelerera snabbt ifrån stillastående. Växlar sen succesivt upp (skotar hem och väljer en högre kurs mer rakt emot målet.) Begreppet att pina är väl f.ö. definitions-mässigt alltid negativt, att s.a.s. köra på för hög växel??] Stortrissens lystal tror jag är 0,86 och havsfidrans också 0,86? Amigo23:ans däremot imponerande 0,89. För vi drivande rundningsmärken tävlar också i smyg ibland. :-) Hobbe68, vart tog du för övrigt vägen? / Thomas Dela detta inlägg Länk till inlägg Dela på andra webbplatser
