Vinterförvaring. Stängt med fläktstöd?

[forgus31 139]

På en annan tråd diskuterades stängt resp. öppet i båten över vintern. Båda varianterna funkar torra vintrar men vissa förordar stängt med avfuktning. Sommarvägsalt eller kemiska benämningen kalciumnitrat, 

Vi kom då att resonera om fläkt som startar under gynnsamma fuktförhållanden.

Frågan är då, när är det som torrast?

Mackey som verkar bra på detta med hur mycket vatten luften kan bära påpekade att kall luft är torrare än varm. 

Får man då en minskning av fukt i båten om man fläktar in kall luft utifrån? Har båtens inandömen ännu inte blivit kalla borde man putta ut fuktig luft med den kalla torrare luften eller? 

Högst filosofisk diskussion som kan leda till ett nytt sätt att hålla torrt.

[rejas 238]

Intressant. Vi kommer att ha båten hemma på gården. Härligt att kunna gå ut och mysa lite när det passar.

Vi har ganska stora planer i vinter och kommer att värma upp båten flera gånger med byggfläkt. Förmodligen många helger. Vi kan alltså inte stänga till båten helt (mer än när vi värmer upp den). Hur kommer dessa temperaturskiftningar att påverka? Positivt eller negativt?

[forgus31 139]

Det är ganska snabbt att värma upp båten med en 2000-watts elkamin. Skönt när man ska jobba på båten.

Hjälper det fuktmässigt att värma båten har jag undrat ibland? 

Den varma luften kan ju bära mer fukt. Värms luften upp i båtens innerutrymmen bör den kunna ta upp lite fukt ur väggar, textilier mm. Släpps den luften ut och ersätts med uteluft (så kall som möjligt?) bör det försvinna lite fukt ur båten eller tänker jag fel?

[SeaManiac 37]

Du tänker helt rätt! Den uppvärmda luften får en lägre relativ fukthalt och kan alltså ta upp mer fukt. Men precis som du säger måste den varmare luften släppas ut innan den kallnar igen. 

Din idé om om en fuktstyrd fläkt är också intressant. Förutsätter att du menar att fläkten skall gå när den relativa luftfuktigheten utomhus är ordentligt lägre än 100% och stå stilla när fukthalten ökar. Problemet kan möjligen vara att hitta ett hygrometerstyrt relä. Vet inte om det finns?

Mvh/Sea Maniac

[forgus31 139]

Ja helst skulle man ha en hygrostat men såna är lite dyra.

Jag tänkte då istället på den kalla luften. Den kan ju bära förhållandevis lite vatten. Låter man då en utetermostat starta fläkten under de kallaste tillfällena skulle man kunna få in fräsch kall luft. Mellan de kallaste perioderna kommer luften i båten bli varmare och torrare och bär mer fukt ur båtens innerutrymmen.

När det blir kallt igen startar fläkten och drar ut den fuktiga luften som ersätts med kall torr luft. Helst ska det då fortfarande vara varmare i båten när fläkten startar antar jag.

T.ex dag/natt. Solen värmer båten på dagen. Det blir varmare i båten, luften där bär mer fukt. Natten blir kall och fläkten ersätter fuktiga varma luften med torrare kall luft. 

Enkelt att testa om det fungerar. Behöver en termostat som går ställa på minusgrader. Sen läser man av resultatet på hygrometern som redan finns ombord.

 

[SeaManiac 37]

OK, förstår hur du menar, men det finns ett litet aber där. Kall luft kan vara vara fuktig också. Om det är lite varmare under dagen kommer luften att ta upp fukt från omgivningen. När det sedan blir kallt framåt kvällen kommer den relativa fukthalten att öka och kanske närma sig 100%. Man ser det ofta som kvälls- och nattdimma. Den uppvärmda luften inne i båten går samma öde till mötes och då lämnar den tillbakaden upplösta fukten inne i båten. Den kalla fuktiga luften som man blåser in hjälper ju inte upp situationen. Däremot fugerar det perfekt om den inblåsta luften verkligen är torr. Allt detta förutsätter förstås att det inte blåser. Då blir det hela ännu mer komplicerat.. Tror nog att en hygrostat är en bättre lösning.

Mvh/Sea Maniac

[forgus31 139]

Tanken är att den kalla nattluften kan bära lite vatten även om den kanske råkar ha 100 % RH. Har hittat en tabell som visar daggpunkten vid olika temperaturer. Daggpunkt=100 % RH. Dvs gränsen för kondensering, där vattendroppar bildas på lite kallare ytor.

Säg att termostaten ställd på -10 grader styr fläkten att blåsa in nattluften ev lite dimmig. Den innehåller ändå max 2 gram vatten per kubikmeter luft. Ut ur båten fläktas lite varmare dagsuppvärmd inneluft bärande med sig lite mer än 2 g/m3. Vid 3 grader kan luften bära 6 g/m3 vilket innebär att om den kalla luften värms upp nästa dag blir relativa fuktigheten 33 % och kan ta upp ytterligare fukt ur båten.

 

 

[SeaManiac 37]

Du har en poäng där, som jag delvis missade, nämligen tidsförskjutningen i nedkylningsförloppet. Den varmare luften inuti båten ventileras ut av den kallare och torrare utomhusluften. Jag tänkte mig att båten ska ventileras endast och så snart luften utomhus är torr, vilket i o.f.s..ofta inträffar när den är kall. Därav mitt resonemang om hygrostat.

Men jag anser fortfarande att dimmig luft skulle utgöra ett problem. Tänk följande scenario: Det blir kallare och dimma fälls ut. Den dimmiga luften ventilerar till att börja med ut varmare med högre fuktinnehåll, precis som du tänkt. Men sedan medan det blir ännu kallare både ute och inne fälls mer och mer dimma ut som kondens även inne i båten. Skrovsidor, tak etc kyls succesivt ner och där kondenserar allt mer av den fukt som inte längre kan hållas uppplöst i luften. Har jag tänkt rätt?

Kanske någon smart kombination av hygro- och termostat skulle vara lösningen? Har inte tänkt färdigt där ännu.

Kul diskussion det här!

Mvh Sea Maniac

[forgus31 139]

Just det. Det går bra en stund med principen putta ut varm fuktig luft ur båten. Sen blir det lika kallt inne som ute och vitsen försvinner. Men sämre än att ha öppet hela tiden blir det väl inte. När temperaturen går upp sjunker fuktigheten. IInput av luft sker bara vid kallaste perioden.

En kombination av hygro och termostat skulle nog vara en tänkbar lösning. Med de två kunde man ställa in för att fläkta bara när det är t.ex under -5 grader och högst 80 % RH. Man kopplar dem i serie så båda kontakterna ska slutas.

Eller finns det nån annan metod att känna absoluta fuktigheten? Väga luft, he.he? Eller nån kemikalisk variant. Elektriskt ledande? Trästicka som expanderar i fukt, blir det en hygrometer och en hygrostat med en liten mikrobrytare på rätta stället?

Visst är det kul att diskutera naturens möjligheter. 

Tills vidare har jag salt i två tygpåsar. Funderar också om effektiviteten ökar om en fläkt blåser in luft på saltpåsarna.

[forgus31 139]

Det här är en tråd med fuktdiskussion och tankar om termostat- resp hygrostatstyrning av fläkt. 

Jag har märkt att vissa dagar är luften riktigt torr och har även mätt med hygrometer att så är fallet. De dagarna eller nätterna skulle jag vilja ha fläkten på eller ventilationslucka öppen. En enkel och billig avfuktning och fräsch till-luft.

Det mesta finns att köpa på Ebay men jag tycker inte att den rätta prylen finns för mig. Dålig på att leta kanske.

Jag har flera ställen där jag skulle vilja placera en fläkt som snurrar så snart det är torrare ute än inne. T.ex båten och torpet. M.a.o en publik produkt med potential men den är inte lätt att hitta.

Den ska alltså helst mäta temperaturen ute och inne liksom även fuktigheten. Dubbla hygrometrar, dubbla termometrar och en enkel styrenhet som kalkylerar när det lönar sig att öppna ventilationslucka eller starta ventilationsfläkt. 

Det finns hygrostater för vettiga priser, några hundra men som sagt den optimala produkten har jag inte hittat. 

Troligen finns produkten men det gäller att hitta den och att den har ett vettigt pris. 

 

 

[Mackey 4 486]

Daggpunktsmätare (Dewpoint Transmitter) heter produkten, relativt dyr tyvärr. Det kanske finns någon billig variant, jag har bara använt dem professionellt.

Billigast är nog att använda dubbla fuktmätare och temperaturmätare och låta en styrenhet räkna ut när fläktarna ska gå.

Alternativet är ju att låta styrenheten gissa lite. Jag kan just nu inte komma på vilka gissningar man bör göra, men jag kanske kommer på det framöver. Är det torrare ute än inne och temperraturen är någorlunda lika bör ju fläktarna gå.

Mackey

[Hasse_O 28]

Om man värmer upp ett utrymme tex en båtruff så minskar den relativa fukthalten i luften eftersom varm luft kan bära mer fukt, men mängden vatten är densamma som tidigare.

När sedan utrymmet kyls ner så återgår värdena till samma som tidigare. Har du då varit inne i utrymmet och andats och jobbat är det dessutom troligt att fukthalten ökar till ett högre värde än tidigare.

Så att bara värma upp för att få torrare fungerar inte, om du inte behåller det varmt hela tiden därefter. Att efter uppvärmning blåsa in kall och torr uteluft skulle kunna ge en viss torkande effekt däremot. Det är alltså mängden vatten i luften som avgör detta inte den realtiva fuktigheten eftersom den varierar med temperaturen liksom daggpunkten.

Daggpunkten är när relativa fuktigheten når 100% och utfällning av vattendroppar äger rum och luften inte längre förmår hålla vattnet i gasform. Daggpunkten varierar med temperaturen.

På denna länk finns rätt mycket info att läsa och hur man profersionellt kan göra sig av med oönskad fukt.

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=23&cad=rja&ved=0CDkQFjACOBQ&url=http%3A%2F%2Fwww2.autotech.se%2Fmvif_online%2Fpdf%2Fath%2Fath.pdf&ei=w87bUub-J8Ge4wTh_4FA&usg=AFQjCNGSz4zLWFsTyKEWXhgPsiUGN-BqEw&bvm=bv.59568121,d.bGE

Negativa effekter (typ mögelmildning) får man normalt om relativa fuktigheten är mer än 80% och det samtidigt är varmare än +5 grader.

[Faderullan 718]

Min erfarenhet från mitt jobb inom fastighetsautomation har lärt mig att det är snabba temperaturväxlingar som orsakar problem med att fukten i luften kondenseras på ytor. Att bara under vissa förhållanden köra värmare eller fläktar bidrar snarare till problemet. Använder man fläkt eller värmare så borde de vara i bruk precis hela tiden för att förhållandena inte förändras hastigt. Enligt den tesen är det alltså bäst om temperaturväxlingarna följer väderleken, alltså relativt långsamt.

I en hermetiskt tillsluten (verkligen inte lätt att åstadkomma) båt kan man använda fuktslukare som binder den fukt som finns i utrymmet. Om man inte lyckas med det så är en långsam naturlig ventilation bäst. Minimera mängden textiler som drar i sig fukt och tillåt en liten ventilation.

[forgus31 139]

Intressant läsning om avfuktning av militär materiel. 

Kul att vi båtägare har samma syn på avfuktning som Materielverket. Använder avfuktare av sorptionstyp eller kondensavfuktare och torrbollsmodellen eller torrpåsar eller ark med fuktupptagande kemikalier.

Däremot används inte möjligheten att vid lämpligt tillfälle blåsa in torr luft. Den modellen borde hjälpa torrbollarna de tider det finns torr uteluft att blåsa in i båten. 

En sak jag börjat inse är att fukten i luften i båten utgör väldigt liten del av det man häller ur torrbollarnas uppsamlingskärl. Eller så är det otätt i  båten. 

I en båt på vinterförvaring med 50 kbm luft är det bara några gram som behöver sugas upp av torrbollarna för att sänka RF 15-20%! 

Ändå häller man ut litervis med vatten. Detta vatten gissar jag kommer från grejer i båten men framförallt från plastskrovet som sugit upp vatten under sommaren. 

Jag gissar att en av uteluften hygrostatstyrd fläkt skulle vara ett lyft för torp, källare, garage och även båten. Erfarenhetsmässigt kan hygrostaten justeras så man nästan alltid gör utrymmet en tjänst. Ta en jordkällare t.ex. Den har nästan alltid nära 100%. Eller garaget. Vårt garage som känns torrt och fint med klinkergolv kör jag avfuktare sen en vecka tillbaka. Startade med 100% RF och är nu nere på knappa 90%. Då har jag hällt ut tjugo liter vatten! 

 

[Peter_K 4 207]

Eftersom luften strävar efter att utjämnas behövs bara lite springor för att du ska få fuktvandring från den fuktiga uteluften in i den torra inneluften. En båt är alltså inte tillräckligt tät för att det skall räcka att dra ut några gram vatten, uteluften letar sig via stuvutrymmen, bordgenomföringar, ventiler mm mm in i båten. Dessutom innehåller inredningen fukt.

Med det inte sagt att det är bara att glömma torrbollar - det lär funka utmärkt om man tätar så mycket det går och samtidigt inte springer ut och in i båten en massa för att fixa.

[forgus31 139]

Båten är ju inte helt tät men det är ingen stor luftväxling. För att få ut en liter vatten krävs många byten av luft i båten. Vi har sett att en liter kan fås på ett dygn. Det kan behövas många tiotals byten av luft om fukten bara skulle komma från luften.

 

På ostkusten är det många som förordar helöppet och det är en metod som får stöd av mina observationer. Dvs att det mesta av fukten kommer från båtskrovet. Kölskarpen ska torkas ur m.fl våta ställen. Under de första veckorna lönar det sig bäst att ha öppet och vädra allt vad det går då mängden fukt är stor och mättar luften med fukt medan skrovet torkar. Torkeffekten blir skaplig även med uteluft då den oftast är betydligt torrare än båtens. Senare när skrovet torkat ur någrlunda kan man stänga till och ha torrbollar.

 

Alternativt med fläktstöd de gånger luften är torrare ute.

 

Har nu täljt en väderpinne av en julgransgren. En så inne och ute förbundna med en tråd plus mikrobrytare kan bli en fläkstyrning.

[bhemac 2 859]

Jag gjorde misstaget att svar i betaforumet så nu måste jag även svara här:

En kubikmeter luft kan vid +5 gr innehålla 6,8g vatten. Min båt har max en inre volym på 25 m3, det skulle innebära att om luften ombord torkas till 50%RH skulle man få bort ca 100 gr vatten. I verkligheten är det många kg vatten man får ur avfuktaren/fuktslukaren. Det är alltså vatten som bundits i olika material ombord som är det stora problemet. Här skiljer sig antagligen en båt och en stridsvagn sig en del.

Båten är tillsluten men inte hermetiskt, den lilla mängd luft som letar sig in ger en försumbar ökning att luftfuktigheten. I båten har jag en hydrometer (som jag kan avläsa utifrån). De gånger jag varit ombord har luftfuktigheten stigit till 80-90%RH pga utandningsluften men så fort jag lämnat och tillslutit så sjunker den ganska snabbt.

Hemma (1450 m från båten) har jag en väderstation. Sen jag tog upp okt/nov har luftfuktigheten aldrig varit under 70%RH. Idag är det rekord, -3,2gr och 67%RH. Men ingen dag  har det varit så torrt ute att man skulle kunna sänka luftfuktigheten ombord genom att blåsa in ytterluft. I båten finns två fuktslukare som håller 55-65%RH.

Eftersom det mesta vattnet är bundet i material ombord skulle det troligen vara möjligt att torka ut båten mha värmaren. Förutsatt att den bara tar in uteluft och att motsvarande mängd luft ventileras ur båten samt att dessa luftvägar stängs så fort värmaren stoppas. Båt + värmare bildar då en sorbtionsavfuktare.

FMV-rapporten är intressant. Enligt den finns två sätt att få ner luftfutighen.

Alltid värma till 7gr över yttertemperaturen håller luftfuktigheten på 50%RH

Avfuktining (avfuktare eller statisk, kemisk)

Ingenstans föreslås ventilation som en metod att hålla nere fuktigheten. Det kan vi helt enkelt glömma.

En intressant ide från FMV som skulle kunna vara användbar för båtar är att använda en avfuktare, placerad utanför båten, och därifrån distribuera torr luft till en eller flera båtar.

PS För den som vill sätta sig in mer hur fuktig luft är beskaffad finns i rapporten ett Mollierdiagram. Det kan också användas om man vill bestämma luftfuktigheten mer exakt med den sk psykrometermetoden.

[Mackey 4 486]

Jag hävdar fortfarande att det går att hålla fuktigheten låg genom att ventilera vid lämpliga väderleksförhållanden. Det man ska göra är att ventilera när det är onormalt kallt och/eller när temperaturen stiger (kommer att stiga).

Om vi ventilerar vid - 5 C och 100 % Rh (relativ luftfuktighet) i uteluften finns det ca. 0,5 g vatten per m3 luft.

När sedan temperaturen stiger till mer normal, låt säga + 5 C, så blir den relativa luftfuktigheten endast ca. 15 % Rh (fortfarande innehåller luften 0,5 g vatten per m3) och kan ta upp ytterligare ca. 4 g vatten per m3 innan den för mögeltillväxt så kritiska fuktigheten på 80 % Rh uppnås.

Vid sjunkande temperatur bör man ventilera kontinuerligt för att aldrig få mer än 100 % Rh. Om man mäter fuktigheten och temperaturen inuti båten och utanför kan man styra på fuktinnehållet istället.

Om ingen mätning görs kan man anta att det är bra att ventilera på natten (när det ofta är kallare) och stänga av ventilationen på dagen (när det ofta är varmare).

Tillägg: Håller med bhemac i vad han skriver i senare inlägg. Denna metod räcker inte för att avfukta båten och allt material i den utan fungerar bara för att få så lite fukt som möjligt i båten eller hålla en någorlunda torr båt fortsatt torr men ändå ventilerad.

Mackey

[svenoe 4]

Instämmer med att enbart ventilation bör räcka om den görs vid rätt tillfälle. Se husavfuktare som gör detta med viss hjälp av värmekabel: http://www.trygghetsvakten.se/trygghetsvakten-vind/sa-fungerar-trygghetsvakten-vind.

[Peter_K 4 207]

Nu finns det en stor skillnad mellan en villa och en båt vintertid; det är att huset får tillskott av fukt från personerna i huset som andas, duschar, diskar och har sig i huset. Båten har inte det.

[svenoe 4]

Håller med om att en båt är lättare att hålla torr än ett hus eftersom man inte tillför fukt.

[Peter_K 4 207]

På http://www.sxk.se/miljo finns en hel del att läsa om fukt och mögel i båtar.

[Lintott 1 912]

Solcellsdriven ventilation, avfuktning och värme (ingen 220 eller 12V behövs)

http://www.solarventi.se/index.php

Lite rörmokeri med ventilationsrör så skulle det kanske kunna lösa avfuktningsproblemen.

[bhemac 2 859]

Mackey, visst går det att hålla nere luftfuktigheten med ventilation om man gör det vid lämplig väderlek.

Problemet är verkligheten. Jag kunde konstarea att luften i min båt innehåller typ 100 g vatten. Ändå fick jag minst 5 liter vatten mha kalciumkloriden. Det är alltså vatten som till största del varit bundet i materialen ombord. Gällde bara att hålla ner luftfuktigheten i luften så är det inga problem. Men det finns 50 ggr mer vatten bundet i båten och så länge man inte får bort det kan man inte få ner luftfuktigheten i båten. Att “få loss” det bundna vattnet tar tid, men metod som flera använder är att under en period i samband med upptagning köra med avfuktare.

Sen har vi väderproblemet, under tiden från upptagning tills kylan slog till hade vi 5-10 plusgrader och oftast 80-90%RH. Några kalla nätter fanns inte. Någon torr, kall luft fanns inte, framförallt inte i den mängd som krävs för att få bort det bundna vattnet.

Det som står på SXK’s sida är läsvärt. Lars-Olof Norlin skriver 1993: Ventilera. Det trodde även jag på då och det fungerade. Det som Curt Norstedt skriver 2002/2003 är helt annorlunda, stäng och avfukta! Han ger också en förklaring till varför mögelproblemet ökat. Förr fanns det antimögel i all fernissa, olja mm. Mögelproblemet har ökat radikalt i samhället, vissa påstår att det har att göra med förändringar i miljön, klimat mm. Samtidigt har också forskningen kring mögels uppkomst och eliminering ökat. Precis som FMV skriver så är det idag enbart avfuktining som gäller, mekanisk eller kemsik.

[bhemac 2 859]

Forgus31:

Släng väderpinnarna, här finns det bättre grejer: http://www.ebay.com/itm/DC-5V-Humidity-sensitive-switches-Humidity-switch-modules-Humidity-sensor-/251310008052?pt=LH_DefaultDomain_0&hash=item3a833e66f4

Kalbriera med ostkupa, disktrasa och en vanlig hygrometer eller psykrometer.

Anekdot: Jag plockade isär en hygrostat till tvättstugans avfuktare. Aktiv komponenet: Plywood. Samma material som en del använder i båtar .....

[forgus31 139]

Först är det skillnad på öst och väst. Ostkusten har fler torra dagar än väst. Förklaringen är väl att vi ofta har västvindar och vattenmättad luft. Ibland dimma=100% RF.

Av det har kommit den erfarenhetsmässiga bättre öppet på östkusten medan vi på väst är tvungen att stänga till och ta till avfuktare och saltknyten. Vid ostlig vind har vi på väst torrare luft och kan fläkta båten. Dock kan vi inte bara ha öppet utan är tvungna att stänga och avfukta.

Den som stänger till båten har snart närmare 100% RF då båtens skrov torkar upp så det är alla överens om.

Vår båt avfuktas alltså på hösten redan några veckor innan den tas upp och sen med kondensavfuktare så länge det är minst 5 grader varmt. Tömmer ur 10 liter på en vecka kanske. Låter det gå ut i vasken men 1-2 liter per dygn. Sen torrbollar som nu sugit upp 3-4 liter. 

Fuktigheten i båten kommer sällan under 80% RF.

Nån gång kan luften ute vara torrare och de gångerna kunde en fläkt blåsa in. På ostkusten tror jag detta kan fungera bättre än på väst. 

Kanske inte är värt att lägga krut på för båtens del men den som har andra utrymmen vore det värt en del. Torpet har vid besök på vintern haft 100% RF och där skulle en fläkt styrd av en hygrostat vara guld värd. Torpet har ingen uppvärmning vintertid.

Jag har samma syn på detta som Bhemac och använder samma sätt att hålla torrt. 

Dock är det kul med väderpinnar. Dels är det täljandet och sen att de verkligen funkar gädjande.

Rittade upp en skiss med två väderpinnar- En ute och en inne förbundna med ett snöre och som i dragkamp får styra en lucka eller fläkt. 

Pinnarna böjer sig åt ena hållet när det är torrt och åt andra hållet när det är fuktigt. Är det fuktigt inne och torrt ute vinner utepinnen och slår till fläktströmmen eller öppnar vädringslucka.

Vinner innepinnen dvs drar bäst när det är torrt inne slås fläkten av. Utepinnen orkar inte hålla emot om det blir fuktigt ute och startar alltså inte om det är fuktigare ute än inne.

Flera pinnar är täljda och på tork och det blir kul att se om de kan samverka. En enkel och gratis syssla särskilt så här när granen inte behövs längre. På en gran finns ämne till ett 50-tal väderpinnar. 

Inte särskilt högteknologiskt men funkar det så slipper man beställa grejer från nån kines. I praktiken rätt kasst med snöre och pinnar så det blir nog bara en kul grej. 

[forgus31 139]

Få med en bild från telefonen.

 

[Gedda 24]

Är det någon som har provat att bygga en solfångare av ölburkar som nämnts tidigare? :-)

 

http://www.brunzell.com/projekt/solfangare/index.htm

[forgus31 139]

Tack behmac för tipset. Den firman har många trevliga komponenter som verkar enkla att koppla in. Små inbyggbara block med allehanda funktioner och skruvplintar in/ut.

Beställt 2 st fuktreläer på ditt tips även om jag inte vet hur jag gör motsvarigheten till min väderpinne-konstruktion som i teorin jämför fukt ute och inne och slår på/av en fläkt. 2 st med frakt 70 spänn! 

Väderpinnegrejen ger ju hela tiden jämförelsen inne och ute. Jag antar att hygrostatererna ska ställas in på ett värde. T.ex man ställer hygrostaten så den slår till vid 75% RF ute och 85% inne så slår fläkten på. Men om det t.ex är 80% ute startar inte fläkten fast det vore bra om det är fuktigt i båten t.ex 95%.

För att få motsvarigheten till väderpinnarna måste man väl göra en jämförelse mellan fuktvärden ute och inne med nån komparatorkrets. Kanske finns också.  

Beträffande täljande av väderpinnar såg jag att förklaringen är att grangrenar strävar att motverka tyngden av nederbörd som hamnar på grenarna. Veden på undersidan av grenen sväller av fukt mer än den på översidan och strävar då uppåt för att få så mycket ljus som möjligt. En gren som då utsätts för olika fukt böjer sig. Uppåt i fukt och nedåt när det är torrt. Så det behövs inte några kluriga gubbar med medicinmanscertifikat utan bara en täljkniv. 

För att få pinnen mer känslig kan man tunna ut den i över och undersida så den böjer sig mer. Det kan vara lite känsla i detta men redan en vanlig granpinne som barkas böjer sig tillräckligt för att öppna ett spjäll eller sluta en mikroströmbrytare. 

 

[forgus31 139]

Foto på mina första väderpinnar. Böjt sig från märket om det nu syns. Märket får väl ses som 100% RF och det är 58 % inne f.n.