Hur förtöjer man en tung båt?

[KentHelge 0]

Jag har nästan ingen erfarenhet av att förtöja en tung båt. Har nyligen blivit med en 16-19 ton (beroende på innehåll i tankarna) tung stålis och upptäckte att det inte är riktigt samma sak som en Albin 25-a att förtöja. Den första brygg platsen som jag blev tilldela, var vid Y-bommar. Bommarna var knappt hälften så långa som min båt. Första gången det blåste upp lite (ca.10-12m/s) höll båten på att knäcka bommarna. Hamnkaptenen var där och förankrade med spännband i träd och annat för att få det att hålla. Efter den händelsen, blev jag tilldelad en annan plats med lite längre och grövre bommar..

Jag har nu insett att man behöver tänka till en gång extra innan man förtöjer.  För att bli lite klokare, har jag letat efter litteratur över hur man skall tänka i samband med förtöjning av tunga båtar. Men, det har varit svårt att hitta någonting användbart.

Ryckdämpare lär i alla fall vara nödvändigt om man inte skall slita loss förankringar i bryggor och annat.

Är det någon annan som har erfarenheter eller litteratur att dela med sig av?

 

[Mizzarrogh 0]

Går det så bör du ligga sidledes och förtöja i två starka pollare. Sedan stämpor, gamla däck, etc som skydd.

Så ligger fiskebåtar och annat här med vikt upp mot 100 ton för de största...

Det blir också enormt mycket lättare att lägga till så med mycket tunga båtar.

ankare och annat är svårt då man snabbt kommer upp i enorma vikter och dimmensioner om man behöver fasta förankringar. De flesta jag känner till kör med draggar och annat samt förtöjer vid för och akterpollare med spunnen eller flätad lina.

Några av dessa skepp har inga ankare över huvud taget annat än för temporärt bruk.

Senast ändrad av Mizzarrogh | 31 oktober 2011 | 14:31

[forgus31 139]

Det vi kallar ryckdämpare är egentligen ryckfjädrar. Jämför med bilens fjädrar/dämpare. Alla vet vad som händer när dämparna slutat fungera. Bilen slutar inte att gunga och kan i värsta fall studsa av vägen. Traktorer är oftast helt utan dämpare och kan faktiskt studsa av vägen.

I en gungig hamn kunde en dämpning av en tung båt ge säkrare förtöjning då dämpningen lugnar ned båtens rörelser. Då blir det inte stor skillnad mellan lätt eller tung båt med motsvarande yta  på överbyggnaden, dvs det som vinden trycker på med.

Några ryckdämpare som lever upp till namnet har jag dock inte sett, dvs såna som lugnar ned och dämpar energin som upplagrad kan rycka bort både knapar på båten och bryggor.

En ny produkt att efterfråga? Finns ju mycket onödigt i affärn där nån sån skulle kunna bytas mot en nödvändig. 

 

[Mizzarrogh 0]

Nä, det är sant, en tung båt på drift i hamn är INTE roligt...

Vet inte om det finns någon enkel lösning på problemet.

Verkar dock som det var samma även förr i tiden.

Men jag tror man kan glömma vanliga vikt tabeller och sådant om man kommer över några ton då de har en tendens att bli orealistiska om man löser det medelst gängse viktadition och komparations tabeller.

[smoegen 89]

Grovt tågvirke och långa spring, häng en vikt mitt på.

[Westfjord26 9]

Hur lång är båten respektive y-bommarna?

[Gäst jonten]

en rejäl bojsten skulle jag satsa på. 

den gjuter du vid båten och sen drar du ut en bit och släpper.

[JonasP 71]

Det bästa är att förtöja långsides något fast. (Riktigt fast, jag har varit med när vi råkade flytta lite på bensinbryggan i Sandhamn en blåsig natt. ..)

Då behöver du 4 tampar. För- och akter-ända och för och akterspring.

Alternativt vid boj. Antingen på svaj eller mot brygga. Mot brygga kräver nog spring det också, för jag antar att båten är ett rejält vindfång, vilket är nog så stor del av problemet.

Ryckdämpare har vi aldrig använt på de större båtarna jag varit på (upp till ca 100t)
Det rycker inte så hårt när det är så mycket vikt, det rör sig ju mycket trögare än en liten båt.

Bildäck är bra fendertar. Klä in dom bara, annars gör de märken på allt som inte är svart.

Ska du ligga mellan bommar så gäller det ju att de är dimensionerade för det, helt enkelt. Men finns det så grova bommar?
Funkar kanske med spring från aktern ut åt sidorna som stöd till bommarna och så rejäla förspring som håller emot när båten vill inåt...

[KentHelge 0]

Den båt jag har nu är 12,5 m lång 4 m bred och ganska hög. De Y-bommar jag låg vid senast räckte nästan hela vägen bak på båten. I den situationen la jag korta, dämpade tampar från aktern till spetsen på bommen (ca. 45 grader föröver) samt tampar från fören till bommarna (i ca. 90 graders vinkel från båten). Slutligen la jag grova tampar från mitten på båten till spetsen av bommarna (akteröver nästan parallellt med båten), för att hindra båten från att komma för nära bryggan.

Jag fick rådet från båtgrannen att strunta i ryckdämpare då det skulle göra varken från eller till.

Inför nästa säsong räknar jag med att ordna kaus på tamparna för att dessa inte skall slitas i brygg/bomfästet. Vill nog också lägga på grova ryckdämpare då det borde ta udden av belastningen även om båten rör sig ganska lugnt.

Frågan är hur grova bryggfästen och bojar det behöver vara för att man skall våga lägga till i gästhamnar? Hur kan man minska nötningen av tampen om man skall använda ringar i bryggan, i gästhamn? Kaus och shackel käns lite omständligt där..

 

[JonasP 71]

Att ha fasta grejer i hemmahamnen är väl en sak.

Men jag tror inte du behöver vara orolig för nötning på tampar när du ligger i gästhamnar o dyl. eftersom du ju inte kommer förtöja på exakt samma ställe på tanpen varje gång då.

Ett sätt att förtöja i ring som man använder på större fartyg är att ha en ögla på tampen som man trär genom ringen och sedan trär en sprint i trä genom tampens ögla. Jag kommer dock inte på rätt term just nu.

Vad gäller grovlek på bryggornas fästpunkter... De allra minsta ringarna på en flytbrygga kanske inte funkar. Men jag tror man kan utgå från att en gästhamn tex dimensionerar sånt eftre hur stora båtar som får plats vid platsen/bryggan i fråga.

[Funkis 143]

Gamla tiders ryckdämpare med fjäder är helt otillräckliga, de går i botten direkt. Men de grövsta i gummi verkar hålla? Man får byta ut dem vartefter kanske... min båt väger bara  ca 13 ton och är drygt 10 meter (tung pga  grov plåt, 6 mm )  så möjligen går det en gräns uppåt ca 20 ton.

Du får satsa på grova kablar men jag tycker du ska ha spring och även dubblering i lite tunnare tåg - för grova kablar blir helt oelastiska. En lina kan i sig vara ryckdämpande på en så tung båt? Går den så har du den tjocka kvar som säkring.

Tamp slits fort i ringar?
Jag har sett - utomlands - att en del lägger i en kort kättingstump ytterst på sina förtöjningstampar. Verkar smart. har skaffat grejor själv och ska knåpa ihop lite fasta & tillfälliga förtöjningslinor i vinter. Ser ut som om de schacklar i en kättningstump i ett kaus och i andra ändan på kättingen så har man en krok. Jag skulle kanske ha en Merx hake, har inte bestämt mig än.

Antingen så har du den fast, då ligger kättingen två varv runt ringen och sedan fästs haken i egen part, dvs kättingen. För tillfällig förtöjning så lägger man haken direkt i ringen. Fördelen med det är att du även får skavskydd om linan går över en kajkant, kedjan skyddar.

Enda nackdelen med en hake är ju att man inte kan lossa under belastning, motorn måste vara med och stötta? Men man ändrar ju ändå ofta riktning, med spring, när man går iväg? Så då är man två ombord ändå, borde funka.

Ensam kan det dock vara knepigt med hakar. Då får man ensa upp och byta till tamp med ryckknop. Tyngd är en vanesak anser jag. Men en YBOM vänjer sig nog aldrig, tyvärr...  tror de blir för klena. Du har mycket levande kraft i din båt.

[Thomas-1 311]

Ibland kan det vara givande att gå till ytterligheterna, alltså att litegrann försöka jämföra extremerna, här då med de med verkligt stora båtarna? (Alltså inte alls för att kopiera, men för att samla jämförande argument??)

Tänker alltså här på riktigt stora fartyg, typ göteborgs stenabåtar. (För de tycks ju sakna ryckdämpare, och har väl - sett rent skalenligt - också löjligt tunna förtöjningståg? För att inte nämna ankarstorlekarnas skalenligt sett ytterst löjliga tyngd?)

Så villkoren förändras - som du säger - när man skalar upp storleken/tyngden, och att litegrand jämföra med bjässars - f.ö. förmodligen genom åren mycket kostnads/effektivitets-pressade utformning - kan måhända vara nyttigt??
Själv kan jag inse att tex ryckutjämning i stena-klassens fall är rätt ointressant pga fartygens enorma massa i relation till de jämförelsevisa fjuttvåg-längder/höjder som kan förekomma? Även att låsande omvända halvslag runt båtens förtöj-knapar bör undvikas även vid betydligt mindre båtar, kan lätt låsas bortom räddning för mänsklig muskelstyrka??

Bara en liten fundering, men mitt råd får bli att litegrann jämföra praxis vid de olika extremerna. Därefter försöka finna en gyllene medelväg som passar din båt perfekt.

För det kostar väl egentligen aldrig något extra att s.a.s. försöka tänka efter före ett varv extra, alltså även utanför de vanliga ramarna. Nåt sånt ... ?? :-)

/ Thomas

Senast ändrad av Thomas-1 | 02 november 2011 | 17:42

[KentHelge 0]

Och hur uppskattat är det att försöka lägga sig långsides utanför en annan båt?

Är tanken den att man endast gör det mot båtar som är längre än man själv?

Finns det någon praxis?

[JonasP 71]

Längden ser jag inte lika viktig som typen eller hur man nu ska uttrycka det.

I fallet med 19 tom stålbåt skulle inte lägga mig långsides en smäcker träbåt även om den kanske är längre.
Inte heller utanpå något som kan vara mycket lättare, som en kappseglingsbåt.

Däremot skulle jag nog kunna tänka mig att förtöja utanpå en kortare skuta, fiskebåt eller liknande.

Hur som helst kan det ju vara lämpligt att fråga först.
 

[KentHelge 0]

Självklart skall man fråga först. Men min uppfattning är att många båtägare är som jag, ovetande om vad man bör ta hänsyn till i det här fallet. Tänker då t.ex. på vår hamnkapten som la mig på y-bomar som inte höll.

Bamse säger att om man är stark så måste man vara snäll. I det här fallet tror jag att man måste vara lite mer påläst också..

[forgus31 139]

När man skalar upp som i fallet Stenafärjan är det andra saker som spelar in. Det är folk ombord och kan anpassa förtöjning efter situationen. Blåser det upp vet man om det i förväg och då kommer det andra förtöjningsgods om det blåser från fel håll.

En skillnad är när man skalar upp är att vågorna inte förstoras. Det ska till ganska stora vågor för att den stora båten ska påverkas så som ryckdämpare fungerar nog linorna. Ju klenare desto bättre fjädring vilket är en grej man kan ta till sig. 

När vi legat i guppig hamn och det ryckt i båten blir det svårt att sova. Då har jag ibland lagt ut tunna långa linor som sträcks upp medan det grövre godset får hänga som en säkerhet. De tunna linorna tar upp rörelsen utan ryck och John Blund kan hälsa på igen. 

Klena linor eller ryckdämpare gillar båtens knapar med svaga infästningar och bryggornas förtöjningsringar. Säkra alltid med tjockt gods som kan hänga.

[Hasse_O 28]

Om du ligger vid Y-bom ta då även och gör en koll hur dessa sitter fast i bryggan. Brukar sitta med 6mm franska skruv i värsta fall bara korta skruvade i översta brädan. Längst ut på bryggan vanligen en Y-bom med endast en sned-sträva. Upptäckte detta detta en dag då det blåste 25 m/s men då var det inte mycket som kunde göras för att förbättra, just då. Stora krafter blir det !  Rätt tungt att dra i förtöjningarna (trots bara 7 ton båt) kunde inte göra mer än att säkra även Y-bommen med extra rep.  Med en riktigt tung båt skulle det nog vara bäst att ligga längs efter en brygga, då är det även lättare att åtgärda om det blir storm än om den ligger vid en bom som kanske går sönder/släpper.

Och som någon sa tidigare ovan, om man ligger utanpå på annan båt, så måste båten innanför hålla för det...!

Senast ändrad av Hasse_O | 25 december 2011 | 19:38

[Hasse_O 28]

Hej!

Jag kom på några helt självklara grejer...vid vanlig till-läggning som är bra att ha övat in så det sitter när det blåser lite mer.

Din besättning!   i bland några kompisar utan vana från större båt  eller dina kommandon till mannen på bryggan som tar emot tampen... och din kunskap om vad händer sen när båten bromsas in osv.

Hur många gånger har jag inte sett mannen på bryggan, som för hand försöker hålla en båt som väger 10 ton i sidvind, Faktiskt rent löjligt att se en 100kg karl följa med  en lätt som vante...! När en liten flicka eller pojke kan göra samma sak med lätthet, om man först drar trossen genom en ring  i bryggan eller liknande.

Det jag menar ...att öva tilläggning i lugnt väder, ge rätt komandon (behålla lugnet) och använda öglor, knapar, spring, motor och roder i alla dessa situationer så sitter det både hos dig och dina medhjälpare.

[tugge 251]

tjena
lyfter tråden lite.
efter vinterns stormar har det tagit hårt på förtöjningar och bryggringar.
finns det några bra ryckdämpare/fjädrar till båt på 30ton.
ligger långsides längs en lätt flytbrygga, när nordan ligger på är alla tamar sträckta när sedan vågor kommer så ryker tampar eller bryggringar.
fenomenet blir av att bryggan och båten gungar i otakt,
vill hällst slippa ha bildäck hängandes

[Poppe 9]

Tror knappast det finns ryckdämpare för 30 ton. Ta hem på alla linor, och ut med fendrar/bryggfender. Samt lägg de 5 grundlinorna tight så kan det inte gå fel. Båten skall alltså ligga dikt in till bryggan.

http://i.imgur.com/fARQf.jpg

 

Det är bara pm:a om du vill har mer tips eller skriva här i tråden. så skall det bli en optimal lösning

Senast ändrad av Poppe | 11 mars 2012 | 01:11

[Flintstone 4]

Ett tips till er med stora båtar är att leta upp Örlogsboken på nätet, finns som pdf att ladda ned. Vi som tjänstgjorde på båt i lumpen fick ett exemplar av denna och den innehåller mycket bra tips och råd när det gäller livet ombord på lite större båtar. Det är ganska generella grejer men ändå mycket läsvärt!

Mvh
Fred

[tugge 251]

glömde skriva att bryggan är 30cm över vattnet och stäven ligger ca 1,8meter övrer om jag då har sträckta tampar kommer bryggan hänga i båten när vågor kommer in från sidan,
bryggan väger nog inte ens hälften än vad båten gör och är gjord i trä. båten är i stål. menar att det finns risk för att slita sönder bryggan.

 

 

[tugge 251]

intrssant läsning, kan jämföras med boken fritidsskepparen stod lite om förtöjning men inget som kan hjälpa i min sitts, Stor båt liten flytbrygga med begränsade förtöjnings möjligheter,

[Flintstone 4]

Näe, din sits tugge kan ingen bok i världen lösa...du behöver nog hitta en annan bryggplats...

[Mackey 4 502]

För att få ryckdämpning har flera tipsat om att ha något klenare förtöjningsgods som normalt tar upp krafterna, medan ett grövre förtöjningsgods ska hålla båten i hårt väder.

Ett annat sätt att få ryckdämpning är att använda så långt förtöjningsgods som möjligt, se den mycket snygga bilden...

Genom att ha långt förtöjningsgods kan båten också röra sig upp och ned i förhållande till brygga/bom utan att det rycket så mycket i brygga/bom.

I Y-bommar rekommenderar jag att man förtöjer utan att tajta upp allt för hårt, låt båten få lite röärelsefrihet, inte för mycket, men så att den kan röra sig något innan förtöjningsgodset sträcks.

Förtöjning med ring och pinne nämnde någon. Pinnen heter ters, uttalas tärs. Ringen heter moring.

På större båtar knyter man aldrig fast någon förtöjning. På en pollare tex. lindar man bara repet i åtta och låter det sedan ligga. Jag tror inte det gäller din båt, men jag vet inte hur den ser ut.

Maceky
 

[Flintstone 4]

Som en liten parantes i diskussionen: Ett tips om man ska förtöja i en moring (med lös ring) på en brygga är att trä tampen/trossen underifrån och igenom och sedan tillbaka till båtens pollare. På så sätt kan man kasta tampen över moringen och dra ur den utan att den kläms mellan moringen och bryggan, vilket den kommer göra ifall man gör tvärt om. 

Mvh
Fred

[tugge 251]

Var nere vid skeppet idag, och förtöjde med långa spring (4-6meter) rätt så tight. Förhoppningsvis lyfter inte båten bryggan med dom långa förtöjningarna, samt mindre ryck då linorna redan är sträckta.

 

[Poppe 9]

Har du ingen bild på bryggan i fråga? Om jag skulle va dej skulle byta brygga.

Senast ändrad av Poppe | 13 mars 2012 | 00:32

[Mark77 0]

Skulle jag ha en större båt skulle jag personligen ha den på svaj och använda en mindre båt att åka i land med...Då ligger den med fören mot vinden och minskad risk att skada egen och andras båt...

[tugge 251]

När jag var nere sa min båt granne samma sak, borde byta vinterplats till mer skyddat läge.
har inga bra bryggbilder