Bygga om plastbåt?

[BoatSven 0]

Då har jag äntligen köpt mig min första segelbåt. Det blev en J11 som ska genomgå lite pastik-kirurgi i vinter.

Men jag har några frågor som jag inte riktigt hittar på forumet:
1. J11:an är ju från 70-talet. Är det polyester-plast som den är byggd av då eller är det någon annan plast?
2. Jag ska bygga om överbyggnaden, ska bli lite större ruff. Vad använder man lämpligast när man bygger stora nya bitar(tak etc.)? Kan man bygga nya delar löst av polyester-plast och glasfiberväv för att sedan plasta fast det i båten med epoxi-plast och glafiberväv?
3. Jag vill på vissa ställen ha distansmaterial till väggar mm. Vad kan man använda som distansmaterial? Trä vill jag inte plasta in i båten, frigolit tål väll inte polyester och sådan polyurhetan-cell(eller vad det nu heter) är ju rätt dyrt.
4. Vad ska jag måla med när jag är klar med bygget, det blir ju gammal färg, öppen polyester-plast, öppen epoxi-plast, gelcoat, spackel mm som blir underlag. Allt kommer vara slipat. Finns det någon färg man kan avända överallt både på insidan och utsidan över vattenlinjen så man bara behöver köpa en typ av färg?

Jag handlar gärna på Biltema om deras produkter duger?

[gladius 26]

Hej Boatsven!

Grattis till båten! Det verkar ju vara ett bra val. Jag kommer att följa din tråd och ser med spänning fram emot att själv få många och bra tips respektive erfarenheter ifrån ditt projekt. Lyckas du bra ska jag själv fundera på om det kan vara värt att höja rufftaket på min Alacrity 19. 

Lycka till!

Gladius

[Mizzarrogh 0]

http://www.viebke.nu/komposit/

Denhär sidan är rätt bra.

Jo, det är troligen polyester.

Du kan nog med största fördel göra som du tänkt och bygga i polyesterlaminat och sedan limma med epoxy.

Divinycel, Herex mfl är bland de bästa men tyverr ganska dyrt.

Boncel, Inotan, etc  är mariginellt billigare man sprödare.

Styrolit (frigolit, etc handelsnamn) tål visserligen epoxy men tror inte det går med polyesterlaminat utan att skydda den då styrenplast, de flesta lösningsmedel (med ett fåtal undantag) och annat gör att den omedelbart kollapsar men möjligt det går dock är det inte vidare beständigt om man väljer billigare kvaliteter i vilket fall. Den är dock inte något vidare UV beständig så det måste kapslas in i så fall.

Nej, trä är föråldrat i mitt tycke blir visserligen lätt, starkt och förhållandevis billigt men rena skiten att hålla på med om det blir den alra minsta vattenläcka så måste man såga upp och byta, plastmaterialen brukar gå att torka ur om något händer även om det är en omständig och mycket tidskrävande process.

 

Edit: Även markskivor och andra bättre kvaliteter måste skyddas mot styren och lösningsmedel, etc. även om de är betydligt mer beständiga i övrigt.

Noteras bör att byggskum av vanlig handelskvalitet är hygroskopiskt så det är inte optimalt för båtlaminat även om det fungerar.

Lycka till annars!

Låter som ett intressant projekt.

-

_

 

 

Senast ändrad av Mizzarrogh | 01 november 2011 | 21:05

[toaen 510]

Grattis till båtköpet.

Det är ju en kopia av en klassisk båttyp med urspung från mina hemtrakter.

1. som sagt är det polyester.

2. Jag har själv haft många liknande ideer (lite tokiga) genom åren

Är inte helt enkelt att ge ett generellt svar på en sån spretig fråga. Det finns många sätt att lösa de olika detaljproblemen. 

Det finns däremot ingen anledning att hålla på att kladda med epoxy. Polyester eller liknande har tillräckligt god vidhäftning mot uthärdad polyester. Knepet är att slipa ur en tillräcklig stor utfasning.

Har du bilder eller skisser på hur du tänkt att bygga om båten. Det är lättare att komma med förslag om man vet hur du tänkt. 

3. Dinns heller ingen anledning att välja nåt annat material än det som är avsett för ändamålet. Dvs cellplast typ Divyicell och vad nu de andra fabrikaten heter.

Mizzarrogh skrev

Edit: Även markskivor och andra bättre kvaliteter måste skyddas mot styren och lösningsmedel, etc. även om de är betydligt mer beständiga i övrigt.

Bifogad bild visar en skiva markfrigolit där jag råkade spilla en droppe polyesterplast på. Fläcken till höger uppstod när jag hastigt nuddade med en trasa med acetob på.

[toaen 510]

4 Varför är det så viktigt att ha samma färg över allt. På insidan kan man ju måla med en enklare och billigare färg, om man inte väljer polyesterbaserad topcoate.

Bilden visar ett stuvutrymme där jag byggt om, satt igen bottengenomföringar. består av blandade matrial - trä, plast. Målay med Toplack.

[BoatSven 0]

Tack för svaren!

toaen: Angående plast så har jag hört att polyester fastnar enbart på polyester medan epoxy fastnar på allt. Då jag inte vet vad det är för material i båten(exakt vilken typ av plast som användes på 70-talet alltså) och då plasten i båten är gammal(borde väll vara 35 år ungefär) så tänkte jag att all plastning mot själva båten borde göras med epoxi. Det är kanske inte helt rätt tänkt?

Jag har inga skisser eller bilder ännu, håller på att bygga en vagn till att börja med så att jag kan få in båten i garaget. Väl där inne ska jag kolla vilka möjligheter jag har till bygget.

Angående färg så tänkte jag om det finns någon färg som fungerar överallt rakt på eller om man måste grunda och grejja på polyesterplast. Men är det topcoat som gäller i så fall?

[toaen 510]

Den plasten som båtarna byggdes med på 1970.talet var polyeser. Det var just 1970 - efter höststormen 69 - som jag började bygga med glasfiberlaminat - på amatör nivå. Byggde däck och överbyggnad till en 27 fots havskryssare. Tillverkade en enkel form som överbygget göts i. Ytan blev inte speciellt bra, så jag slipade slät med bandslip och målade överbygget, först med topcoat (polyeter)  och några år senare med tvåkomponentslack.

Eftersom polyester fäster på polyester men inte på epoxy är min uppfattning att man skall undvika att blanda in epoxy på en båt byggd av polyester.

Det enda jag använder epoxy till är när jag sätter igen bottengenomförningar eller andra skador under vattenlinjen. Kagar man med polyeter under vattenlinjen skall lagningen härda minst 4 veckor innan man målar över med epoxygrundfärg. Lagar man med epoxy är epoxybehandlingen klar i samma stund som lagningen är klar.

Det jag skriver är min personliga uppfattning. Andra kan ha helt andra åsikter.

Om du vill ha ett bra resultat så är nog ett lager grundfärg en god investering- Alternativ måla två lager täckfärg, för att få det att täcka, och som sitter dåligt fast.

topecoat är ju det man brukar täcka råa plastytor med, men det är ju svårt att få en snygg yta. En och 2k-färger blir ju bättre i det avseendet.

Annars hyllar jag principen att skynda långsamt. Jag skulle testat båten en sommar och se vad som fungerar och inte fungerar innan jag börjar en större ombyggnad. 

[BoatSven 0]

Nu är vagnen färdig, nästan i alla fall :-) Draget är teleskopiskt och kan med enkla verktyg dras ut 4 meter.

Fick in båten i garaget men det var ganska precis att det gick.

Senast ändrad av BoatSven | 04 november 2011 | 20:36

[BoatSven 0]

Kan man bara lägga en bild för varje inlägg?

Jag har rivit ur motor och allt jox runt omkring. Jag tänker använda utrymmet där motorn sitter till annat. Ser inte så många fördelar med motorn, den är nog mest i vägen, brandfarlig och säkert opålitlig. Sätter dit en utombordare istället.

Jag funderade lite på en sak som någon mer erfaren kan svara på. Det sitter ju en skena med en ögla i sittbrunns-golvet, den är väll till storskotet. Hur blir det om jag bygger större ruff, då kommer ju storskotets linor inte gå fritt från ruffen? Hur löser man det? Kan man sätta skenan till skotet någon annanstans, typ på det nya rufftaket?

Jag har ju sett båtar som saknar sittbrunn, hur sitter storskotet på dom?

[toaen 510]

Det finns många sätt att lösa skotinfästningen.

Inringad på bilden finns en levagn som gör att skotet kan passera över rorkulten.

Båten är den bohusjulle i vilken jag lärde mig segla. Vi hade seglat genom Sotekanalen tillsammans med en J18 och hade tänkt kryssa hem över Soten. Men det var så pass mycket vind och sjö att vi vände och försökte ta oss kanalvägen hem. Fick bogsering av en motrdriven bohusjulle. På bilden är vi på väg in mot Sunnepinan. Det är jag som sitter längst akter i den bogserande jullen.

Det finns ett par liknande sätt att lösa problemet med skotinfästningen

Sen beror det ju på hur lång storbommen är.

Visst går det att sätta skoskenan på rufftaket - om det är tillräckligt starkt

Skiss på en riggritningmed den tänkta ombyggnadrn?

Hittade länkar

http://www.julleregister.se/

[Lasse-L 341]

Lite om hur jag förlängde överbyggnaden http://lasselundell.se/page31.html 

[BoatSven 0]

Okej, då behöver jag inte lösa storskots-infästningen förrän senare. Jag antar att draget i skotet är ett antal 100 kg så om jag placerar det på rufftaket så gäller det att förstärka lite extra där.

Jag har ännu inga skisser eller ritningar mer än i huvudet. Men jag tänkte lägga ut någon bild när jag har kommit fram till något.

Då båten stått ganska mycket och inte varit speciellt ren så är det rätt mycket skit i den. Tänkte tvätta ur alla utrymmen i den, men har sett att det inte blir lätt att få ur vattnet. Ska det inte vara kanaler ner till kölsvinet från alla förvarings-fack och andra utrymmen? De flesta fack är täta, golvet i ruffen är tätt och kölsvinet innehåller ca 10 liter vatten efter att man tömt på dyvikan i kölens bakkant, detta pga av en vägg i kölsvinet som propelleraxeln går igenom, väggen har ingen kanal i nederkant utan vattnet måste rinna över den väggen för att nå dyvikan. Ska det vara så(miljö?) eller är det felbyggt?

Jag tänkte göra kanalen ner till kölsvinet från alla utrymmen, bygga om så att ALLT vatten i kölsvinet går att dränera via dyvikan och även via en länspump i kölsvinet. Borde inte det bli bättre?

[BoatSven 0]

Lasse-L: Snyggt! Ser köpt ut som man brukar säga :-) Jag har funderat på samma metod, att flytta den nuvarande väggen och bygga tak och väggar i glipan.

[toaen 510]

Att ha tätta skott i utrymmet under motorn är väl inte fel. Det kommer alltid några skvättar olja från motorn och då är det ju bra att det inte sprider sig i hela båten. 

Tycker du att det är en fördel att ha våghål längst hela kölen så borra du. Det har jag också gjort ibland, senast tom plastat in ett rör i och under integraltanken för att vatten som ev kunde samlas för om tanken skulle kunnar rinna akter till länspumpen.

[BoatSven 0]

Okej, det låter logiskt :-)

Nu har jag borrat och tvättat. Har även rivit bort propelleraxel-röret. Denna båt måste ju ha varit byggsats eller något liknande från början. Vissa saker är oerhört slarvigt gjort, det mesta runt motor och drivlina så kanske är det någon som satt in motorn senare och haft lite brottom.

Jag skickade in en inspektions-kamera i kölsvinet och frammåt för att kolla hur det såg ut där. Mycket smuts var det där, efter att jag spolat med vatten och schampo, så jag planaerar att göra inspektions-luckor i inner-skrovet inne i ruffen. Flytmedlet ser ut att bestå av täta plastpåsar med frigolit-kulor i. Dessa ser väldigt smutsiga ut så jag funderar på att byta ut dem mot nya eller något annat. Vist borde man väll kunna använda frigolit(polystyren) eller dyligt som flytmedel? Man ska ju inte kladda med polyester just där flytmedlet är.

Ju mer jag river i båten desto mer känns det som den rätta båten eftersom konstruktionen är så bra och som objekt ger den mig tillfälle att gå igenom varje millimeter av den. Jag har än så länge inte hunnit fundera så mycket på själva ruff-bygget eftersom jag bara rivit mer och mer hittills. Men det är likt mig, det blir så avancerat så det blir ogenomförbart innan det är klart brukar jag säga :-)

[BoatSven 0]

Efter tvätt men innan rivning av propelleraxel-rör.

[Lasse-L 341]

Har bytt flytelement i en liten segelbåt. http://lasselundell.se/page29.html  Då använde S-formade frigolit bitar ca 4 cm långa. Köpt av förpacknings försäljare. http://www.cellplastdirekt.se/forpackningsmaterial.htm 

Även fogskum har jag använt.

 

[toaen 510]

Lasse 

och alla andra med för den delen.

Varför har man flytelement i den typen av båt egentligen. De gamla jullarna sjönk ju visserligen om de blev vattenfyllda, men har man en båt med en självlänsande sittbrunn och luckor som är täta så borde det ju räcka.

Båten kan visserligen teoretiskt sjunka om den blir vattenfylld, men hur stor risk är det att den blir det. Man seglar på en sten och det går hål i skrovet.  En botengenomföring brister. Att man seglar i sådana farvatten att man helt oförhappandes  får en överbrytande sjö som fyller hela båten med vatten är väl högst osannolikt.

Visserligen hade jag bytt till en modert storskotsblock med det ganska nya skotlåset på den scoutbåten som hjag hade ansvar för, när ett par scoutkompisar stack ut och seglade. De fick en vindby och visste de inte hur man släppte på skotet utan seglade ner henne så hon tog in vatten och sjönk.

Å andra sidan  så väger ju J11 bara  600 kg varav 300 kg är bly. Hur mycket vatten tränger skrov, däck och inredning undan om båten flyter i marvatten? 300 liter?

Det skulle ju innebära att man behöver 300 liter extra flytkraft eller 400 liter för att va på säkra sidan - eller?

När man läser båtfakta pa sailguid.com verkar det som om båten är byggt med ett ytterskrov och ett innerskrov och att det är cellplast mellan skroven. http://www.sailguide.com/J-11.htm

Tänkte på den dödsolycka som skedde med en J17 i Kalmarsund för en massa år sen. Googglade och hamnade i en tråd om säkerhet. Bland annat togs olyckan med J17 upp. Kan ju ha ett visst intresse med tanke på det jobb Sven skall göra. http://www.sailguide.biz/forum2/viewtopic.php?f=3&t=1528 Ressonemanget om J17 börjar i slutet på sidan 3.

[Lasse-L 341]

Toaen mfl.

Håller med dej.

Seglade bohusjulle som 12 åring, efter sjösättningen, ut till en ö, med svarta tunga stenar som plockades och fylldes upp under durkarna. När jag fick tillgång till SJ´ s lager av bromsklossar till järnvägsvagnar fylldes båten med dom, rundheten passade perfekt att lägga i botten på jullen.

Inte fanns det någon som använde flytvästar på den tiden. Räddningsvästar av juteväv fyllda med kork fanns men var opraktiska. Pappa sa, om du seglar omkull trillar stenarna ut och båten flyter upp, då trodde jag honom.

Men min lilla segelbåt Debutant är från början konstruerad som osänkbar och jag vill inte frångå originalet varför jag fyllde henne med ny frigolit.

Jullen kappades och däckades senare och blev min första långfärdsbåt. Första seglatsen sdfdsdddd

Första seglatsen Särö - Smögen - Särö via Uddevalla. Fru och ett barn ingen inredning bara ett bomtält. Hjälpmotor 2 hk snurra modell Ä.  

[BoatSven 0]

Jag tycker nog att det skulle kännas skönt om båten var osänkbar. Jag kan ju tänka mig att om jag seglar med en båt som saknar livbåt, då ska båten i sig kunna fungera som livbåt vid en eventuell olycka.

Flygplan och helikoptrar har ju inga räddnings-farkoster och där ställs det mycket hårda krav på service och kontroller för att över huvudtaget få flyga med dem, eftersom konsekvenserna av en olycka blir så stora. Båtar med rostiga genomföringar och skrov som inte är kontrollerade på 30 år får ändå åka på havet utan livbåt. Att vara ute på vattnet är väll möjligen inte lika farligt som att vara i luften, men dock farligt.

Propelleraxel-genomföringen på min båt bestod till största delen av något spackel som det gick hål på när jag skulle knacka bort en bit glasfibermatta som lixom bara hade fastnat i spacklet. Jag tänkte att det viktiga är nog inte om båten är osänkbar eller ej utan det viktiga är att man har bra koll på sin båt. Att den håller måttet till det man ska ha den till.

Jag vet ju inte ens hur jag kommer att använda båten, så då måste jag göra den bombsäker så den klarar allt :-)

Kapade upp inner-skrovet idag och i fören hittade jag...ingenting??? Stort utrymme som det varken fanns flytmedel eller stuvfack i. Tur man kollar :-) Det blir minst två inspektions-luckor till innan det är färdigt men troligen fler.

[BoatSven 0]

Angående att bygga ut ruffen: Kan man göra ytterväggar utan distansmaterial? Alltså bara plast och glasfiber. Vad är det för nack-/för-delar med de två alternativen? Skyddar det bättre mot kondens om det är distansmaterial?

[toaen 510]

Det är klart att du skall lägga i flytkraft om du känner det så. Båten väger som sagt 600 kg. Att en båt överhuvudtaget flyter beror ju på Arkimedes princip. Den säger att ett föremål nedsänkt i vätska påverkas av en uppåtriktad kraft, som är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskan.

Men det vet du väl redan.

Det gäller ju att få båten som är vattenfylld att tränga undan 600 liter vatten eller mer. Hur mycket vatten skrov köl och inredning tränger undan vet jag inte, men jag gissade på ett par hundra liter tidigare. För att va på säkra sidan kan du ju lägga i 600 liter av nåt lätt matrial som inte suger åt sig vatten.

Markfrigolit?

Det går ju också att plasta några vattentäta tankar fördelade runt om i båten.

tex 300 liter i fören och 300 liter i aktern eller kanske 150 liter fördelade på fyra ställen. Ju lägre du placerar flytkrafren ju högre kommer båten att flyta vattenfylld. Skulle du placera allt tex i fören kommer bara fören att sticka upp och aktern  att sjunka, och då har ju vitsen försvunnit.

Proppelleraxeln brukar man gjuta fast med en sandgjutning, Plast och sand. Man kan ju också tänka sig att göra ett spackel av plast och talk. Om du knackar på en sån blandning spricker den nog. Det hör ju inte till vanligheterna att man knackar på fastsättningen av hylsan om man inte vill ha bort den.

Dessutom var ju J 11 tänkt för aktersnurra så monteringen av hyllsan kan ju va ammatörmässigt utförd - vilket inte behöver betyda att det var sämmre än om nån plastjobbare på ett varv hade gjort det. Jag har haft en båt där sandgjutningen av hylsan var ett fuskjobb från ett välrenomerat varv.

Du kan inte bygga om en J11 så att den klarar allt. Skall du ha en båt som  klarar allt skulle du byggt en Brisbåt a´ la Sven Yrvind. http://www.yrvind.com/

http://www.yrvind.com/

Du kan inte plasta bara rätt ut i liften. Du måste ha nån form att plasta mot.
Man kan naturligtvis tillverka plastskivor genom att plasta mot en vaxad alu,iniumplåt och sen plasta fast dem som du var inne på tidigare.

Man kan naturligtvis också bygga upp en enkel stomme av tex plyfa och plasta mot. plyfan får i så fall sitta kvar och man kan plasta på bägge sidor.

Jag föredrar skivor typ divinicell, för att de är så lätt att forma till en snygg turing. Skivorna får i så fall sitta kvar och plastas på bägge sidorna. Det ger också en hög styrka till en låg vikt - sandwichkonstruktion. En sandwichkonstruktion är ju isolerand och förhindrar ju att kondensen sätter sig på just den ytan.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sandwichkonstruktion

På enkellamimat - tex skrovsidor - brukar jag isolera med liggunderlag för värme och mot kondens.

http://thallatha.blogspot.com/2010/03/en-isolerande-foretelse.html 

Liggunderlag som limmats fast som isolering ger också flytkraft.

Denna sidan har du sett - eller? http://www.viebke.nu/komposit/

http://www.viebke.nu/komposit/

Fördelen med att va gammal är att man har hunnit med att göra många misstag och det är av misstagen man lär sig. Är man smart låter man andra göra misstagen.  

Senast ändrad av toaen | 07 november 2011 | 05:37

[BoatSven 0]

Ja den behöver kanske inte klara precis ALLT :-)

Med markfrigolit menar du alltså sådanna blå eller rosa XPS-skivor(eXtruderad PolyStyren)? Den kostar ca 1 000:- för 600 liter vilket känns ganska överkomligt. Den vita frigoliten EPS borde ju fungera lika bra iofs och kostar ungefär hälften. Flytmedlet kommer ju inte att komma i kontakt med vatten så ofta. Eller absorberas vatten i frigoliten ändå?

Jag sorterar ut de flytkuddarna som är i bra skick och kastar de som det är hål i och de som ser läskiga ut. Tänkte tvätta dom som är bra och använda som utfyllnad.

Jag har kapat upp tre inspektionshål till idag och hittade en massa bitar av något brunaktigt material, typ som frigolit fast hårdare och lite tyngre. Någon som vet vad det kan vara(se mitt i bilden)?

Förutom det fanns det en del löv och fukt i mellan inner- och ytter-skrov, där fanns någon mörk, prickig yta också, organiskt ser det ut. Finns det någon fördel med att måla mellan skroven eller är det bättre att bara tvätta rent?

Jag har även funderat ut hur påbyggnaden ska se ut i stort men inte ritat något ännu. Är fortfarande lite nervös över hur det ska gå med storskotet. Det skulle kunna bli bra att ha på taket av den nya ruffdelen men pga luckan så kommer skotets infästning i bommen i så fall att hamna ca 50% av bommens längd från masten. Nu sitter den ca 85% från masten. Jag vet ju inte så mycket om segling men hur blir det med kraften? Som det är nu så sitter skotet i golvet av brunnen. Det innebär att om man har seglet 45 grader så håller skotet bommen ungefär lika mycket neråt som i sidled. Om man sättet skotet på taket kommer skotet hålla bommen mer i sidled än neråt vid 45 grader, kanske fördelat 80/20. Hur mycket kraft behövs det för att hålla bommen neråt, ska det hellst vara 50/50?

Det skulle vara bra att bestämma hur skotet ska sitta innan man börjar bygga, för om det ska sitta på taket så måste jag ju bygga med det i åtanke. Det är förstås lite svårt för någon som inte sett båten att svara på men det är även svårt för mig som aldrig seglat att ta ett beslut om det. Utifrån vad jag kan bedömma så skulle det gå att ha skotet på taket framför luckan och ca 50% från masten och byta skotet mot ett nytt(som garanterat håller för belastningen) utväxlingen blir ju lite annorlunda.

Om jag sett mig själv utifrån så skulle jag tänkt: Lär dig segla först! Bygg om sedan! Nu ser jag mig från mitt håll och då svarar jag: Gör på ditt sätt, så gör jag på mitt! :-)

[toaen 510]

Skall du inte ha någon sittbrunn kvar?

J11 har tydligen en ganska stor sittbrunn.

Om du inte skall bygga en överlevnadskappsel a Sven Yrvind så behöver du väl i alla fall ha en sittbrun där rorkulten plus en person får plats - eller?

Att ha skotinfästningen 50% av bomlängden från masten tror jag inte på. Då är det bätter att du sätter skotet i bomnocken - 100% från masten.

Skulle egentligen tro att du kan ha kvar skotinfästningen där den är idag eller möjligen flytta den en aning akteröver om du skall ha nån vettig fungtion kvar av sittbrunnen.

 

http://home.swipnet.se/~w-77864/faktaj11.html

Senast ändrad av toaen | 08 november 2011 | 01:28

[BoatSven 0]

toaen: Jag hade tänkt ha kvar en liten sittbrunn längst bak för max två personer. En snabb skiss på ungefär hur jag hade tänkt. Det blå är skotet framför luckan, det röda är skotet som du föreslår om jag förstått dig rätt, då måste väll skotet sitta fast i någon typ av båge(grönt) så rorkulten kan passera under?

Vad kan det bli för negativa effekter av att ha skotet på taket? Är det vinkeln eller belastningen som gör det till en mindre bra lösning? Kanske båda iofs :-/

[toaen 510]

Syggt ritat. Det ser ut som en liten havskryssare.

Nu är jag storväxt och alergiskt mot när det är trångt. Gör inte sittbrunnen allt för liten. I ruffen gör det inte så mycket om det är trångt. Men i sittbrunnen måste man kunna röra sig och tex komma runt rorkulten när man kryssar. Om det blåser 3 m/sek är det inte så farligt, men när det blåser 15 m/sek (eller nån annan tvåsiffrig vindstyrka)

Om det är två som är helt samspelt så skulle man naturlogtvis kunna växla att styra. Den ene för  styrbords halsar och den andre för babords. Jag tror ingen av dem jag seglar ihop med skulle klara det med nån större finess.

Vad jag förstår är du inte ens samspelt med dig själv när det gäller segling. 

Ofta har man på havskryssare ett bridgedäck framför nedgångsluckan. Du skulle ju kunna ha ett smalt där du sätter skotskenan. Det finns ju en del som vill kapa bort bridgedäcket för att det skall bli lättare att komma upp och ned i båten, men det är väl när man blir gammal och stel - som jag.

http://www.maringuiden.se/forum/;thread=190295

Sen har ju tex Max 77 m.fl. Ganska starkt lutande skott mot sittbunnen så att man har skippat skjutluckan. Skjutluckor är ofta ett litet problem.

Om du lutade skottet som på en Maxi. Inte hade nåt brigedäck, utan bara en låg tröskel. Dvs ganska hög, ev delad lucka så skulle du kunna ha skotinfästningen mycket längre akteröver.

Dessutom kan man ha infästningen i bomen i flera punkter. En rakt upp och en lite längre akteröver. För du vill väl inte ha rullrev på båten om det är det i orginal. Båtarna byggdes med rullreb för länge sen, men sånt trams har man slutat med för länge sen. Bindreb är det enda vettiga.

http://www.hamnen.se/Segeltrimskolan/Hamnen-Segeltrimskola-del-6-Vaxelladan

[toaen 510]

När det gäller skotet på aktern som du ritade i ett alternativ är vinkeln akteröver inte tilltalande som det ser ut på bilden. Man kan visserligen ha en levang över rorkulten, men man kan också fästa on skotet i två punkter. en på var sida som på mon prinvipskiss.

1 storkostblock

2 dubbelt block med svirvel

3 enkelt block med svirvel

[BoatSven 0]

Hmmm...Du ger mig mycket bra och intressanta tips. Det med starkt lutande skott ska jag kolla upp om det kan fungera. Det som är synd är att jag får ju inte ståhöjd i ruffen och då hade det varit väldigt trevligt med en taklucka. Tänkte bygga ett litet pentry i nya ruffdelen nämligen. Men jag ska kolla och mäta lite, det kanske blir bra.

Det är inte rullbom på den utan en vanlig. Jag riggade mast och bom igår för att se hur det blev, lyckades rigga själv med hjälp att en stor tall :-)

[BoatSven 0]

Det går att göra mer sluttande skott med en lång lucka(grön) och sätta skotskenan och skot(blå) på taket. Så kan man ju för trivselns skull göra en taklucka(röd) i överbyggnaden. För att det ska hålla bör man nog plasta in ett rosfritt rör som skotskenan skruvas i. Det är ett alternativ men det tilltalar mig inte riktigt.

Jag ska fundera lite till...

[toaen 510]

Stackars dig Sven - du förefaller va en lika stor fomme som jag själv är. Fast det är kul.

Min förra båt - en storfidra - hade pentryt vid ruffluckan. Det var perfekt att stå med den öppen. Jag är ett antal cm längre än höjden i ruffen vid pentryt. Sen hade storfidran förståss sprayhood.

Du skulle fundera lite till ...................... Helt rätt.

På nämda storfidra skulle jag bygga en ankarbox på fördäck. Hade tidigare gjort detsamma på en havsfidra. Men båtarna var olika så jag kunde inte kopiera rakt av. Funderade i två år på olika lösningar tills jag var helt säker och kunde sätta sticksåen i däcket.

Du är ju fortfarande ung och vacker och har säkert inga problem att kliva upp och ner i båtar.

Börjar tankemässigt svänga tillbaka till ett smalt bridedeck där du kan sätta skotskenan. En halvstor rufflucka och nån form av lucka i taket. Skall du ha en skjutlucka så blir den väldigt liten.

Sven Yrvind hade en lucka på en av sina båtar som hade gångjärn i framkant och fälldes uppåt och frammåt. Skjutluckor är mycket svåra stt få täta, och hans konstruktion var för att få en bomtät lucka.

Har du läst hans böcker?

Luckan får inte va så hög att bommen tar i den vid en ev slänggipp.

Jag gillar inte lösa ruffluckor som måste plockas i och ur och dessutom förvaras mellan varven. Har haft några båtar med små dörrar. Sen har även det nackdelar.

Har du läst detta http://thallatha.blogspot.com/2011/01/doghouse.html